MILJÖRAPPORT 2015
GRUNDDEL... 4 1 ÅR FÖR VILKEN MILJÖRAPPORTEN GÄLLER... 4 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN... 4 3 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN... 4 TEXTDEL... 5 1 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 5 1.1 VERKSAMHETENS ORGANISATION... 5 1.1.1 Lokalisering... 5 1.1.2 Omfattning... 5 1.1.3 Sortering... 5 1.1.4 Kompost... 5 1.1.5 ÅVC... 5 1.1.6 Förorenade massor... 5 1.1.7 Mellanlagring... 6 1.1.8 Deponering... 6 1.1.9 Sluttäckning... 6 1.1.10 Lakvattenbehandling och recipient... 6 1.1.11 Deponigasutvinning... 7 1.2 VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN... 7 1.2.1 Utsläpp till vatten... 7 1.2.2 Utsläpp till luft... 7 2 TILLSTÅNDSBESLUT... 8 3 ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR... 11 4 ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT... 11 5 TILLSYNSMYNDIGHET... 11 6 TILLSTÅNDGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 12 6.1 ALLMÄNT... 12 6.2 HANTERADE AVFALLSMÄNGDER... 12 6.2.1 Mellanlagring av avfall för energiåtervinning... 13 6.2.2 Kompostering... 14 6.2.3 Deponering... 15 6.2.4 Förorenade massor... 15 6.2.5 Återvinningscentralen... 16 6.2.6 Sortering av avfall... 16 6.2.7 Mellanlagring av farligt avfall... 17 6.2.8 Användning av avfall som konstruktions- och sluttäckningsmaterial... 18 7 VILLKOR OCH PROVISORISKA FÖRESKRIFTER... 18 8 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDVERKETS FÖRESKRIFTER... 25 9 RESULTAT AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 26 9.1 FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING... 26 9.2 DRIFTSFÖRHÅLLANDEN RENINGSANLÄGGNING... 26 9.3 NEDERBÖRD OCH LAKVATTENMÄNGDER... 26 9.4 LAKVATTENKONTROLL... 28 9.4.1 Översikt över kontrollprogram... 28 9.4.2 Kontroll inom anläggningen... 29 9.4.3 Resultat av driftkontroll vid reningsverket... 30 9.4.4 Utsläppskontroll... 30 9.4.5 Recipientkontroll och omgivningspåverkan... 32 9.4.6 Grundvattenprovtagning... 34 10 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH KONTROLL... 36 2
11 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR ELLER ANDRA LIKNANDE HÄNDELSER... 37 12 BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 38 13 ERSÄTTNING AV PRODUKTER... 39 14 BETYDANDE ÅTGÄRDER I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET FRÅN VERKSAMHETEN... 39 15 BETYDANDE ÅTGÄRDER MED SYFTE ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 39 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV VAROR VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 39 17 UNDERSKRIFT... 39 Bilagor Bilaga 1: Karta över verksamhetens olika delar Bilaga 2: Analysresultat från brunnsprovtagning Bilaga 3: Karta över platser för provtagning vid Bilaga 4: Karta över platser för recipientprovtagning. Bilaga 5: Karta med platser för brunnsprovtagning Bilaga 6: Analysresultat för komposteringsverksamheten. 3
GRUNDDEL 1 År för vilken miljörapporten gäller Denna miljörapport avser kalenderåret 2015. 2 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer 556025 0051 Besöksadress Uppsala Business Park, Rapsgatan 7 Postnummer och ort Box 1444, 751 44 Uppsala 3 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: 0380-60-001 Fastighetsbeteckning: Grän 2:2, 5:6, 6:5 Besöksadress:, Grän Hovgården 20, 755 96 Uppsala Kommun: Uppsala kommun Huvudkod i enlighet med Miljöprövningsförordningen: 90.290 (kap 29 35) Övriga branschkoder: 29 kap. 6 90.70, 29 kap. 16 90.160, 29 kap. 9 90.100 samt 29 kap. 3 90.45 Kod för farliga ämnen: Tillstånd enligt: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Nej Miljöbalken Mark- och miljödomstolen Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala kommun Koordinater Nord 6647369 Ost 1609795 Kontaktperson för anläggningen Conny Karlsson, Sektionschef Hovgården tfn 018-727 93 61; conny.karlsson@uppsalavatten.se Juridisk ansvarig för godkännande Tommy Högström, VD för Uppsala Vatten och av miljörapporten Avfall AB tommy.hogstrom@uppsalavatten.se 4
TEXTDEL 1 Beskrivning av verksamheten 1.1 Verksamhetens organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning, avloppshantering och renhållning inom Uppsala kommun. Uppsala Vatten och Avfall AB är organisatoriskt uppdelad i tre avdelningar; Avfall, VA och marknad. Avfallsavdelningen ansvarar för ägande, drift och underhåll, planering, beställning och uppföljning av allt som rör avfallshantering. Avfallsavdelningen är uppdelad i fyra sektioner; planering, Hovgården, Biogas och sektion ÅVC. tillhör sektion Hovgården. 1.1.1 Lokalisering är belägen ca 12 kilometer nordost om Uppsala invid väg 288 mot Östhammar. Anläggningen upptar i dagsläget ca 57 ha och omgärdas av barrskog. Annan bostadsbebyggelse finns cirka 600 respektive cirka 1000 meter från deponiområdet i Grän och Gränlund. 1.1.2 Omfattning består av två deponiytor, två slamceller, en återvinningscentral där hushållen kan lämna sitt sorterade avfall, ett reningsverk för lakvatten samt sex hårdgjorda ytor för sortering och mellanlager av avfall samt hantering av kompost och kompostjord. Verksamheten har bedrivits sedan 1971 och tar emot avfall från hela Uppsala kommun med omnejd. I bilaga 1 finns en karta med lokalisering av verksamhetens olika delar. 1.1.3 Sortering Osorterat grov-, bygg- och industriavfall sorteras på en asfalterad yta på anläggningens södra del. Sorteringen sker med hjälp av grävmaskiner och hjullastare. Den största delen av materialet som sorteras ut material- eller energiåtervinns. Ej återvinningsbart avfall deponeras. 1.1.4 Kompost Den största delen av hushållens matavfall behandlas i Uppsala Vattens Biogasanläggning. fungerar endast som en back-up-anläggning vid driftstörningar och mängden matavfall från hushåll som komposteras idag är liten. Den färdiga jorden används till största del inne på anläggningen. Komposteringen sker i täckta kompoststrängar på anläggningens nordvästra del. Idag är det framförallt trädgårdsavfall och ris som komposteras på anläggningen. 1.1.5 ÅVC Hushållens avfall kan lämnas på återvinningscentralen (ÅVC) en dag i veckan, onsdagar mellan kl. 07:00-19:00. 1.1.6 Förorenade massor På Hovgården omhändertas och behandlas förorenade massor exempelvis oljeskadade schaktmassor och massor med förhöjda metallhalter. De oljeförorenade massorna läggs upp på hårdgjord yta på anläggningens nordvästra del, och behandlas genom kompostering för att reducera föroreningshalterna. Vändning av massorna sker regelbundet. Efter cirka 1,5 år är massorna färdigbehandlade, tiden beror på föroreningsnivå och typ av förorening. 5
Massorna används därefter till utjämnings, täckning eller annan konstruktion inne på anläggningen. 1.1.7 Mellanlagring Rötat avloppsslam från Kungsängens avloppsreningsverk och ett antal mindre avloppsreningsverk mellanlagras i täta celler på deponins norra del. Målsättningen är att få avsättning för det Revaq certifierade slammet, till exempel genom spridning på åkermark. Under 2015 lämnade delar av slammet anläggningen för att spridas på åkermark resterande del användes vid sluttäckning och avjämning av deponi. Mellanlagring av träavfall och brännbart avfall sker på Hovgården i väntan på uttransport till förbränning och energiåtervinning. Källsorterat träavfall och trä utsorterat på sorteringsplattan mellanlagras på en hårdgjord yta på deponins nordvästra del, i direkt anslutning till askdeponin samt i närheten av komposteringen. Innan uttransport sorteras och flisas träavfallet. Brännbart avfall, som utsorterats på sorteringsplattan från osorterat bygg- och industriavfall, mellanlagras i anslutning till deponiområdet, i väntan på uttransport. Mellanlagringen av trä och brännbart avfall är störst under sommaren och hösten då behovet av trä- och avfallsbränsle är som minst vid förbränningsanläggningarna. Mindre mängder av andra fraktioner som sorteras ut på sorteringsplattan, exempelvis skrot och kabel, mellanlagras i containrar på Hovgården innan transport sker till materialåtervinning. Mindre mängder av farligt avfall kommer in till Hovgården, främst till återvinningscentralen. Detta avfall mellanlagras i en särskild byggnad, den så kallade Kemladan. 1.1.8 Deponering De avfall som deponeras på är ej återvinningsbart samt obrännbart bygg- och industriavfall. Detta avfall deponeras på anläggningens centrala del inom den så kallade Etapp två (se karta bilaga 1). 1.1.9 Sluttäckning Sedan årsskiftet 2008/2009 har deponeringen av avfall upphört på etapp ett. Sluttäckningsarbete fortgår och under 2015 har tätskikt, skyddsskikt och vegetationsskikt lagts ut på deletapp 3 på etapp1. Som utjämnings- och terrasseringsmaterial under tätskiktet används bland annat behandlade förorenade massor, stabiliserat rötslam uppblandat med slaggrus och schaktmassor. Som skydds och vegetationsskikt används schaktmassor och färdig kompostjord. 1.1.10 Lakvattenbehandling och recipient Lakvatten som bildas inom området samlas upp med dräneringsledningar i deponins botten och leds till lakvattenbehandling. Till lakvattenbehandlingen leds även vatten från kondensatcellen, de hårdgjorda ytorna för kompostering och lagring av kompostjord samt från sorteringsplattan via ledningar och ytvattendiken. Vatten från cellerna för mellanlagring av slam leds genom en slamavskiljare vidare till två sedimenteringsbassänger och därefter till slam- och sandavvattningsanläggningen vid Svartmuttern. Anläggningen består av två kompletterande dammar för ytterligare partikelavskiljning, en platta med tippfickor för avvattning av sand samt fyra stycken mindre dammar för avvattning av kemslam från reningsverket. Ett pumphus ansluter slam- och sandavvattningsanläggningen vid Svartmuttern till den övriga lakvattenhanteringen på. 6
Lakvattnet och ytavrinnande vatten från hårdgjorda ytor inom anläggningen behandlas i reningsverket. Reningsverket består av ett mekaniskt-kemiskt reningssteg, ett biosteg och ett poleringssteg. I det mekaniskt-kemiska reningssteget tillsätts kaliumpermanganat, vilket leder till kemisk oxidation som fäller ut järn och mangan samt även ger viss oxidation av svårnedbrytbara organiska ämnen. Efter kemsteget leds vattnet till biosteget. Biosteget består av två parallella linjer. Vardera linjen består av två bassänger varav en innehållande bärarmaterial som mikroorganismer tillväxer på. I biosteget sker en minskning av organiskt innehåll samt en oxidation av ammoniumkväve till nitratkväve. Efter biosteget leds lakvattnet via en sedimenteringsdamm och två stora parallella poleringsdammar samt slutligen genom en luftad damm till recipient. Reningsverket i dess nuvarande form togs i bruk under augusti 2007. Under 2014 och 2015 har förbättrings och underhållsarbeten genomförts av reningsverkets biosteg. Muddring har skett av en av polerdammarna och samtliga sedimenteringsdammar i Svartmuttern. Behandlat lakvatten avbördas via Hovgårdsbäcken, Lissån och Tomtaån till recipienten Funbosjön. Reningsverkets driftförhållanden redovisas i avsnitt 9.2. 1.1.11 Deponigasutvinning I Uppsala kommun förekom förbränning av hushållsavfall redan innan Hovgården togs i drift. En stor del av det material som deponerats på Hovgården består av askor från denna förbränning. Endast små mängder organiskt avfall har deponerats inom anläggningen. Ingen insamling av deponigas sker idag på deponiområdet. En undersökning av gasmängder och kvalitet utfördes 1990. Där konstaterades att metanhalten i deponigasen var så låg att gasutvinning inte var motiverad, varken ur energi- eller miljösynpunkt. 1.2 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön 1.2.1 Utsläpp till vatten Lakvatten avbördas till Hovgårdsbäcken och vidare till Funbosjön. Det lakvatten som släpps ut från reningsverket har i jämförelse med recipienten förhöjda halter av organiskt material, kväve, klorid, sulfat och vissa metaller. Vid inloppet till Funbosjön är dock halterna av de undersökta parametrar i de flesta fall i samma storleksordning som uppströms deponin (referenspunkt A0). Resultatet av årets vattenprovtagning diskuteras mer ingående i kapitel 9. 1.2.2 Utsläpp till luft Från komposten, slammellanlagret, behandling av förorenad jord och till viss del även från industrideponin förekommer emissioner till luft i form av gaser, exempelvis koldioxid och metan. Dessa utsläpp är inte uppmätta eller kvantifierade på annat sätt. Komposteringsverksamheten har tidvis givit upphov till lukt som upplevts som störande för de närboende. Under 2015 har ett klagomål om lukt inkommit, se avsnitt 11. Verksamheten ger upphov till buller i samband med transporter till, från och inom anläggningen. Att anläggningen är omgärdad av skog bidrar dock till att hålla ljudnivån så låg att de närboende inte upplever den som störande. Under 2013 utfördes en bullerutredning. Transporterna ger även upphov till avgasutsläpp. 7
2 Tillståndsbeslut Tillstånd enligt Miljöbalken för fortsatt verksamhet vid på fastigheterna Grän 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun erhölls under 2006, men på grund av att det i domen utelämnats meddelande om avsteg på krav för geologisk barriär överklagades tillståndet till Miljööverdomstolen. Under 2007 meddelades i domen från Miljööverdomstolen att Hovgården beviljats avsteg från kravet på geologisk barriär. I och med dom från Mark- och miljödomstolen den 30 november 2012 avslutades Hovgårdens prövotid. Slutliga villkor för utsläpp till recipient av behandlat lakvatten samt ytterligare delegationer meddelades. Domen vann laga kraft den 28 december 2012. Uppsala Vatten och Avfall AB lämnade i juni 2013 in en ändringsansökan till Mark- och miljödomstolen om att få utöka verksamheten vid anläggningen i enligt 16 kap. 2 miljöbalken. I ansökan yrkades på utökning mottagning av följande avfallsmängder: Grov, bygg och industriavfall, från 60 000 ton per år till 110 000 ton per år. Hushållsavfall och därmed jämförligt, från 20 000 ton per år till 60 000 ton per år (justerat yrkande februari 2014). Kompostering av organiskt avfall, från 10 000 ton per år till 10 000 ton per år som ett medelvärde över en treårsperiod. Stallgödsel, från 1 000 ton/år till 5 000 ton per år. Tidsförlängning angående pågående sluttäckning av de avslutade deponierna. Mark och miljödomstolen meddelade den 14 november 2014 tillstånd till ändring av verksamheten vid i enlighet med ovanstående. Domen vann laga kraft den 9 december. Miljödomstolen 2006-05-09 Miljödomstolen meddelar kommunen tillstånd till fortsatt verksamhet vid på fastigheterna Grän 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun genom att dels årligen ta emot, behandla, lagra och bortskaffa högst a) 60 000 ton grov-, bygg- och industriavfall, b) 5000 ton avfall vid återvinningscentralen, c) 5000 ton asbest, d) 30 000 ton rötat material, e) 1000 ton gallerrens, f) 50 ton latrin, g) 20 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, h) 20 000 ton park- och trädgårdsavfall, i) 180 000 ton askor, j) 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten k) 1000 ton stallgödsel varav högst 150 000 ton askor får behandlas genom siktning, rening, stabilisering och/eller solidifiering, 8
varav högst 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt 10 000 ton impregnerat trä får flisas, varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag får komposteras 30 000 ton rötat material, 1000 ton gallerrens, 50 ton latrin, 10 000 hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt 1000 ton stallgödsel varav högst 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten får behandlas i slambädd, varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag fördelat på de avfallstyper som framgår av domsbilaga 1 (samt andra tillkommande avfallstyper efter tillsynsmyndighetens godkännande) får deponeras 40 000 ton grov-, bygg- och industriavfall, 5000 ton asbest, 30 000 ton rötat material, 1000 ton gallerrens, 50 ton latrin, 100 000 ton askor, varav 20 000 ton utgör farligt avfall samt 5000 ton slam från det lokala reningssystemet för lakvatten dels som ett årsmedelvärde över en treårsperiod ta emot, behandla, lagra och deponera 40 000 ton förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall av de typer som anges i domsbilaga 2 (samt andra tillkommande typer av förorenade massor efter tillsynsmyndighetens godkännande), dels vid ett och samma tillfälle lagra högst 10 000 ton farligt avfall som utsorterats från a) och b) ovan I den utsträckningen ovan angivet avfall utgör sorterat brännbart avfall får det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdverket meddelar föreskrifter om undantaget i förbudet i 9 förordningen (2001:512) om deponering av avfall mot att deponera utsorterat brännbart avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud. I den utsträckning ovan angivet avfall utgör organiskt avfall får det endast deponeras under förutsättning att Naturvårdverket meddelar föreskrifter om undantaget i förbudet i 10 förordningen (2001:512) om deponering av avfall mot att deponera organiskt avfall eller att länsstyrelsen medger dispens från samma förbud. 9
I den utsträckningen ovan angivet avfall inte uppfyller de gränsvärden för utlakning som föreskrivs i Naturvårdverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) får endast deponeras under förutsättning att behörig myndighet tillåter högre gränsvärden. Miljö över domstolen 2007-11-26 Miljööverdomstolen fastställer att etapp 2 av befintlig deponi är en deponi för farligt avfall samt medger Uppsala kommun avsteg från kravet på geologisk barriär i 19-20 förordningen (2001:512) om deponering av avfall för befintlig del av etapp 2. Deponin skall utformas och verksamheten bedrivas i enlighet med vad kommunen angett eller i övrigt åtagit sig i målet. Mark- och miljödomstolen 2012-11-30 Mark- och miljödomstolen avslutar prövotiden och föreskriver slutliga villkor för utsläpp till recipient av behandlat lakvatten samt ytterligare delegationer. Mark- och miljödomstolen 2014-11-14 Mark- och miljödomstolen lämnar Uppsala Vatten och Avfall AB tillstånd (ändringstillstånd) enligt 9 kap. miljöbalken till ändring av verksamheten vid inom fastigheterna Grän 2:2, 5:6 och 6:5 i Uppsala kommun, innebärande en ökning i förhållande till vad som gäller enligt grundtillståndet enligt följande (ändring anges med kursiverad text) att dels årligen ta emot, behandla, lagra och bortskaffa högst a) 110 000 ton grov-, bygg- och industriavfall, b) 5 000 ton avfall vid återvinningscentralen, c) 5 000 ton asbest, d) 30 000 ton rötat material, e) l 000 ton gallerrens, f) 50 ton latrin, g) 60 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, h) 20 000 ton park- och trädgårdsavfall, i) 180 000 ton askor, j) 5 000 ton slam från det lokala reningssystemet får lakvatten, k) 5 000 ton stallgödsel varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag får komposteras 30 000 ton rötat material, l 000 ton gallerrens, 50 ton latrin, 10 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt verksamhetsavfall som ett årsmedelvärde över en treårsperiod, 20 000 ton park- och trädgårdsavfall samt 5 000 ton stallgödsel 10
varav högst nedan angiven mängd av följande avfallsslag fårdelat på de avfallstyper som framgår av domsbilaga 1 till deldom den 9 maj 2006 i mål nr M 32248-04 (samt andra tillkommande avfallstyper efter tillsynsmyndighetens godkännande) får deponeras 60 000 ton grov-, bygg- och industriavfall, 5 000 ton asbest, 30 000 ton rötat material, l 000 ton gallerrens, 50 ton latrin, l 00 000 ton askor, varav 20 000 ton utgör farligt avfall samt 5 000 ton slam från det lokala reningssystemet får lakvatten. 3 Anmälningspliktiga ändringar 2015-05-27 Anmälan/information om att tillfälligt lagra massor inför sluttäckning inom 2015-02-27 Beslut efter inkommen anmälan om att mellanlagra slam på annan plats än i slamcellen, miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra 2014-04-01 Anmälan om mellanlagring av slam på annan plats än i slamcellen på. 2014-06-03 Anmälan om anläggning av ny yta inom Hovgårdens avfallsanläggning. 4 Övriga gällande beslut Nedan redovisas övriga beslut som har haft betydelse för verksamheten under 2015: Länsstyrelsen 2014-12-22 Miljökontoret 2008-09-16 Miljökontoret 2006-11-07 Länsstyrelsen beslutar med stöd av miljöprövningsförordningen (2013:251) att verksamhetskod 29 kap.35 90.290 ska gälla som huvudkod för samt att 29 kap. 6 90.70, 29 kap. 16 90.160, 29 kap. 9 90.100 samt 29 kap. 3 90.45 ska gälla som övriga koder. Miljökontoret gör bedömningen att mellanlagring av 10 000 ton balat hushållsavfall ryms inom befintligt tillstånd. Miljökontoret har inget att erinra mot att VA- och avfallskontoret påbörjar terrasseringsarbete inför sluttäckning av Etapp ett (askdeponin). 5 Tillsynsmyndighet Fram till och med 1998 utövade länsstyrelsen tillsyn över verksamheten. Tillsynen övertogs 1999 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. 11
6 Tillståndgiven och faktisk produktion 6.1 Allmänt På arbetar totalt cirka 15-20 personer. Anläggningen är öppen måndag till torsdag mellan kl 06:30-17.30 och fredag kl 06:30-16:00. Allt avfall som kommer till anläggningen kontrolleras, vägs och registreras i ett datasystem. 6.2 Hanterade avfallsmängder Under 2015 mottogs sammanlagt ca 194 800 ton avfall vid anläggningen, vilket är en minskning med ca 16 % procent jämfört med 2014. Det är framförallt mängden askor minskat jämfört med föregående år medan mängden grov-, bygg- och industriavfall har ökat. Följande mängder avfall har hanterats inom anläggningen jämfört med mängder angivna i tillståndet (inerta schaktmassor till täckningsarbete ingår ej nedan). Tabell 1: Hanterad avfallsmängder vid Hovgården 2015 Beskrivning Tillståndsgiven mängd per år (ton) Hanterad mängd under året (ton) Grov, bygg- och industriavfall 110 000 50 500 Avfall från återvinningscentralen 5 000 430 Asbest Rötat material Gallerrens Latrin 5 000 590 30 000 22 850 1 000 260 50 0 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 60 000 2 100 Park och trädgårdsavfall Askor 20 000 7 850 180 000 86 840 Slam från Hovgårdens reningsverk 5 000 < 5000 Stallgödsel 5 000 800 Förorenade massor, blästersand och jämförligt material * Som ett årsmedelvärde över en treårsperiod. 40 000* 2015 2014 2013 4 820 3 290 10 240 12
250 000 Mottagen mängd avfall exkl schaktmassor till konstruktion ton 200 000 150 000 100 000 50 000 Förorenad jord Stallgödsel Askor Park- och trädgårdsavfall Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Gallerrens Rötat material 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Asbest Figur 1 Mottagen mängd avfall till Hovgården exklusive schaktmassor till konstruktion (sluttäckning/ nya ytor). I Figur 1 illustreras avfallsmängderna från 2010 och framåt. Under året har ca 48 990 ton avfall lämnat anläggningen för att material- eller energiåtervinnas. Av dessa har 28 020 ton materialåtervunnits exempelvis har 5 940 ton metaller sorterats ut från sorteringsplattan och slaggsorteringen samt 14 000 ton slaggrus har lämnat anläggningen för att användas som sluttäckningsmaterial på andra anläggningar. Största delen av inkommande materialet ca 166 500 ton har eller kommer att användas som konstruktionsmaterial exempelvis i sluttäckningsarbetet eller vid nya behandlingsytor inom. 6.2.1 Mellanlagring av avfall för energiåtervinning Under den varma delen av året är förbränningskapaciteten hos förbränningsanläggningarna begränsad varför brännbart avfall mellanlagras i väntan på att behov av avfallsbränsle ökar. Under året mottogs 6 990 ton källsorterat träavfall vid Hovgården och ca 4 150 ton trä sorterades ut på sorteringsplattan. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns ca 8 000 ton i mellanlager sammanlagt har 19 140 ton träavfall hanterats på Hovgården under 2015. Träavfallet flisas på Hovgården av anlitad entreprenör för att därefter transporteras till förbränningsanläggning för energiåtervinning. Under 2015 levererades 15 400 ton träflis till energiåtervinning. Under året sorterades 4 630 ton brännbart avfall ut på sorteringsplattan och 30 ton oförbränt avfall från slaggaskorna. 170 ton plast sorterades ut från komposten och 880 ton källsorterat brännbart avfall mottogs till anläggningen. Under 2015 har inget balat avfall hanterats på Hovgården. 13
Tabell 2: Inkommen mängd trä och brännbart avfall under 2015. Fraktion Inkommen källsorterad mängd (ton) Mängd utsorterat från plattan (ton) Totalt inkommen mängd under 2015 (ton) Träavfall 6 990 4 150 11 140 Brännbart avfall 880 4 630 5 710 inklusive plastpåsar från kompost och oförbränt från slaggsortering Totalt har 15 400 ton flisat trä och 5 600 ton brännbart avfall lämnat anläggningen för energiåtervinning. Dessutom har 260 ton oflisat ris gått till förbränning. 6.2.2 Kompostering Vid anläggningen har under 2015 tre separata typer av kompostering skett, dels kompostering av utsorterat organiskt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt en industrikompost (verksamhetsavfall ex kvarnavfall, frukt- och grönt, organiska slammer) och dels stabilisering av rötslammet/gallerrens. Park- och trädgårdsavfall inklusive ris blandas in vid kompostering av organiskt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt i industrikomposten. Under slutet av 2015 påbörjades dessutom en särskild kompost med enbart trädgårdsavfall/ris. Tabell 3: Komposterade avfallsmängder under 2015. Beskrivning Tillståndsgiven mängd Mängd som har komposteras under 2015 Rötat material 30 000 12 850 Gallerrens 1 000 160 Latrin 50 0 Hushållsavfall och 2015 2014 2013 därmed jämförligt avfall 10 000* samt verksamhetsavfall 2 250 4 400 6 750 Park och trädgårdsavfall 20 000 7850 Stallgödsel 1 000 800 *Som ett medelvärde över en treårsperiod I första hand rötas utsorterat organiskt hushållsavfall på Biogasanläggningen i Uppsala. Hovgården utgör en back-up vid händelse av driftproblem. Hushållsavfall samt därmed jämförligt material komposteras i strängar. Under komposten första aktiva fas så är strängarna täckta och luftflödet regleras genom sugande fläktar. Komposten vänds regelbundet och efter ca 10 månader är kompostjorden klar. Det mesta av kompostjorden, 2 200 ton har använts inne på anläggningen som konstruktions- och täckningsmaterial. Ca 860 ton färdig kompostjord har lämnat anläggningen och används vid tillverkning av anläggningsjord. Analys av komposten under 2015 visade att innehållet av tungmetaller i den färdiga kompostjorden ligger under de riktvärden som anges i certifieringsreglerna för kompost, SPCR 152 (komposten är inte certifierad enligt SPCR 152), se bilaga 6. Däremot innehöll komposten något hög andel synliga föroreningar. Rötat avloppsslam från de kommunala reningsverken mellanlagras i en tät cell på deponins norra del. Under 2015 har Hovgården även tagit emot rötslam från andra kommuner. Större delen av detta slam hade redan komposterats/lagrats på andra anläggningar innan det körts in på Hovgården. Det har varit viktigt att hålla isär Revaq-slampartier och det externa slammet vilket har inneburit att mellanlagring och hantering av extern slammet har skett i 14
närheten av etapp 1. Det externa slammet och delar av Uppsalas rötslam har används eller kommer att användas som sluttäckningsmaterial på etapp ett. Under 2015 lämnade 6 035 ton Revaq certifierat slam anläggningen och spreds på jordbuksmark. 6.2.3 Deponering Totalt har ca 10 500 ton avfall deponerats under 2015 vilket utgör ca 5 % av den totalt hanterade mängden på Hovgården. Under 2014 och 2013 deponerades ca 3 850 ton respektive ca 3 290 ton. Den deponerade mängden är högre än förra året, vilket till största del beror på att mindre behov av att använda material i konstruktions- och sluttäckningsarbetet än tidigare år. Tabell 4: Deponerade avfallsmängder under 2015. Tillståndsgiven att mängd Beskrivning att deponera per år (ton) Deponerad mängd under året (ton) Grov, bygg- och industriavfall 40 000 9 910 Asbest 5 000 590 Rötat material 30 000 0 Gallerrens 1 000 0 Latrin 50 0 Askor 100 000 0 Slam från Hovgårdens reningsverk 5 000 0 6.2.4 Förorenade massor Under 2015 har 4 800 ton förorenade massor tagits emot på. Massorna används i sluttäckningsarbete av etapp ett. Oljeförorenade massor behandlas innan de används i sluttäckningsarbetet. Behandling av förorenade massor kan liknas med kompostering där organiskt material, grönflis/rötslam/stallgödsel blandas i massorna. Massorna mellanlagras och luftas, genom regelbunden vändning. 15
6.2.5 Återvinningscentralen På återvinningscentralen, ÅVC, som är öppen helgfria onsdagar mellan 07.00 och 19.00, kan hushållen lämna sitt sorterade avfall. Under 2015 lämnades det ca 430 ton avfall vid återvinningscentralen på Hovgården. 1 Det är jämförbart med de mängder lämnades tidigare år. Siffrorna som anges i tabell 5 är baserade på vad som hämtats från Hovgården. Tabell 5 Mottagna mängder avfall vid återvinningscentralen under 2015. Fraktion Mottagen mängd (ton) Metaller 48 Elektronik, lysrör etc. 14 Kyl- och frysmöbler 5 Vitvaror 7 Wellpapp - Trä 115 Ris 23 Brännbart 91 Sten och betong 47 Deponi 26 Asbest 41 Bilbatterier 5 Farligt avfall 11 Summa 433 6.2.6 Sortering av avfall Vid Hovgården finns en sorteringsplatta där osorterat bygg- och industriavfall sorteras för att möjliggöra material- och energiåtervinning. Under 2015 mottogs 19 570 ton avfall till sorteringsplattan, vilket är en ökning med ca 30 % procent jämfört med året innan. Mängder av respektive utsorterad fraktion anges i tabell 6. Fördelningen av det utsorterade material var under 2015 som följer; 19,4 % till materialåtervinning, 46,6 % till energiåtervinning, 4,6 % till deponering samt 29,4 % till återanvändning inne på anläggningen. Den procentuella fördelningen för de olika kategorierna är ungefär desamma som under 2014. Det är skillnad mellan inkommande och utsorterad mängd som till viss del kan förklaras med att ett lager på sorteringsplattan över årsskiftet och att vissa material suger till sig vatten. Differensen är dock något för hög för att endast förklaras av detta och utredning pågår om orsaken. 1 Tidningar och förpackningar är inte medräknade under 2014. Producentansvar och hämtas via FTI 16
Tabell 6 Utsorterade fraktioner från sorteringsplattan 2015. Utsorterade fraktioner Mängd (ton) Materialåtervinning Metaller, inklusive kabel 3 805 Däck 159 Bilbatterier 1 Ris 5 Summa 3 970 Del av totalmängd 19,4% Energiåtervinning Brännbart 5 513 Trä 4 039 Summa 9 552 Del av totalmängd 46,6% Deponering Deponirest 943 Summa 943 Del av totalmängd 4,6% Konstruktion (ytor & sluttäckningsarbete) Sten, betong, gips 6 014 Summa 6 014 Del av totalmängd 29,4% Destruktion, externt Farligt Avfall 1 Totalt sorterad mängd 20 479 6.2.7 Mellanlagring av farligt avfall På Hovgården mellanlagras farligt avfall som lämnas av hushållen vid återvinningscentralen. Farligt avfall som eventuellt påträffas vid sortering på sorteringsplattan mellanlagras tillsammans med hushållens farliga avfall. Farligt avfall förutom slipers/impregnerat trä transporteras till Mellanlagringsstation Fyrislund för sortering och vidare transport och slutligt omhändertagande. Slipers transporteras av Turebergs åkeri till EON i Norrköping för krossning och förbränning. Totalt mellanlagrad mängd farligt avfall, under året var ca 169 ton och tillståndsgiven mängd för mellanlagring av farligt avfall är 10 000 ton. För att kunna omhänderta hushållens slipers på ett bra sätt kan slipers, liksom asbest, lämnas på Hovgårdens återvinningscentral alla dagar i veckan, alltså även de dagar när återvinningscentralen inte är öppen. 17
Tabell 7: Mellanlagring av farligt avfall vid Hovgården under 2015 Fraktion Mellanlagrad mängd under 2015 (kg) Lösningsmedel (färgavfall) 4 493 Färgavfall, vattenburen 3 927 Lösningsmedel och vattenhaltig FA 163 Spillolja 2 017 Brandsläckare 244 Bekämpningsmedel 85 Bilbatterier 4 994 Slipers, tryckimpregnerat trä 153 000 Fogskum 28 Aerosoler 215 Syror 13 Baser 24 Övrigt FA 55 Totalt mellanlagrat under året 169 258 6.2.8 Användning av avfall som konstruktions- och sluttäckningsmaterial Under 2015 har arbete fortgått med att sluttäcka etapp 1. Tätskikt och skyddsskikt har lagts ut på deletapp 3. Avjämningsarbeten och förberedelse för utläggning av tätskikt på deletapp 5 har påbörjats (deletapp 5 kommer att sluttäckas innan deletapp 4). I avjämningsskiktet används en blandning av rötslam och slaggrus. Torvaska används som skyddsskikt under tätskiktet. Schaktmassor samt kompostjord används som skyddoch vegetationsskikt ovan tätskiktet. För att skydda tätskiktet har ovan dränskiktet lagts ett lager SSR, dvs en stenmjöl- och rötslamsblandning. Andra konstruktionsarbeten som skett inom anläggningen är anläggandet av en vall/kant runt deponin på etapp 2. Den anläggs för att ge stadga och stabilitet till deponin. Av inerta material har en väg anlagts på utsidan av den sluttäckta området på etapp 1. Nedan anges exempel på olika kategorier av avfall som används i konstruktion inom anläggningen. En omfattande sortering av avfallsslagg (bottenaska) har skett under året. Inom anläggningen har 57 140 ton utsorterat slaggrus använts i olika konstruktionsarbeten. Under 2015 har 23 900 ton rötslam använts som konstruktionsmaterial och täckmaterial på etapp ett. 7 400 ton förorenade massor från olika marksaneringar i staden har används inne på anläggningen till olika konstruktionsarbeten. Drygt ca 100 000 ton schaktmassor fanns i lager vid årets början, ca 18 200 ton schaktmassor mottogs under 2015 och ca 50 520 ton har använts i sluttäckningsarbeten och annan konstruktion inne på anläggningen under året. 7 Villkor och provisoriska föreskrifter Allmänt villkor Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten, innefattande åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angett eller i övrigt åtagit sig i målet. (Tillkommande villkor ändringstillståndet) Den utökade verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Uppsala Vatten och Avfall AB har angett eller i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom. 18
Kommentar Uppsala Vatten och Avfall AB har bedrivit verksamheten i huvudsak i överensstämmelse med vad som uppgavs i ansökan. Mottagning, behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall 1) Alla förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. Massorna (inklusive blästersand och jämförligt avfall) skall analyseras såväl före som efter behandling. Stickprov ska tas ut per 50 ton obehandlad massa (blästersand och jämförligt avfall). Stickprov slås samman till ett samlingsprov, vilket skall analyseras med avseende på olika parametrar beroende på materialet och dess härkomst. Uttag av stickprov skall ske enligt NT Envir 004 eller annan lämplig standard. Kommentar Under 2015 har framförallt metall- och oljeförorenade massor men också PAH- och oljeförorenade massor tagits emot på Hovgården. Okulärbesiktning sker redan vid invägningen och även vid lossning. Massorna analyseras före behandling och beroende på föroreningsnivå läggs de på olika ställen. Olja- och även vissa PAH- förorenade massor läggs upp på hårdgjord yta på anläggningens nordvästra del, och behandlas genom kompostering (liknande den för hushållens komposterbara). Vändning av massorna sker regelbundet. Efter cirka 1,5 år är massorna färdigbehandlade, tiden beror på föroreningsnivå och typ av förorening. Massorna används därefter till utjämnings, täckning eller annan konstruktion inne på anläggningen. 2) Utsläpp till luft från behandling av förorenade massor, blästersand och därmed jämförligt avfall får som gränsvärde uppgå högst till de utsläppskrav som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Kommentar Uppsala Vatten och Avfall AB bedömning är att utsläppen till luft är lägre än utsläppskraven som gäller för avfallsförbränningsanläggningar enligt Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Aktuell behandlingsmetod är kompostering efter inblandning av lämpligt organiskt strukturmaterial. 3 Kommunen skall inför varje kampanj av behandling av förorenade massor, blästersand eller därmed jämförligt avfall ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan skall också ges in till tillsynsmyndigheten inför bearbetning av impregnerat trä genom flisning. Kommentar Aktuell behandlingsmetod är kompostering efter inblandning av lämpligt organiskt strukturmaterial. För eventuellt nya behandlingskampanjer av förorenade massor avser Uppsala Vatten och Avfall AB att anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Vid tillsynsmöten har Miljöförvaltningen fortlöpande blivit underrättade om pågående behandling av förorenade massor. Detsamma gäller flisning av impregnerat trä. 4) All hantering av förorenade massor, blästersand eller därmed jämförligt avfall skall ske på hårdgjorda ytor med uppsamling av dagvatten. Processvatten från jordtvätt skall samlas upp och får inte avledas till lakvattensystemet om inte tillsynsmyndigheten så medger. 19
Kommentar Förorenade massor som behandlas läggs upp på hårdgjorda ytor. Lakvattnet samlas upp och avleds till det lokala reningsverket för omhändertagande. Olje- och kreosotförorenade massor, läggs upp i slamcell 2 som är tät, hårdgjord yta invallad av ca tre meter höga vallar. Dräneringen från mellanlagringsytan kan pluggas om de anses nödvändigt, annars avleds lakvattnet från slamcellen/plattan till det lokala reningsverket för omhändertagande. Behandling genom jordtvätt har inte varit aktuell under 2015. Deponering 5) Deponering inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 80 meter. Kommentar Nuvarande deponeringshöjd samt sluttäckning ligger under + 80 meter. 6) Utformning av bottentätning och sluttäckning skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Därvid skall kommunen redovisa läggnings- respektive kvalitetsplaner för utförandet samt hur kontroll av bottentätning skall ske. Kommentar. Samråd sker löpande med Miljöförvaltningen angående sluttäckningsarbetet. Under 2015 har sluttäckning skett av deletapp 3 och föreberedande utjämnings- och terrasseringsarbete inför utläggande av tätskikt på deletapp 5 (deletapp 5 kommer att utföras före deletapp 4). Miljöförvaltningen gjorde platsbesök under utläggning av tätskikt under 2015. Omhändertagande av lakvatten 7) Lakvatten från deponin, förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor samt slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall ledas till det lokala reningsverket för behandling innan det släpps ut till recipient. Slamvatten från mellanlagringen av rötslam skall förbehandlas genom slamavskiljning och sedimentation innan det leds till det lokala reningsverket. Kommentar Lakvatten som bildas inom området samlas upp med dräneringsledningar i deponins botten och leds till lakvattenbehandling. Till lakvattenbehandling leds även vatten från kondensatcellen, de hårdgjorda ytorna för kompostering och lagring av kompostjord samt från sorteringsplattan via ledningar och ytvattendiken. Vatten från cellerna för mellanlagring av slam leds genom två övre samavskiljande dammar vidare till två nedre sedimenteringsbassänger för ytterligare partikelavskiljning innan det rinner med självfall till lakvattenbehandlingen. Under 2015 har muddring av dammarna nedströms slamceller skett, se mer om detta under avsnitt 10. 7 a. Försiktighetsåtgärder för att minska de momentanaflödena vid regn till reningsanläggningen för lakvatten (Tillkommande villkor ändringstillståndet) Inför anläggandet av avfallshanteringsytor inom områden som inte tidigare använts för avfallshantering ska en anmälan ges in till tillsynsmyndigheten. Denna anmälan ska beskriva utformning av ytan samt redovisa beräknad dimensionering av fördröjningsmagasin eller annan åtgärd utifrån utgångspunkten att flödet från området inte ska överstiga tioårsflödet från området innan ytan anlades. Vid den beräkningen ska 20
i förekommande fall en avräkning göras får icke-förorenat vatten som avleds på ett sådant sätt att vattnet inte passerar Hovgårdens lakvattenreningsanläggning. Kommentar Den sista ytan som tillkom på anläggningen, yta för lagring av trä- och flis, anmäldes till Miljöförvaltningen (dock innan detta villkor fick laga kraft). Ytan är försedd med fördröjningsmagasin för att flödet från området inte ska överstiga tioårsflödet från området innan ytan anlades 7b. Hantering av icke-förorenade dagvattenflöden (Tillkommande villkor i ändringstillståndet) Bolaget ska i god tid före bortledning av vatten från ytor där inte behandling eller lagring av avfall pågår ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska innehålla en beskrivning av hur ytan används och hur bortledandet av icke-förorenat dagvatten ska genomföras. Kommentar Någon bortledning av vatten från ytor där inte behandling eller lagring av avfall pågår har inte skett under 2015. 8) Detaljutformningen av det lokala reningsverket ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Det skall tas i bruk senast den 1 juli 2007 efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Kommentar Reningsverket har varit i drift under hela 2015. Tillsynsmyndigheten har fortlöpande fått information om reningsverket på Hovgården. 9 a. Halterna i behandlat lakvatten som släpps ut till recipient får inte överskrida nedan angivna begränsningsvärden, beräknat som flödesviktat årsmedelvärde, Ämne Halt (mg/l) NH 4 -N 10 P-tot 0,3 BOD 7 10 TOC 80 Cl 3000 Ämne Halt (µg/l) Pb 5 Cd 0,3 Cu 50 Cr 10 Hg 0,1 Ni 20 Zn 100 Kommentar: Inget begränsningsvärde har överskridits under 2015, se tabell. 21
Ämne Enhet Begränsningsvärde Flödesviktat årsprov i A 1 under 2015 Flödesviktat årsprov i A 1 under 2014 Flödesviktat årsprov i A 1 under 2013 NH 4 -N mg/l 10 2,9 1,2 2,3 P-tot mg/l 0,3 0,09 0,07 0,057 BOD 7 mg/l 10 3,4 3,7 3,4 TOC mg/l 80 36 39 40 Cl mg/l 3000 1220 1380 1480 Pb µg/l 5 0,24 0,25 0,3 Cd µg/l 0,3 0,05 0,05 < 0,05 Cu µg/l 50 25 20,6 21 Cr µg/l 10 1,18 1,27 1,34 Hg µg/l 0,1 0,02 < 0,02 < 0,02 Ni µg/l 20 8 11 7,9 Zn µg/l 100 26 18 30 9 b) Utläppet av fosfor får inte överskrida 15 kg, beräknat som ett rullande aritmetiskt medelvärde över en tioårsperiod. Kommentar: Medelvärdet för tre år 14,4 kg. År Årtal Utsläppsmängd (kg) 1 2013 11,0 2 2014 14,6 3 2015 17,6 Medelvärde för 3 år 14,4 9 c) Redovisade åtgärder för att förbättra nitrifikationen och förbättra luftningen i den sista poleringsdammen ska vara genomförda inom ett år efter det att denna dom vunnit laga kraft. Kommentar: Under 2013 gjordes omfattande arbeten i syfte att förbättra nitrifikation och luftning exempelvis fylldes bärarmaterial på i bägge linjerna i biosteget, silar till luftare rengjordes och byttes ut. Arbetet fortskred under 2014 och slutfördes under 2015. Grinden i den lilla sista dammen lyftes och underhållsarbete och förbättringsarbeten har utförts under 2014 och 2015. 9 d) Bolaget ska inom fem år efter att denna dom vunnit laga kraft genomföra en grundläggande karakterisering av utsläpp till recipient. Därefter ska karakterisering ske fortlöpande. Bolaget ska i samband med karakteriseringarna samråda med tillsynsmyndigheten kring parametervalet. Karakteriseringarna ska utformas på ett sådant sätt att tillsynsmyndigheten bl.a. får underlag för att bedöma eventuellt behov av villkor för att minska akuttoxiska effekter. Kommentar: Screening kommer att utföras 2017, dvs. inom fem år efter att denna dom vunnit laga kraft. 22
9e) Bolaget ska i miljörapporten redovisa utsläppta mängder av de ämnen som omfattas av haltvillkoren. Kommentar: Mängder för de ämnen som omfattas av haltvillkoren redovisas i avsnitt 9.4.4. Mellanlagring av farligt avfall och hantering av kemiska produkter m.m. 10) Mellanlagring av farligt avfall som inte ska behandlas eller deponeras på Hovgården samt lagring av kemiska produkter skall ske under tak på hårdgjord yta inom invallat område. Det invallade området skall rymma en volym motsvarande volymen för den största behållaren för flytande avfall samt 10 % av summan av övriga behållares volym. Kommentar Hushållens farliga avfall, t.ex. lösningsmedel, färg och batterier, mellanlagras i den s.k. kemladan som är en byggnad med tak, tre väggar och asfalterat golv och invallade ytor för flytande farligt avfall. Samtliga behållare och lagringsutrymmen är märkta och vid eventuellt spill och läckage finns absorptionsmedel och ögondusch tillgängligt. 11) Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall, exklusive vitvaror, ska ske under tak. Kommentar Mellanlagring av elektriskt och elektroniskt avfall sker under tak. 12) Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror ska ske på hårdgjord yta. Kommentar Mellanlagring av impregnerat trä och vitvaror sker på hårdgjord yta. Damning, lukt, nedskräpning och skadedjur 13) Om problem med damning, lukt nedskräpning eller skadedjur uppkommer, skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten utreda orsaken till dessa samt vid behov vidta åtgärder. Kommentar Driftinstruktionerna för komposteringsarbetet ses över kontinuerligt. Hovgården tillämpar en täckt komposteringsmetod. För att minska risken för lukt omhändertas matavfallet så snabbt som möjligt. Vändning och hantering av strängarna förläggs i möjligaste mån till måndag till torsdag för att undvika lukt till helgen. Ett klagomål på lukt har inkommit under 2015, se mer under avsnitt 11. Inga klagomål på damning, nedskräpning eller skadedjur har förekommit avseende anläggingen. Städning av deponins olika ytor görs regelbundet. 13 a) Lukt från förvaring av hushållsavfall (Tillkommande villkor ändringstillståndet) Om bolaget avser att under mer än 14 dagar lagra hushållsavfall ska bolaget senast 30 dagar före det att hanteringen inleds ge in en anmälan till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av den tekniska metod som bolaget avser 23
använda liksom uppgift om de skyddsåtgärder som bolaget avser vidta. Om det uppkommer ett omedelbart behov av att mellanlagra brännbart hushållsavfall under längre tid än 14 dagar är det tillräckligt att anmälan görs innan lagringen påbörjas. Kommentar En anmälan om lagring av brännbart hushållsavfall gjordes i april på grund av problem hos Vattenfall. Endast 11 ton brännbart hushållsavfall omdirigerades till Hovgården. Uppsala Vatten har under året upprättat en plan för var och hur omhändertagandet av brännbart hushållsavfall ska ske. Buller 14) Bullret från verksamheten skall begränsas så att det inte som riktvärde ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db(a) vardagar dagtid (kl 07-18) 40 db(a) samtliga dygn nattetid (kl 22-07) 45 db(a) övrig tid. Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db(a). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 db(a)- enheter. Kommentar En bullerutredning har utförts under 2013 inför ansökan om tillstånd till utökade mängder Hovgårdens och resultatet visade att såväl dagens som en framtida utökad verksamhets ljudnivåer är lägre än ovanstående riktvärden för natt vid närliggande bostäder. Inga klagomål om buller från närboende har inkommit. Hantering av askor 15) Rutin ska finnas för hantering av askor. Rutinen ska syfta till att identifiera förändring, t.ex. i askornas sammansättning eller hantering, som kan leda till risk för uppkomst av explosiv gasblandning. Kommentar Askor läggs upp med god kontakt med fria luften, där risken för gasansamling i bildade hålrum bedöms som minimal. Kontinuerlig avstämning med leverantörer av askor sker för att inga förändringar i askornas sammansättning uppkommer som skulle kunna öka risken för explosiva gasblandningar. Avslutning och sluttäckning av deponietapper 16) Avslutning och sluttäckning av deponerat avfall ska ske efterhand, sluttäckning skall vara avslutat så snart som möjligt, dock senast 15 år efter avslutad deponering (Ändringstillstånd),). Vid sluttäckningen får restprodukter (förorenade massor och askor m.m.) användas ovanför tätskiktet endast om halterna av olika ämnen i produkterna understiger halterna för mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889. Material som används under tätskiktet i deponin skall uppfylla samma kriterier som det deponerade avfallet. Kommentar Arbete med täckning av deponerat avfall sker löpande. Om förorenade massor använd ovan tätskiktet så är det endast massor med klassningen MKM eller därunder som 24
används. Arbete pågår med sluttäckning av etapp 1, askdeponin varav deletapp 1-3 är sluttäckta. Kontroll 17. Kommunen skall inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. I kontrollprogrammet skall bl.a. ingå nya provtagningspunkter varvid särskilt provtagningspunkt/er för provtagning av hela det inkommande flödet till reningsanläggningen och vad som släpps ut i recipienten. Kommentar Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till Miljökontoret i april 2007. 17a (Tillkommande villkor ändringstillståndet) Bolaget ska inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in ett förslag till reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. Kommentar Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till Miljöförvaltningen under 2015. Provisoriska föreskrifter De provisoriska föreskrifterna avseende utsläpp av behandlat lakvatten har upphört att gälla i och med att de slutliga begränsningsvärdena vunnit laga kraft. 8 Efterlevnad av naturvårdverkets föreskrifter Föreskrift SNFS 1990:141 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandlingar av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket NFS 2001:11 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. NFS 2002:264 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. NFS 2002:28 Avfallsförbränning Kommentar Ej aktuell Ej aktuell. Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell 25
9 Resultat av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 9.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Provtagning och analys av mätdata utförs av Vattenlaboratoriet. Provtagning sker av certifierad personal och analyser av parametrar som ingår som begränsningsvärden sker enligt ackrediterade metoder. Mätutrustning som används vid fältprovtagning kalibreras regelbundet. Flödesmätaren i reningsverket kontrolleras var 14:e dag och kalibreras vid behov. 9.2 Driftsförhållanden reningsanläggning Arbetet med att förbättra nitrifikationen i biosteget har fortsatt under 2015. Arbetet påbörjades 2013 med att nytt bäraramaterial, ca 65 m 3 fylldes på i andra zonen (fack 3 och 4) medan det befintliga bärarmaterialet flyttades över till första zonen (fack 1 och 2). Under 2014 uppmärksammades att bärarna sjönk i andra zonen (fack 3 och 4). Anledningen till detta var en kombination av för låg halt ammonium (näring till mikroorganismerna) i kombination med att luftningen av det hårda vattnet förskjuter ph (högre ph) vilket gör kalciumkarbonat fälls ut som beläggning på bärarna. För att komma till rätta med detta påbörjades under 2014 arbete med att tvätta och flytta över alla bärare i linje 1 (närmast vägen) till första zonen. Under våren 2015 färdigställdes arbetet med att flytta över alla bärare till zonen facket i linje 2 (mot skogen). Flera strömavbrott varav ett längre har inneburit att reningsanläggningen inte har driftats normalt under juni, se avsnitt 11. Flera muddringsprojekt har genomförts under året; Den norra polerdammen muddrades under sommaren. Allt vatten leddes över till den södra dammen under arbetet. I Svartmuttern påbörjades under hösten muddring av de övre dammarna. Vattnet kopplades förbi och leddes till de två nedre. I den första av de två övre dammarna var duken trasig /gick sönder vid muddringen. Den trasiga duken kunde inte lagas vilket inneburit att dammen tagits ur bruk. Eftersom dammen är seriekopplad så kopplades vattnet förbi bägge dammarna. Under våren 2016 ska de övre dammarna åter tas i bruk efter lagning, översyn och eventuell ombyggnation, se avsnitt 10. De två nedre dammaran muddrades i omgångar. I den ena skadades duken vid muddringen men reparation av duken kunde ske och bägge dammaran är åter i drift. 9.3 Nederbörd och lakvattenmängder I mars installerades en väderstation på Hovgården för mätning av temperatur, nederbörd, vindstyrka/vindriktning, luftfuktighet och avdunstning. Under juli till september uppstod problem med nederbördsmätningen. Nederbördsuppgifterna har under januari- mars samt juli- september hämtas från geocentrum (institutionen för meteorologi vid Uppsala universitet) medan resterande nederbördsmätningar är gjord på Hovgårdens avfallsanläggning. Nederbörden uppmättes till totalt 609 mm vilket är något högre än vid geocentrum där nederbörden var 579 mm. Den totala mängden renat lakvatten som släppts ut i Hovgårdsbäcken under 2015 är ca 192 400 m 3. I Tabell 8 redovisas det månadsflöde som uppmätts vid utsläppspunkten från avfallsanläggningen (A1) under 2014/2015 samt nederbördsdata för 2014/2015 26