Våra museer 110 år lokal museihistoria i Eskilstuna Den allmänna tidsandan i Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet präglades dels av en nationalromantisk syn på omvärlden, dels av insikten om att det gamla bondesamhället höll på att försvinna. Som en följd av det började ett allmänt växande intresse för historia, resor och föremålssamling ta fart. I denna anda skapades Skansen - Sveriges första friluftsmuseum av Arthur Hazelius 1896. I Eskilstuna ville man också ta vara på arvet från tidigare generationer och det första museet skapades därför 1906 i Rademachersmedjorna då den Berglindska smedjans museum öppnades. Där var inriktningen tidig industri- och hantverkshistoria. Berglindska smedjan. Foto: AB Foto, Eskilstuna stadsmuseum. Smeden Bergquist i Berglindska smedjan. Foto: Okänd.
I början av 1920-talet fick Eskilstuna stad en donation av hemmansägaren Erik Andersson i Gultbrunn. Den bestod av tre byggnader och ett stort antal föremål som samlats in från olika delar av Södermanland. Donationens villkor var att staden anskaffar nödiga lokaler för samlingens ändamålsenliga förvaring och ordnande, så att densamma må te sig i ett värdigt skick, ägnat att bibringa nu levande och kommande släkten kunskap om förfädernas levnadsvillkor och levnadssätt och efter en tids överläggningar i dåvarande Museistyrelsen och Stadsfullmäktige, beslöts att uppföra byggnaderna på Djurgården. Det beslutades också om skapandet av ett friluftsmuseum på området och fler byggnader köptes in och byggdes. 1924 öppnade Sörmlandsgården. Sörmlandsgården är fortfarande en del av Eskilstuna kommuns stadsmuseum och fungerar som ett friluftsmuseum på Djurgården. Gårdens hus visar hur en typisk mellansvensk gård från mitten av 1800-talet kunde se ut. Sörmlandsgården. Foto: AB Foto. 1927 öppnade den Heljestrandska smedjan som museum på Rademacherområdet. Museet i Heljestrandska smedjan behandlade stadens historia. Heljestrandska smedjan. Foto: AB Foto.
1932 invigdes Djurgårdsmuseet. Djurgårdsmuseet byggdes av dåvarande stadsarkitekt Klemming i syfte att användas som museum. Här skulle både vanligt vardagsliv och högreståndsmiljöer skildras och stadens övriga föremålssamlingar så som arkeologiska fynd från Eskilstuna skulle visas upp. Museiverksamheten i byggnaden lades så småningom ner och 2009 såldes byggnaden av kommunen till en privatperson. Djurgårdsmuseet. Foto: Svante Persson. På Djurgårdsområdet ligger också gästgivaregården Pilkrog, ditflyttad från Ytter-Järna efter stadens museikommittés inköp 1922. Kommunen äger fortfarande byggnaden, men arrenderar ut den. På Pilkrog bedrivs idag servering i historisk miljö. Gästgiveriet figurerar bland annat i en av skulptören Johan Tobias Sergels gravyrer vid namn "Sergel äter middag på Pilkrog". Pilkrog. Foto: AB Foto. Inom Djurgårdsområdet finns även fornlämningar i form av en fornborg och flera järnåldersgravar.
1937 öppnade Konstmuseet efter renovering av den gamla sjukhusbyggnaden från 1871 på Kyrkogatan 9. Det var till en början Eskilstuna konstförening som ägde konstsamlingarna och drev museet. Konstmuseet invigdes av Prins Eugen. I Konstmuseets samlingar finns verk från 1600-tal och framåt men samlingarnas tyngdpunkt är svenskt 1900-tal. Konstmuseet på Kyrkogatan 9. Foto: Okänd. Konstmuseet på Kyrkogatan 9. Foto: Rune Rydh. 1948 tog staden över konstmuseum och konstsamlingar. Eskilstuna konstförening och Konstmuseet har än idag ett nära samarbete.
1959 Kulturreservatet Rademachersmedjorna invigdes i samband med att Eskilstuna stad firar 300- årsjubileum. På området har flera hus, hantverkare och hyresgäster samlats. Rademachersmedjorna. Foto: Lars-Eric Rannegårdh. På 1960-talet, förs det inom Eskilstuna stadsfullmäktige många diskussioner om vad som ska göras med Gevärsfaktoriets lokaler. Detta efter att Gevärsfaktoriet bestämt sig för att flytta sin vapentillverkning från Faktoriholmarna till Svista. Några förordar till och med rivning av alla byggnader på Faktoriholmarna. Till slut enades man i stadsfullmäktige om att flytta museiverksamheten från Djurgården och inrätta ett stadsmuseum samt ett vapentekniskt museum i byggnaderna. 1979 öppnade Stadsmuseet som då hette Faktorimuseet, och Vapentekniskt museum på Faktoriholmarna. Stadsmuseet, tidigare kallat Faktorimuseet. Foto: Rolf Hjalmarsson.
Vapentekniska museet. Foto: Hans Pettersson. 1981 övertogs Jäders skolmuseum av kommunen. Ett skolmuseum inrättades i Jäder under 1970- talet och 1981 tog kommunen via kulturförvaltningen över museet. Samlingarna ställdes ut på olika platser men verksamheten lades ner under 1990-talet. Föremålen ingår idag som del av stadsmuseets samlingar. Jäders skolmuseum. Foto: Teddy Aarni.
1988 öppnade Bergströmska gården i Torshälla som museum. Den förvaltades under en kortare period av Eskilstuna kultur-och fritidsförvaltning men idag ägs den av Torshälla stad. Verksamhet bedrivs där av Torshälla hembygdsförening. Även Torshälla rådhus ingick under en tid i Eskilstuna kultur- och fritidsförvaltning. Bergströmska gården. Foto: Alf Andersson. Lagersbergs säteri. Foto: Louise Hackelberg. Sedan 1998 driver Stadsmuseet verksamhet på Lagersbergs säteri. Lagersbergs säteri ägs och förvaltas av den privata Stiftelsen Lagersberg, som familjen Persson (ägarfamilj från 1870-talet) var med och grundade. Lagersbergs säteri är en av Sveriges mest välbevarade karolinerbyggnader från mitten av 1700-talet. På området har det också funnits bosättningar sedan forntid. Eskilstuna stadsmuseum har på stiftelsens uppdrag ansvar för den säsongsbetonade verksamheten med bland annat visningar, café och musikarrangemang. Lagersbergs samlingar speglar ett jordbruksgods genom tiderna; från ägarfamiljens till statarnas olika livsvillkor. Jordbruksmarken ägs av kommunen men arrenderas ut.
1997 öppnade Ebelingmuseet i Torshälla. Där är huvudinriktningen Torshällas mångsidige konstnärsprofil Allan Ebelings (1897-1975) måleri, keramik och skulptur. I museet finns även verk av döttrarna Marianne Ebeling (1930-1979) och Harriet Ebeling (1932-2014) samt Foto Bäckstrandarkivet med ett stort antal bilder från Torshälla. Museet ägs och förvaltas av Torshälla stad. Ebelingmuseet. Foto: Ove Georgenson. 2004 stängdes Vapentekniska museet då det utdömts som museibyggnad för vapensamling och byggnaden säljs. Så småningom öppnas i huset ett föreningsägt ölbryggeri. 2006 öppnades konstmuseet i Munktellområdet, i före detta Bolinder-Munktells kugghjulsverkstad. Den gamla konstmuseibyggnaden byggs om till privatbostäder med inflyttning i slutet av 2010. 2016 firar Konstmuseet 10 år i nya lokaler och kommunen har haft museiverksamhet i 110 år. Konstmuseet. Foto: Lena Kågström.
Källor: Samuelsson, J, 2005, Kommunen gör historia. Thunholm, P, 1982, Kommunens museer, särtryck i Sörmlandsbygden. Eskilstuna stadsfullmäktiges protokoll, 1920-11-11.