Riken, gränser, identiteter Introduktionskurs HT 2008
Olaus Magnus Charta Marina 1539
Sydskandinavien ca 800-1000, kända gravar (Fredrik Svanberg)
Makten var öar i ett hav av icke-makt Johan Callmer Acefala samhällen Men hur håller man ordning där?
Bälsta tingsplats Vallentuna Forsaringen, 800-tal En oxe och två örar för återställande av vi i lagenligt skick för varje stav första gången den fallit; två oxar och fyra örar andra gången den fallit; men för tredje gången fyra oxar och åtta örar; och all egendom i kvarstad om han icke gör rätt för sig. Det som folket äger kräva enligt allmän lag det blev förr stadgat och stadfäst. Men de gjorde sig detta Anund i Tåsta och Ofeg i Hjortsta. Men Vibjörn ristade. Aslak Liestøls tolkning
Logberg, Thingvellir, Island
Gamla Uppsala
Kungsgården Hög i Sunded, Hälsingland 1763
Jarlabankes bro, Täby, Uppland *iarla*baki*lit raisa [*]staina*þasa at sik*kuikuan*auk bru þisa karþi*fur ont sina*auk*ain ati tabu ala- (U127 Danderyds kyrka)
Nummer Socken GÅRD DATERING Text U101 SOLLENTUNA S.Sätra P4 HÄMING OCH JARLABANKE DE LÄT RÖDJA VÄG OCH GÖRA BROAR EFTER SIN FADER OCH ESTRID EFTER SINA SÖNER INGEFAST OCH INGVAR. GUD HJÄLPE DERAS ANDE. U127 DANDERYD Kyrka P2 JARLABANKE LÄT RESA DESSA STENAR EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE, OCH HAN GJORDE DENNA BRO FÖR SIN SJÄL, OCH HAN ÄGDE ENSAM HELA TÄBY. U140 TÄBY Broby P3? JARLABANKE..HAN DOG I GREKLAND U142 TÄBY Fällbro P4 INGEFAST LÄT RESA STENEN OCH GÖRA BRON EFTER JARLABANKE SIN FADER OCH JORUNS SON OCH KÄTTILÖ LÄT RESA STENEN EFTER SIN MAN. ÖPIR RISTADE U143 TÄBY Hagby P4 JORUN LÄT GÖRA BROAR EFTER SIN MAN OCH HÄMING OCH JARLABANKE EFTER INGEFAST, ESTRID EFTER INGVAR, EN MYCKET GOD UNG MAN.(ALGODAN DRÄNG) U149 TÄBY Hagby P3 JARLABANKE LÄT..STENEN EFTER SIG SJÄLV OCH RÖJA VÄG. U150 TÄBY Karby JARLABANKE OCH FASTVI LÄT RESA STENARNA EFTER SVEN SIN SON U164 TÄBY Täby tä P2-3 JARLABANKE LÄT RESA DESSA STENAR EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE OCH HAN GJORDE DENNA BRO FÖR SIN SJÄL OCH ENSAM ÄGDE HAN HELA TÄBY.GUD HJÄLPE HANS SJÄL. U165 TÄBY Täby tä P2-3 JARLABANKE LÄT RESA DESSA STENAR EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE OCH HAN GJORDE DENNA BRO FÖR SIN SJÄL...ÄGDE HELA TÄBY. U212 VALLENTUNA Kyrka P2-3 FRAM:JARLABANKE LÄT RESA DENNA STEN EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE. HAN ÄGDE ENSAM HELA TÄBY. GUD HJÄLPE HANS SJÄL.BAK:JARLABANKE LÄT RESA DENNA STEN EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE. OCHHAN GJORDE DENNA TINGSPLATS OCH ENSAM ÄGDE HAN HELA DETTA HUNDARE U261 FRESTA Kyrka P3 JARLABANKE LÄT RESA DESSA STENAR EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE OCH HAN GJORDE DENNA BRO FÖR SIN SJÄL, OCH ENSAM ÄGDE HAN HELA TÄBY.
Malstastenen, Rogsta socken Hälsingland frumunt/hrumunt rit... staina þina aftir fikiulf- /hikiulf- brisa sun in brisi uas lina sun : in lini uas unar sun : in un ua......faks sun i(n) (u)faka þuris sun krua uas muþir fikiulf.../hikiulf... in þa barlaf in þa kuþrun frumunt/hrumunt fikiulfa/hikiulfa sun faþi runar þisar : uir sutum stin þina nur i balas...in : kiulfir uarþ um lanti þisu in þa nur i uika i þrim bium in þa lanakr in þa fiþrasiu "Frömund [Romund] reste dessa stenar efter Rike- Gylfe [Hä-Gylfe], Bräses son. Och Bräse var Lines son. Och Line var Unns son. Och Unn var Ofegs son. Och Ofeg var Tores son. Groa var Rike-Gylfes moder. Och sedan Gudrun. Frömund, Rike- Gylfes son ristade dessa runor. Vi hämtade denna sten norrut på Balsten. Gylfe förvärvade detta land och sedan mark norr i Vika i tre byar samt sedan i Lönnånger och sedan Färdsjö".
Socken bygd tingsmenighet religiös menighet privat kollektiv förkristen - kristen I Sydskandinavien 1100-tal I Nordskandinavien 1200-tal Sockenstämman (det beslutande organet) redan under medeltiden, men fr.a. 1600-talet Även borgerliga funktioner (fattigvård, skola etc.) Socknen var grunden för 1862 års kommunallagar och upphävdes med 1952 års Kommunreform. Kallas rättsligt sedan dess för församling.
Vet du vilken som är din hemsocken?
Platsnamn (gårds- eller bynamn) Byggnadsnamn Bygdenamn t.ex. Heda, Rök (Östergötland) t.ex. Stenkyrka (Gotland) t.ex. Delsbo (Hälsingland) Heda kyrka, Ög. Stenkyrka kyrka, Go.
Härad= rätts- och förvaltningsområde mindre än land i Danmark Och Götalandskapen Tidig medeltid i Danmark Åtm. före 1300-talets mitt i Sverige Hundare (hund)= rättsoch förvaltningsområde i Svealandskapen Indelades i hälfter, fjärdingar och åttingar Med Magnus Erikssons Landslag (ca 1350) omvandlade till härader Båda ev. på militär grund
Primära häradsnamn (Bara, Torna etc.) Sekundära Häradsnamn (Albo, Gärds etc.)
Olovs kröning, Danmarks kyrka, Uppland
En kung är en samhällelig ledare som inte behöver betala tributer till någon suverän men som själv mottar tribut. Förekomsten av en kung innebär därför inte att det finns ett rike. En egentlig riksbildning är på gång först när lokala/regionala stormän inte längre fritt kan bilda allianser över gränserna för kungens anspråksområde Men rike och stat är inte samma sak. En stat är en politisk organisation där den administrativa apparaten inte är beroende av kungens person och av hans släkt. Där finns ett antal ämbetsmän : t.ex. drots, kansler, marsk. Där finns en monopolisering av våldet. Där finns någon form av uppbörd. Makten är på väg att territorialiseras. Det pågår ett lagstiftningsarbete, och en strävan efter kontroll av handeln.
Blad ur Äldre Västgötalagen 1220-talet (?), handskriften yngre
Magnus Erikssons Landslag, ca 1350 Början av Jordabalken
Femstenarör, Vällingberget mellan Ångermanland och Åsele lappmark
Kalmarunionen
Unionsbrevet från Kalmar möte 1397
Engelbrekt Engelbrektsson then litzla man Klasskamp? Nationell resning? Kamp om förlorade privilegier?
Hur skall vi som arkeologer förhålla oss till de skiftande identifikationerna?
Det finns ingen kommunal astronomi heller! Carl-Axel Moberg