LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. Laboration 3 Speciella sekvenskretsar

Relevanta dokument
Laboration i digitalteknik

Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator.

LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. för kurserna. TSEA22, lab 1-4 TSEA51, lab 1-3 TDDC75, lab 1,2

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Digitalteknik TSIU05 Laborationer

Exempel på LAX-uppgifter

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Laboration i digitalteknik Allmänna anvisningar

LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D TSEA51 DIGITALTEKNIK Y. Konstruktion av sekvenskretsar med CPLD. Version: 2.2

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner

Tentamen i Digitalteknik, TSEA22

AVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p

Laborationshandledning för mätteknik

Sekvensnät i VHDL del 2

+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner

Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik

Laborationshandledning

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Laboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

IE1204/IE1205 Digital Design

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Sekvensnät vippor, register och bussar

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

Tentamen i Digitalteknik 5p

Simulering med ModelSim En kort introduktion

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Digital elektronik CL0090

Datorprojekt, del 1. Digitala system 15 p

Digital- och datorteknik

Introduktion till xdigiflex-simulatorn

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen IE Digital Design Måndag 23/

Laborationshandledning

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Laboration 2 i Styrteknik

Laborationshandledning

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

LEJON LABORATION3. Laborationens syfte

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION

Laboration Sekvenskretsar

Innehåll. sid. 1. Logikfamilj Några egenskaper hos TTL-kretsar Icke anslutna ingångar Laborationsutrustning 6

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

Laboration i digitalteknik Datablad

Elektronik-projekt. YH/Nät och kommunikation. Kommunikationskedja

Dokumentet är ett tillägg och bifogas tillsammans med databladen för Sweeper och Tuner. Beskrivning - Sweeper Se databladet för Sweeper

12 VDC LED (RGB) Färgpalett (FP) 8 färger. Färgsekvensmotor (FSM) 11 färgscheman 2 justerbara tider

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Laboration i digitalteknik Datablad

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

PROGRAMMERING AV MCU LABORATION6. Laborationens syfte

Maximanus. Tangenter med speciell betydelse på Maximanus. Uppkoppling

Digital- och datorteknik

LiTH Lab1: Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Laboration 1. Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk

F5 Introduktion till digitalteknik

Sekvensnät. William Sandqvist

DIGITALTEKNIK. Laboration D172

Kortlaboration DIK. Digitalteknik, kombinatorik.

Experiment med schmittrigger

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg. Laboration nr 4 i digitala system ht-15. Ett sekvensnät. grupp. namn.

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte

RemoteBud. Inlämnas: Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk

Digital- och datorteknik

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

(2B1560, 6B2911) HT08

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Transkript:

2015 LABORATIONER I DIGITALTEKNIK Laboration 3 Speciella sekvenskretsar Detta häfte innehåller laborationsuppgifter i digitalteknik och används i kurserna TSEA22, TSEA51 och TDDC75. Läs igenom dokumentet "Allmänna anvisningar för laborationer i digitalteknik" som finns länkat från kurshemsidan innan ni börjar med att lösa uppgifterna. "Allmänna anvisningar för laborationer i digitalteknik" ger råd och stöd för laborationernas genomförande. Vid konstruktion, följ det tillvägagångssätt som beskrivs i avsnitten 3.1 (Konstruktion) och 3.2 (Uppkoppling). Läs och begrunda även avsnitt 3.3 (Felsökning) inför varje laboration. (Bäst förståelse erhålls sedan man "bekantat" sig med utrustningen). De fel som är svårast att hitta vid laborationerna är de rent mekaniska. Dessa uppstår p.g.a. att materielen inte behandlas tillräckligt varsamt. Sträcks sladdarna för hårt finns risk att det blir glapp i kontaktstiften och i sladdkontakten. När konstruktionerna kopplas ner är det av största vikt att varje sladd lossas genom att dra i kontakten (inte i sladden) och rakt upp. Lösa stift, avbrott och dåliga kontakter ger upphov till s.k. intermittenta fel. Dessa är mycket svårfunna, eftersom de har ett slumpmässigt beteende, och drabbar efterföljande laboranter. Till laborationerna ska du inte bara medföra ett klart och tydligt kopplingsschema för varje uppgift utan också de fullständiga lösningarna. Har du inte förberett uppgifterna till aktuell laboration så går det inte att klara uppgifterna på utsatt tid. Får du problem med förberedelsen av någon uppgift kan du få hjälp av lektionsassistenten. Uppgifterna ska redovisas för laborationsassistenten och godkännas av denne. Godkända hela laborationer, men inte ströuppgifter, kan tillgodoräknas från ett läsår till nästa. 1 (31)

Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator. Systemet måste vara synkront. Tärningen ska ha två utfallsrum: U 1 = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 6, 6} U 2 = {1, 2, 3, 4, 5, 6} Utfallsrum ska kunna väljas med en omkopplare. I utfallsrum U 1 är sannolikheten att få en 1:a P(1) = 1/8 Sannolikheten att få en 6:a är P(6) = 3/8 I utfallsrum U 2 är alla sannolikheter lika P = 1/6 Använd valfria kretsar ur labsatsen. Klockan får inte grindas. Tips: Det är tillåtet att skapa skenbara slumputfall genom att med hög klockfrekvens räkna igenom det aktuella utfallsrummet gång efter gång till dess en stoppsignal aktiveras och då läsa av det aktuella värdet. 2

Kontrollera tärningens funktion genom att utföra minst 50 försök i varje utfallsrum. Fyll i tabellen: U 1 = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 6, 6} U 2 = {1, 2, 3, 4, 5, 6} Antal Sannolikhet Antal Sannolikhet 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 Summa: Summa = 1,0 Summa: Summa = 1,0 3

Uppgift 13: Konstruera ett sekvensnät som styr körriktnings- och bromsljussystemet för en Ferrari F50. Bakre ljussystemet består av två uppsättningar om vardera tre lampor. Vid högersväng ska den vänstra lampuppsättningen vara släckt medan den högra ska genomlöpa nedanstående sekvens. Sekvensen ska alltid börja med att den inre lampan tänds. Växlingsfrekvensen ska vara c:a 1 Hz. Vid vänstersväng ska motsvarande växling ske på den vänstra lampuppsättningen. släckt tänd Vid inbromsning ska samtliga lampor tändas. Vid samtidig inbromsning och sväng ska svängsignalen fungera normalt, medan de tre lamporna i den andra gruppen ska lysa kontinuerligt. Använd lysdioder för att simulera de två lampgrupperna. Körriktningsvisare och bromspedal simuleras med tryck- och skjut-omkopplare. Använd valfria kretsar ur lab-satsen. 4

Uppgift 14: Konstruera en synkron sekvenskrets som generarar ett förbestämt antal ljusblinkar när en startsignal aktiveras. Antalet ljusblinkningar, N, ska kunna väljas i området 1-9. Antalet ställs in med fyra skjutomkopplare. Använd en studsfri tryckomkopplare som startknapp. (Tänk på att detta är en asynkron insignal). Funktionen ska vara oberoende av den tid startknappen hålls nedtryckt. Utsignalen u kopplas in till en lysdiod. Utsignalen ska innehålla exakt N st pulser. Först när sista pulsen avslutats kan en ny sekvens av N pulser aktiveras med startsignalen. CP N System u Ex: N = 4 CP start start u Nytt ljusblink kan aktiveras Använd valfria kretsar ur lab-satsen. 5

Uppgift 15: Konstruera en synkron autonom räknare som genomlöper sekvensen q 1 q 2 q 3 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 1 1 1 0 0 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 0 0 1 Använd valfria kretsar ur lab-satsen, dock ej PROM. 6

Uppgift 18: Konstruera ett nät som via en studsfri tryckomkopplare styr en reversibel räknare (74LS669) på följande sätt: Varar en knapptryckning 8 klockpulsintervall eller mer ska räknaren nollställas. Varar en knapptryckning mellan 1 och 7 klockpulsintervall ska räkneriktningen växla. När ingen knapptryckning görs ska räknaren räkna i vald riktning. Vid "lång" tryckning ska räknaren nollställas så fort tiden överskridigt 7 st klockpulsintervall och förbli noll så länge knappen hålls nedtryckt. Använd valfria kretsar ur lab-satsen. Tänk på att insignalen är asynkron. 7

Uppgift 19: Konstruera en trappbelysning som består av ett digitalt system, en lampa samt två omkopplare placerade högst upp respektive längst ner i trappan. Manövreras en omkopplare när ljuset är släckt ska detta tändas och omvänt. För att spara energi ska belysningssystemet dessutom förses med en timer som automatiskt släcker ljuset c:a 15 s efter det att det tänts. Även om automatisk släckning skett ska inga extra åtgärder behöva vidtagas nästa gång man ska tända. CP System 1 0 0 1 Du har tillgång till alla labsatsens kretsar. Använd skjutomkopplare som "strömbrytare" och en lysdiod som lampa. 8