Konsten att nå både klimatmål och tillväxt Sandro Scocco och Eva Alfredsson ITPS 2008
Sambandet mellan koldioxid och tillväxt avgörande för att förstå klimatfrågans lösning!
Inkomst/Capita Miljökuznetskurva TUNNEL Miljökuznetskurva Givet ett miljökuznetssamband (hypotes1)skiljer sig tekniken avsevärt mellan länder och ett förväntat resultat är att låg- och medelinkomstländer, särskilt snabbväxande, skulle stå för de största reduktionerna av utsläpp. De länderna med högst inkomster skulle inte behöva genomföra några reduktioner, utan istället aktiv bidra till nödvändig teknologiöverföring. Utsläpp/capita
Hypotes 2 Scenario Hypotes 2 Inkomst/Capita Y Y1 A Totala utsläpp Givet ett exponentiellt samband (hypotes 2) skiljer sig tekniken mellan länder. En lösningen på klimatfrågan är dels att implementera och överföra teknik till låginkomstländer, dels storskalig implementering av befintlig teknik i utvecklade länder. Till detta krävs omfattande investeringar och utveckling av ny teknik i de rika länderna. Omfattande reduktioner kan ske i låginkomstländer men måste kompletteras med koldioxidreducerande teknik i de rika länderna. B Y2 Utsläpps reduktion Utsläpp/Capita
Inkomst/Capita Y Y1 Y2 Hyopotes 3 Scenario Hypotes 3 A B Totala utsläpp Linjärt samband (hypotes 3) finns lösningen på klimatfrågan i huvudsak i storskalig implementering av befintlig teknik och utvecklandet av ny teknik vilket kräver stora investeringar och Command and Control regleringar. Skatter och utsläppshandel kan under vissa förutsättningar genom att bidra till en optimal allokering av befintlig teknik ge ett initialt bidrag. Reduktionen kommer primärt att ske i höginkomstländer som har komparativa fördelar både i att utveckla och implementera ny teknik. Utsläpp/capita Utsläpps reduktion Utsläpps reduktion
Empiriska sambandet Samband BNP(PPP)/capita och CO2/capita 2005 Varje punkt är ett enskilt land, OPEC och Luxemburg exkluderat 50 000 BNP (PPP) per Capita 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Statistiska tester visar på ett linjärt samband! 15 000 10 000 5 000 0 0 1 2 3 4 5 6 CO2 per Capita
Koldioxideffektiviteten 2005 70 60 50 BNP (PPP) per CO2 40 30 20 10 0 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 BNP (PPP) per Capita
Samband mellan utsläpp per capita och inkomster år 1960, 1970 och 2000 25 000 BNP per capita (1990 Geary-Khamis Dollars) 20 000 15 000 10 000 5 000 2000 1970 1960 Mer inkomst per utsläpp över tid, men fortfarande snabbt stigande utsläpp! 0 0 1 2 3 4 5 6 CO2 per capita (kolekvivalenter) Kolekvivalenter samt 1990 Geary-Khamis dollars
Koldioxidutsläpp/BNP, USD och USD (PPP) India China Switzerland Sweden Japan France Norway Iceland Denmark Austria Germany Luxembourg Italy Netherlands Finland Belgium Ireland Spain United Kingdom Portugal New Zealand Greece United States Canada Australia Mexico Turkey Hungary Slovakia Poland Czech Republic CO2/USD CO2/PPP 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 CO2/PPP and CO2/USD
SCB Växelkursomvandlade data är därför inte lämpade som underlag för jämförelser av reala kvantiteter, såsom produktion eller konsumtion. Värden för resursanvändning omvandlade enligt växelkurserna förblir i allt väsentligt nominella värden, medan omvandling med hjälp av paritetstalen resulterar i reala värden.
OECD/Eurostat "Central to the Programme is the issue of whether GDP comparisons across countries should be made with exchange rates or with PPPs. Eurostat and the OECD Statistics Directorate maintain that they should be made with PPPs, although this view has still to gain general acceptance. However, as the manual demonstrates, exchange rates are usually misleading on the relative sizes of economies as measured by their GDP. Analyses or projections based on exchange rate converted GDP are in danger of being flawed from the outset because the relative GDP levels of countries being used are likely to be incorrect.
Köpkrafts eller prisnivåjusteringar används för att kunna mäta den reala ekonomins storlek reala koldioxideffektiviteten 1 kg CO2 2 euro 0,5 kg/euro 1 kg CO2 0,5 euro 2 kg/euro
Energi- och transportsektorn står för nästan samtliga produktionsutsläpp av koldioxid!
Energi och transporters andel av de totala utsläppen av växthusgaser från olika sektorer i Europa, 1990 och 2005 1990 2005 Jordbruk 10,2% Avfall 4,1% Övriga 0,2% Jordbruk 9,2% Avfall 2,6% Övriga 0,2% Industriella processer 9% Industriella processer 7,9% Transporter 16,4% Energi exkl. transporter 61% Transporter 21,0% Energi exkl. transporter 59,1% Källa: United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC
Det svenska exemplet? 1800 1600 1400 1200 1000 800 En kontrafaktisk beräkning 1970-2004 - samma nedgång i energiintensiteten - utan vattenkraft, kärnkraft och avlutar +42 % koldioxidutsläpp I verkligheten minskade koldioxidutsläppen från energianvändningen med 42 procent. 600 400 200 0 1800 1809 1818 1827 1836 1845 1854 1863 1872 1881 1890 1899 1908 1917 1926 1935 1944 1953 1962 1971 1980 1989 1998 Foder Biobränslen Stenkol Olja Naturgas Vattenkraft Kärnkraft Fjärrvärme
Energisektorn
Prissättningen på el i Sverige Källa: R. ANDERSSON, Ekonomisk debatt (nr 2 2007)
Effekt av utsläppsrätt i energisektorn P MC el + utsläppsrätt MC el Ökade intäkter Ökade kostnader Q
Transportsektorn
Prissignaler Minskade utsläpp via minskad transportvolym Viss överflyttning till miljövänligare transporter - kapacitetshinder Negativa tillväxteffekter Ny teknik (investeringar) Minskade utsläpp utan minskad transportvolym Långsiktig omställning till miljövänligare transportmedel Positiva tillväxteffekter Positiva läckageeffekter
Koldioxidutsläpp per personkilometer per transportslag 2007 Till fots, cykel etc 0 Passagerartåg 12 Tunnelbana/spårvagn 0 Buss 46 Bil 118 Van 178 Moped 55 Motorcykel 91 Flyg 145 Källa: TreMove
Personkilometrar per transportslag, 1995 2020 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Per fot, cykel etc Tunnelbana och spårvagn Bil Moped Flyg Tåg Buss Van Motorcykel
Bränsleregleringar av personbilar 120 gram per kilometer från 2012 1400 1200 1000 Sum CO2 base TreMove Sum CO2 Krav (2012, 120) Ökningen inom transportsektorn reduceras från 40 %* till 30 %! Mton CO2 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 *CAFE-databasen prognostiserar en ökning för samma period på 46 %
Vad krävs för att transportsektorn skall bära sin del av uppfyllandet av klimatmålen? - bränsleförbrukningen för personbilar måste regleras till högst 70 gram per kilometer senast 2012 och lastbilar till högst 90 procent av dagens nivå - 50 % av person och godstrafiken måste flyttas över till miljövänligare alternativ
Kraven på teknikutveckling
Framskrivning av koldioxidproduktiviteten i rika och fattiga länder givet att utsläppsminskningarna skall vara lika stora i de olika ländergrupperna 50 BNP per CO2 45 40 35 30 25 20 Utvecklingsländerna måste bli teknikledande! 15 10 5 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Rika OECD-länder Fattiga länder Transitionsekonomier
Framskrivning av koldioxidproduktiviteten i rika och fattiga givet konvergerande koldioxidproduktivitet 30 25 20 15 10 5 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 BNP per CO2 Reduktioner: OECD-länderna - 60% Fattiga länder + 40% Transitländerna - 80%. "Fattiga länder" Transitionsekonomier "Rika OECD"
Lämpligheten av olika styrinstrument!
Betydelsen av olika styrmedel givet respektive hypotes Hypotetiskt samband H 1: Miljökuznets H 2 Exponentiell Skatter/ utsläppshandel Investeringar och teknikutveckling Command and Control (CAC) + + + + + + + + + + + + + + Att skapa alternativ genom investeringar är bättre än att tränga undan konsumtion/ produktion genom prishöjningar! H 3 Linjär + /(-) + + + + + + + 1-4 plus, betydelse i fallande ordning
Huvudsakliga förslag och slutsatser Säkra storskalig implementering av koldioxideffektiv teknik Ändra systemet för handel med utsläppsrätter exkludera energisektorn Sätt reduktionskravet inom handelssystemet i relation till läckagerisken öka trycket på övriga sektorer Säkerställ finansieringen av de omfattande investeringar som kommer att krävas Höj kraven på bränsleregleringar och investera i järnvägar och kollektivtrafik Kompensera för skillnader i real växelkurs Minska utsläppen i huvudsak inom EU-länderna Gör ny teknik till huvudfokus i EU:s klimatstrategi
www.itps.se