Överlever euron? Lars Calmfors SNS, Kalmar 20 april 2012

Relevanta dokument
Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen Del 2. Lars Calmfors ABG Sundal Collier 19 juni 2012

Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors Seminarium UD 14 juni 2012

Kommer EUs nya regelverk för den ekonomiska politiken att fungera? Lars Calmfors Finansdepartementet 18 juni 2012

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Hur kommer eurokrisen att sluta? Lars Calmfors 21/11 12 Norrlandsfonden, Skellefteå

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Statsskuldkriserna i vår omvärld hur ska de hanteras? Lars Calmfors Öppen föreläsning Stockholms universitet 19/

Vad handlar eurokrisen om?

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011

Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors KPMG 23 november 2011

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Finanspolitik, budgetunderskott och den ekonomiska krisen. Lars Calmfors SNS, Paris 23/3 2010

Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike -

Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit bias) Politiska konjunkturcykler Allmänningarnas tragedi Strategiskt beteende Tidskonsistensproblemet

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa

Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Finanspolitiska rådets rapport Södertörns högskola 16 oktober 2013

Tillväxt genom mer arbete

Globala Arbetskraftskostnader

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Föreläsning 7: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Konsumentprisets fördelning

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Sveriges sysselsättningsproblem i ett internationellt perspektiv

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Ekonomisk politik. Lars Calmfors SNS samhällsprogram 16/9 Thoresta herrgård

Möjligheter och framtidsutmaningar

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

EUROPEAN ECONOMY 2006

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Allmän makroekonomisk bedömning

Energi- och klimatpolitiken i EU

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj


EU:s finanspakt. Förstärkt finanspolitisk samordning i EU FÖRDJUPNING

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9004:2009

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 12 mars 2014

De svenska bankernas utveckling och strategier från 1995 och framåt

Föreläsning 10: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8733

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

112: det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Transkript:

Överlever euron? Lars Calmfors SNS, Kalmar 20 april 2012

De offentliga finanserna 2011 Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad offentlig sektors bruttoskuld (procent av BNP) Grekland 8,9 162,8 Irland 10,3 108,1 Italien 4,0 120,5 Portugal 5,8 101,6 Spanien 6,6 69,6 Belgien 3,6 97,2 Frankrike 5,8 85,4 Tyskland 1,3 81,2 Sverige 0,9 36,3

Gick utvecklingen att förutse? Asymmetriska störningar Gemensam ränta kan vara fel för enskilt land med avvikande konjunkturutveckling Svårt genomföra reala växelkursförändringar utan egen valuta Risk för bail outs Moral hazard därför att starka incitament stödja länder som hamnar i skuldkriser No bail out clause och förbud mot centralbanksfinansiering av statsskulder Excessive Deficit Procedure och Stabilitetspakten

Gigantisk asymmetrisk störning vid EMU starten Kraftigt räntefall i PIGS länderna leder till överefterfrågan Överbelåning i offentlig sektor i Grekland och Portugal Överbelåning i privat sektor i Irland och Spanien

35 30 % Interest rates, ten-year government bonds Irrevocably fixed conversion rates Introduction of virtual euro Greece 25 20 Introduction of euro cash 15 Portugal 10 5 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Ireland Italy Spain Belgium France Germany Source: Thomson Reuters Datastream.

Current account balances 2005-2010 %ofgdp Luxembourg Netherlands Germany Austria Finland Belgium France Italy Slovenia Ireland Slovakia Malta Estonia Spain Cyprus Portugal Greece 10.3 10.8 11.7 6.7 7.4 7.6 5.3 1.2 2.0 3.1 3.5 0.6 3.2 3.0 6.4 6.1 8.4 15 10 5 0 5 10 Source: Eurostat, Ifo Institute calculations.

Luxembourg Belgium Germany Netherlands Finland Malta* Austria France Italy Slovenia Cyprus Estonia Slovakia Ireland Greece Spain Portugal Net foreign position relative to GDP % of GDP in 2011 86 95 95 105 61 62 62 End of June 2011 26 35 8 11 12 9 37 31 66 127 150 100 50 0 50 100 150 *End of December 2010. Source: Eurostat, Ifo Institute calculations.

Slovenia Slovakia Greece Spain Ireland Cyprus Portugal Luxembourg Italy Netherlands Euro area Belgium France Finland Austria Germany % 9 Price developments 1995-2008 26 25 25 21 17 82 67 56 53 51 47 44 41 37 Real appreciation compared to other euro area countries, trade-weighted: GIIPS: + 30 % Germany: - 22 % 0 20 40 60 80 100 120 Note: Price change and exchange rate realignments (before May 1998). Source: Eurostat, Database, Economy and Finance, National accounts,gdp and main components - Price indices; Ifo Institute calculations. 108

EMU utredningen Förstod Risken för överhettningar till följd av asymmetriska störningar Svårigheterna att göra nödvändiga reala deprecieringar i efterföljande lågkonjunkturer Förstod inte Bristen på respekt för de finanspolitiska reglerna Risken för internationell finanskris Samspelet mellan statsskuldkriser och finanskriser

De största stöden till krisländerna har kommit via Eurosystemet (ECB och nationella centralbanker) Finanskrisen innebar att de privata kapitalinflödena för att finansiera PIGS ländernas bytesbalansunderskott stoppade upp likvida medel har flyttats till banker i Tyskland I ett system med fasta växelkurser hade det blivit betalningsbalanskriser och devalveringar I stället har de nationella centralbankerna i krisländerna tillskjutit likviditet (mot dåliga säkerheter) Samtidigt har de fått skulder i Targetsystemet Bundesbank har i stället fått fordringar i Targetsystemet

Target balances in NCBs balance sheets (money that seeped across borders) 600 Billion euros Billion euros 600 500 400 300 GIPS (right-hand scale) Dec. +463 Oct. 372 500 400 300 200 100 Germany (left-hand scale) Italy (right-hand scale) Dec. 191 200 100 0 0 100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 100 Source: Sinn and Wollmershäuser (2011, Figure 1).

European bail-out funds (billion euros) Pledged/ paid-out to date Ireland (IMF, EFSM, EFSF) Portugal (IMF, EFSM, EFSF) Greece (IMF, EFSF) 1 st rescue plan for Greece (IMF) 1 st rescue plan for Greece (EU) ECB purchases of government bonds a) Target liabilities b) (GIPS and Italy) 62.7 78 130 30 80 217 461 IMF parallel EFSM and EFSF EFSM EFSF Guarantee 381 (without ECB) 678 250 60 780 30 80 217 461 Potential after expansion of EFSF 1200 (without ECB) 678 German liability c) 594 15 12 253 22 2 93 197 French liability c) 415 11 10 158 1 17 70 148 1058 1878 a) Data updated: 17 Jan. 2012. - b) End of October 2011. - c) In case of a GIIPS default and a loss of collateral.

Targetkrediterna Automatiska betalningsbalansstöd Ingen transparent diskussion och inga politiskabeslut Kreditkontraktion i krisländerna har undvikits Snabb anpassningsprocess med real depreciering motverkas Stort risktagande för eurosystemet LTRO ytterligare steg på denna väg Lugnare på marknaderna temporärt eller permanent? förnyad oro för Spanien

Två synsätt Självuppfyllande förväntningar Massiva stöd håller nere räntorna och därmed blir krisländerna solventa Stöden är likviditetsstöd som inte har någon långsiktig kostnad I grunden insolventa krisländer Massiva stöd innebär att medlemsländerna tar över de osäkra privata fordringarna Stora kapitalförluster för skattebetalarna i de länder som står för stöden

Svåra målkonflikter Stora skuldnedskrivningar kan utlösa ny akut finanskris men hotar inte i sig euron Storskaliga stöd kan skapa politisk reaktion mot europrojektet i båda ändar i krisländerna till följd av hårda villkor i de länder som ger stöd om kostnaderna blir höga Utträde kan vara fördelaktigt för Grekland men ohanterligt för övriga krisländer Min syn: alldeles för liten skuldnedskrivning för Grekland officiella lån kommer också att behöva skrivas ner

Behovet av real depreciering Små minskningar av budgetunderskottet av finanspolitisk åtstramning efterfrågan och skatteintäkter sjunker Real depreciering för att ge tillväxt genom ökad nettoexport Kan bara ske genom lönesänkningar och produktivitetsökningar gentemot andra euroländer Kraftigt sänkta minimilöner i Grekland

130 120 Nominal exchange rate and relative unit labour costs vis-à-vis EU-15 for Sweden Index: 1985=100 relative unit labour costs in national currencies 110 100 relative unit labour costs in common currency 90 80 70 60 Nominal effective exchange rate Sources: Ameco and own calculations.

5 Fiscal consolidation, GDP growth and change in net exports in Sweden, 1993-2000 % 4 3 2 1 0 1 2 3 Real GDP growth Change in net exports relative to preceding year's GDP Change in general government net lending, in % of GDP 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Sources: Ameco and own calculations.

General government net lending in Sweden and the euro area 4 % of GDP Sweden 0 4 EU-8 8 12 Note: EU-8 is a weighted average for Austria, Belgium, Finland, France, (West) Germany, Italy, the Netherlands and Portugal. Sources: OECD Economic Outlook No. 89 (Sweden); and Ameco and own calculations (EU-8).

Cumulative change 2009 2011 relative to Euro area (absolute values in paranthesis) Relative wage cost Relative productivity Relative unit labour cost Greece 8,1 ( 2,3) 5,8 ( 4,5) 2,3 Ireland 10,4 ( 4,6) 7,2 (8,5) 17,6 Italy 0,1 (5,7) 1,0 (0,3) 0,9 Portugal 0,7 (5,1) 1,0 (2,3) 1,7 Spain 0,6 (5,2) 6,1 (7,4) 6,7

Skärpta finanspolitiska regler Stabilitetspakten Tidigare sanktioner Ökad betoning på skuldkriteriet Bredare makroekonomisk övervakning Viss användning av omvänd kvalificerad majoritet Europeisk termin Finanspakten Mellanstatlig överenskommelse Skriva in budgetbalans i nationell lagstiftning Automatiska korrigeringsmekanismer Övervakning av nationell lagstiftning av EU domstolen Ytterligare användning av omvänd kvalificerad majoritet Särskild övervakning av länder som får stöd

Kommer de skärpta reglerna att fungera? Nödvändiga för att hantera moral hazardproblemen vid storskaliga stöd Finns den politiska acceptansen hos väljarna? Fortfarande politiska beslut vågar politikerna straffa sina peers? EU domstolen kan inte övervaka efterlevnaden av nationella regler utan bara införandet av de nationella reglerna? Bindande formella regler kontra finanspolitisk transparens och kvalificerad debatt jfr med Sverige

Politisk konsensus om budgetdisciplin och finanspolitiskt ramverk i Sverige Ny budgetprocess Överskottsmål Utgiftstak Kommunalt balanskrav Reformerat pensionssystem Övervakande institutioner Reformutrymmesberäkningar

Finanspolitiskt ramverk Europa Strikta krav på budgetbalans Automatiska korrigeringsmekanismer Sanktioner Sverige Flexibla regler Inga automatiska korrigeringsmekanismer Inga sanktioner Transparens och kvalificerad debatt information som lämnas och krävs av regeringen övervakande institutioner

The Alt-Lassen index of fiscal transparency in OECD economies Index 10 8 6 4 2 0 GRC ITA NOR BEL DNK DEU IRE ESP CHE AUT FRA ISL PRT CAN FIN NLD SWE AUS GBR USA NZL Source: Lassen (2010).

The strength of fiscal watchdogs in EU member states in 2009 Index Sweden Hungary Germany Austria Slovenia France Belgium Luxembourg Denmark United Kingdom Portugal Netherlands Lithuania Italy Spain Greece Estonia 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8 2.0 Source: European Commission (2011).

Exempel på bristande transparens Ungern Skuldtak i konstitutionen Budgetöverskott 2011 Godtyckliga metoder konfiskering av pensionssparande selektiva skattehöjningar för utlandsägda företag banker tvingade skriva av lån Avskaffat Finanspolitiskt råd Stora räntemarginaler Grekland Budgetkontor inrättat 2010 Inkompetensförklarat 2011 Chef fick avgå Förundersökning mot chef för nytt statistikkontor

Överlever euron? Skuldnedskrivningar hotar inte euron Finanspolitisk integration är konsistent med storskaliga stöd Otillräcklig finanspolitisk integration och storskaliga stöd är inte förenlig med gemensam valuta på lång sikt Accepterar väljarna i syd långtgående finanspolitisk integration? Accepterar väljarna i norr att betala räkningarna? Nordeuro och sydeuro?