Hygieniska gränsvärden. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden

Hygieniska gränsvärden Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden

ISBN 978-91-7930-559-8 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET 11 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00 E-post: arbetsmiljoverket@av.se www.av.se BESTÄLLNINGSADRESS Arbetsmiljöverket 11 79 Stockholm Telefon 010-730 90 00 www.av.se I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar. Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma. När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd. Utgivare: Anna Middelman Elanders Sverige AB, 011 344939

AFS 011:18 Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden Syfte och tillämpningsområde... 5 Definitioner... 6 När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas... 6 Hur halten av luftföroreningar ska mätas.... 7 Hur resultaten ska dokumenteras... 11 Åtgärder då gränsvärden överskrids.... 1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.... 1 Bilaga 1 Gränsvärdeslistan.... 13 Förklaringar till begrepp i listan.... 13 Noter till gränsvärdeslistan.... 49 Kommentarer till not till gränsvärdeslistan... 55 Bilaga Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport... 57 Bilaga 3 Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och hygienisk effekt... 58 Bilaga 4 CAS-nummerindex... 59 3

Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden; beslutade den 9 november 011. AFS 011:18 Utkom från trycket den 16 december 011 Arbetsmiljöverket föreskriver 1 följande med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd. Syfte och tillämpningsområde 1 Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa till följd av exponering för de ämnen som finns listade i dessa föreskrifter. Dessa föreskrifter gäller i alla verksamheter där luftföroreningar förekommer eller bildas. 1 Jfr följande direktiv: Rådets direktiv 98/4/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5 1998, s. 11, Celex 31998L004). Europaparlamentets och rådets direktiv 004/37/EG av den 9 april 004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagener i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.004, s. 50, Celex 3004L0037). Europaparlamentets och rådets direktiv 009/148/EG av den 30 november 009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.1.009, s. 8, Celex 3009L0148). Kommissionens direktiv 91/3/EEG av den 9 maj 1991 om fastställande av indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 7 november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet (EGT L 177, 5.7.1991, s. 4, Celex 31991L03). Kommissionens direktiv 000/39/EG av den 8 juni 000 om upprättande av en första förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/4/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 14, 16.6.000, s. 47, Celex 3000L0039). Kommissionens direktiv 006/15/EG av den 7 februari 006 om upprättande av en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/4/EG och om ändring av direktiv 91/3/EEG och 000/39/EG (EUT L 38, 9..006, s. 36, Celex 3006L0015). Kommissionens direktiv 009/161/EU av den 17 december 009 om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/4/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 000/39/EG (EUT L 338, 19.1.009, s. 87, Celex 3009L0161). 5

AFS 011:18 Allmänna råd: Luftföroreningar kan innehålla inslag av både kemiska, mikrobiologiska och andra organiska luftföroreningar. Organiska luftföroreningar kan t.ex. vara mjöldamm eller hudepitel från djur. Då arbetstagare exponeras för flera typer av luftföroreningar gäller följande av Arbetsmiljöverkets föreskrifter samtidigt: hygieniska gränsvärden, kemiska arbetsmiljörisker, mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Definitioner I föreskrifterna används följande begrepp med angiven betydelse. Luftförorening Hygieniskt gränsvärde Nivågränsvärde Takgränsvärde Korttidsvärde Ämne eller blandning av ämnen i luft som över en viss halt kan medföra ohälsa. Högsta godtagbara genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt medelvärde. Ett hygieniskt gränsvärde är antingen ett nivågränsvärde eller ett takgränsvärde. Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar. Hygieniskt gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter. För ammoniak, monoisocyanater och diisocyanater gäller referensperioden 5 minuter. Ett rekommenderat högsta värde för exponering beräknat som ett tidsvägt medelvärde under en referensperiod av 15 minuter. Korttidsvärden är rekommenderade värden som tjänar som riktlinjer i skyddsarbetet och används vid bedömning av exponeringsförhållanden. När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas 3 Halten luftföroreningar i inandningsluften ska vara godtagbar utifrån gränsvärdena i bilaga 1. 6

AFS 011:18 Att halten är godtagbar ska kontrolleras genom en bedömning av exponeringen enligt 9 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och vid behov genom mätning av exponeringen enligt 47 i dessa föreskrifter. Allmänna råd: Mätningar kan behöva utföras t.ex när ny utrustning börjar användas eller när förändringar genomförts i verksamheten som kan medföra luftföroreningar. Om det för något ämne eller luftförorening finns mer än ett gränsvärde som kan komma i fråga gäller det lägsta värdet eftersom exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till alla gränsvärden. Hur halten av luftföroreningar ska mätas 4 Den som mäter luftföroreningar ska ha genomgått utbildning som gett både teoretiska och praktiska kunskaper om hur man planerar och genomför mätningar, hur man behandlar mätdata, hur man tolkar resultat, hur man redovisar dessa i en mätrapport enligt bilaga. Allmänna råd: Det är viktigt att den person som utför mätningar har de kunskaper som behövs om aktuella mätmetoder, mätningarnas utförande, mätosäkerheten, felkällor vid mätning och är väl förtrogen med de instrument som används. Det är också viktigt att denna person har god insikt om de förhållanden som råder på den aktuella arbetsplatsen. Hur mätningar kan genomföras och användas för bedömning av exponeringen beskrivs i standarden Arbetsplatsluft Vägledning för bedömning av exponering genom inandning av kemiska ämnen för jämförelse med hygieniska gränsvärden och mätstrategi (SS-EN 689). 5 Mätningar ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda arbetstagare samt skyddsombud, om sådant finns. De analysmetoder och den utrustning som används ska vara anpassade efter de ämnen som ska mätas. Särskild hänsyn ska tas till mätutrustningens specifika egenskaper och exponeringens varaktighet. 7

AFS 011:18 Allmänna råd: Vid mätning samlas prov in som sedan analyseras på ett laboratorium. Den mätutrustning man använder kan innebära att man ska använda pumpar som då måste kalibreras före användning. Annan utrustning kan innebära att man använder sig av direktvisande instrument som har en funktion som sparar alla mätdata som senare utvärderas. 6 Mätningar ska utföras i andningszonen på så många personer att det blir möjligt att bedöma exponeringen för samtliga exponerade. Mätningar ska avse förhållandena vid normal drift. De ska vid behov även belysa exponeringen under andra förhållanden. Allmänna råd: Syftet med mätningen är att få en så riktig uppfattning som möjligt om exponeringen. Exponeringsnivån hör många gånger ihop med olika personers sätt att utföra en arbetsuppgift. Detta innebär att en exponeringsmätning, i synnerhet vid det första tillfället, kanske behöver omfatta flertalet av de exponerade vid arbetsstället. Vid arbetsplatser där flera personer bedöms ha likartad exponering kan det dock räcka att exponeringen mäts för var femte person. Mätningen innebär att mät- eller provtagningsutrustningen placeras så nära näsa och mun som möjligt, dvs. det är lämpligt att avståndet inte överstiger 0,3 m, den s.k. andningszonen. I de fall där man trots vidtagna åtgärder, enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, fortfarande har hög halt i luften kan man mäta innanför en skyddsmask eller ett visir. Låg exponering innanför masken kan ändå medföra krav på åtgärder för att minska exponeringen i omgivande lokal. För att man ska kunna beräkna exponeringen när andningsskydd används och mätningen utförs utanför detta behöver man känna till det använda skyddets skyddsfaktor, vilken ska framgå av skyddets bruksanvisning. Olika faktorer som kan påverka skyddets funktion är läckage som beror på hårväxt där andningsskyddet ska täta mot ansiktet, felaktig storlek på eller dålig tillpassning av andningsskyddet eller dåligt underhåll av skyddsutrustningen. 7 Mätningen ska omfatta så lång tid att mätresultatet blir tillförlitligt och kan jämföras med ett nivågränsvärde. Den del av arbetstiden som omfattas av mätningen ska vara representativ för exponeringen. Om exponeringen endast sker under en viss del av arbetstiden, är det tillräckligt att mäta 8

AFS 011:18 under den tiden. Om arbetet utförs i skiftgång, ska mätningar ske vid olika skift i den mån arbetet skiljer sig mellan skiften. Mätningen ska omfatta den tidsperiod som takgränsvärdet avser och utföras vid de tidpunkter då exponeringen kan antas vara högst för att resultatet av en mätning ska kunna jämföras med ett takgränsvärde. När det finns anledning att misstänka att höga kortvariga luftföroreningshalter förekommer, och det inte finns något takgränsvärde, kan exponeringen jämföras med korttidsvärdet. En sådan provtagning ska normalt göras under 15 minuter. När någon exponeras för ämnen med samverkande effekt och likartade verkningsmekanismer ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas. Allmänna råd: Genomsnittshalten, dvs. det tidsvägda medelvärdet av en luftförorening, är godtagbar om gränsvärdet inte överskrids. Enstaka överskridanden kan tolereras om medelvärdet av flera mätningar ligger under gränsvärdet. Målsättningen bör vara att kvaliteten på inandningsluften är sådan att genomsnittshalten av luftföroreningarna inte överskrider gränsvärdet ens för kortare stunder under en del av en arbetsdag. En arbetsdag omfattar normalt åtta timmar och i regel behöver man då mäta under minst 75 % av arbetstiden. Det är inte acceptabelt att en halvtidsanställd ska kunna exponeras för högre halter av en luftförorening på grund av kortare exponeringstid. Vid längre arbetspass, på exempelvis 1 timmar, kan man använda sig av en schablonmetod. Metoden innebär att gränsvärdet reduceras proportionellt genom att man multiplicerar med en faktor 8/X där X är arbetstidens längd i timmar. I exemplet med 1 timmar ska man då multiplicera gränsvärdet med 8/1. Exponering motsvarande ett 15 minuters takgränsvärde bör inte förekomma under längre tid än 15 minuter per timme. Exponering motsvarande ett 5 minuters takgränsvärde bör inte förekomma mer än en gång per 0 minuter. 9

AFS 011:18 Tidsvägt medelvärde: Den uppmätta genomsnittliga halten av luftföroreningen ska beräknas som ett tidsvägt medelvärde. Vid fulltidsprovtagning får man detta värde direkt. Vid deltidsprovtagning får man det tidsvägda medelvärdet C m ur följande formel: C m C1xt1 + Cxt + C3xt3 +... + Cnxtn = t + t + t +... + t 1 3 där C 1, C, C 3 etc. är den uppmätta halten för varje deltidsprov, och t 1, t, t 3 etc. är provtagningstiden för varje deltidsprov. Ett exempel på beräkning av genomsnittshalten av ett ämne finns i bilaga 3. För att uppnå tillräcklig säkerhet i mätresultatet behöver man i regel mäta under minst 75 % av arbetstiden. Om exponeringen varierar mycket under en normal arbetsdag kan det vara nödvändigt att mäta under hela arbetstiden. Hygienisk effekt: För ämnen med samverkande effekt och likartad verkningsmekanism ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas. Detta görs genom att man beräknar den hygieniska effekt som är lika med summan av kvoterna mellan uppmätt halt för varje ämne och dess hygieniska gränsvärde. Exponeringen brukar anses godtagbar om den hygieniska effekten är högst 1. Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten kan sammanfattas i följande formel: n C1 C C3 C HE = + + +... + G G G G 1 3 n n där C 1, C, C 3 etc. är uppmätta halter för ämnena 1,, 3 etc. och G 1, G, G 3 etc. är gränsvärdena för dessa ämnen uttryckta i samma enhet. Ett exempel på hur man beräknar hygienisk effekt finns i bilaga 3. Den narkotiska, rusgivande eller bedövande effekt som organiska lösningsmedel har på centrala nervsystemet är ett exempel på när bidragen från olika ämnen ska läggas samman. 10

AFS 011:18 För lösningsmedel vars hygieniska gränsvärde är fastställt med hänsyn till andra effekter än påverkan på det centrala nervsystemet, t.ex. bensen, ska dock bedömningen göras separat. För bensen är gränsvärdet fastställt utifrån dess cancerframkallande effekt och vid gränsvärdesnivån bidrar bensen endast i liten utsträckning till den allmänna lösningsmedelseffekten. Hur resultaten ska dokumenteras 8 Mätresultaten ska dokumenteras i en mätrapport. Dokumentationen ska innehålla tillräcklig information för att exponeringen för luftföroreningar ska kunna bedömas. De uppgifter som finns i bilaga ska alltid redovisas i mätrapporten. Allmänna råd: Vid mätningen förs normalt ett särskilt protokoll. När mätresultaten är klara skrivs en mätrapport. För att exponeringen för luftföroreningar ska kunna bedömas behövs tillräcklig information. Det är därför viktigt att mätrapporten utförligt beskriver de förhållanden som rådde vid mättillfället, t.ex. hanterade mängder, antal tillverkade enheter per dag etc. och anger avvikelser från det normala. Se vidare bilaga i dessa föreskrifter. Mätrapporten kan informera om hur effektiva vidtagna åtgärder har varit. Dessutom kan rapporten vara underlag för senare bedömningar av om ytterligare exponeringsmätningar behöver genomföras. Mätrapporten kan även vara ett viktigt underlag vid olika kartläggningar av exponeringsnivåer. Av 3 arbetsmiljöförordningen följer att mätrapporter från yrkeshygieniska mätningar ska finnas tillgängliga i minst 5 år. Om verksamheten överlåts ska mätrapporterna överlämnas till den nya innehavaren. 11

AFS 011:18 Åtgärder då gränsvärden överskrids 9 Om en mätning av luftföroreningar visar att de hygieniska gränsvärdena enligt dessa föreskrifter överskrids, ska åtgärder vidtas för att sänka exponeringen och minska riskerna. Bestämmelser om vilka åtgärder som ska övervägas finns i 16 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 01 och samtidigt upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 005:17) om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.. I fråga om gränsvärdet för bisfenol A i bilaga 1 träder denna författning i kraft den 18 december 011. 3. Tillstånd som meddelats enligt de upphävda föreskrifterna ska gälla som tillstånd enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 011:19) om kemiska arbetsmiljörisker. MIKAEL SJÖBERG Claes Trägårdh Anna Middelman 1

AFS 011:18 Bilaga 1 Gränsvärdeslistan Förklaringar till begrepp i listan Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar och även för grupper av ämnen. För ämnen med dammgränsvärden anges i listan om det är inhalerbart damm, totaldamm eller respirabelt damm som avses. Definitionerna för de olika dammsorterna finns beskrivna i not till gränsvärdeslistan. Gränsvärden anges med olika enheter enligt nedanstående tabell. Typ av luftförorening Enhet Gaser, ångor mg/m 3 ppm (ml/m 3, cm 3 /m 3 ) Damm, rök, dimma, aerosol mg/m 3 Enzymer glycinenheter/m 3 Fibrer fibrer/cm 3 Radon Bq/m 3 Vid omräkning mellan ppm och mg/m 3 har följande formel använts. Den gäller vid 0 C och 101,3 kpa (760 mm Hg). Värdena har avrundats. 3 Molmassa( g / mol) Halt ( mg / m ) = xhalt( ppm) 4,1( l / mol) 4,1 = molvolymen vid 0 C och 101,3 kpa. # Nya ämnen eller ämnen med omprövade gränsvärden i förhållande till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 005:17) markeras med #. CAS-nr är ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service. En lista med CAS-nr över ämnena i gränsvärdeslistan finns i bilaga 4. I listan finns även de ämnen för vilka förbud eller tillståndskrav gäller (A- respektive B-ämnen), se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. 13

AFS 011:18 * För s.k. gruppgränsvärden anges endast ett CAS-nr. För t.ex. koppar och oorganiska föreningar anges CAS-numret för koppar. CAS-numret är då markerat med *. År Årtal när ämnet infördes på listan eller när gränsvärdet för ett visst ämne senast omprövades anges i tabellen. I kolumnen anmärkningar anges om ämnet tillhör någon av nedanstående kategorier med följande beteckningar: B = Exponering för vissa kemiska ämnen nära befintligt yrkeshygieniskt gränsvärde och samtidig exponering för buller nära insatsvärdet 80 db kan orsaka hörselskada. C = Ämnet är cancerframkallande. Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning. För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden gäller förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. H = Ämnet kan lätt upptas genom huden. Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för ämnet ifråga. M= Medicinsk kontroll kan krävas för hantering av ämnet. Se vidare föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. För vissa ämnen gäller kraven på medicinsk kontroll endast när ämnet används som härdplastkomponent. Se föreskrifterna om härdplaster. R = Ämnet är reproduktionsstörande. Med reproduktionsstörande ämnen avses ämnen som kan medföra skadliga effekter på fortplantningsförmågan eller avkommans utveckling. Se även föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och om gravida och ammande arbetstagare. S = Ämnet är sensibiliserande. Sensibiliserande ämnen kan ge allergi eller annan överkänslighet. Överkänslighetsbesvären kan främst drabba huden eller andningsorganen. Överkänslighet innebär att man reagerar vid kontakt med ämnen som normalt inte ger besvär. Allergi är en undergrupp av överkänslighet, som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem. Särskilt låga gränsvärden har fastställts för ämnen med mer uttalat luftvägssensibiliserande egenskaper. 14

AFS 011:18 Några ämnen med starkt sensibiliserande egenskaper får endast hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Dessa ämnen har inga gränsvärden. 15

16 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Acetaldehyd 75-07-0 1990 5 45 50 90 C Acetamid 60-35-5 1993 10 5 5 60 C -Acetamidofluoren 53-96-3 C 1 Aceton 67-64-1 1993 50 600 500 100 Acetonitril 75-05-8 1993 30 50 60 100 Akrolein 107-0-8 1974 0,1 0, 0,3 0,7 Akrylamid 79-06-1 1993 0,03 0,1 H, C, M Akrylnitril 107-13-1 1993 4,5 6 13 H, C Akrylsyra 79-10-7 1987 10 30 15 45 Allylalkohol 107-18-6 1993 5 6 14 H Allylamin 107-11-9 1984 5 6 14 H Allylklorid 107-05-1 1993 1 3 3 9 H Aluminium, lösliga föreningar 1996 (som Al) totaldamm 1 Aluminium*, metall och oxid (som Al) 749-90-5* 1996 totaldamm respirabelt damm 5 p-aminoazobensen 60-09-3 C 3 4-Aminodifenyl 9-67-1 C 1 # Ammoniak 7664-41-7 011 0 14 50 36 4 Amylacetat Se: Pentylacetater Anilin 6-53-3 1993 1 4 8 H, C Anm. Noter AFS 011:18

17 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 # Antimon,* och föreningar (som Sb) 7440-36-0* 011 utom Antimontrihydrid, inhalerbart damm 0,5 Antimontrioxid 1309-64-4 Antimontrihydrid 7803-5-3 1974 0,05 0,3 Arsenik*, och oorg föreningar utom arseniktrihydrid 7440-38-* 005 C (som As) totaldamm 0,01 Arseniktrihydrid 7784-4-1 1990 0,0 0,05 Asbest Se: Fibrer, naturliga kristallina Attapulgit Se: Fibrer, naturliga kristallina Övriga Auramin (4,4 -imidokarbonyl-bis-(n,ndimetylanilin)) 49-80-8 C 3 Avgaser som kolmonoxid som kvävedioxid 630-08-0 1010-44-0 1990 1990 Barium, lösliga föreningar (som Ba), totaldamm 1990 0,5 0 1 Bensalklorid 98-87-3 C 3 Bensen 71-43- 1990 0,5 1,5 3 9 H, C Bensin, flyg-, motor-, rea- 6 Bensin, industri, hexantyp 1989 50 180 75 50 7,8 Bensin, industri, heptantyp 1989 00 800 300 100 7,8,9 Bensin, industri, oktantyp 1989 00 900 300 1400 7,8 5 Anm. Noter 5 5 AFS 011:18

18 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 p-bensokinon 106-51-4 1978 0,1 0,4 0,3 1,3 10 Benso(a)pyren 50-3-8 1993 0,00 0,0 H, C, R 11 Bensotriklorid 98-07-7 C 3 Bensylbutylftalat 85-68-7 1987 3 5 R 1 Bensylklorid 100-44-7 1978 1 5 11 C Benzidin 9-87-5 C 1 Beryllium*, och föreningar (som Be), 7440-41-7* 1987 C, S totaldamm 0,00 Bifenyl Se Difenyl # Bisfenol A 80-05-7 19 # Bly*, och oorg. föreningar (som Pb) 7439-9-1* 011 B, R, M,13 inhalerbart damm respirabelt damm Blymonoxid 1317-36-8 0,1 0,05 Bomullsdamm Se: Damm, bomull Borax 1303-96-4 1978 H totaldamm 5 Brom 776-95-6 1974 0,1 0,7 0,3 -Brom-1,1,1-trifluor--kloretan Se: Halotan Bromväte Se: Vätebromid 1,3-Butadien 106-99-0 1993 0,5 1 5 10 C n-butanol 71-36-3 1989 15 45 30 90 H Anm. Noter AFS 011:18

19 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 iso-butanol 78-83-1 1987 50 150 75 50 H sek.-butanol 78-9- 1987 50 150 75 50 H tert.-butanol 75-65-0 1987 50 150 75 50 H -Butoxietanol Se: Etylenglykolmonobutyleter -Butoxietylacetat Se: Etylenglykolmonobutyleteracetat Butylacetat 000 100 500 150 700 n-butylacetat iso-butylacetat sek-butylacetat tert.-butylacetat 13-86-4 110-19-0 105-46-4 540-88-5 Butylakrylat 141-3- 1987 10 50 15 80 S Butylamin iso-butylamin n-butylamin sek.-butylamin tert.-butylamin 78-81-9 109-73-9 1395-84-6 75-64-9 1984 5 15 H n-butylglycidyleter 46-08-6 1981 10 50 15 80 S, M Butyllaktat 138--7 1996 5 30 10 60 14 n-butylmetakrylat 97-88-1 1987 50 300 75 450 S β-butyrolakton 3068-88-0 C 3 CFC 11 75-69-4 1984 500 3000 750 4500 CFC 1 75-71-8 1984 500 500 750 4000 CFC 113 76-13-1 1981 500 4000 750 6000 Cyanamid 40-04- 000 4 S Anm. Noter AFS 011:18

0 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) # Cyanider, (som CN) inhalerbart damm Kaliumcyanid Natriumcyanid 74-90-8* 151-50-8 143-33-9 Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) Anm. ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 011 H 4 Cyanklorid 506-77-4 1978 0,1 0,3 0,3 0,8 Cyanväte Se: Vätecyanid Cyklohexan 110-8-7 1987 300 1000 370 1300 Cyklohexanol 108-93-0 1978 50 00 75 300 Cyklohexanon 108-94-1 005 10 41 0 81 H Cyklohexylamin 108-91-8 1993 5 0 10 40 Cymen Se: Metylisopropylbensen Damm, oorganiskt inhalerbart damm respirabelt damm Damm och dimma, organiskt totaldamm Damm, bomull (råbomull) totaldamm Damm, grafit totaldamm Damm, härdplast totaldamm Damm, kol inkl. kimrök totaldamm 005 1974 1974 1974 000 1978 1978 10 5 5 0,5 5 3 3 Noter,15,16 AFS 011:18

1 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Damm, mjöl, inhalerbart damm Damm, papper totaldamm Damm, PVC totaldamm respirabelt damm Damm, textil totaldamm Damm, trä inhalerbart damm Damm från hårda träslag (lövträ) Damm från mjuka träslag (barrträ) Dekaner och andra högre alifatiska kolväten 000 1993 900-86- 1996 1993 005 Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 3 1 0,5 1 Anm. S 1989 350 500 18 Desfluran 57041-67-5 000 10 70 0 140 Diacetonalkohol Se: 4-Hydroxi-4-metyl--pentanon 4,4 -Diamino-3,3 -diklordifenylmetan 101-14-4 C 3 MOCA, metylenbis(o-kloranilin),4-diamino-1-metoxibensen 615-05-4 C 3 (,4-diaminoanisol),4-Diaminotoluen 95-80-7 C, S 3 Dianisidin (3,3 -dimetoxibensidin) 119-90-4 C 3 Diazometan 334-88-3 C 3 Dibensylftalat 53-31-9 1987 3 5 1 1,-Dibrom-3-klorpropan 96-1-8 C, R 1 C Noter,17 AFS 011:18

Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 1,-Dibrometan (etyldibromid) 106-93-4 C 3 Dibutylftalat 84-74- 1987 3 5 R 1 1,:3,4-Diepoxibutan 1464-53-5 C 3 Dieselavgaser Se: Avgaser Dietanolamin 111-4- 1993 3 15 6 30 H Dietylamin 109-89-7 1984 10 30 15 45 H -Dietylaminoetanol 100-37-8 1996 10 10 50 H Dietylenglykol 111-46-6 1993 10 45 0 90 H Dietylenglykolmonobutyleter 11-34-5 1996 15 100 30 00 Dietylenglykolmonobutyleteracetat 14-17-4 1996 15 130 30 50 Dietylenglykolmonoetyleter 111-90-0 000 15 80 30 170 H Dietylenglykolmonoetyleteracetat 11-15- 000 15 110 30 0 H # Dietylenglykolmonometyleter 111-77-3 19 Dietylentriamin 111-40-0 1996 1 4,5 10 H, S Dietyleter 60-9-7 1996 300 900 400 100 Dietylftalat 84-66- 1987 3 5 1 Di-(-etylhexyl)ftalat 117-81-7 1987 3 5 R 1 Dietylsulfat 64-67-5 C 3 Difenyl 9-5-4 1974 0, 1,3 0,4,5 Difenylamin 1-39-4 1996 4 1 Difosforpentasulfid 1314-80-3 19 Diglycidyleter 38-07-5 1981 0, 1,1 S, M Anm. Noter AFS 011:18

3 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Diisocyanater Hexametylendiisocyanat Isoforondiisocyanat 4,4 -Metylendifenyldiisocyanat 1,5-Naftalendiisocyanat Toluendiisocyanat,4-Toluendiisocyanat,6-Toluendiisocyanat Trimetylhexametylendiisocyanat,,4-Trimetylhexametylendiisocyanat,4,4-Trimetylhexametylensdiisocyanat 8-06-0 4098-71-9 101-68-8 3173-7-6 6471-6-5 584-84-9 91-08-7 8679-16-5 16938--0 15646-96-5 005 005 005 005 005 005 005 Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 0,00 0,005 0,00 0,0 0,005 0,03 0,00 0,018 0,005 0,046 0,00 0,03 0,005 0,05 0,00 0,017 0,005 0,044 0,00 0,014 0,005 0,04 0,00 0,017 0,005 0,044 Anm. S, M S, M S, M S, M S, M C, S, M C, S, M C, S, M S, M S, M Diisodecylftalat 6761-40-0 1987 3 5 R 1 Diisopropylamin 108-18-9 1993 5 0 10 40 H,6-Diisopropylfenylisocyanat 8178-4-9 1993 0,005 0,04 0,01 0,08 S, M 4 o-diklorbensen 95-50-1 000 5 150 50 300 p-diklorbensen 106-46-7 000 10 60 0 10 3,3 -Diklorbenzidin 91-94-1 C, S 3, -Diklordietyleter 111-44-4 C 3, -Diklordietylsulfid (senapsgas) 505-60- C 3 Diklordifluormetan Se: CFC 1 1,1 -Diklordimetyleter 54-88-1 C 1 1,1-Dikloretan 75-34-3 19 1,-Dikloretan 107-06- 1981 1 4 5 0 H, C 1,1-Dikloreten 75-35-4 1981 5 0 10 40 S, M Noter 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 AFS 011:18

4 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Dikväveoxid Se: Lustgas N,N-Dimetylacetamid 17-19-5 1996 10 35 0 70 H, R 1 Dimetyladipat 67-93-0 005 5 36 Dimetylamin 14-40-3 000 3,5 5 9 N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen 60-11-7 C 1 S-(-(Dimetylamino)etyl)-pseudotioureadihydroklorid 16111-7-6 S 3 (PBA 1) N,N-Dimetylanilin 11-69-7 1993 1 5 10 H 3,3 -Dimetylbenzidin 119-93-7 C 3 Dimetyldisulfid 64-9-0 1993 1 Dimetyleter 115-10-6 1996 500 950 800 1500 Dimetyletylamin 598-56-1 1993 6 5 15 Dimetylformamid 68-1- 1987 10 30 15 45 H, R 3 Dimetylftalat 131-11-3 1987 3 5 1 Dimetylglutarat 1119-40-0 005 5 33 1,1 -Dimetylhydrazin 57-14-7 C 3 1,-Dimetylhydrazin 540-73-8 C 3 Dimetylsuccinat 106-65-0 005 5 30 Dimetylsulfat 77-78-1 C 3 Dimetylsulfid 75-18-3 1993 1 Dimetylsulfoxid 67-68-5 1993 50 150 150 500 H Anm. Noter AFS 011:18

5 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Dinitrobensen 1,-Dinitrobensen 1,3-Dinitrobensen 1,4-Dinitrobensen Dinitrotoluen,4-Dinitrotoluen,6-Dinitrotoluen Dioktylftalat Se även: Di(-etylhexyl)ftalat 5154-54-5 58-9-0 99-65-0 100-5-4 531-14-6 11-14- 606-0- Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 1978 0,15 1 0,3 H Anm. 1993 0,15 0,3 H, C 117-84-0 1987 3 5 R 1 Dioxan 13-91-1 1996 10 35 5 90 H, C Dipropylenglykolmonometyleter 34590-94-8 1993 50 300 75 450 Disulfiram 97-77-8 1993 1 S Enfluran 13838-16-9 1981 10 80 0 150 Enzymer, subtilisiner 1395-1-7 9014-01-1 1996 1 glycinenhet/m 3 3 glycinenheter/m 3 S 4 Epiklorhydrin 106-89-8 1978 0,5 1,9 1 4 H, C, S Erionit 66733-1-9 C 1 Etanol 64-17-5 1993 500 1000 1000 1900 Etanolamin 141-43-5 1993 3 8 6 15 H Eten 74-85-1 000 50 330 1000 100 Eter Se: Dietyleter -Etoxietanol Se: Etylenglykolmonoetyleter -Etoxietylacetat Se: Etylenglykolmonoetyleteracetat Noter AFS 011:18

6 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Etylacetat 141-78-6 1993 150 500 300 1100 Etylakrylat 140-88-5 1987 5 0 10 40 H, S Etylamin 75-04-7 1984 10 18 15 30 H Etylamylketon Se: 5-Metyl-3-heptanon Etylbensen 100-41-4 1987 50 00 100 450 Etylbutylketon Se: 3-Heptanon Etyl--cyanoakrylat 7085-85-0 000 10 4 0 M, S Etylendiamin 107-15-3 1978 10 5 15 35 S Etylenglykol 107-1-1 1993 10 5 0 50 H 5 Etylenglykoldinitrat 68-96-6 1990 0,03 0, 0,1 0,6 H Etylenglykolmonobutyleter 111-76- 1993 10 50 0 100 H Etylenglykolmonobutyleteracetat 11-07- 1993 10 70 0 140 H Etylenglykolmonoetyleter 110-80-5 000 5 19 10 40 H, R 6 Etylenglykolmonoetyleteracetat 111-15-9 000 5 30 10 50 H, R 6 Etylenglykolmonoisopropyleter 109-59-1 1996 10 45 0 90 H Etylenglykolmonoisopropyleteracetat 1934-0-9 1996 10 60 0 10 H Etylenglykolmonometyleter 109-86-4 R 3 Etylenglykolmonometyleteracetat 110-49-6 R 3 Etylenglykolmonopropyleter 807-30-9 1996 10 45 0 90 H Etylenimin (aziridin) 151-56-4 C 3 Etylenklorhydrin Se: -Kloretanol Etylenoxid 75-1-8 1989 1 5 9 H, C Anm. Noter AFS 011:18

7 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Takgränsvärde (TGV) Korttidsvärde (KTV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Etylentiourea 96-45-7 R 3 -Etylhexyllaktat 683-86-9 1996 5 40 10 80 14 -Etylkarbamat 51-79-6 C 3 Etylklorid 75-00-3 1993 500 1300 700 1900 Etyllaktat 97-64-3 1996 5 5 10 50 14 Etylmetakrylat 97-63- 1987 50 50 75 350 S Etylmetansulfonat 6-50-0 C 3 N-Etylmorfolin 100-74-3 1984 5 5 10 50 H Fenol 108-95- 1987 1 4 8 H, M 1 Fenylglycidyleter 1-60-1 1981 10 60 15 90 C, S, M Fenylisocyanat 103-71-9 1984 0,005 0,0 0,01 0,05 S, M 4 Fenyl-β-naftylamin 135-88-6 C 3 Fibrer, naturliga kristallina, andra än erionit (som är ett A-ämne) Asbest Aktinolit Amosit Antofyllit Krokidolit Krysotil Tremolit Övriga 77536-66-4 117-73-5 77536-67-5 1001-8-4 1001-9-5 77536-68-6 005 1990 0,1 0,5 fiber/cm³ fiber/cm³ Anm. C, M C, M C, M C, M C, M C, M C, M Noter 7 7 7 7 7 7 7 7,8 AFS 011:18