Vid omräkning mellan ppm och mg/m 3 har följande formel använts. Den gäller vid 20 C och 101,3 kpa (760 mm Hg). Värdena har avrundats.

Transkript

1 AFS 011:18 Bilaga 1 Gränsvärdeslistan Förklaringar till begrepp i listan Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar och även för grupper av ämnen. För ämnen med dammgränsvärden anges i listan om det är inhalerbart damm, totaldamm eller respirabelt damm som avses. Definitionerna för de olika dammsorterna finns beskrivna i not till gränsvärdeslistan. Gränsvärden anges med olika enheter enligt nedanstående tabell. Typ av luftförorening Enhet Gaser, ångor mg/m 3 ppm (ml/m 3, cm 3 /m 3 ) Damm, rök, dimma, aerosol mg/m 3 Enzymer glycinenheter/m 3 Fibrer fibrer/cm 3 Radon Bq/m 3 Vid omräkning mellan ppm och mg/m 3 har följande formel använts. Den gäller vid 0 C och 101,3 kpa (760 mm Hg). Värdena har avrundats. 3 Molmassa( g / mol) Halt ( mg / m ) = xhalt( ppm) 4,1( l / mol) 4,1 = molvolymen vid 0 C och 101,3 kpa. # Nya ämnen eller ämnen med omprövade gränsvärden i förhållande till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 005:17) markeras med #. CAS-nr är ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service. En lista med CAS-nr över ämnena i gränsvärdeslistan finns i bilaga 4. I listan finns även de ämnen för vilka förbud eller tillståndskrav gäller (A- respektive B-ämnen), se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. 13

2 AFS 011:18 * För s.k. gruppgränsvärden anges endast ett CAS-nr. För t.ex. koppar och oorganiska föreningar anges CAS-numret för koppar. CAS-numret är då markerat med *. År Årtal när ämnet infördes på listan eller när gränsvärdet för ett visst ämne senast omprövades anges i tabellen. I kolumnen anmärkningar anges om ämnet tillhör någon av nedanstående kategorier med följande beteckningar: B = Exponering för vissa kemiska ämnen nära befintligt yrkeshygieniskt gränsvärde och samtidig exponering för buller nära insatsvärdet 80 db kan orsaka hörselskada. C = Ämnet är cancerframkallande. Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning. För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden gäller förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. H = Ämnet kan lätt upptas genom huden. Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för ämnet ifråga. M= Medicinsk kontroll kan krävas för hantering av ämnet. Se vidare föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. För vissa ämnen gäller kraven på medicinsk kontroll endast när ämnet används som härdplastkomponent. Se föreskrifterna om härdplaster. R = Ämnet är reproduktionsstörande. Med reproduktionsstörande ämnen avses ämnen som kan medföra skadliga effekter på fortplantningsförmågan eller avkommans utveckling. Se även föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och om gravida och ammande arbetstagare. S = Ämnet är sensibiliserande. Sensibiliserande ämnen kan ge allergi eller annan överkänslighet. Överkänslighetsbesvären kan främst drabba huden eller andningsorganen. Överkänslighet innebär att man reagerar vid kontakt med ämnen som normalt inte ger besvär. Allergi är en undergrupp av överkänslighet, som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem. Särskilt låga gränsvärden har fastställts för ämnen med mer uttalat luftvägssensibiliserande egenskaper. 14

3 AFS 011:18 Några ämnen med starkt sensibiliserande egenskaper får endast hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Dessa ämnen har inga gränsvärden. 15

4 16 Acetaldehyd C Acetamid C -Acetamidofluoren C 1 Aceton Acetonitril Akrolein ,1 0, 0,3 0,7 Akrylamid ,03 0,1 H, C, M Akrylnitril , H, C Akrylsyra Allylalkohol H Allylamin H Allylklorid H Aluminium, lösliga föreningar (som Al) 1996 totaldamm 1 Aluminium*, metall och oxid (som Al) * 1996 totaldamm respirabelt damm 5 p-aminoazobensen C 3 4-Aminodifenyl C 1 # Ammoniak Amylacetat Se: Pentylacetater Anilin H, C AFS 011:18

5 17 # Antimon,* och föreningar (som Sb) utom Antimontrihydrid, * 011 inhalerbart damm 0,5 Antimontrioxid Antimontrihydrid ,05 0,3 Arsenik*, och oorg föreningar utom arseniktrihydrid (som As) * 005 C totaldamm 0,01 Arseniktrihydrid ,0 0,05 Asbest Se: Fibrer, naturliga kristallina Attapulgit Se: Fibrer, naturliga kristallina Övriga Auramin (4,4 -imidokarbonyl-bis-(n,ndimetylanilin)) C 3 Avgaser som kolmonoxid som kvävedioxid Barium, lösliga föreningar (som Ba), totaldamm ,5 0 1 Bensalklorid C 3 Bensen ,5 1,5 3 9 H, C Bensin, flyg-, motor-, rea- 6 Bensin, industri, hexantyp ,8 Bensin, industri, heptantyp ,8,9 Bensin, industri, oktantyp , AFS 011:18

6 18 p-bensokinon ,1 0,4 0,3 1,3 10 Benso(a)pyren ,00 0,0 H, C, R 11 Bensotriklorid C 3 Bensylbutylftalat R 1 Bensylklorid C Benzidin C 1 Beryllium*, och föreningar (som Be), * 1987 C, S totaldamm 0,00 Bifenyl Se Difenyl # Bisfenol A # Bly*, och oorg. föreningar (som Pb) * 011 B, R, M,13 inhalerbart damm respirabelt damm Blymonoxid ,1 0,05 Bomullsdamm Se: Damm, bomull Borax H totaldamm 5 Brom ,1 0,7 0,3 -Brom-1,1,1-trifluor--kloretan Se: Halotan Bromväte Se: Vätebromid 1,3-Butadien , C n-butanol H AFS 011:18

7 19 iso-butanol H sek.-butanol H tert.-butanol H -Butoxietanol Se: Etylenglykolmonobutyleter -Butoxietylacetat Se: Etylenglykolmonobutyleteracetat Butylacetat n-butylacetat iso-butylacetat sek-butylacetat tert.-butylacetat Butylakrylat S Butylamin iso-butylamin n-butylamin sek.-butylamin tert.-butylamin H n-butylglycidyleter S, M Butyllaktat n-butylmetakrylat S β-butyrolakton C 3 CFC CFC CFC Cyanamid S AFS 011:18

8 0 # Cyanider, (som CN) inhalerbart damm Kaliumcyanid Natriumcyanid * H 4 Cyanklorid ,1 0,3 0,3 0,8 Cyanväte Se: Vätecyanid Cyklohexan Cyklohexanol Cyklohexanon H Cyklohexylamin Cymen Se: Metylisopropylbensen Damm, oorganiskt inhalerbart damm respirabelt damm Damm och dimma, organiskt totaldamm Damm, bomull (råbomull) totaldamm Damm, grafit totaldamm Damm, härdplast totaldamm Damm, kol inkl. kimrök totaldamm , ,15,16 AFS 011:18

9 1 Damm, mjöl, inhalerbart damm Damm, papper totaldamm Damm, PVC totaldamm respirabelt damm Damm, textil totaldamm Damm, trä inhalerbart damm Damm från hårda träslag (lövträ) Damm från mjuka träslag (barrträ) Dekaner och andra högre alifatiska kolväten ,5 1 S Desfluran Diacetonalkohol Se: 4-Hydroxi-4-metyl--pentanon 4,4 -Diamino-3,3 -diklordifenylmetan C 3 MOCA, metylenbis(o-kloranilin),4-diamino-1-metoxibensen C 3 (,4-diaminoanisol),4-Diaminotoluen C, S 3 Dianisidin (3,3 -dimetoxibensidin) C 3 Diazometan C 3 Dibensylftalat ,-Dibrom-3-klorpropan C, R 1 C,17 AFS 011:18

10 1,-Dibrometan (etyldibromid) C 3 Dibutylftalat R 1 1,:3,4-Diepoxibutan C 3 Dieselavgaser Se: Avgaser Dietanolamin H Dietylamin H -Dietylaminoetanol H Dietylenglykol H Dietylenglykolmonobutyleter Dietylenglykolmonobutyleteracetat Dietylenglykolmonoetyleter H Dietylenglykolmonoetyleteracetat H # Dietylenglykolmonometyleter Dietylentriamin ,5 10 H, S Dietyleter Dietylftalat Di-(-etylhexyl)ftalat R 1 Dietylsulfat C 3 Difenyl , 1,3 0,4,5 Difenylamin Difosforpentasulfid Diglycidyleter , 1,1 S, M AFS 011:18

11 3 Diisocyanater Hexametylendiisocyanat Isoforondiisocyanat 4,4 -Metylendifenyldiisocyanat 1,5-Naftalendiisocyanat Toluendiisocyanat,4-Toluendiisocyanat,6-Toluendiisocyanat Trimetylhexametylendiisocyanat,,4-Trimetylhexametylendiisocyanat,4,4-Trimetylhexametylensdiisocyanat ,00 0,005 0,00 0,0 0,005 0,03 0,00 0,018 0,005 0,046 0,00 0,03 0,005 0,05 0,00 0,017 0,005 0,044 0,00 0,014 0,005 0,04 0,00 0,017 0,005 0,044 S, M S, M S, M S, M S, M C, S, M C, S, M C, S, M S, M S, M Diisodecylftalat R 1 Diisopropylamin H,6-Diisopropylfenylisocyanat ,005 0,04 0,01 0,08 S, M 4 o-diklorbensen p-diklorbensen ,3 -Diklorbenzidin C, S 3, -Diklordietyleter C 3, -Diklordietylsulfid (senapsgas) C 3 Diklordifluormetan Se: CFC 1 1,1 -Diklordimetyleter C 1 1,1-Dikloretan ,-Dikloretan H, C 1,1-Dikloreten S, M 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 4, 0 AFS 011:18

12 4 Dikväveoxid Se: Lustgas N,N-Dimetylacetamid H, R 1 Dimetyladipat Dimetylamin ,5 5 9 N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen C 1 S-(-(Dimetylamino)etyl)-pseudotioureadihydroklorid S 3 (PBA 1) N,N-Dimetylanilin H 3,3 -Dimetylbenzidin C 3 Dimetyldisulfid Dimetyleter Dimetyletylamin Dimetylformamid H, R 3 Dimetylftalat Dimetylglutarat ,1 -Dimetylhydrazin C 3 1,-Dimetylhydrazin C 3 Dimetylsuccinat Dimetylsulfat C 3 Dimetylsulfid Dimetylsulfoxid H AFS 011:18

13 5 Dinitrobensen 1,-Dinitrobensen 1,3-Dinitrobensen 1,4-Dinitrobensen Dinitrotoluen,4-Dinitrotoluen,6-Dinitrotoluen Dioktylftalat Se även: Di(-etylhexyl)ftalat ,15 1 0,3 H ,15 0,3 H, C R 1 Dioxan H, C Dipropylenglykolmonometyleter Disulfiram S Enfluran Enzymer, subtilisiner glycinenhet/m 3 3 glycinenheter/m 3 S 4 Epiklorhydrin ,5 1,9 1 4 H, C, S Erionit C 1 Etanol Etanolamin H Eten Eter Se: Dietyleter -Etoxietanol Se: Etylenglykolmonoetyleter -Etoxietylacetat Se: Etylenglykolmonoetyleteracetat AFS 011:18

14 6 Etylacetat Etylakrylat H, S Etylamin H Etylamylketon Se: 5-Metyl-3-heptanon Etylbensen Etylbutylketon Se: 3-Heptanon Etyl--cyanoakrylat M, S Etylendiamin S Etylenglykol H 5 Etylenglykoldinitrat ,03 0, 0,1 0,6 H Etylenglykolmonobutyleter H Etylenglykolmonobutyleteracetat H Etylenglykolmonoetyleter H, R 6 Etylenglykolmonoetyleteracetat H, R 6 Etylenglykolmonoisopropyleter H Etylenglykolmonoisopropyleteracetat H Etylenglykolmonometyleter R 3 Etylenglykolmonometyleteracetat R 3 Etylenglykolmonopropyleter H Etylenimin (aziridin) C 3 Etylenklorhydrin Se: -Kloretanol Etylenoxid H, C AFS 011:18

15 7 Etylentiourea R 3 -Etylhexyllaktat Etylkarbamat C 3 Etylklorid Etyllaktat Etylmetakrylat S Etylmetansulfonat C 3 N-Etylmorfolin H Fenol H, M 1 Fenylglycidyleter C, S, M Fenylisocyanat ,005 0,0 0,01 0,05 S, M 4 Fenyl-β-naftylamin C 3 Fibrer, naturliga kristallina, andra än erionit (som är ett A-ämne) Asbest Aktinolit Amosit Antofyllit Krokidolit Krysotil Tremolit Övriga ,1 0,5 fiber/cm³ fiber/cm³ C, M C, M C, M C, M C, M C, M C, M ,8 AFS 011:18

16 8 Fibrer, syntetiska oorg. glasartade fibrer (amorfa) Eldfasta keramiska fibrer Specialfibrer Övriga fibrer Mineralull Kontinuerliga glasfibrer Fibrer, syntetiska oorg. kristallina fibrer Kiselkarbidfibrer Grafitfibrer , 0, 1 fiber/cm³ fiber/cm³ fiber/cm³ 005 0, fiber/cm³ M Fluor ,1 0, 0,3 0,5 30 Fluorider, (som F) 1978 Fluorväte Se: Vätefluorid # Formaldehyd ,3 0,37 0,6 0,74 C, H, S, M Formamid H, R Fosforpentaklorid ,1 1 Fosforpentoxid Fosforsyra Fosfortrihydrid ,3 0,4 1 1,4 Fosfortriklorid , 1, 0,4,4 Fosforväte Se: Fosfortrihydrid Fosforylklorid ,1 0,6 0, 1, Fosgen ,05 0, C, M C, M M M 7, AFS 011:18

17 9 Fotogen, flyg-, motor- 7 Ftalater , 31 # Ftalsyraanhydrid ,03 0, 0,06 0,4 S, M Furfural H Furfurylalkohol H Glasfiber Se Fibrer, syntetiska oorg. # Glutaraldehyd ,1 0,4 S Glyceroltrinitrat Se: Nitroglycerin Glykol Se: Etylenglykol Glykoldinitrat Se: Etylenglykoldinitrat Grafitdamm Se: Damm, grafit Grafitfibrer Se: Fibrer syntetiska oorg. kristallina fibrer Halotan Halloysit Se: Fibrer naturligt kristallina Övriga HCFC HDI Se: Diisocyanater HFC 134 a n-heptan och andra heptaner AFS 011:18

18 30 -Heptanon Heptanon # Hexahydroftalsyraanhydrid S, M Hexametylentetramin S Hexametylfosfortriamid (HMPA) C 1 n-hexan Hexaner, utom n-hexan Metylpentan 3-Metylpentan,-Dimetylbutan,3-Dimetylbutan Hexanon H Hexylenglykol Se: -Metyl-,4-pentandiol Hydrazin C 3 Hydrokinon ,5 1,5 S 10 -Hydroxietylakrylat H, S, M 4-Hydroxi-4-metyl--pentanon Härdplastdamm Se: Damm, härdplast Indium* och oorg. föreningar (som In) * 1996 totaldamm 0,1 Isobutylmetakrylat S AFS 011:18

19 31 Isocyanater 3 Se: Diisocyanat respektive monoisocyanat Isocyansyra ,01 0,018 0,0 0,036 M 4,33 Isofluran Isoforon Isopropanol Isopropoxietanol Se: Etylenglykolmonoisopropyleter -Isopropoxietylacetat Se: Etylenglykolmonoisopropyleteracetat Isopropylamin Isopropylbensen H Isopropylnitrat Jod ,1 1 Järnoxid, (som Fe) respirabelt damm 3,5 Kadmium*, och oorg föreningar (som Cd), totaldamm respirabelt damm Kadmiumdifluorid Kadmiumdiklorid Kalciumhydroxid inhalerbart damm Kalciumoxid inhalerbart damm * ,0 0, ,5 C, M C, R, M C, R, M,13 AFS 011:18

20 3 Kaliumaluminiumtetrafluorid inhalerbart damm 0,4 Kaliumhydroxid inhalerbart damm 1 Kaprolaktam (damm + ånga) Karbonyldiklorid Se: Fosgen 3-Karen (jfr terpener) S 34 Katekol H Kimrök -totaldamm Se: Koldamm inkl. kimrök Kinon Se: p-bensokinon Kiselkarbidfibrer Se: Fibrer syntetiska oorg. kristallina fibrer Klor ,5 1,5 1 3 # Klorbensen Klor-1,3-butadien , H Klorcyan Se: Cyanklorid Klordifluormetan Se: HCFC Klordioxid ,1 0,3 0,3 0,8 -Kloretanol ,5 H 3 AFS 011:18

21 33 Klorfenoler och salter (som klorfenol) Se även: Triklorfenol Tetraklorfenol Pentaklorfenol ,5 1,5 H Klorkresol S Kloroform C Kloropren Se: -Klor-1,3-butadien # Kobolt*, och oorg. föreningar (som Co), * 011 C, H, S inhalerbart damm 0,0 Koboltsulfat x 7H O Koboltdiklorid C, H, R, S C, H, R, S Koldamm, inkl. kimrök Se: Damm, kol inkl. kimrök Koldioxid Koldisulfid B, H, R Kolmonoxid B, R Se även: Avgaser Koloxid Se: Kolmonoxid Koltetraklorid H, C Koppar*, och oorg. föreningar (som Cu), totaldamm respirabelt damm * , AFS 011:18

22 34 Kresol o-kresol m-kresol p-kresol ,5 9 H p-kresylglycidyleter S, M Kristobalit, respirabelt ,05 C, M Krom*, och dess oorg. (II, III)-föreningar * 005 (som Cr), -totaldamm 0,5 Krom (VI)-föreningar (som Cr) 005 0,015 C, S totaldamm Blykromat Kaliumdikromat Kromtrioxid Natriumdikromat Strontiumkromat Zinkkromat ,005 Kumen Se: Isopropylbensen Kvarts, C, M respirabelt Se även: Kristobalit och Tridymit 0,1 Kvicksilver, org. föreningar (som Hg) ,01 B, H Kvicksilver*, och oorg. föreningar * ,03 B, H (som Hg) Kvävedioxid Se även: Avgaser Kväveoxid AFS 011:18

23 35 # Lacknafta 5 % aromater < % aromater Limonen (jfr. terpener) S 34 # Litium*, och föreningar (som Li), * 011 Inhalerbart damm Litiumhydrid ,0 Lustgas # Maleinsyraanhydrid ,05 0, 0,1 0,4 S, M Mangan*, och oorg. föreningar * 000 (som Mn), totaldamm respirabelt damm 0, 0,1 MDI Se: Diisocyanater MEK Se: Metyletylketon Metakrylsyra Metanol H Metantiol Metoxi--propanol H 1-Metoxi--propylacetat H Metylacetat Metylakrylat H, M, S Metylamin H H H 36 AFS 011:18

24 36 Metylamylalkohol Se: 4-Metyl--pentanol Metylamylketon Se: -Heptanon Metylbromid H Metyl-n-butylketon Se: -Hexanon Metyl--cyanoakrylat S, M 4,4 -Metylendianilin C 3 Metylenklorid H, C 37 Metyletylketon Metyletylketonperoxid , 1,5 M Metylformiat Metyl-3-heptanon # Metylhexahydroftalsyraanhydrid S, M Metyl--hexanon Metylisoamylketon Se: 5-Metyl--hexanon Metylisobutylketon Metylisocyanat ,01 0,04 0,0 0,047 M 4,33 4-Metylisopropylbensen Metyljodid H, C Metylklorid AFS 011:18

25 37 Metylklormetyleter C 1 Metylkloroform Se: 1,1,1-Trikloretan 0-Metylkolantren (3-metylkolantren) C 1 Metylmerkaptan Se: Metantiol Metylmetakrylat H, S Metylmetansulfonat C 3 N-Metylmorfolin H N-Metyl-N-nitrosourea C 1 -Metyl-,4-pentandiol Metyl--pentanol H N-Metyl--pyrrolidon a-metylstyren M Metyl-tert.butyleter # Metyltetrahydroftalsyraanhydrid S, M MIBK Se: Metylisobutylketon Mineralull Se: Fibrer, syntetiska oorg. glasartade Övriga AFS 011:18

26 38 Mjöldamm, inhalerbart damm Se: Damm, mjöl Molybden*, metall och svårlösliga föreningar (som Mo), totaldamm respirabelt Molybden, lättlösliga föreningar (som Mo) totaldamm Monoisocyanater Se:,6-Diisopropylfenylisocyanat Fenylisocyanat Isocyansyra Metylisocyanat Monoklorbensen Se: Klorbensen * Monoklorättikssyra H Monometylhydrazin C 3 Morfolin H MTBE Se: Metyl-tert.butyleter Myrsyra Nafta Se: Petroleumnafta Naftalen Naftalener, klorerade , 0,6 H α-naftylamin C 3 β-naftylamin C 1 AFS 011:18

27 39 Natriumazid R 19 Natriumhydroxid inhalerbart damm 1 Natriumtetraboratdekahydrat Se: Borax NDI Se: Diisocyanater Nickel, metall S totaldamm 0,5 Nickelföreningar (som Ni), utom nickelkarbonyl och trinickeldisulfid 1978 C, S totaldamm 0,1 Nickelkarbonyl ,001 0,007 C, R Nickelsubsulfid Se:Trinickeldisulfid # Nikotin, ,1 H Nitrobensen H 4-Nitrodifenyl C 1 Nitroetan Nitroglycerin ,03 0,3 0,1 0,9 H Nitroglykol Se: Etylenglykoldinitrat Nitrometan Nitropropan Nitropropan C N-Nitrosodimetylamin C 3 AFS 011:18

28 40 Nitrotoluen -Nitrotoluen 3-Nitrotoluen 4-Nitrotoluen H C, R H Nonaner Oktaner Oljedimma, inkl. oljerök ,39 Oxalsyra Ozon ,1 0, 0,3 0,6 PAH Se: Benso(a)pyren Pappersdamm Se: Damm, papper PCB ,01 0,03 H, C # Penicillin 011 S inhalerbart damm 0,1 Pentaerytritol totaldamm 5 1,1,1,,-Pentafluoretan Pentaklorfenol och salter (som pentaklorfenol) ,5 1,5 H Pentaner n-pentan iso-pentan tert.-pentan AFS 011:18

29 41 # Pentylacetater n-pentylacetat 1,1-Dimetylpropylacetat 1-Metylbutylacetat -Metylbutylacetat 3-Metylbutylacetat 3-Pentylacetat Perkloretylen Se: Tetrakloretylen Petroleumbränsle 6 Petroleumnafta 40 Pikrinsyra α-pinen (jfr. terpener) β-pinen (jfr. terpener) Piperazin och salter (som piperazin) ,1 0,3 0,3 1 S Platina*, metall, och svårlösl. fören * 000 totaldamm 1 Platina, lösl. föreningar (som Pt) 000 S totaldamm 0,00 Polyklorerade bifenyler Se: PCB n-propanol Propanol Se: Isopropanol 1,3-Propansulton C 3 Propen AFS 011:18

30 4 β-propiolakton C 3 Propionsyra Propoxietanol Se: Etylenglykolmonopropyleter Propylacetat ,-Propylenglykoldinitrat ,1 0,7 0,3 H Propylenglykolmonometyleter, H isomerblandning Se även: 1-Metoxi--propanol Propylenglykolmonometyleteracetat Se 1-Metoxi--propylacetat 1,-Propylenimin C 3 Propylenoxid C PVC-damm, Se: Damm, PVC Pyretrum Pyridin # Radon, -underjordsarbete C 41 # Radon, -övrigt arbete C 4 Resorcinol H, M Salpetersyra Saltsyra Se Väteklorid Selen*, och oorg. föreningar utom selenväte * 1990 (som Se), totaldamm 0,1 AFS 011:18

31 43 Selenväte ,01 0,03 0,05 0, Sepiolit Se: Fibrer, naturligt kristallina Övriga Sevofluran Silver*, metall och svårlösliga föreningar (som Ag) * 1990 totaldamm 0,1 Silver, lösliga föreningar (som Ag) 1990 totaldamm 0,01 Stearater, 1996, 43, totaldamm 5 44 # Styren B, H, M Sulfider, (summan av dimetyldisulfid, dimetylsulfid och metantiol) Sulfotep Svaveldioxid Svavelhexafluorid # Svavelsyra ,1 0, C Svaveltetrafluorid ,1 0,4 Svavelväte Se: Vätesulfid Syntetiska oorg. fibrer Se: Fibrer, syntetiska oorg. Talk totaldamm respirabelt damm 1 AFS 011:18

32 44 TDI Se: Diisocyanater Tellur* och föreningar (som Te) * 1981 totaldamm 0,1 # Tenn* och oorg. föreningar (som Sn) * 011 inhalerbart damm Tennorganiska föreningar (som Sn) 1978 H totaldamm 0,1 0, Terpener Terpentin H, S 34 1,1,,-Tetrabrometan Tetraetylbly, (som Pb) ,05 0, H, R 1,1,1,-Tetrafluoretan Se: HFC 134a 1,,,-Tetrafluoroetyldifluormetyleter Se: Desfluran # Tetrahydroftalsyraanhydrid S, M Tetrahydrofuran Tetrakloretylen C Tetraklorfenol och salter ,5 1,5 H (som tetraklorfenol),3,4,5-tetraklorfenol ,3,4,6-Tetraklorfenol ,3,5,6-Tetraklorfenol # Tetraklorftalsyraanhydrid S, M 3 AFS 011:18

33 45 Tetrametylbly, (som Pb) ,05 0, H, R Tetranitrometan ,05 0,4 0,1 0,8 Textildamm Se: Damm, textil Tioacetamid C 3 Tioglykolsyra H Tiram S Titandioxid totaldamm o-toluidin (3,3 -dimetylbensidin) C 3 # Toluen B, H Tridymit, respirabelt damm ,05 C, M # Trietanolamin ,8 5 1,6 10 H Trietylamin Trietylentetramin S 1,1,1-Trifluoretan ,1,-Trifluor--kloretyldifluormetyleter Se: Enfluran,,-Trifluor-1-kloretyldifluormetyleter Se: Isofluran 1,,4-Triklorbensen ,1,1-Trikloretan ,1,-Trikloretylen C 37, 45 AFS 011:18

34 46 Triklorfenol* och salter (som triklorfenol),3,4-triklorfenol,3,5-triklorfenol,3,6-triklorfenol,4,5-triklorfenol,4,6-triklorfenol 3,4,5-Triklorfenol Triklorfluormetan Se: CFC 11 1,1,-Triklor-1,,-trifluoretan Se: CFC * ,5 1,5 H, C # Trimellitsyraanhydrid ,00 0,0 0,005 0,04 S, M Trimetylbensen ,,3-Trimetylbensen 1,,4-Trimetylbensen 1,3,5-Trimetylbensen Trimetylhexametylendiisocyanat Se: Diisocyanater 1,1,1-Trimetylolpropan Trinickeldisulfid, (som Ni) C, S totaldamm 0,01,4,6-Trinitrotoluen ,1 0, H Tris(,3-dibrompropyl)fosfat C 3 Trädamm Se: Damm, trä Uretan AFS 011:18

35 47 Vanadinpentoxid, (som V), totaldamm respirabelt damm Vinylacetat Vinylidenklorid Se: 1,1-Dikloreten Vinylklorid , H, C Vinyltoluen H Volfram*, metall och svårlösl. fören. (som W) * 1981 totaldamm 5 Volfram, lättlösliga fören. (som W) 1981 totaldamm 1 Vätebromid ,5 7 # Vätecyanid (som CN) ,8 3,6 4 H Vätefluorid ,7 30 Väteklorid Väteperoxid ,4 3 Vätesulfid Wallastonit Se: Fibrer, naturliga kristallina Övriga # Xylen o-xylen m-xylen p-xylen H 0, 0,05 AFS 011:18

36 48 Zinkklorid, respirabelt AFS 011:18 Zinkoxid, totaldamm Ziram S Ättiksyra Ättiksyraanhydrid

37 AFS 011:18 till gränsvärdeslistan 1) Ämnet får inte hanteras. Vissa undantag finns dock. Se vidare 4546 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd, ämnen som tillhör grupp A i bilaga 1. ) Med inhalerbart damm menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt.3 och som har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.1. Med respirabelt damm menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt.11 och som har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.3. Med totaldamm menas de partiklar (aerosoler) som fastnar på ett filter i den provtagare som beskrivs i Metodserien, Provtagning av totaldamm och respirabelt damm, Metod nr 1010, Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket. Filterdiametern är normalt 37 mm, men kan även vara 5 mm. Trots sitt namn provtas inte den totala mängden luftburna partiklar med denna metod. Se även Kommentarer till not till gränsvärdeslistan på sid 55. 3) För hantering av ämnet krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket. Se vidare 4748 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd, ämnen som tillhör grupp B i bilaga 1. 4) t avser en 5-minutersperiod. 5) Tabellens särskilda gränsvärden för kvävedioxid och kolmonoxid är avsedda att ta hänsyn till den samlade effekten av de ämnen som förekommer i avgaser inklusive cancerframkallande ämnen. Dessa ämnen används alltså som indikatorsubstanser. Exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till båda värdena. Det är troligt att kolmonoxidvärdet blir dimensionerande vid exponering för avgaser från bensin- och gasoldrivna motorer, medan kvävedioxidvärdet får motsvarande funktion för dieselavgaser. Däremot ska man inte räkna hygienisk effekt mellan kolmonoxid och kvävedioxid. 6) Bensin, dieselolja, jetbränsle, villaolja/eldningsolja och andra petroleumbränslen har inga fastställda gränsvärden på grund av att de är blandningar av ett stort antal ämnen vars halter oftast inte är kända i detalj. De varierar dessutom mellan olika bränslepartier. Här anges ungefärliga värden som kan användas i det förebyggande skyddsarbetet och vid bedömning av en arbetsplats. Värdena representerar en högsta godtagbar totalhalt av kolväten i luft. De används på samma sätt som värdena i gränsvärdeslistan. 49

38 AFS 011:18 Produkt Högsta godtagbara totalhalt kolväten i luft, mg/m 3 (tidsvägt medelvärde för en arbetsdag) Flygbensin 350 Motorbensin 50 Alkylatbensin Jetbränsle 50 Diesel Mk Villaolja 50 1) Specialbensin för motordrivna arbetsredskap (svensk standard SS ) t.ex. motorsågar. ) Kallas också Jet A-1, reabränsle, flygfotogen m.m. 3) Diesel (Mk och Mk 3) med högre aromathalter (max 0 och ca 5 %) finns också men har en begränsad marknad. För mätningar av kolväten kan man använda instrument eller laboratoriemetoder som ger totalhalten av ämnena. Instrumentet ska kalibreras mot aktuellt bränsle eller t.ex. ren oktan. 7) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 0, % bensen. 8) Industribensin, extraktionsbensin, brukar specificeras genom att kokpunktsintervallet anges. Typer som är vanliga i Sverige brukar innehålla antingen huvudsakligen hexaner (ca 550 % n-hexan, kokpunktsintervall ca 6080 C), heptaner (kokpunktsintervall ca C) eller oktaner (kokpunktsintervall ca C). Jämför n-hexan, övriga hexaner, heptaner och oktaner. 9) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 5 % n-hexan. 10) p-bensokinon, kinon, kan genom reduktion övergå till hydrokinon. Hydrokinon kan lätt återbildas till p-bensokinon genom luftoxidation. Se även hydrokinon. 11) Benso(a)pyren kan förekomma bland andra polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i rök, damm eller dimma från t.ex. tjära och asfalt samt i vissa oljor och förbränningsprodukter. 1) Samma gränsvärde uttryckt i mg/m 3 ska tillämpas även för de ftalater som inte har fastställda gränsvärden. 13) För bly och kadmium finns biologiska gränsvärden, se föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. 14) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas för de laktater som inte har fastställda gränsvärden. 15) För damm eller dimma av ämnen som har särskilda gränsvärden tillämpas dessa värden. 16) Avser damm från sluthärdad eller nästan sluthärdad epoxi-, akrylat-, polyuretan och esterplast, bakelit eller dylikt. Hit räknas även damm från ohärdat pulver material av epoxityp med flera. 17) Vid bedömning av damm från impregnerat virke tillämpas ett gränsvärde av 0,5 mg/m 3. 50

39 AFS 011:18 18) Gränsvärdet avser alifatiska kolväten i ångform, dvs. upp till 1 kolatomer. Vid exponering för kolväten med mer än 1 kolatomer, som förekommer i form av aerosol, partiklar eller vätskedroppar, tillämpas gränsvärdet för organiskt damm och dimma 5 mg/m 3. Gränsvärdet gäller inte för aromatfri lacknafta (< viktprocent) som har eget gränsvärde se not ) För ämnen som saknar hygieniskt gränsvärde i Sverige ska det vägledande EUgränsvärdet användas som en rekommendation till dess att ett svenskt gränsvärde har införts. Följande ämnen saknar svenskt gränsvärde men har vägledande gränsvärden enligt Europeiska kommissionens direktiv 91/3/EEG, 000/39/EG, 006/15/EG och 009/161/EU. Ämnen CAS-nr Nivågränsvärde Anm ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 1,1-Dikloretan H Bisfenol A Dietylenglykol H monometyleter (-(-metoxietoxi) etanol 1,,4-Triklorbensen H Difosforpentasulfid Sulfotep ,1 - - H Pikrinsyra ,1 - - Pyretrum Natriumazid ,1-0,3 H 0) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas även för de diisocyanater som inte har fastställda gränsvärden. Detsamma gäller för diisocyanater i damm- eller dimform, aerosol, inklusive prepolymeriserade isocyanater och addukter. Motsvarande värde uttryckt i mg/m 3 är olika för olika ämnen. 1) I ångform kan ämnet i betydande grad upptas genom huden. ) Nivåvärdet 1 ppm gäller för summan av halterna av dimetyldisulfid, dimetylsulfid och metantiol. 3) Upptaget av ämnet i vätskeform genom huden är så stort att det kan ge livshotande skador. 4) Gränsvärdet gäller för subtilisin och liknande proteolytiska enzymer. En glycinenhet motsvarar en aktivitet som från standardsubstrat under standardbetingelser frigör så många aminogrupper som finns i 1 mg glycin. 5) Gränsvärdet gäller den sammanlagda koncentrationen av ånga och aerosol. 6) Med hänsyn till risken för reproduktionsstörande verkan och till det stora upptaget via hud av såväl vätska som ånga är det särskilt viktigt att undvika hudkontakt. Vid samtidig exponering för flera lösningsmedel ska den hygieniska effekten för reproduktionsstörande etylenglykoletrar och andra lösningsmedel beräknas separat, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Etylenglykoletrarnas bidrag till annan lösningsmedelspåverkan än reproduktionsstörande verkan kan försummas. Några 51

40 AFS 011:18 av etylenglykoletrarna kräver tillstånd av Arbetsmiljöverket för hantering. Se vidare föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. 7) De fibrer som man tar hänsyn till vid jämförelse med gränsvärdet är sådana respirabla fibrer som har ett längdbreddförhållande större än 3:1, en diameter mindre än 3 µm och en längd större än 5 µm. Gränsvärdet förutsätter att fiberräkningen utförs i faskontrastmikroskop. Vid exponering för fiberhaltigt damm gäller också gränsvärdet för oorganiskt damm. 8) Bland mineral som kan förekomma som naturligt kristallina fibrer kan nämnas attapulgit, halloysit, sepiolit och wollastonit. 9) De vanligaste eldfasta keramiska fibrerna är aluminiumsilikatfibrer (CAS-nr: ). 30) Vid exponering för blandningar av fluorider och vätefluorid ska nivågränsvärdet för fluorider tillämpas. 31) Samma gränsvärde uttryckt i mg/m 3 ska tillämpas för de ftalater som inte har fastställda gränsvärden. Följande ftalater är reproduktionsstörande: CAS-nr Di(-metoxietyl)ftalat Di(-etylhexyl)ftalat Dibutylftalat Bensylbutylftalat Diisobutylftalat ) På gränsvärdeslistan finns följande isocyanater upptagna: Diisocyanater: Hexametylendiisocyanat, HDI Isoforondiisocyanat, IPDI 4,4-Metylendifenyldiisocyanat, MDI Naftalendiisocyanat, NDI Toluendiisocyanat, TDI Trimetylhexametylendiisocyanat, TMDI Monoisocyanater: Diisopropylfenylisocyanat Fenylisocyanat Isocyansyra, ICA Metylisocyanat, MIC 33) Metylisocyanat och isocyansyra kan bildas vid heta arbeten i polyuretan och andra kväveinnehållande kolföreningar. Krav på medicinsk kontroll gäller endast när ämnet bildas vid sådan termisk nedbrytning av plaster som anges i föreskrifterna om härdplaster. 34) Terpentin från nordiska barrträd är hudsensibiliserande. Någon sensibiliserande verkan är dock inte vetenskapligt bekräftad för enskilda terpener med undantag av 3-karen. 35) Koldioxid används ofta som indikatorsubstans i arbetslokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom de personer som vistas där. Se särskilda regler om ventilation i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. 36) Avser lacknafta, dvs. petroleumnafta med sina huvudsakliga beståndsdelar i området C 7 till C 1 och med mindre än 0,1 viktprocent bensen. Jämför not 40 om petroleumnafta. Angivet ungefärligt värde uttryckt i ppm är för lacknafta med 5 procent aromater beräknat på lacknafta med viktprocent aromater. Angivet ungefärligt värde uttryckt i ppm är för lacknafta med < viktprocent aromater beräknat på aromatfri lacknafta med 50 % cykliska alifater. 5

41 AFS 011:18 37) Metylenklorid och trikloretylen är även reglerade av Kemikalieinspektionens lagstiftning och REACH-lagstiftningen. 38) Vissa oljor ger vid upphettning upphov till polycykliska aromatiska kolväten som kan vara cancerframkallande. Dessutom kan mineraloljor i sig innehålla sådana ämnen. 39) För dimma av vattenhaltig skärvätska eller dylikt, där även andra ämnen än oljor kan ingå, tillämpas värdet som totalhalt på den vattenfria delen. För ämnen med enskilda lägre gränsvärden tillämpas dessa. 40) Petroleumnafta består av en blandning av s.k. petroleumkolväten, vanligen med kokpunktsintervall o C. Beteckningar som aromatnafta och alifatnafta kan förekomma för petroleumnafta med nära 100 % aromater eller nära 100 % alifater. Lacknafta med 17- % aromater är en typ av petroleumnafta. Särskilda gränsvärden gäller för lacknafta (se not 36). Gränsvärden för annan typ av petroleumnafta beräknas med utgångspunkt från sammansättning och gränsvärden för ingående komponenter. 41) För underjordsarbete har gränsvärdet för radon angetts som totalexponering under ett år och får inte överstiga,1. x 10 6 Bq h/m 3 vid arbete under jord (årsarbetstid = 1600 h). Detta värde motsvarar en exponering på ca 1300 Bq/m 3. Med arbete under jord avses berg- och gruvarbete, byggnadsarbete och liknande under jord. För annat underjordsarbete, som arbete i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar, lokaler och liknande, får radon halten inte överstiga 0,7. x 10 6 Bq h/m 3, (årsarbetstid 1800 timmar). Detta värde motsvarar en exponering på ca 400 Bq/ m 3. Bestämning av radonkoncentration bör ske enligt Strål säkerhetsmyndighetens Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. 4) För övrigt arbete, annat än underjordsarbete, har gränsvärdet för radongas angetts som totalexponering under ett år och får inte överstiga 0,36. x 10 6 Bq h/m 3 vid arbete ovan jord (årsarbetstid = 1800 h). Detta värde motsvarar en exponering på ca 00 Bq/m 3. Bestämning av radonkoncentration bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. 43) Här innefattas stearater som salter och estrar, bland annat. CAS-nummer Aluminiummonostearat Aluminiumdistearat Aluminiumtristearat Ammoniumstearat Butylstearat Dietylenglykolmonostearat Etylenglykolmonostearat glycerolmonostearat kalciumstearat Kaliumstearat Litiumstearat Magnesiumstearat Natriumstearat Zinkstearat ) Gränsvärdet gäller inte sådana metallstearater som innehåller toxiska metaller, t.ex. bly. I detta fall ska gränsvärdet för bly användas. 53

42 AFS 011:18 45) I trikloretylen ingår vissa stabiliseringsmedel. Trikloretylen för särskilt krävande tekniska ändamål kan som tillsats innehålla speciellt sammansatta stabiliseringsmedel i låg halt i vilka bl.a. epiklorhydrin kan ingå. 46) Samma gränsvärde uttryckt i mg/m 3 tillämpas även för andra polyalkylbensener. 54

43 AFS 011:18 Kommentarer till not till gränsvärdeslistan Dammdefinitioner Hälsorelaterade storleksfraktioner för luftburna partiklar, aerosoler, är definierade i standarden Arbetsplatsluft Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar (SS-EN 481). De utgörs av inhalerbar, torakal och respirabel partikelfraktion. Med inhalerbar fraktion menas den mängd partiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och mun. Torakal fraktion är den del av de inhalerbara partiklarna som passerar struphuvudet. Den respirabla fraktionen är de inhalerbara partiklar som når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Detta åskådliggörs i figur 1. Figuren visar att provtagare för inhalerbart damm tar upp 50 % av mängden partiklar med den aerodynamiska diametern 100 µm, provtagare för torakalt damm tar upp 50 % av 10 µm-partiklarna och provtagare för respirabelt damm tar upp 50 % av 4 µm-partiklarna. 100 Procent av totalmängden partiklar enligt standarden Respirabel fraktion Torakal fraktion Inhalerbar fraktion Aerodynamisk diameter, µm Figur 1. Inhalerbart (I), torakalt (T) och respirabelt (R) damm enligt konventionen i standarden SS- EN 481 angivna som procent av totalmängden partiklar. Rökpartiklar, från t.ex. svetsning, är i regel huvudsakligen av storleksordningen < 1 µm, vilket innebär att dessa till största delen enligt standarden består av respirabla partiklar. Det innebär att alla rökpartiklar kan betraktas som respirabla. Därför behöver man inte använda provtagare med föravskiljare vid provtagning då enbart rök finns. Metallrök bildas i regel genom kondensation och eventuell oxidation av metallånga. Vanligtvis utför svetsare även slipning eller slaggning varför även det luftburna dammet i en svetsares andningszon kan bestå av en hög andel icke-respirabelt damm. Vid provtagning av det som vi kallar totaldamm används i Sverige en provtagningskassett med diametern 5 mm eller 37 mm. Begreppet totaldamm får inte blandas ihop med den totala mängden luftburna partiklar i luften, av vilken totaldamm endast är en del. Dammkonventionen för inhalerbart damm avviker så mycket från det äld 55

44 AFS 011:18 re begreppet totaldamm att luftföroreningshalter, och därmed även gränsvärden, inte direkt går att jämföra med varandra. Undersökningar, som Arbetsmiljöverket m.fl. utfört, tyder på att mängden inhalerbart damm kan vara två till tre gånger större än mängden totaldamm vid provtagning i samma arbetsmiljö. Skillnaden beror också på dammsorten. Arbetsmiljöverket använder vid gränsvärdessättningen såväl begreppet totaldamm som definitionen av inhalerbart damm enligt standarden SS-EN 481. Än så länge finns inget gränsvärde angivet för torakalt damm. 56

45 AFS 011:18 Bilaga Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport Företagets namn, adress och arbetsställets belägenhet. Verksamhet och antal anställda som berörs av den luftförorening som är orsak till mätningen. Datum för mätningen. Vilket ämne/vilka ämnen som har uppmätts. Syfte med mätningen. Vem som utfört mätningen. Produktions och ventilationsuppgifter. Klimatuppgifter vid mätning utomhus. Skiss eller fotografi över arbetsplatsen. Eventuell arbetsrotation, om den har betydelse för exponeringen. Om, när och vilken personlig skyddsutrustning som använts. Genomsnittlig tid under vilken respektive arbetsmoment pågått per dag, vecka och år, om det är möjligt att bedöma denna. Total arbetstid per dag, start och stopp, eventuell skiftgång samt notering av längre pauser och raster. Förekomst av fysiskt tungt arbete. Namn på personer och uppgift om de arbetsmoment som omfattas av mätningen och vid vilka tidpunkter mätningarna utförts. Provplatser samt provtagningstider för varje prov. Mätmetod och mätutrustning. Analysresultat, -metod och vilket analyslaboratorium som anlitats. Sammanställning över mätresultat med tidsvägda dagsmedelvärden och arbetsmoment samt gällande hygieniskt gränsvärde. Bedömning med kommentarer, jämförelser med eventuella tidigare mätningar, andra utredningar etc., rekommenderade åtgärder samt slutsats. 57

46 AFS 011:18 Bilaga 3 Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och hygienisk effekt Fyra prov av lösningsmedel A har tagits med personburen mätutrustning under en dag enligt följande: Prov 1 kl min 67 ppm Prov kl min 54 ppm Prov 3 kl min 35 ppm Prov 4 kl min 48 ppm Det tidsvägda medelvärdet blir då enligt formel i kommentaren till 7 : C m 67x x x x = = = = C m = 5 ppm. Nivågränsvärdet är 70 ppm. Exponeringen för lösningsmedel A ligger således under nivågränsvärdet. Under samma tider som i ovan nämnda exempel och i samma prov, analyserades också lösningsmedel B med följande halter för respektive prov som resultat: 1,, 7 och 16 ppm. C m 1x130 + x10 + 7x x = = = = C m = 14 ppm. Nivågränsvärdet är 0 ppm. Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten blir då enligt formeln i kommentaren till 7 : 5 14 HE = + = 0,7 + 0,7 = 1, När den hygieniska effekten ligger över 1 för samtidig exponering av lösningsmedel A och lösningsmedel B, innebär det att gränsvärdesnivån överskrids. 58

47 AFS 011:18 Bilaga 4 CAS-nummerindex CAS-nummer för ämnen listade i gränsvärdeslistan (sid. 1648) samt ämnen som återfinns i noterna (sid 4954). Även ämnen som omfattas av förbud (A) eller tillståndskrav (B) enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker ingår. För vissa ämnen finns gränsvärden även för deras föreningar eller isomer. Dessa är inte alltid upptagna med CAS-nummer. CAS-nr Ämne Formaldehyd Benso(a)pyren Etylkarbamat (uretan) B Acetamidofluoren A Nikotin Nitroglycerin Koltetraklorid Metylkolantren (3-metylkolantren) ,1-Dimetylhydrazin B β-propiolakton B ,3,4,6-Tetraklorfenol Klorkresol p-aminoazobensen B N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen A Dietyleter Monometylhydrazin B Acetamid Etylmetansulfonat B Anilin Tioacetamid B N-Nitrosodimetylamin (N,N-dimetylnitrosamin) Etanol Myrsyra Ättiksyra A B 59

48 AFS 011:18 CAS-nr Ämne Dietylsulfat B Metylmetansulfonat B Metanol Isopropanol Aceton Kloroform Dimetylsulfoxid Tioglykolsyra Dimetylformamid n-propanol n-butanol Bensen ,1,1-Trikloretan Metylbromid Eten Metylklorid Metyljodid Metylamin Vätecyanid Metantiol Etylklorid Vinylklorid Etylamin Acetonitril Acetaldehyd Metylenklorid Formamid Isocyansyra Koldisulfid Dimetylsulfid Etylenoxid Isopropylamin ,1-Dikloretan 60

49 AFS 011:18 CAS-nr Ämne ,1-Dikloreten Fosgen HCFC (Klordifluormetan) Nitrometan ,-Propylenimin B Propylenoxid tert.-butylamin tert.-butanol CFC CFC Tetrametylbly ,-Dimetylbutan CFC Dimetylsulfat B ,1,1-Trimetylolpropan Tetraetylbly Isoforon iso-pentan Se pentaner iso-butylamin iso-butanol sek.-butanol Metyletylketon ,1,-Trikloretylen Akrylamid Propionsyra Akrylsyra Monoklorättikssyra Metylacetat Nitroetan ,1,,-Tetrabrometan ,3-Dimetylbutan Metakrylsyra Nitropropan 61

50 AFS 011:18 CAS-nr Ämne Bisfenol A α-pinen Metylmetakrylat Ftalsyraanhydrid Dietylftalat Dibutylftalat Hexahydroftalsyraanhydrid B Tetrahydroftalsyraanhydrid B Ftalsyraanhydrid Bensylbutylftalat Pentaklorfenol ,4,6-Triklorfenol Nitrotoluen Pikrinsyra ,6-Toluendiisocyanat Se diisocyanater Naftalen β-naftylamin A ,3 -Diklorbenzidin B Difenyl Aminodifenyl A Benzidin A Nitrodifenyl A o-xylen o-kresol o-diklorbensen ,,4-Trimetylbensen ,4-Diaminotoluen B ,4,5-Triklorfenol ,-Dibrom-3-klorpropan A Metylpentan Metylakrylat Etylentiourea B Etylmetakrylat 6

51 AFS 011:18 CAS-nr Ämne Etyllaktat Disulfiram Isobutylmetakrylat n-butylmetakrylat Furfurylalkohol Furfural Bensotriklorid B Isopropylbensen Fenylpropen α-metylstyren Bensalklorid B Nitrobensen Nitrotoluen ,3-Dinitrobensen Metylisopropylbensen Nitrotoluen ,4-Dinitrobensen Dietylaminoetanol Etylbensen Styren Bensylklorid N-Etylmorfolin Hexametylentetramin ,4 -Diamino-3,3 -diklordifenylmetan (metylenbis(o-kloranilin)) ,4 -Metylendifenyldiisocyanat Se diisocyanater ,4 -Metylendianilin (4,4 -diaminodifenylmetan) Trietanolamin Fenylisocyanat sek.-butylacetat Kaprolaktam Dietylenglykolmonostearat B B 63