BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-998-2005 Naturvårdsfunktionen Elisabet Wallsten Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410134 Tjärö Kommun: Karlshamn Områdets totala areal: 306,7 ha Naturgeografisk region: Boreal Områdestyp: psci Kontinental Markägarförhållanden: Förening Natura 2000-områden avsätts till skydd för utvalda och listade naturtyper och arter inom hela EU. Bevarandeplanen är ett dokument som beskriver syftet med utpekandet av varje enskilt Natura 2000-område och anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. Observera att det i området även kan förekomma andra värdefulla naturvärden som inte omfattas av Natura 2000 och detta dokument. Bevarandesyfte och bevarandemål formuleras med utgångspunkt från vilka lokala förutsättningar som krävs för att listade arter och naturtyper skall ha gynnsam bevarandestatus. För en listad art kan det innebära att tillräckligt många individer finns inom området, att reproduktion sker, och att artens livsmiljö är tillräckligt stor. För naturtyper kan det handla om att området är tillräckligt stort, att viktiga strukturer och funktioner finns, att de arter som är typiska för området är livskraftiga. En typisk art för en naturtyp är mindre allmän, lätt att hitta och känna igen och den indikerar gynnsam bevarandestatus för naturtypen. Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen (7 kap 27-29 miljöbalken). Bevarandeplanen ska underlätta bedömningen av om tillstånd krävs och kan beviljas. Bevarandeplanen fastställs av länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Nedanstående naturtyper och arter enligt EU:s habitat- och fågeldirektiv ingår i området (* anger att arten/naturtypen är prioriterad i vissa sammanhang). I kolumnen beslutad areal anges vad som är av regeringen beslutat. I kolumnen konstaterad areal framgår vad länsstyrelsen efter fältbesök eller på annat sätt anser är korrekt areal. Information om ändrad areal eller ny kunskap om arter/naturtyper inom området meddelas till Naturvårdsverket. Regeringen tar sedan beslut om eventuella ändringar. Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 1 av 13
Naturtyper Beslutad Konstaterad areal(ha) areal(ha) 1160 Stora grunda vikar och sund 18,4 1170 Rev 6,1 1620 Skär och små öar i Östersjön 6,1 5130 Enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker 24,5 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 15,3 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ 12,3 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 0 9170 Ek-avenbokskog av måra-typ 6,1 0 Arter Beslutad Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 2 av 13
Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla och/eller återställa gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för naturtyperna Stora grunda vikar och sund (1160), Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620), Enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker (5130), Pionjärvegetation på silikatrika bergytor (8230), Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ (9070) och Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp (9160). Eventuell prioritering mellan de olika naturtyperna får göras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts, eftersom kunskapsläget kring vissa av naturtyperna är för lågt i nuläget. Beskrivning av området Tjärö ligger 7 km SSV om Bräkne-Hoby i nordöstra delen av Hällaryds skärgård. Natura 2000- området Tjärö ligger i sin helhet även inom Natura 2000-området Tjärö-Bockön-Eriksberg (SE 0410043). I närområdet finns också Natura 2000-områdena Eriksberg (SE 0410123), Järnavik (SE 0410088), Bockön-Mjöön (SE 0410124) och Bräkne-Hoby skärgård (SE 0410046). Tjärö är en karaktäristisk del av den mellanblekingska skärgårdsbygden, med ett småbrutet kulturpräglat landskap med lång hävdkontinuitet, ädellövskogar och sprickdalslandskapets rundhällar och klippstränder. Berggrunden består av Karlshamnsgranit och jordarna är bitvis blockrika. Öns högsta punkt ligger ca 20 möh. Tjärö har haft bofast befolkning åtminstone sedan 1600-talets mitt, men fornlämningar visar att området använts betydligt längre. Vid laga skiftet år 1834 fanns sex gårdar på ön, som sammanlagt brukade ca 2,5 hektar åker och 17 hektar äng. I början av 1900-talet dominerade åkerbruket, medan det endast fanns några mindre ängsytor kvar. Jordbruk bedrevs på ön fram till början av 1950-talet. Därefter har markerna hållits mer eller mindre öppna genom betesdrift och med röjningar. Tjärö ägs sedan 1939 av Svenska Turistföreningen och är ett mycket populärt besöksmål med såväl vandrarhem som färjetrafik och gästhamn. Dagens landskap är varierat med öppna och trädklädda betesmarker, klipphällar samt ekdominerade dungar och skogar. I trädskiktet finns även ask, alm, lind, avenbok, bok, oxel, asp, björk, sälg, tall och gran. Hamlingspräglade träd vittnar om äldre markanvändning. I buskskiktet ingår arter som hassel, rönn, vildapel, hagtorn, slån, rosor och en. I fältskiktet finns bland annat Adam och Eva, nattviol, låsbräken och den rödlistade arten småfruktig jungfrukam. På mindre strandängsytor växer blåsäv, havssälting och gulkämpar. Enligt inventeringsuppgifter från år 1974 hade då 410 kärlväxtarter påträffats på ön. Bland kryptogamer finns för närvarande endast uppgifter om svampar, med flera ovanliga vedlevande svampar, bland annat rodnande ticka (Daedaleopsis confragosa) som växer på gammal sälg. Ön har tidigare beteshävdats med nöt och får, men under år 2005 gör man ett uppehåll i det tidigare relativt intensiva fårbetet och hävdar området endast med nöt. Sydväst om Tjärö ligger den lövskogsklädda Björkeholmen som tidigare beteshävdats med får. Betet upphörde dock för ett antal år sedan pga att fåren blev mer eller mindre förvildade och var mycket svåra att få tag i på den snårigt och bergiga ön. Övriga öar inom området är mindre och utgörs till stora delar av hällmarker med visst inslag av träd- och buskvegetation. På Tjärö och de kringliggande öarna finns ett rikt djurliv, där särskilt fågellivet utmärker sig. De mindre öarna är viktiga häckningslokaler för bla grågås, ejder och fiskmås. De rödlistade arterna törnskata och mindre hackspett finns på Tjärö. Inom området kan finnas befintlig anläggning/utrustning för militär kraftledning och/eller telekommunikation. Förutsatt att ingen skada sker på de naturtyper och arter som skall skyddas inom Natura 2000-området så kan skötsel och underhåll av dessa anläggningar ske även fortsättningsvis. För ytterligare beskrivning, reservatsföreskrifter, mm hänvisas till aktuellt reservatsbeslut och skötselplan. Hotbild. Vad kan påverka negativt? - Upphörd beteshävd, avsaknad av nötboskapsbete, felaktigt betestryck eller bete vid fel tidpunkt. - Direkt eller indirekt tillförsel av näringsämnen i områdets olika Natura 2000-naturtyper, till Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 3 av 13
exempel genom tillskottsutfodring av betesdjur, ansamling av tång och alger på stränderna eller näringsläckage, som kan påverka naturtyperna eller de arter/strukturer som är kopplade till dem negativt. - Direkt eller indirekt tillförsel av jordförbättrings- eller bekämpningsmedel i områdets olika Natura 2000-naturtyper, t ex genom avmaskning av betesdjur i naturbetesmarkerna med preparat som hotar dynglevande insekter, direkt användning eller utsläpp av oljor och olika typer av kemikalier, som kan påverka naturtyperna eller de arter/strukturer som är kopplade till dem negativt. - Avverkningar, röjningar eller städningar på Tjärö eller Björkeholmen, som leder till att till exempel värdefulla element eller strukturer försvinner (till exempel grov död ved, hålträd, mulmträd eller värdefulla buskar) eller ljus- och fuktförhållanden ändras så snabbt och/eller mycket så störningskänsliga arter/organismgrupper påverkas negativt. - Beskuggning eller igenväxning av äldre, grova och/eller hamlade ädellövträd som kräver mer öppna förhållanden. - Bruten kontinuitet av gamla grova träd eller hamlade träd. - Igenväxning i öppna marker eller på fågelöar. - Fragmentering av biotoper i anslutning till området, som t ex leder till minskad eller bruten kontakt mellan organismer inom olika områden. - Konkurrens från gran eller för området främmande arter. - Muddring i vattnet. - Uppförande och drift av vindkraftverk. - Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap som hotar den biologiska mångfalden av däggdjur, fåglar, fiskar och bottenlevande organismer. - Störningar genom buller eller svall från fartyg, fritidsbåtar och vattenskotrar. - Förekomst av mink eller under vissa omständigheter skarvkolonier på fågelöarna. - Slitage och störningar av det rörliga friluftslivet på djur- och växtliv. Bevarandeåtgärder Områdesskydd Tjärö med omgivande mindre öar och skär samt vattenområde är naturreservat sedan år 1976. Reservatets totalareal är 310 ha, varav 76 ha är land. Öarna Björnö örar, Alholmen, Ljungholmen, Hattaholm, Jyspaholmen, Garnbodskär och Älleskär omfattas dessutom av fågelskydd med beträdnadsförbud mellan den 1 april och 15 juli årligen. Behov av skötselåtgärd Skötselplanen från år 1990 behöver uppdateras för att överensstämma med Natura 2000- naturtypernas bevarandemål och nuvarande kunskapsläge. Natura 2000-området behöver ses över i samband med Basinventeringen vad gäller befintliga naturtyper, som sannolikt inte helt överensstämmer med de i nuläget anmälda. Beträffande de marina miljöerna är kunskapen för närvarande mycket liten och beträffande landmiljöer kan det eventuellt finnas ytterligare naturtyper inom området. Uppföljning av naturtyper och arter Metod och tidplan för uppföljning av naturtyper och annexarter, enligt habitatdirektivet, formuleras efter ytterligare riktlinjer från Naturvårdsverket och efter avslutad nationell Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden. Litteratur/Referenser - ArtDatabanken. 2001. Artuppgifter Tjärö. Digitalt material. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. - Länsstyrelsen i Blekinge län. 1976. Bildande av naturreservat inom Tjärö i Karlshamns kommun. - Länsstyrelsen i Blekinge län. 1990. Skötselplan för Tjärö naturreservat i Karlshamns kommun. - Länsstyrelsen i Blekinge län. 1993. Ängar och hagar i Karlshamn. Tjärö. Objnr 82.095. - Länsstyrelsen Blekinge län. 2001. Åtgärdsplan K1518, delplan P-V. - Länsstyrelsen Blekinge län. 2005. Utkast till Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0410043 Tjärö-Bockön-Eriksberg. Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 4 av 13
- Rikets Allmänna Kartverk. 1915-17. Hällaryd, Blekinge län. Länsstyrelsens arkiv, Karlskrona. - Rikets Allmänna Kartverk. 1915-17. Tärnö, Blekinge län. Länsstyrelsens arkiv, Karlskrona. - Rikets Allmänna Kartverk. 1916-17. Bräkne-Hoby, Blekinge län. Länsstyrelsens arkiv, Karlskrona. - Rikets Allmänna Kartverk. 1917. Saltärna, Blekinge län. Länsstyrelsens arkiv, Karlskrona. - Sveriges Geologiska Undersökning. 1994. Berggrundskartan 3F Karlskrona NV/SV. SGU Serie Af nr 179. Bilagor Bilaga 1: Karta med Natura 2000-områdets gräns. Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 5 av 13
Ingående naturtyper För generella beskrivningar av naturtypens förutsättningar, se "Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se) 1160 Stora grunda vikar och sund - Arealen Stora grunda vikar och sund är minst xx ha (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Bevarandemål för totalkväve, totalfosfor samt klorofyll a tillkommer efter att den - Opportunitiska fintrådiga alger i mattor på ytan täcker högst x % (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Vattenyta som ej är bevuxen med helofyter (vass) utgör minst xx ha (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Bevarandemål för typiska arter tillkommer efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Enligt den generella Natura 2000-beskrivningen har Stora grunda vikar och sund ett begränsat inflytande av sötvatten. De är ofta skyddade från kraftiga vågor samt innehåller olika typer av sediment och substrat med artrika bentiska växt- och djursamhällen. Gränsen för grunt vatten kan definieras genom närvaro av ålgräs- eller natesamhällen och maxdjupet utgörs av den fastsittande makrovegetationens nedersta djuputbredning (enskild planta gäller). Avgränsning mot land går vid högsta högvattennivån. Tjärös vattenområde sträcker sig ner till mer än 15 muh. I övrigt är för närvarande inte mycket känt om naturtypens status och karaktär inom området. - Vattnet håller god kvalitet. - Det finns förutsättningar för en naturlig vattenomsättning, som inte störs av olika typer av anläggningar. - Det finns goda förutsättningar för artrika bentiska växt- och djursamhällen att fortleva i området. - Det finns goda förutsättningar för en mobil epifauna med hög individrikedom och produktivitet inom området. - Det finns goda förutsättningar för fisk att reproducera sig inom området. Naturtypens bevarandestatus kan för närvarande inte bedömas, det får vänta till efter att den Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 6 av 13
1170 Rev - Arealen Rev är minst xx ha (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Bevarandemål för totalkväve, totalfosfor samt klorofyll a tillkommer efter att den - Hela arealen av bottnar ska ha en naturlig struktur och zonering, fri från negativ mänsklig påverkan. - Bevarandemål för typiska arter tillkommer efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Enligt den generella Natura 2000-beskrivningen är Rev geologiska och/eller biologiska bildningar som förekommer på hård- eller mjukbottnar och som står upp från havsbotten i den littorala eller sublittorala zonen. Reven kan bestå av geologiska formationer som block (>60 cm) och hällar och/eller biogena bildningar. Revmiljön utgörs ofta av en zonering av bentiska samhällen av alger och djurarter inklusive konkretioner, skorpbildningar och korallbildningar. Musselbankar ingår om de har en täckningsgrad överstigande 5-10%. Rev avgränsas mot omkringliggande botten där revbildningen övergår med mer än 50% i sten och/eller mjukbottenytor samt där biogena bildningar understiger 5-10% av täckningsgraden. Beträffande rev vid Tjärö har naturtypen anmälts utifrån en bedömning av då befintlig kunskap i området. I samband med att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden genomförs får det avgöras om bildningarna vid Tjärö uppfyller kraven enligt Natura 2000-naturtypens definitioner. - Vattnet håller god kvalitet. - Sedimentationen är liten eller ringa. Vattnet är klart utan stor förekomst av partiklar vilket gynnar makroalger. Det finns ingen påväxt av fintrådiga alger. - Det finns en intakt zonering av bentiska växtsamhällen med hög primärproduktion. - Området hyser en artrik fisk-, mjuk- och hårdbottenfauna. - Det finns täta och välmående blåstångsbälten. - Det finns variation av vegetation orsakad av isrörelser. Naturtypens bevarandestatus kan för närvarande inte bedömas, det får vänta till efter att den Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 7 av 13
1620 Skär och små öar i Östersjön - Arealen Skär och små öar i Östersjön är minst xx ha (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Krontäckning av träd och buskar är 0%. - Öarna och skären har en naturlig struktur och zonering, utifrån substrat och topografi. - Bevarandemål för typiska arter tillkommer efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Enligt den generella Natura 2000-beskrivningen utgörs Skär och små öar i Östersjön av mindre grupper av öar och skär av urberg eller morän samt anslutande undervattensvegetation. Landvegetationen består av arter som är anpassade till torka, saltpåverkan och vindexponering samt frånvaro av egentlig jordmån. Lavfloran är artrik och särpräglad. Vegetationen på vissa öar är starkt påverkad av kvävet från fågelspillning. Kala bergytor är vanliga. I tillfälliga eller permanenta hällekar förekommer speciellt anpassade växt- och djursamhällen. De minsta öarna är i regel trädlösa och utgör viktiga häckningsplatser för fåglar och uppehållsplatser för sälar. På öarna kan mindre, enstaka barr- och lövträd förekomma. Kring Tjärö finns ett tiotal mindre öar och skär som i huvudsak utgörs av hällmarker, med ett visst inslag av lövvegetation. Öarna är viktiga häckningslokaler för fåglar. Beträffande övrigt växt- och djurliv är kunskapen för närvarande liten. Den lövskogsklädda ön Björkeholmen kan enligt Natura 2000-definitionen inte räknas till denna naturtyp. - Vattnet håller god kvalitet. - Det finns en naturlig zonering av vegetation utifrån substrat och topografi. - Naturliga effekter skapas av isens rörelser. - Det finns goda förutsättningar för många häckande fågelarter, bland annat genom att trädoch buskvegetation hålls tillbaka. - Det sker en naturlig näringstillförsel från häckande fåglars spillning. Bevarandestatusen bedöms vara mycket god. Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 8 av 13
5130 Enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker - Arealen Enbuskmarker nedanför trädgränsen är minst xx ha (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Krontäckningen av träd och buskar är högst 30%. Ingen igenväxningsvegetation förekommer. - Bevarandemål för typiska arter tillkommer efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Enligt den generella Natura 2000-beskrivningen utgörs naturtypen Enbuskmarker nedanför trädgränsen av torra-friska, hävdpräglade, näringsfattiga kalkgräsmarker eller hedar nedanför trädgränsen med ett betydande inslag av gamla och/eller hävdformade enar. Naturtypen har utvecklats genom lång beteskontinuitet, men kan vara stadd i igenväxning. Krontäckningen av träd och buskar, som inte är av igenväxningskaraktär, är 0-30%. Hävdgynnade arter skall förekomma i naturtypen. På Tjärö finns enbuskar i delar av betesmarkerna. Naturtypens utbredning, karaktär och status i området är dock för närvarande något oklar och behöver ses över i samband med att skötselplanen uppdateras eller den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden genomförs. - Kontinuerlig beteshävd med nötboskap, eventuellt i kombination med får och/eller hästar, sker i för naturtypen lämplig omfattning. Av floravårdsskäl bör halvön Kalven endast betas extensivt av nöt före midsommar och inte alls av får före 15 juli. - Det inte förekommer någon igenväxningsvegetation. - Avmaskning av betesdjuren sker inte i området och avmaskade djur släpps inte ut i området förrän avmaskningsmedlet gått ur kroppen igen, för att skydda områdets dyngfauna och andra känsliga organismer. - Området tillförs inte näringsämnen genom t ex gödsling eller via stödutfodring. Naturtypens bevarandestatus kan för närvarande inte bedömas, det får vänta till efter att den Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 9 av 13
8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor - Arealen Pionjärvegetation på silikatrika bergytor är minst xx ha (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Träd- och buskskiktets krontäckning är högst 10 %. - Inom naturtypen och i dess kringliggande marker upprätthålls en kontinuerlig hävd som motverkar igenväxning av markerna. - Bevarandemål för typiska arter tillkommer efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Enligt den generella Natura 2000-beskrivningen utgörs Pionjärvegetation på silikatrika bergytor av växtsamhällen med torkresistenta arter av krälväxter, lavar och mossor på silikatrika, tidvis mycket torra hällmarksytor med ett tunt, fläckvis förekommande jordtäcke på minst 50% av ytan. Ytorna är främst plana och överskrider inte 30% lutning. Habitatet förekommer i huvudsak i områden med någon typ av störning, tex bete och innehåller bara enstaka träd. Två typer av pionjärvegetation kan särskiljas, dels näringsfattiga, torra skorplavsdominerade hällmarker, dels hällmarker med näringsberikad översilning. På hällmarkstorrängar förekommer fläckvis kärlväxtvegetation med gräs, fetblads- och nejlikväxter. De artrikaste och värdefullaste exemplen förekommer i öppna betesmarker, kust- eller åkerlandskap. På Tjärö finns naturtypen Pionjärvegetation på silikatrika bergytor insprängd som mosaiker i de övriga hävdberoende naturtyperna. I övrigt finns för närvarande ingen närmare beskrivning av naturtypens status och karaktär inom området. Eventuellt finns denna naturtyp även på delar av ön Björkeholmen. - Kontinuerlig beteshävd på Tjärö sker i för naturtypen lämplig omfattning. - Substratet bibehålls intakt. - Friluftsliv eller andra aktiviteter inte leder till för stort slitage på vegetationen. Naturtypens bevarandestatus kan för närvarande inte bedömas, det får vänta till efter att den Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 10 av 13
9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ - Arealen Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ är minst xx ha (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Trädskiktets krontäckning är minst 30 % och högst 70 %. Vedartad igenväxningsvegetation förekommer inte. - Åldersstrukturen är varierad med ek och andra ädellövträd i minst två skikt, där åtminstone ett skikt inte är mer än hälften så högt som det översta skiktet. - Det finns i genomsnitt minst 5 grova och/eller i övrigt värdefulla ekar per hektar samt minst 3 grova och/eller hamlade träd av andra ädellövsarter per hektar. (Definitionen grova träd av olika trädslag samt i övrigt värdefulla träd preciseras vid den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden.) - Minst 80% av arealen är välhävdad vid vegetationsperiodens slut. - Gran eller för området främmande trädslag förekommer inte. - Den typiska arten låsbräken förekommer i området. Frekvens anges efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts, liksom eventuella tillägg av ytterligare typiska arter. Enligt den generella Natura 2000-beskrivningen är Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ en mycket varierande fastmarksnaturtyp som inkluderar såväl trädklädda hagmarker som betad utmarksskog. Naturtypen ska vara betad av tamdjur och det ska finnas en lång beteskontinuitet. Marken kan dock tidigare ha hävdats genom slåtter. Allt från näringsfattiga till näringsrika och torra till blöta marker förekommer i naturtypen. Krontäckningen av träd och buskar kan vara 25-100%, där den senare siffran innebär ogynnsamma förhållanden i hagmarker. Artsammansättningen i busk- och trädskiktet utgörs av inhemska trädslag och domineras i hagmarker vanligen av ek eller björk. Hamlade träd och död ved kan förekomma i naturtypen. Artsammansättningen kan variera stort mellan olika platser och antalet vegetationstyper som kan passa för fältskiktet blir därmed också stort. Hagmarker med grova solbelysta lövträd är särskilt värdefulla eftersom träden i regel är artrika vad gäller lavar, svampar och evertebrater. Antalet rödlistade arter som är knutna till naturtypen är högt. God tillgång på död ved kan även innebära att naturtypen hyser arter som kräver sådana substrat. Markerna på Tjärö har lång hävdkontinuitet. Sedan ängs- och åkerbruket upphört har hela ön delats in i olika betesfållor som under senare år betas av nötboskap och får. Träden står i mer eller mindre täta dungar och skogspartier. Trädskiktet domineras av ek, med inslag av ask, alm, lind, avenbok, bok, oxel, asp, björk, sälg, tall och gran. Hamlade träd utgörs främst av ask. I buskskiktet ingår arter som hassel, rönn, vildapel, hagtorn, slån, rosor och en. Mellan dungarna finns öppna gräsytor med en artrika flora bestående av bland annat Adam och Eva, nattviol, låsbräken och den rödlistade arten småfruktig jungfrukam. I låglänta strandpartier finns övergångar mot havsstrandängar med arter som blåsäv, havssälting och gulkämpar. I det småbrutna landskapet finns mosaiker av naturtyperna Enbuskmarker nedanför trädgränsen (5130), Pionjärvegetation på silikatrika bergytor (8230) och Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ (9070). - Det finns kontinuitet av ek och andra ädellövträd av varierande ålder, inklusive gamla träd. - Det finns god tillgång på lämpliga substrat för bland annat lavar, mossor, svampar, insekter och landmollusker, till exempel i form av död ved som grenar, torrträd, hålträd och lågor i olika dimensioner och nedbrytningsstadier, savande lövträd samt gamla och grova träd. - Naturvårdsinriktade gallringar och röjningar som syftar till att bibehålla halvöppna-öppna förhållanden med solinsläpp till fältskiktet, gynna och förlänga livet på lämpliga värdträd för vedberoende organismer, skapa stabila ljus- och fuktförhållanden i/kring substraten, säkra kontinuiteten av framtida grova och/eller hamlade träd samt ta bort igenväxningsvegetation sker regelbundet. - Kontinuerlig beteshävd med nötboskap, eventuellt i kombination med får och/eller hästar, sker i för naturtypen lämplig omfattning. Av floravårdsskäl bör halvön Kalven endast betas extensivt av nöt före midsommar och inte alls av får före 15 juli. - Avmaskning av betesdjuren sker inte i området och avmaskade djur släpps inte ut i området förrän avmaskningsmedlet gått ur kroppen igen, för att skydda områdets dyngfauna och andra känsliga organismer. - Området tillförs inte näringsämnen genom t ex gödsling eller via stödutfodring. - Hydrologin påverkas endast av naturliga faktorer. Naturtypens bevarandestatus kan för närvarande inte bedömas, det får vänta till efter att den Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 11 av 13
9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ - Arealen Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp är minst xx ha (preciseras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts). - Trädskiktets krontäckning är mer än 30 %. - Trädskiktets grundyta utgörs av ek till minst 50 %. - Mängden död ved i olika former, dimensioner och nedbrytningsstadier är minst 1/5 av den levande veden. - Gran förekommer inte i området. - Bevarandemål för typiska arter tillkommer efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Enligt den generella Natura 2000-beskrivningen är Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp en fastmarksskogstyp som förekommer på fuktig till frisk jord. Naturtypen ligger ofta i sänkor, dalbottnar eller nära vattendrag. Inslag av andra lövträd än ek och avenbok kan förekomma, liksom hamlade träd och hasselbuskar. Fältskiktet är örtrikt och vårblomningen riklig. Bottenskikt saknas ofta helt eller utgörs av ett mycket glest mosstäcke. Förekomsten av mycket hassel kan ge upphov till en artrik marksvampflora. I de skogar som utgörs av trädbärande inägomarker som fått växa igen, kan det finnas skyddsvärda arter, främst lavar och insekter, som inte är knutna till helt slutna skogar utan gynnas av en viss luckighet. Huvuddelen av de värdefulla arterna är dock främst knutna till skuggiga förhållanden i denna naturtyp. På Tjärö finns ekdominerade ädellövskogar med inslag av flera andra trädslag. Enligt befintlig skötselplan för reservatet ska skogspartier på öns södra delar lämnas mer eller mindre orörda, vilket innebär att det här kan utvecklas områden med mer naturskogskaraktär. Skogarna var tidigare klassade som Ek-avenbokskog av måratyp (9170), men eftersom den naturtypen har utgått vid den nationella revideringen av Natura 2000-skogstyperna år 2005, har Tjärös skogar preliminärt klassats om till Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp (9160). Det behöver dock undersökas om öns skogar definitionsmässigt stämmer med denna kategori samt naturtypens utbredning och status i området. Eventuellt finns denna naturtyp även på delar av ön Björkeholmen. - Det finns kontinuitet av ek och andra ädellövträd av varierande ålder, inklusive gamla träd. - Det finns god tillgång på lämpliga substrat för bland annat lavar, mossor, svampar, insekter och landmollusker, till exempel i form av död ved som grenar, torrträd och lågor i olika dimensioner och nedbrytningsstadier, samt hålträd och gamla, grova ädellövträd. - Det är kontinuitet och stabilitet i ljus- och fuktförhållanden, för att förhindra negativ påverkan på störningskänsliga arter/organismgrupper. - Naturvärdena utvecklas i huvudsak genom naturlig beståndsdynamik, med naturliga störningar. Naturvårdsinriktade röjningar av granföryngring och för området främmande trädslag kan eventuellt behövas, liksom enstaka frihuggningar för att gynna befintliga och blivande grova ädellövträd, hålträd och tidigare hamlade träd. Bok hålls tillbaka om den hotar kontinuiteten av ek. Naturtypens bevarandestatus kan för närvarande inte bedömas, det får vänta till efter att den 9170 Ek-avenbokskog av måra-typ Denna naturtyp kommer för området sannolikt ändras till Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp (9160) efter avslutad Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden. Se 9160. Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 12 av 13
Ingående arter För generella beskrivningar av artens förutsättningar, se "Art- och Naturvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se) Utskriven 2005-09-07 08:56:01 Sida 13 av 13