SPECPOL 2 Personminor och klustervapen. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Relevanta dokument
Land: Brasilien. Utskott: SPECPOL 2- personminor och klustervapen. Delegat: Jonas Beergrehn

Källa: För 2015, 6461 personer (skadade och/eller döda) Landmine Monitor från 2016.

u0u u0u Humanitär nedrustning Grejen med

Minor är Svenska FN-förbundets senaste projekt och lanserades i april Idag ska vi prata om läget i världen idag samt några av de konsekvenser

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL..

Bild 1. Minor. Foto: UNMAS: Côte d Ivoire

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

KRIG OCH DESS ORSAKER.

MINOR. Foto: UNMAS: Côte d Ivoire. MINOR Idag skall vi prata om minor och svenska FN-förbundets projekt Minor.

Bolag som har uteslutits av samtliga fonder

Världskrigens tid

Kommittédirektiv. Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige. Dir.

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln?

FNs Konvention om Barnets rättigheter

OM HELSINGBORG VORE HIROSHIMA

Hur lagliga är kärnvapen? Manual till Lär om kärnvapen PASS 5

INHUMANA VAPEN OCH NEDRUSTNING. Globala frågor löstes i Tidaholm. Rekordstort intresse för FN-förbundets kongress SIDAN 18 SIDAN 17 EN BÄTTRE VÄRLD

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Centralstyrelsens förslag till. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden

Inledning. Hur materialet kan användas

Konferens om översyn av Ottawakonventionen om förbud mot truppminor

Säkerhetspolitik för vem?

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Skyldighet att skydda

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

10621/19 /np 1 RELEX.2.B

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

Skyldighet att skydda

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

BARNSOLDATER I VÄRLDEN

EN BÄTTRE VÄRLD ROLLSPEL OM. Rollspel och simulationsövningar för att förstå och diskutera konsekvenserna av personminor

Libanonkriget i svensk opinion

personminor Rollspel och simulationsövningar för att förstå och diskutera konsekvenserna av personminor.

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Handlingsprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden

Kalla kriget

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Världen idag och i morgon

Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda. 6 juli 2018

This document replaces JOIN(2018) 22 final of Change of the sensitivity level, deletion of the marking "LIMITED". Gemensamt förslag till

Hur långt bär resolution 1325?

FRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid

NORBERG FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

De mänskliga rättigheterna

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor (2010) Huvudstad: Damaskus Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Nordkalotten. fib 10. foto: KSAT (Kongsberg Satellite Services)

MUREN MINORNA BOMBERNA. Hoten i Västsaharas öken VÄSTSAHARA

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

diasporan sionism förintelsen

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

2011 års verksamhetsberättelse för. Sollefteå FN-förening och UNICEF-grupp

Sveriges internationella överenskommelser

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Rätt till välbefinnande. Organisationsrätt. Handel med barn är förbjuden. Rätt till hälsovård. Barn ska skyddas mot rusmedel

200 år av fred i Sverige

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN

Version 3 aug. Torsdag 22 aug. kl INVIGNING. Fredsams föreningar presenterar sig. Musik av Fredsförbandet

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114

DECEMBER Original: Tim Wright

kubakrisen.notebook September 21, 2009

FN:s generalsekreterare

X

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Ockupationsrätten och jag

Utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till Konventionen om förbud mot kärnvapen

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

HEJ! FÖRSLAG PÅ LEKTIONSUPPLÄGG

SVAR PÅ TAL LATHUND FÖR KRITIK MOT KÄRNVAPENKONVENTIONEN

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Remissvar: Avsändare: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Mottagare: Utrikesdepartementet

Hållbarhetsöversikt 2018

Barnen i befolkningen

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen

Transkript:

SPECPOL 2 Personminor och klustervapen Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Personminor... 2 Klustervapen... 3 Improvised Explosive Device... 3 Vad har gjorts?... 4 International Campaign to Ban Landmines (ICBL)... 4 Ottawa avtalet... 4 Cluster Munition Coalition (CMC)... 5 Vidare läsning/tips... 5 SPECPOL 2... 7 Frågor som skulle kunna tas upp i kommittén:... 7 Refenser... 8 Bildförteckning... 9 1

Inledning Vad man får och inte får göra i krig finns, hur konstigt det än kan låta, i olika internationella överenskommelser. Haag- och Genevekonventionerna utgör det grundläggande regelverket. Tanken med reglerna är att åsamka så lite skada och lidande som möjligt och också att hålla civilbefolkningen utanför kriget i den utsträckning som är möjligt. (ne.se1) Samtidigt utvecklas det hela tiden nya vapen vars syfte är att vara så effektiva som möjligt på slagfältet. Det gäller att åsamka fienden så stor skada som möjligt till så liten kostnad som möjligt. Minor och klustervapen har använts sedan Andra världskriget och används fortfarande idag i flera konflikter världen över. De orsakar stort lidande inte bara för soldater utan också för civilbefolkning. Bakgrund Minor brukar delas upp i sjöminor och landminor. Vi kommer här koncentrera oss på landminor. Landminor kan i sin tur delas upp i fordonsminor och personminor. Båda dessa typer innebär problem för civilbefolkningen och utgör ett hot långt efter att de lagts ut. (UN.org 1) Fordonsminor används världen över och diskussionen kring att förbjuda dessa har inte riktigt tagit fart ännu vilket gör att denna översikt kommer fokusera på personminor. Personminor Personminor är tillverkade så att de ska göra skada men helst inte döda. En död soldat innebär nämligen mindre problem för stridskamraterna än en sårad. Personminor har använts i stor utsträckning i många krig världen över och det gör att det idag finns väldigt många utspridda minor. Figur 1 Olika typer av personminor (icbl.org 1) Det finns idag miljontals minor världen över och eftersom dessa är aktiva långt efter det att de lagts ut kommer de att utgöra ett hot mot civilbefolkning under lång tid framöver. FN räknar med att det finns c:a 60 miljoner minor utplacerade i ett 60-tal länder. (Fn.se 2) I vissa konflikter, framförallt interna, har landminor använts direkt mot 2

civilbefolkningen som ett sätt att terrorisera folket. Genom att lägga minor i odlingslandskap så kan odling av ett område omöjliggöras eller åtminstone kraftigt försvåras. Idag läggs minor ut utan att man ritar kartor över var de är placerade och även där sådana kartor finns kan väderförhållanden göra att minorna flyttar sig.(icbl.org 1) Klustervapen Klustervapen är ett samlingsnamn på vapen som sprider ut ett stort antal mindre sprängladdningar (substridsdelar) över ett större landområde. På så vis kan fienden slås ut utan att marktrupp behöver sättas in, (fn.se 1) eller åtminstone med mycket mindre risker för de Figur 2 Klustervapen egna soldaterna. Klustervapen har utnyttjats i många konflikter och gör så också idag. En anledning till detta är att dagens krigföring ofta innebär strid mot små snabbrörliga gerillaförband. Då kan det vara effektivt ur militär synvinkel att träffa en stor yta med mindre sprängverkan. Ett av de stora problemen med klustervapen är att en del av substridsdelarna inte detonerar och därför blir liggande i terrängen. Där utgör de ett hot mot civilbefolkningen på flera sätt. Dels det uppenbara att någon råkar utlösa sprängladdningen och på så vis dödas eller skadas dels genom att ett område där det ligger substridsdelar som inte detonerat, inte är säkert att gå på vilket innebär att civilbefolkningen kan tvingas att undvika att odla på detta område. På så vis blir civila indirekta offer för klustervapen. Klustervapen har använts i konflikter från andra världskriget och framåt. Vissa områden är hårt drabbade, som tex Afghanistan som dels utsattes för klustervapen under Sovjetunionens okupation mellan 1979 och 1989 och dels i samband med att USA går in i landet 2001(stopclustermunitions.org 1) Improvised Explosive Device Vid sidan av användandet av personminor kan noteras att användandet av Improvised Explosive Device (IED) har ökat. (Försvarsmakten.se 1) IED är hemmagjorda bombanordningar som kan se ut på många olika sätt, inte sällan är de ombyggda minor eller blindgångare. Vilket i sin tur försvårar upptäckandet av dem och gör att de utgör ett stort hot mot både civilbefolkning och militär. (Globalsecurity.org 1) IED används i stor utsträckning av ickestatliga aktörer som gerillaförband. Vilket gör att även om världens 3

stater skriver på olika avtal om personminor och klustervapen finns det en risk för att problematiken kvarstår i många konflikter och länder. Vad har gjorts? International Campaign to Ban Landmines (ICBL) 1992 startades ICBL av ett antal icke statliga organisationer (Non Governmental Organizations, NGO) som ett initiativ för att få världen att förbjuda landminor. Organisationen arbetade med information och propaganda för att få världens ledare att förstå vikten av ett förbud. Detta initiativ var framgångsrikt och 1997 undertecknades ett internationellt avtal som innebar förbud mot personminor (Ottawa-avtalet). Samma år fick ICBL och dess koordinator Jody Williams, Nobels fredspris. (ICBL.org 2) Figur 3 Minröjare Ottawa avtalet Avtalet som undertecknades 1997 har idag undertecknats av 157 stater. (the-monitor.org 1) Länder som undertecknar avtalet förbinder sig att sluta producera, använda, lagra och omplacera personminor. Länder som ratificerar avtalet förbinder sig också att förstöra alla lagrade minor inom 4 år och röja sitt terittorium från personminor inom 10 år. Länderna får spara en del minor för att kunna utbilda t ex minröjare. Det finns också mekanismer inom avtalet för att reglera det faktum att vissa av de länder där minorna ligger saknar resurser att röja minorna. De stater som ratificerat avtalet förbinder sig också att hjälpa de individer skadats av personminor(svenskafreds.se1) Även om många länder valt att underteckna och ratificera detta avtal finns det fortfarande stater som står utanför. Till dessa hör USA, Ryssland och Kina.(ICBL.org 3) Detta till trots har en nedgång i användandet av personminor minskat. 4

Cluster Munition Coalition (CMC) Efter framgången med ICBL och avtalet mot personminor inleddes ytterligare ett initiativ 2003 Cluster Munition Coalition. (stopclustermunitions.org2) Denna gång handlar det om en kampanj som syftar till att få världssamfundet att förbjuda klustervapen. CMC som organisation är en internationell kampanj som samarbetar med olika typer av aktörer som stater, NGO:s, överlevare och deras familjer. (stopclustermunitions.org 3) Även denna gång har kampanjen nått framgång. I december 2008 hölls en konferens i Oslo där 94 stater undertecknade en konvention rörande klustervapen, The Convention on Cluster Munitions (CCM). Konventionen trädde i kraft 2010 när den ratificerats av 30 stater. Idag har konventionen ratificerats av 77 stater. (Clusterconvention.org 1) Konventionen förbjuder användning, lagring, framställning av klustervapen. Inte heller får staterna bidra till att någon annan gör det som staten själv är förbjuden att göra enligt konventionen. Staterna förbinder sig vidare att förstöra de lager av klustervapen som de har tillgång till och att röja kvarlämnade substridsdelar. Precis som avtalet personminor reglerar konventionen om klustervapen staternas skyldigheter att hjälpa de som fallit offer för klustervapen. (Clusterconvention.org 2) Även om det är en framgång att 77 stater har ratificerat konventionen återstår mycket arbete. Varken USA, Ryssland eller Kina har undertecknat konventionen och i Mellanöstern är det bara Libanon som ratificerat den. (Clusterconvention.org 3) I början av november 2012 har därför CMC skickat ett uttalande till FN:s Första kommitté för nedrustning och internationell säkerhet (motsvarar SPECPOL2) där CMC uppmanar resten av världens stater att ansluta sig till konventionen. (stopclustermunitions.org 4) Vidare läsning/tips Naturligtvis är både ICBL och CMC sidor som ger mycket information om detta område. Liksom CMC har ICBL skickat ett uttalande till kommittén för nedrustning och internationell säkerhet. http://www.icbl.org/index.php/icbl/library/news-articles/un- FC-Meeting-Statement-2012, båda dessa uttalanden kan vara intressanta att läsa eftersom de inte bara ger en insikt i läget för personminor och klustervapen utan också ger en ökad känsla för det språkbruk som används i FN-sammanhang. Status över vilka länder som anslutit sig till de olika avtalen Personminor http://www.icbl.org/index.php/icbl/universal/mbt/states-parties Klustervapen http://www.clusterconvention.org/ratifications-and-signatures/ För statistik om personminor och klustervapen http://www.the-monitor.org/ 5

Svenska FN-förbundets kampanj Röj en mina innehåller en hel del information http://www.fn.se/vara-kampanjer/roj-en-mina/ Svenska freds- och skiljedomsföreningen http://www.svenskafreds.se/klustervapen här hittar ni också en liten film för ökad förståelse http://www.svenskafreds.se/minor Det är inte lika lätt att hitta information kring de stater som på olika sätt försvarar användandet av klustervapen och personminor. USA försökte få FN att ändra på konventionen om klustervapen men misslyckades. Denna SVD artikel kan ge lite vägledning. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/avtal-om-klusterbomber-kollapsade_6665784.svd NY Times om samma händelse http://www.nytimes.com/2011/11/26/world/talks-oncluster-bomb-restrictions-collapse.html?_r=0 BBC http://www.bbc.co.uk/news/world-15901152 USA:s syn kortfattat http://www.state.gov/t/pm/wra/c25930.htm 6

SPECPOL 2 Eftersom det bara är säkerhetsrådet som kan fatta bindande beslut för medlemsländerna kan SPECPOL 2 bara rekommendera medlemsländerna att följa det kommittén kommer fram till. Det finns dock ett visst tryck på medlemsstaterna att följa dessa rekommendationer eftersom det strider mot FN-tanken att inte ställa upp på det som överenskommits. Samtidigt ska sägas att detta tryck inte är annat än politiskt och därmed kommer det med största sannolikhet finnas medlemsstater som inte hörsammar rekommendationerna. Frågor som skulle kunna tas upp i kommittén: 1. Ytterligare diskussioner kring avtalen som förbjuder personminor och klustervapen många länder har skrivit på och ratificerat dessa avtal men det finns fortfarande de stater som valt att inte göra så. Kommittén kan utgöra ett diskussionsforum för att utröna varför vissa stater väljer att opponera sig mot dessa förbud. 2. Vissa länder, som USA, har hävdat att ny teknik gör det möjligt att se till så att minor och blindgångare som inte detonerat förses med en själförstörelsemekanism för att på så vis minska risken för att oskyldiga drabbas. Detta kan utgöra grunden för en diskussion om att förändra avtalen. 7

Refenser Clusterconvention.org 1 http://www.clusterconvention.org/,hämtad 2012-11-07 Clusterconvention.org 2 http://www.clusterconvention.org/files/2011/01/convention-eng.pdf,hämtad 2012-11-07 Clusterconvention.org 3 http://www.clusterconvention.org/ratifications-and-signatures/,hämtad 2012-11-07 FN.se 1 http://www.fn.se/vara-kampanjer/roj-en-mina/klustervapen/,hämtad 2012-11-04 FN.se 2 http://www.fn.se/vara-kampanjer/roj-en-mina/om-kampanjen/,hämtad 2012-11-07 Försvarsmakten.se 1 http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/nyhetsarkiv/ivarlden/afghanistan/20553/sa-mots-ied-hotet-i-afghanistan/,hämtad 2012-11-07 Globalsceurity.org 1 http://www.globalsecurity.org/military/intro/ied.htm,hämtad 2012-11-07 ICBL.org 1 http://www.icbl.org/index.php/icbl/problem/landmines/history-of-landmines,hämtad 2012-11-04 ICBL.org 2 http://www.icbl.org/index.php/icbl/treaty/mbt/ban-history,hämtad 2012-11-05 ICBL.org 3 http://www.icbl.org/index.php/icbl/universal/mbt/states-not-party,hämtad 2012-11- 05 Ne.se 1 krigets lagar. http://www.ne.se/lang/krigets-lagar, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-26. Stopclustermunitions.org 1 http://www.stopclustermunitions.org/the-problem/history-harm/,hämtad 2012-11-06 8

Stopclustermunitions.org 2 http://www.stopclustermunitions.org/wp/wp-content/uploads/2009/08/chronology-ofthe-international-movement-to-ban-cluster-bombs.pdf,hämtad 2012-11-06 Stopclustermunitions.org 3 http://www.stopclustermunitions.org/the-coalition/,hämtad 2012-11-07 Stopclustermunitions.org 4 http://www.stopclustermunitions.org/wp/wp-content/uploads/2012/11/clustermunition-coalition-statement-01-nov-2012-full.pdf,hämtad 2012-11-07 Svenskafreds.se 1 http://www.svenskafreds.se/fakta-om-minor,hämtad 2012-11-05 The-monitor.org 1 http://www.themonitor.org/index.php/publications/display?url=lm/2011/es/major_findings.html hämtad 2012-11-05 UN.org 1 http://www.un.org/disarmament/convarms/landmines/,hämtad 2012-11-05 Bildförteckning Framsida http://www.fn.se/pagefiles/5825/pp%20rem%2009.ppt,hämtade 2012-11-04 Figur 1 http://www.svenskafreds.se/fakta-om-minor,hämtad 2012-11-07 Figur 2 http://www.svenskafreds.se/fakta-om-klustervapen,hämtad 2012-11-07 Figur 3 http://www.fn.se/vara-kampanjer/roj-en-mina/nyheter/2008/minrojare-mordade-iafghanistan/,hämtad 2012-11-07 9