Anvisning för räddningsdykning Den inre säkerheten INRIKESMINISTERIETS PUBLIKATIONER 58/2007
INRIKESMINISTERIET ANVISNING SM050:00/2006 30.11.2007 ANVISNING FÖR RÄDDNINGSDYKNING Anvisningen för räddningsdykning tillämpas på räddningsdykning och ytbärgning. Syftet med anvisningen är att styra praxisen för främjandet av säkerheten vid räddningsdykning och ytbärgning. Räddningsdykning omfattar rök-, kemikalie- och vattendykning. Anvisningen för räddningsdykning ersätter anvisningen för rökdykning (A69: 26.11.2001) samt anvisningen för ytbärgning och vattendykning (A70: 1.7.2002). Inrikesministeriet godkänner ibruktagandet av anvisningen för räddningsdykning. Räddningsöverdirektör Pentti Partanen Projektchef Taito Vainio
INRIKESMINISTERIET PRESENTATIONSBLAD Datum 30.11.2007 Författare (organ, organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för räddningsdykning Ordförande: Räddningsöverinspektör Taito Vainio Sekreterare: Överinspektör Kimmo Tuominen Publikationens namn (även på finska) Anvisning för räddningsdykning Pelastussukellusohje Publikationens delar Publikationsslag Anvisning Uppdragsgivare Inrikesministeriet, räddningsavdelning Organet tillsatt, datum 30.6.2006 Sammandrag Arbetsgruppen för räddningsdykning utarbetade ett utkast till anvisning för räddningsdykning och överlämnade det till inrikesministeriets räddningsavdelning. Räddningsavdelningen skickade arbetsgruppens förslag på utlåtanderunda som sådant. På grundval av utlåtandena gav inrikesministeriets räddningsavdelning anvisningens innehåll dess slutliga form. Anvisningen för räddningsdykning tillämpas på räddningsdykning och ytbärgning. Syftet med anvisningen är att befrämja säkerheten vid räddningsdykning och ytbärgning. Räddningsdykning omfattar rök-, kemikalie- och vattendykning. I anvisningen för räddningsdykning behandlas de centrala definitionerna, de risker som anknyter till räddningsdykning, räddningsdykares och ytbärgares kompetens och utrustning samt organisering av verksamheten. Räddningsdykarens kompetens byggs upp av tillräcklig hälsa, fysisk prestationsförmåga, utbildning och övning. Anvisningen för räddningsdykning ersätter anvisningen för rökdykning (A69: 26.11.2001) samt anvisningen för ytbärgning och vattendykning (A70: 1.7.2002). Nyckelord (referensord) Räddningsverksamhet, räddningsmetoder, prestationsförmåga, arbetsförmåga, arbetssäkerhet. Övriga uppgifter Publikationens webbversion ISBN 978-952-491-305-8 Publikationsseriens namn och nummer Inrikesministeriets publikation 58/2007 Totalt antal sidor 49 Språk svenska Distributör Inrikesministeriet, publikationstjänster ISSN 1236-2840 Pris 20,00 + moms Förläggare Inrikesministeriet ISBN 978-952-491-304-1 Konfidentialitet offentlig
SISÄASIAINMINISTERIÖ KUVAILULEHTI Julkaisun päivämäärä 30.11.2007 Tekijät (toimielimestä, toimielimen nimi, puheenjohtaja, sihteeri) Pelastussukellustyöryhmä Puheenjohtaja: Pelastusylitarkastaja Taito Vainio Sihteeri: Ylitarkastaja Kimmo Tuominen Julkaisun nimi (myös ruotsinkielisenä) Pelastussukellusohje Anvisning för räddningsdykning Julkaisun osat Julkaisun laji Ohje Toimeksiantaja Sisäasiainministeriö, pelastusosasto Toimielimen asettamispäivä 30.6.2006 Tiivistelmä Pelastustussukellustyöryhmä teki luonnoksen pelastussukellusohjeeksi ja luovutti sen sisäasiainministeriön pelastusosastolle. Pelastusosasto lähetti työryhmän esityksen lausunnolle sellaisenaan. Lausuntojen pohjalta sisäasiainministeriön pelastusosasto muotoili ohjeen sisällön lopulliseen muotoon. Pelastussukellusohjetta sovelletaan pelastussukellukseen ja pintapelastukseen. Ohjeen tarkoituksena on ohjata käytäntöjä, jotka edistävät pelastussukelluksen ja pintapelastuksen turvallisuutta. Pelastussukellukseen kuuluvat savu-, kemikaali- ja vesisukellus. Pelastussukellusohjeessa käsitellään keskeisiä määritelmiä, pelastussukelluksen riskejä, pelastussukeltajien ja pintapelastajien kelpoisuutta, varustusta ja toiminnan organisointia. Pelastussukeltajien kelpoisuus koostuu riittävästä terveydentilasta, fyysisestä toimintakykyvystä, koulutuksesta ja harjoittelusta. Pelastussukellusohje korvaa savusukellusohjeen (A69: 26.11.2001) sekä pintapelastus- ja vesisukellusohjeen (A70: 1.7.2002). Avainsanat (asiasanat) Pelastustoiminta, pelastusmenetelmät, toimintakyky, työkyky, työturvallisuus. Muut tiedot Julkaisun verkkoversio ISBN 978-952-491-305-8 Sarjan nimi ja numero Sisäasiainministeriön julkaisu 58/2007 Kokonaissivumäärä 49 Kieli ruotsi Jakaja Sisäasiainministeriö, julkaisupalvelut ISSN 1236-2840 Hinta 20,00 + alv Kustantaja Sisäasiainministeriö ISBN 978-952-491-304-1 Luottamuksellisuus julkinen
INNEHÅLL 1 Syfte med anvisningen... 2 2 Definitioner... 2 3 Risker vid räddningsdykning... 5 4 Räddningsdykares och ytbärgares behörighet... 5 4.1 Hälsotillstånd... 6 4.1.1 Rök- och kemikaliedykning... 6 4.1.2 Vattendykning... 7 4.2 Räddningsdykarens fysiska prestationsförmåga... 8 4.2.1 Allmänt... 8 4.2.2 Förutsättningar för den fysiska prestationsförmågan... 9 4.2.3 Huvudprinciper för bedömning av den fysiska prestationsförmågan... 9 4.2.4 Bedömning av fysisk prestationsförmåga... 10 4.3 Utbildning... 10 4.3.1 Rök- och kemikaliedykning samt ytbärgning... 10 4.3.2 Vattendykning... 11 4.4 Övningar... 11 5 Utrustning för räddningsdykning... 12 5.1 Allmänt... 12 5.1.1 En rökdykares grundutrustning... 13 5.1.2 En kemikaliedykares grundutrustning... 13 5.1.3 En ytbärgares grundutrustning... 13 5.1.4 En vattendykares grundutrustning... 14 5.2 Service av utrustning... 14 6 Organisering av räddningsdykning... 14 6.1 Rök- och kemikaliedykning... 15 6.1.1 Rökdykning... 15 6.1.2 Kemikaliedykning... 16 6.2 Ytbärgning och vattendykning... 16 6.2.1 Ytbärgning... 17 6.2.2 Vattendykning... 17 BILAGA 1... 19 BILAGA 2... 40 BILAGA 3... 41 BILAGA 4... 43 BILAGA 5... 44 BILAGA 6... 46
1 Syfte med anvisningen Denna anvisning tillämpas på räddningsdykning och ytbärgning. Syftet med anvisningen är att befrämja säkerheten vid räddningsdykning och ytbärgning. Om riskerna som förekommer inom ett område förutsätter mera krävande arrangemang än som sägs i denna anvisning ska räddningsväsendet ge kompletterande anvisningar. 2 Definitioner Med räddningsdykning avses rök-, kemikalie- och vattendykning. Denna anvisning behandlar utöver räddningsdykning även ytbärgning. Rökdykning är släcknings- och räddningsarbete som utförs med hjälp av tryckluftsandningsapparat och vederbörlig skyddsutrustning och som förutsätter att man tränger in i ett avgränsat utrymme inomhus där det finns rökgaser. Arbete som utförs med tryckluftsandningsapparat på taket av en brinnande byggnad jämställs med rökdykning. Med uppgifter som kräver tryckluftsandningsapparat avses släcknings- och räddningsuppgifter som kan kräva skydd av andningen men inte förutsätter att man tränger in i ett brinnande och avgränsat utrymme inomhus där det finns rökgaser. Sådana uppgifter är t.ex. mark- och fordonsbränder, bränder i skräplådor och andra bränder som är jämförbara med dessa samt bl.a. arbete, instruering och efterröjning utgående från lyftkorg. Med kemikaliedykning avses spanings-, räddnings, bekämpnings- och andra motsvarande uppgifter i ett område där omedelbar fara föreligger och som förutsätter användning av tryckluftsandningsapparat och vederbörlig kemikalieskyddsdräkt. Kemikaliedykning omfattar inte sådana guidnings-, understöds-, expert-, efterröjningsoch andra motsvarande uppgifter där det inte finns någon väsentlig risk för exponering för kemikalier. Ett räddningsdykningspar är ett arbetspar bestående av två personer med kompetens för rök-, kemikalie- eller vattendykning. Ett skyddspar består av två personer med kompetens för rök- eller kemikaliedykning som har beredskap att säkerställa verksamheten. Skyddsparet kan trygga fler än ett rökdykningspars verksamhet under förutsättning att säkringsuppgiften kan skötas effektivt. 2
Med rökdykningsövervakning avses de arrangemang genom vilka man följer med rökdykarnas meddelanden, övervakar rökdykningstiden och meddelar till räddningsenhetens förman och till rökdykningsparet om nödvändiga saker som har att göra med rökdykningen. Dagbok förs över rökdykningsövervakningen. En dykningsövervakare sköter om övervakningen av rök- och kemikaliedykning. Som dykningsövervakare fungerar räddningsenhetens chaufför, det vill säga motormannen, om man inte beslutat om något annat arrangemang. Om motormannen inte kan sköta övervakningen, utses en särskild dykningsövervakare (t.ex. om flera par dyker samtidigt). Med område där omedelbar fara föreligger avses i samband med en kemikalieolycka ett område eller utrymme där det spridits ämnen som är farliga för hälsan eller miljön eller antändliga ämnen eller där luftens syrehalt har minskat samt ett område eller utrymme som man misstänker är farligt eller kan bli farligt. I område där omedelbar fara föreligger tillämpas den skyddsnivå som räddningsverksamhetens ledare fastställer. Med vanlig kemikalieolyckssituation avses en situation som ett kemikaliedykningspar klarar av och som inte är förknippat med särskilda riskfaktorer eller dålig sikt och där de personer och personliga skydd som kontaminerats av den utläckta kemikalien kan sköljas på en sköljplats. Med krävande kemikalieolyckssituation avses en situation där åtminstone en av följande förutsättningar gäller: - kemikaliedykningsuppgiften kräver mer arbete än vad ett kemikaliedykningspar klarar av - situationen är förknippad med särskilda eller otillräckligt kända riskfaktorer, såsom stor risk för antändning eller risk för att vätas ned av kall, het, frätande eller giftig kemikalie - den utläckta kemikalien är giftig och löser sig dåligt i vatten - de förorenade människorna och personliga skydden måste rengöras på en rengöringsplats - platsen har långa eller ovanliga angreppsvägar, dålig sikt eller returvägen kan täppas till - när det finns fler än två personer som exponerats för kemikalier och måste räddas från ett område där omedelbar fara föreligger. Skyddszon är en zon kring ett område där omedelbar fara föreligger och som isoleras. 3
Startplats är en fastställd plats där kemikaliedykarna träder in i ett område där omedelbar fara föreligger och dit de återvänder via skölj- eller rengöringsplatsen. Startplatsen utgör övervakningsplats för den utsedde kemikaliedykningsövervakaren. Med sköljplats avses en plats där man sköljer de dykare som återvänder från ett område där omedelbar fara föreligger och de personer som räddats i området. Sköljplatsen placeras på gränsen mellan det område där omedelbar fara föreligger och skyddszonen och i närheten av startplatsen. Med rengöringsplats avses en plats där man rengör de kemikaliedykare som återvänder från ett område där omedelbar fara föreligger och den utrustning de använt samt där man vid behov tar vara på tvättvattnet. Med förstahjälpenplats avses en plats där olycksoffren ges första hjälpen efter sköljning eller rengöring. Förstahjälpenplatsen placeras i skyddszonen. Med underhållsplats avses en plats där kemikaliedykarna klär av sig smutsig utrustning och byter till ren utrustning. Underhållsplatsen indelas i en ren och smutsig sida. På den smutsiga sidan insamlas sköljda personliga skydd som packats i säckar, skyddstunnor eller andra kärl. På den rena sidan klär man av sig mellanplagg och underkläder, tvättar sig och byter till rena utbyteskläder. Ytbärgning utgör räddning av människor, djur eller egendom som befinner sig på vattenytan eller omedelbart under vattenytan och bekämpning av skada som utförs utan vattendykningsutrustning. Med ytbärgare avses en person som är lämplig att utföra ytbärgningsuppgifter. Med vattendykning avses uppgifter som förutsätter vattendykningsapparat och vattendykningsutrustning för såväl räddning av egendom som bekämpning av miljöskador. Också handräckningsdykningar samt övningar för att upprätthålla dykningsfärdigheterna utgör vattendykning. Med en dykningsmedhjälpare avses en person med vattendykningskompetens eller som har fått tillräcklig utbildning för uppgiften som dykningsmedhjälpare och som på ytan är till omedelbar hjälp åt en vattendykare. Med stödfunktioner avses alla de arrangemang genom vilka ytbärgare eller vattendykare transporteras till platsen och vattenräddning möjliggörs. Stödfunktionerna för vattenräddningsverksamhet planeras vid behov i samarbete med andra myndigheter och frivilliga. En säkerhetsdykare är en vattendykare som tryggar en vattendykares verksamhet. 4
Med utbildningsdjup avses det största djup för vilket en vattendykare har utbildning, för att säkert och effektivt utföra vattendykningsuppdrag. Med omedelbar vattendykningsberedskap avses en räddningsenhet, bestående av en förman två vattendykare på nivå II och en dykningsmedhjälpare, med omedelbar startberedskap. Räddningsenheten kan kallas till händelseplatsen från flera verksamhetsställen. Med annan vattendykningsberedskap avses en räddningsenhet, bestående av en förman, två vattendykare med vattendykningskompetens och en dykningsmedhjälpare. Räddningsenheten kan kallas till händelseplatsen från flera verksamhetsställen. Med ytbärgningsberedskap avses en räddningsenhet med styrkan 1+3, bestående av en förman, en förare och ett arbetspar. 3 Risker vid räddningsdykning Enligt 10 i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de risker och olägenheter som beror på arbetet, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, när de inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Räddningsdykning och ytbärgning utförs när en olycka har inträffat och risker och olägenheter som förorsakas av arbetsmiljön och arbetsförhållandena inte kan elimineras. Vid räddningsdykning och ytbärgning förekommer interna och externa risker. De interna riskerna föranleds av organisationens egen verksamhet och utgör hot mot en räddningsdykares eller ytbärgares hälsa. Interna risker är bl.a. bristfällig utrustning, försummad service av utrustning, brister i organiseringen av dykningen, otillräcklig utbildning, otillräcklig övning eller otillräcklig prestationsförmåga. Med externa risker avses risker för räddningsdykare eller ytbärgare som föranleds av olycksplatsen eller dess omgivning, t.ex. krävande dykplatser, sammanstörtande konstruktioner och explosioner. Då räddningsdykning och ytbärgning samt utbildning planeras bör man beakta de interna och externa risker som är förknippade med verksamheten. 4 Räddningsdykares och ytbärgares behörighet 5
Räddningsdykning är sådant i 11 i arbetarskyddslagen avsett arbete som medför särskild fara för olycksfall eller sjukdom Sådant arbete får utföras endast av en arbetstagare som är kompetent och som med avseende på sina personliga förutsättningar lämpar sig för arbetet. Trygg räddningsdykning förutsätter att den som utför dykningen har särskild behörighet, vilken utgörs av kraven i anslutning till hälsotillståndet, prestationsförmågan, utbildningen och övningen. Det är ändamålsenligt att godkännandet av en ny person för räddningsdykning sker i form av ett uttryckligt beslut. En person som deltar i ytbärgning måste uppfylla de krav i denna anvisning som anknyter till utbildning och övning. 4.1 Hälsotillstånd En räddningsdykares hälsotillstånd ska vara tillräckligt gott i relation till kraven som arbetet ställer. En räddningsdykare ska kunna klara av sina uppgifter utan att egen eller andras hälsa eller arbetssäkerhet äventyras. Tillfälliga eller permanenta störningar i hälsotillståndet kan utgöra hinder för räddningsdykning. Räddningsverket ska avtala med företagshälsovården om hur man ska meddela arbetsgivaren om en räddningsdykare inte längre uppfyller de krav som anknyter till hälsotillståndet. En person som vid hälsoundersökning har visat sig olämplig för räddningsdykning bör inte användas i räddningsdykningsarbete. Taskinen H (huvudred.). Terveystarkastukset työterveyshuollossa. (Arbetshälsoinstitutet, Socialoch hälsovårdsministeriet, Vammalan kirjapaino Oy, Vammala 2006). 4.1.1 Rök- och kemikaliedykning Inrikesministeriet rekommenderar att hälsotillståndet hos personer som utför rök- och kemikaliedykning bedöms utifrån de rekommendationer till hälsokontrollanvisningar som framtagits i samarbete mellan Arbetshälsoinstitutet, räddningsbranschens företagshälsovårdsläkare och experter inom olika specialbranscher (Terveystarkastukset työterveyshuollossa, 2006). Hälsotillståndet kontrolleras vid en förkontroll och periodiska kontroller. Förkontrollen görs före deltagandet i utbildning. Hälsodelen inom förkontrollen omfattar en intervju för förhandskunskaper och en klinisk läkarkontroll samt tilläggsundersökningar som anses nödvändiga i samband med läkarkontrollen. I samband med anställningen är det rekommendabelt att göra en ergospirometerundersökning. Den ger noggrann information om andnings- och cirkulationsorganens prestationsförmåga och producerar mångsidig startinformation till gagn för senare uppföljning av lung- och hjärthälsan. 6
Resultaten från tilläggsundersökningar och till exempel test som bedömer prestationsförmågan skall tillställas företagshälsovården, oberoende av vem som utför undersökningen eller testet. Det rekommenderas att periodiska kontroller görs med 3 års mellanrum för rök- och kemikaliedykare som är under 40 år, med två års mellanrum för dem som är mellan 40 och 50 år och med ett års mellanrum för dem som är över 50 år. För rök- och kemikaliedykare under 36 år kan man överväga ett längre kontrollintervall förutsatt att företagshälsovården även omfattar sjukvård och att samarbetet mellan företagshälsovården, arbetsgivaren och den som testar den fysiska prestationsförmågan fungerar väl. Individuellt motiverade tilläggskontroller görs vid behov: - före återkomsten till arbetet efter lång sjukledighet eller annan lång frånvaro - på förmannens eller den anställdes eget initiativ vid misstanke om att arbetsförmågan har försämrats - på företagshälsovårdens initiativ i samband med besök på mottagning eller annan kontroll - efter psykiskt mycket tunga händelser (traumatiska arbetssituationer, förändringar i livet eller andra händelser) - om den anställdes fysiska eller psykiska (även kognitiva) prestationsförmåga har försämrats - annat individuellt behov. Vid hälsokontrollerna bör rörelseorganens funktionsförmåga, lungfunktionen och hjärthälsan samt den psykiska hälsan bedömas. Uppföljningshälsokontroller utförs inom företagshälsovården och kontrollens innehåll bestäms av läkaren som utför kontrollen. En ergospirometri bör göras på nytt i cirka 40 års ålder och därefter med 5 års mellanrum. 4.1.2 Vattendykning Den förutsätts att en vattendykare och den som har för avsikt att bli vattendykare har god hälsa. Den som ska utbildas till vattendykare ska före förordnande till utbildning för klarläggande av de personliga hälsoförutsättningarna genomgå en grundlig hälsoundersökning för dykare och ett test av den fysiska prestationsförmågan enligt god företagshälsovårdspraxis. Periodisk kontroll av hälsotillståndet hos en vattendykare och en person som utför vårdarbete med tryckkammare görs med 1 års mellanrum. En vattendykare ska föra en personlig dykningsdagbok, av vilken minst framgår dykningsdatum, tidpunkt då en dykning börjat och slutat, dykningsplats/-syfte, 7
maximidjup, etapper, expositionstid (= tiden från ytan till uppstigningens början), dykningstid och alla dykningsgånger, tryckkammardykningar medräknade, eventuella observationer per dykning som gäller hälsotillståndet och anteckningar om hälsoundersökningar. I dykningsdagboken inskrivs alla dykningar (också sådana som ägt rum på fritiden). Dykningsdagboken företes vid varje hälsoundersökning för dykningsarbete. En vattendykare ska före sitt tjänstgöringsskift meddela sin förman om han tillfälligt inte är duglig för dykning till sitt utbildningsdjup. Bedömningen av hälsotillståndet hos personer som utför vattendykningsuppgifter har beskrivits närmare i publikationen Terveystarkastukset työterveyshuollossa (2006), i de stycken som behandlar tryckförändringar (s. 124-131) samt arbete i kalla förhållanden (s. 149-154). Arbetsgivaren och den anställda ska avtala om ordnande av grundläggande tandvård för den anställde. 4.2 Räddningsdykarens fysiska prestationsförmåga 4.2.1 Allmänt Arbetsgivaren måste vara medveten om huruvida personalen har tillräcklig prestationsförmåga. De tester som bedömer prestationsförmågan jämställs med de i 13 i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (2004/759) person- och lämplighetsbedömningstesterna. Detta förutsätter att den anställde ger sitt samtycke till testningen. Enligt 13 i samma lag förutsätts att arbetsgivaren ser till att tillförlitliga testmetoder används, att de utförs av sakkunniga och att de uppgifter som fås är korrekta med beaktande av testmetoden och dess beskaffenhet. På varje arbetsplats bör beaktas att testverksamheten utgör sådan verksamhet som avses i 32 och 33 i personuppgiftslagen (523/1999) och där uppgifterna skall hållas hemliga. Om räddningsdykning hör till en persons uppgifter och han eller hon inte ger sitt samtycke till testning eller om han eller hon är minst 40 år och regelbundet intar medicin eller är klart överviktig, skall personen uppmanas kontakta företagshälsovården. Företagshälsovården bedömer utgående från 13 i lagen om företagshälsovård (2001/1383) den anställdes hälsomässiga förutsättningar att sköta de uppgifter som hör till eller har anvisats honom eller henne. En räddningsdykare ska meddela sin närmaste förman om tillfälliga brister i den fysiska prestationsförmågan. 8
4.2.2 Förutsättningar för den fysiska prestationsförmågan Räddningsdykning förutsätter tillräcklig prestationsförmåga när det gäller andningen och blodcirkulationen (allmän uthållighet). En räddningsdykares maximala syreupptagningsförmåga ska motsvara konditionsklassen god (bilaga 1) för att garantera en tillräcklig reservkapacitet för förebyggande av överbelastning och hälsorisker. Utöver tillräcklig prestationsförmåga hos andnings- och cirkulationsorganen förutsätts tillräcklig muskelkraft och muskeluthållighet. I test som baserar sig på upprepade utföranden beträffande muskelstyrka och muskeluthållighet bör en räddningsdykare uppnå konditionsklassen god (se bilaga 1). 4.2.3 Huvudprinciper för bedömning av den fysiska prestationsförmågan De som utför testen ska vara utbildade för de testmetoder som rekommenderas i denna anvisning och behärska testprocesserna (de kan t.ex. ha fått testutbildning inom hälsoeller motionssektorn) och ska vara insatta i hur fysiskt belastande räddningsarbete är. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att trygga säkerheten under testningen och vid att det finns beredskap att ge första hjälpen i situationer där en person som hör till en riskgrupp kan antas uppnå högre belastning än submaximal belastningsnivå. Det tillförlitligaste sättet att mäta den maximala syreupptagningsförmågan är den s.k. direkta metoden, som dock förutsätter att man använder sig av ett specialutrustat mätningslaboratorium. Mätningen av maximal syreupptagningsförmåga kan kombineras med EKG-uppföljning i en ergospirometerundersökning. En ergospirometri eller mätning av den maximala syreupptagningsförmågan vid maximal belastning ökar tillförlitligheten och säkerheten hos indirekta metoder som grundar sig på relationen mellan pulsfrekvens och trampeffekt, eftersom man genom de nämnda testerna tillförlitligt kan fastställa den för varje dykare individuella maximala pulsfrekvensen. Om testresultaten från en indirekt metod eller ett submaximalt test är motstridiga, osäkra eller är förknippade med tolkningsproblem i synnerhet i närheten av gränsvärdet för dykduglighet, är det skäl att mäta den maximala syreupptagningsförmågan eller göra en ergospirometri i ett pålitligt mätlaboratorium, t.ex. vid ett idrottsmedicinskt center, ett laboratorium för klinisk fysiologi eller vid en rehabiliteringsanstalt med kompetens att bedöma den fysiska konditionen. Bedömningen av en räddningsdykares fysiska prestationsförmåga kan i regel göras med hjälp av indirekta, submaximala tester som mäter andnings- och cirkulationsorganens prestationsförmåga. Arbetsgivaren beslutar om vilken testmetod som skall tillämpas inom dess område. Testmetoden skall dock vara förenlig med vad som sägs i denna anvisning. 9
4.2.4 Bedömning av fysisk prestationsförmåga Andnings- och cirkulationsorganens prestationsförmåga kan klassificeras som god, om den testade klarar nedan nämnda indirekta test enligt anvisningarna: 1) godkänd testbana för rökdykning iförd rökdykningsutrustning eller 2) maximal syreupptagningsförmåga minst 3,0 l/min. och 36 ml/kg/min. vid ett submaximalt dynamiskt cykelergometertest (med en allmänt godkänd metod, t.ex. testsystemet FireFit) Testning av andnings- och cirkulationsorganens prestationsförmåga och av muskelkraft och muskeluthållighet görs årligen. Respons gällande testresultaten ges till den testade omedelbart efter testet. Testresultaten antecknas så att man kan följa upp utvecklingen beträffande andningsoch cirkulationsorganens prestationsförmåga samt muskelstyrkan och muskeluthålligheten och att resultaten finns tillgängliga vid hälsokontroller. Hjärtats pulsfrekvenskurva som använts som bedömningsgrund vid konditionstester samt testprotokollet fogas till handlingarna för uppföljandet av hälsotillståndet. När tester utförs på arbetsplatsen ska man beakta den testades personliga integritet, testresultatens konfidentiella natur och att testningen utförs etiskt. I bilaga 1 finns anvisningar för utförande av test för fysisk prestationsförmåga samt anknytande testformulär. 4.3 Utbildning 4.3.1 Rök- och kemikaliedykning samt ytbärgning Grundutbildningskravet för rökdykare, kemikaliedykare och ytbärgare är godkänd kompetens för brandmanstjänst (statsrådets förordning om räddningsväsendet 12 ) eller a) För rökdykare: med godkänt resultat genomgångna kurser i släckningsarbete och rökdykning enligt det riksomfattande utbildningssystemet. b) För kemikaliedykare: med godkänt resultat genomgångna kurser i släckningsarbete, rökdykning och farliga ämnen enligt det riksomfattande utbildningssystemet. 10
c) För ytbärgare: med godkänt resultat genomgången kurs i ytbärgning enligt det riksomfattande utbildningssystemet. En elev i räddningskurs, - som i sina räddningsstudier med godkänt resultat avklarat grunderna för släcknings- och räddningsteknik, gäller samma krav som i punkt a; - som med godkänt resultat avklarat de fördjupade studierna i släcknings- och räddningsteknik och studierna i farliga ämnen, gäller samma krav som i punkt b; - som med godkänt resultat avklarat studieprestationerna i ytbärgning, gäller samma krav som i punkt c. 4.3.2 Vattendykning Grundutbildningskraven för en vattendykare på nivå I är, förutom godkänd kompetens för brandmanstjänst, följande: 1) Räddningsinstitutets vattenräddningskurs eller av Räddningsinstitutet godkänd kurs som beträffande det läromässiga innehållet och omfattningen är motsvarande. eller 2) Försvarsmaktens utbildning för dykare kompletterad genom inskolning i utryckningsdykningsverksamhet. eller 3) Examen för lättdykare kompletterad genom inskolning i utryckningsdykningsverksamhet. Dessutom bör personen innan vattendykningsverksamhet inleds klara kraven på fysisk kondition som Räddningsinstitutets vattenräddningskurs ställer. Räddningsinstitutet beslutar om examenskraven för vattenräddningskurser, kraven på fysisk kondition och läroplaner. Att fungera som vattendykare på nivå II inom räddningsväsendet förutsätter tillräcklig grundutbildning för uppgiften. Grundutbildningskrav är minst CMAS-organisationens nivå P2 eller motsvarande sportdykarutbildning med torrdräkt, av räddningsverket ordnad inskolning i vattendykning samt bevis på kompetens genom prov. Provet arrangeras av Räddningsinstitutet. Schema över grundutbildningslinjer för räddningsväsendets vattendykare ingår som bilaga 4. 4.4 Övningar 11
Kompetensen i räddningsdykning och ytbärgning upprätthålls genom övning. Verkliga rökdykningsuppgifter ersätter inte övningar. Dagbok förs över alla räddningsdykningar och övningar. Rökdykningskompetensen upprätthålls genom minst tre årliga övningar, varav en ska vara en s.k. varm rökdykningsövning. Vid rökdykningsövningarna koncentrerar man sig på rökdykningsteknik, sättet att röra sig, eftersökning, räddning, att rädda sig själv, släckningsangrepp och spaning samt rökdykningsövervakning. Dessutom är syftet att rökdykaren lär sig känna till verkningarna av värmebelastning på sin kropp. I övningarna är det nödvändigt att inkludera utbildning i anslutning till minskande av exponering, identifiering av symptom på alltför hög värmebelastning samt första hjälpen. I bilaga 2 ingår exempel på lämpliga övningar. Kompetensen i kemikaliedykning upprätthålls genom två årliga övningar. Övningarna skall innehålla till exempel påklädnad av kemikalieskyddsdräkt i olika förhållanden, rengöring av kemikaliedykare, bekämpningsteknik, taktik och räddning (se Tokevainstruktionerna/övningsinstruktionerna). Ytbärgningsberedskapen upprätthålls genom minst två årliga övningar, varav den ena anordnas i vinterförhållanden. Övningarna genomförs till exempel simmande, på räddningsbräda eller i båt och fokuserar på bl.a. ytbärgningsteknik, sättet att röra sig, eftersökning, räddning, användning av grundläggande utrustning samt särskilda svårigheter vid arbete i mörker och strömmande vatten. Kompetensen i vattendykning förutsätter tio övningsdykningar per år i enlighet med Räddningsinstitutets säkerhetsinstruktion. 5 Utrustning för räddningsdykning 5.1 Allmänt Den personliga skyddsutrustningen ska uppfylla kraven i statsrådets beslut 1406/1993 och ska vara CE-märkta. I bilaga 3 ingår exempel på personlig skyddsutrustning enligt kraven. På vattendykningsplatsen ska det finnas minst en anordning för att ge syre samt annan behövlig förstahjälpenutrustning. I vattendykarens arbete följs statsrådets beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/1993). 12
5.1.1 En rökdykares grundutrustning Till en rökdykares brandklädsel hör branddräkt, brandhjälm, huva som bärs under hjälmen, brandhandskar, brandskodon och tryckluftsandningsapparat, i vilken det bör finnas möjlighet för matning av tilläggsluft. Förutom detta bör det i en räddningsenhet finnas apparatur som är lämplig för matning av tilläggsluft till tryckluftsandningsapparater. Förutom släckningsdräkten hör en slidkniv, en slangklyka och en lampa till grundutrustningen. Då man går in i två- eller flervåningsbyggnader måste rökdykningsparet ha utrustning som möjliggör nödutrymning. Ett rökdykningspar måste ha åtminstone en radio. Det är tillbörligt att en rökdykare har rörelsedetektor. Det är också rekommendabelt att använda värmekamera. 5.1.2 En kemikaliedykares grundutrustning En kemikaliedykares utrustning omfattar underställ och mellanplagg, brandhjälm, huva som bärs under hjälmen, brandhandskar, kemikalietåliga brandskodon och tryckluftsandningsapparat, i vilken det bör finnas möjlighet för matning av tilläggsluft, samt kemikalieskyddsdräkt, som beroende på aktuell kemikalie är gas-, vätske-, stänkeller dammtät. Utrustningen omfattar dessutom köldskyddsdräkt, särskilda eller till skyddsdräkten hörande gummi- eller plasthandskar, överdragshandskar som bärs ovanpå kemikalieskyddsdräktens handskar eller handskar som skyddar mot köld, apparatskydd, lampor och mätutrustning. Ett kemikaliedykningspar ska ha minst en radio. Då man går in i två- eller flervåningsbyggnader måste kemikaliedykningsparet ha utrustning som möjliggör nödutrymning. 5.1.3 En ytbärgares grundutrustning Till en ytbärgares grundutrustning hör följande utrustning som passar den som ska använda den och är godkänd av arbetsgivaren: underkläder och mellanliggande kläder torrdräkt (med lämpliga reflexer) simfenor slidkniv räddningsväst visir och snorkel vid behov 13
säkerhetslina, som fungerar som signallina vid behov isdubbar, lampa, skyddshjälm och annan utrustning. Det är rekommendabelt att en ytbärgare har radiokontakt till ledaren för sin enhet. 5.1.4 En vattendykares grundutrustning En vattendykares grundutrustning omfattar följande: klädsel som skyddar mot köld torrdräkt (med lämpliga reflexer) simfenor slidkniv djupmätare som registrerar det största djupet vattendykningsapparat med helmask klocka (medhjälparen kan ha) viktbälte säkerhetslina lampa vid behov talkontakt under vatten för vattendykare på nivå I (på nivå II är detta en rekommendation) reservregulator för vattendykningsapparaten (rekommendation). 5.2 Service av utrustning Utrustningen ska efter användningen underhållas i enlighet med serviceanvisningarna. Det är rekommendabelt att tillverkarens serviceanvisningar finns uppsatta i serviceutrymmet. Varje räddningsverk och brandkår ska utarbeta anvisningar för service av den utrustning som används vid räddningsdykning. Av anvisningarna ska framgå vilka serviceåtgärder som krävs, vem som ska utföra servicen och hur servicen ska dokumenteras. 6 Organisering av räddningsdykning Säkerheten vid räddningsdykning förutsätter, förutom att de som utför verksamheten är kompetenta för räddningsdykning och har tillräcklig skyddsutrustning, att verksamheten är väl organiserad. För att räddningsdykning ska vara effektiv förutsätts oavbruten verksamhet. 14
Ledaren för räddningsverksamheten ansvarar för räddningsdykning. Verksamheten kan också inledas av räddningsenhetens ledare, som då ansvarar för att räddningsdykning inleds. Enhetens ledare ska ge ledaren för räddningsverksamheten en lägesrapport. 6.1 Rök- och kemikaliedykning Rök- och kemikaliedykarna ska ha inbördes kontakt samt signalförbindelse till enhetens förmän och dykningsövervakare. Rök- och kemikaliedykning görs parvis eller i större formationer. Skyddsparet klarerar vid behov en egen arbetsslang. Rök- eller kemikaliedykningen ska avbrytas om dykarna hotas av uppenbar olycksrisk. Då rök- eller kemikaliedykning inleds är det nödvändigt att det finns minst 1500 liter tryckluft i tryckluftsandningsapparaten. Dykningsövervakaren antecknar tryckluftsvolymen och klockslaget innan arbetsparet påbörjar dykningen. När dykningen har pågått 15 minuter meddelar dykningsövervakaren arbetsparet om detta. Rök- eller kemikaliedykaren följer själv upp den tillgängliga volymen tryckluft. I alla sammanhang måste man försäkra sig om att det finns tillräckligt med tryckluft då man ska söka sig bort från objektet och att utrymningsvägen är fri. Utrymningen sker parvis. För tryggande av dykarnas vätskebalans måste det finnas drycker lätt till hands i utryckningsfordonen och i omedelbar närhet av pausplatsen. Vid långa arbetsuppgifter rekommenderas drycker som innehåller polysackarider. Efter rök- och kemikaliedykning rekommenderas en 20-30 minuters återhämtningspaus före ny dykning, varvid det är behövligt att sköta om att kroppen avkyls genom att minska på utrustningen. Med hänsyn till risken för att rök- och kemikaliedykarna kan råka ut för olyckor måste man sörja för tillräcklig beredskap för första hjälpen och sjuktransport. 6.1.1 Rökdykning Rökdykningen kan påbörjas tryggt om det i räddningsenheten finns minst fyra personer med kompetens för rökdykning. Om det är frågan om en bostadsbyggnad och om det brinner i en av lägenheterna, kan rökdykning påbörjas om dykningsparet har kompetens för rökdykning och skyddsparet kan använda tryckluftsandningsapparatur. Om rökdykning inleds med en räddningsenhet som har styrkan 1+3, utgör förmannen och motormannen det skyddspar som tryggar rökdykningsparets verksamhet tills ledaren för räddningsverksamheten förordnar ett annat skyddspar. Det är nödvändigt att 15
planera komplettering av räddningsenheten så att det är möjligt med oavbruten verksamhet. I speciellt krävande objekt (t.ex. underjordiska utrymmen, tunnlar eller jämförbara utrymmen samt utrymmen där det krävs lång rökdykningstid) är det inte tryggt att påbörja rökdykning med en räddningsenhet som har styrkan 1+ 3. För sådana speciellt krävande objekt är det nödvändigt att på förhand uppgöra en särskild verksamhetsplan för rökdykning. 6.1.2 Kemikaliedykning I en normal olyckssituation behövs minst en räddningsenhet. Om det i situationen räcker med en skyddsnivå med stänktät skyddsdräkt är den minsta styrkan 1+3. Vid en kemikalieolycka som förutsätter att gastät kemikalieskyddsdräkt används, är den minsta styrkan 1+5. I en krävande olyckssituation förutsätts en räddningsgrupp. Uppgiftsfördelningen mellan räddningsenheterna är följande: - Den första räddningsenheten medför ett kemikaliedykningspar. Enhetens uppgifter är spaning, räddning, upprättande av sköljplats och inledande bekämpning. - Den andra räddningsenheten understödjer och bistår den första räddningsenhetens verksamhet. Enhetens uppgifter är stödfunktioner, vilka utgörs av bl.a. isolering av område där omedelbar fara föreligger och av skyddszonen samt vattenförsörjning. Den andra enheten kompletterar vid behov den sköljplats som upprättats av den första enheten så att den blir en rengöringsplats och rengör offer och räddningsmanskap som utsatts för kemikalier. - Den tredje räddningsenheten medför fler kemikaliedykningspar. Enhetens uppgift är att stabilisera situationen och göra den ofarlig. Enheten bildar ett bytespar och vid behov ett skyddspar. 6.2 Ytbärgning och vattendykning Vattenräddningsberedskapen indelas i tre beredskapsnivåer: I Omedelbar vattendykningsberedskap II Annan vattendykningsberedskap III Ytbärgningsberedskap 16
Räddningsväsendet ska upprätthålla minst ytbärgningsberedskap. Utifrån beslutet om servicenivå kan räddningsväsendet inom sitt område eller i vissa delar av det upprätthålla omedelbar vattendykningsberedskap eller annan vattendykningsberedskap. 6.2.1 Ytbärgning Vid ytbärgningsverksamhet måste det alltid finnas minst två räddare, av vilka den ena kan fungera som medhjälpare. Medhjälparens uppgift är att hjälpa till med och underlätta ytbärgarens verksamhet samt att svara för ytbärgarens säkerhet. Det är skäl att medhjälparen har räddningsväst eller annan utrustning som gör det möjligt att flyta. 6.2.2 Vattendykning Om räddningsverket upprätthåller omedelbar vattendykningsberedskap, ska enhetens förman, två vattendykare på nivå I och en dykningsmedhjälpare ha omedelbar startberedskap. Som säkerhetsdykare fungerar parets andra vattendykare på nivå I eller någon annan vattendykare på nivå I som förordnats till uppgiften. Om räddningsverket upprätthåller annan vattendykningsberedskap, skall en räddningsenhet omfatta en förman för enheten, två vattendykare på minst nivå II och en dykningsmedhjälpare. Som säkerhetsdykare fungerar parets andra vattendykare på nivå II. För annan vattendykningsberedskap har någon startberedskapstid inte fastställts. Dykningsmedhjälparens uppgift är att hjälpa till med och underlätta vattendykarens verksamhet samt att svara för dykarens säkerhet. Dykningsmedhjälparen skall vara förtrogen med räddningsverkens och brandkårernas säkerhetsanvisningar för vattendykning. Om det samtidigt finns flera vattendykare i vattnet ska varje vattendykare ha sin egen dykningsmedhjälpare. Inför eventuella dykningsolyckor ska det bland manskapet på ytan finnas en person som svarar för dykningstabellerna och som har kapacitet att sätta igång de räddningsåtgärder som en dykningsolycka kräver. Över en vattendykares dykningsolycka ifylls alltid en händelserapport (bilaga 5) som följer med olycksoffret till vårdplatsen. Det bör på dykningsplatsen finnas en räddningsplan enligt säkerhetsanvisningarna (bilaga 6). Dessutom ska man enligt lagen om skydd i arbete ombesörja första hjälpen för vattendykare och arrangemangen för sjuktransport. Vid dykning i kallt vatten måste man sörja för att det finns tillräckligt med dykare, så att det under långa dykningar inte uppstår risk för att dykare utsätts för hypotermi. Om en vattendykningsuppgift utförs utgående från ett fartyg är det rekommendabelt att det finns skilda fartyg för vattendykarnas verksamhet och transporten av olycksoffer. Skilda fartyg gör det möjligt att slutföra vattendykningen jämte eventuella tilläggsuppgifter samt etappuppstigning jämte korrigeringar. 17
Då beslut fattas om att avsluta ett vattendykningsuppdrag måste man notera att en människa som är borta söks minst en timme efter nödanmälan eller efter att personen sjunkit under ytan, om inte andra orsaker förutsätter en ännu längre eftersökningstid. 18
BEDÖMNING AV RÄDDNINGSDYKARES FYSISKA PRESTATIONSFÖRMÅGA Ansvar, säkerhet och dataskydd i anslutning till testning BILAGA 1 Den person och instans som utför testet ansvarar för testningen. Ansvarsfrågorna påverkas dessutom av huruvida den person eller organisation som utför testet är en yrkesperson eller enhet inom hälso- och sjukvården eller hör till någon annan kategori. Ansvarsfrågorna och behandlingen av personuppgifter ska utredas och antecknas för varje testplats. Den som utför testet ska vara tillräckligt insatt i de använda testerna, belastningsmodellerna och säkerhetsbestämmelserna för dessa och han eller hon ska ha grund- och kompletterande utbildning i dessa frågor. I fråga om förberedelser inför test, risker i anknytning till test och det egentliga utförandet av test följs allmänt godkända principer, vilka presenteras t.ex. i publikationen Kuntotestauksen käsikirja (Keskinen et al., 2007). Enhetliga arbetssätt gör det också möjligt att jämföra tester utförda på olika ställen t.ex. då en person byter arbetsplats. Testpersonen och den som utför testet har rätt att vägra att genomgå eller utföra testet om han eller hon anser att det inte finns tillräckliga garantier för testets säkerhet. Särskilt ansvars- och säkerhetsfrågorna måste beaktas i test där anställda för vilka testning av den fysiska prestationsförmågan kan utgöra en måttlig risk eventuellt belastas maximalt eller nästan maximalt. För att trygga säkerheten bör man fråga testpersonen om dennes hälsotillstånd. Det är bara hälso- och sjukvårdspersonal som utan samtycke av testpersonen får fråga om uppgifter som anknyter till hälsotillståndet. Bifogat finns en blankett för inventering av riskfaktorer. I samma blankett finns en mall för inhämtande av samtycke då testet utförs av någon annan än en yrkesperson inom hälso- och sjukvårdssektor. På alla testplatser ska finnas en klar beskrivning av hur testerna utförs och hur säkerheten tryggas. Dessa uppgifter ska på ett lättförståeligt sätt meddelas testpersonen. Det är skäl att inventera riskfaktorerna före alla test som rekommenderas i denna anvisning. Testet i bana där rökdykning efterliknas ska betraktas som ett test som strävar till maximal prestation, om testpersonen inte har resultat från tidigare test. Muskelkonditionstesterna förorsakar delvis liknande reaktioner hos hjärtat och 19
cirkulationsorganen som testen för allmän uthållighet, men vissa muskelkonditionstest kan vara förknippade med starkare blodtrycksreaktioner än t.ex. cykelergometertest. Muskelkonditionstesterna kan för personer med svag kondition vara maximala. Den testade själv får omedelbart respons på testet. Testresultaten tillställs den företagshälsovårdspersonal som utför hälsokontrollerna. Arbetsgivaren får information om den testades duglighet för dykning. För förmedling av andra testdata krävs alltid skriftligt tillstånd av den testade. 20
Blankett för riskinventering och samtycke Testning av räddningsdykares fysiska prestationsförmåga Namn: Samtycke (då den som utför testet inte är yrkesperson inom hälso- och sjukvården): Jag är införstådd med utförandet av och säkerhetsbestämmelserna för test som testar den fysiska prestationsförmågan. Jag ger mitt samtycke till att den som utför testet ställer mig frågor om mitt hälsotillstånd i syfte att trygga säkerheten vid konditionstesterna. Jag är införstådd med utförandet av och säkerhetsbestämmelserna för test som testar den fysiska prestationsförmågan. Jag ger inte mitt samtycke till att den som utför testet ställer mig frågor om mitt hälsotillstånd i syfte att trygga säkerheten vid konditionstesterna, utan önskar att företagshälsovården bedömer mina hälsomässiga förutsättningar att sköta mina uppgifter. Blanketten undertecknas och uppgifterna förmedlas till förmannen. För att trygga säkerheten under testet svarar testpersonen på följande frågor: I RISKFAKTORER: Nej Ja Vet ej/ Kan ej svara 1. Har en nära släkting till dig (föräldrar, syskon) eller dina egna barn haft blodpropp i hjärtat, behandlats för kranskärlsproblem eller plötsligt dött i hjärtrelaterad sjukdom före 65 års ålder? 2. Röker du i dag eller har du slutat röka inom de sex senaste månaderna? 3. Har ditt systoliska blodtryck (övre blodtryck) varit > 140 mm Hg eller ditt diastoliska blodtryck (nedre blodtryck) > 90 mmhg vid minst två mättillfällen? Eller får du läkemedelsbehandling mot förhöjt blodtryck? 4. Har ditt totalkolesterolvärde eller det s.k. dåliga kolesterolet (LDL) varit förhöjt eller har det s.k. goda kolesterolet (HDL) varit alltför lågt eller intar du läkemedel som sänker kolesterolet? (Om 5. Har du ditt känner blodsocker till laboratorieresultaten, på fastande mage varit kan du förhöjt jämföra vid med minst gränsvärde två olika na: för mättillfällen? totalkolesterolet 5,2 mmol/l, för LDL över 3,4 mmol/l och för HDL under 1,02 (Ett värde på över 6,2 mmol/l anses vara förhöjt). 21
6. Mitt viktindex (vikten delat med längden*längden) är > 30 eller mitt midjemått är > 102 cm (män), eller > 88 (kvinnor). (Experterna har olika åsikter om riskgränserna i samband med fetma. Vid bedömningen av fetma kan man även tillämpa praktisk klinisk bedömning.) 7. Jag utövar idrott mindre än 3 gånger i veckan och då högst 30 minuter i sänder? II SYMPTOM: Har du haft följande symptom under de 6 senaste månaderna?: Symptom Nej Ja Vet ej 1. Bröstsmärta vid vila eller fysisk belastning, bröstsmärta kring bröstbenet, onormal andnöd eller huvudvärk i samband med belastning? 2. Svindelsymptom eller känningar av rytmstörningar? 3. Onormal trötthet i samband med fysisk belastning? 4. Smärta i rörelseorganen vilken gjort det svårt att röra sig (t.ex. ryggsmärta eller annan ledsmärta)? III SJUKDOMAR Har du nu eller har du någon gång haft någon/några av följande sjukdomar (ringa in)?: 01 kranskärlssjukdom 02 hjärtinfarkt 03 förhöjt blodtryck 04 hjärtklaffsfel 05 stroke 06 störningar i 07 hjärtrytmstörningar 08 pacemaker hjärncirkulationen 09 vadsmärta vid gång 10 hjärtmuskelsjukdom 11 djup ventrombos 12 annan blodkärlssjukdom 13 kronisk lunginflammation, förträngning eller utvidgning av lungorna 14 astma 15 annan lungsjukdom 16 funktionsstörning i sköldkörteln 22
17 diabetes 18 njursjukdom 19 leversjukdom 20 artros, ledförslitning 21 ledgångsreumatism 22 kronisk ryggsjukdom 23 opererats nyligen 24 nyligen råkat ut för en olycka 25 låg kalium- eller magnesiumhalt i blodet 26 förhöjt ögontryck 27 försvagad syn eller hörsel 28 allergiska symptom i anslutning till belastning 29 anemi 30 magsår Har du andra sjukdomar eller symptom och intar du regelbundet någon medicin? Vilken? Nej Ja 10. Har du under de tre senaste veckorna haft influensa eller diarré/kräksjuka som medfört feber eller krävt läkemedelsbehandling eller har du haft någon annan infektion som krävt frånvaro från arbetet? Jag har läst frågorna noggrant och svarar på dem enligt bästa förmåga. Jag har fått tillfredsställande svar på mina frågor. plats datum underskrift Bedömning av risker i samband med testet 23
1. Utgående från förhandsuppgifterna och en intervju (där t.ex. bifogade blankett kan användas) bedöms de riskfaktorer (punkt I), symptom (punkt II) och sjukdomar (punkt III) som anknyter till testningen. 2. På grundval av ovan nämnda uppgifter klassificeras testpersonen i någon av nedannämnda riskklasser. Låg risk: alla män under 45 år med endast en riskfaktor (punkt I) och som är symptomfria (punkt II: 1-3) alla kvinnor under 55 år med endast en riskfaktor (punkt I) och som är symptomfria (punkt II: 1-3) Måttlig risk: alla män som är 45 år eller äldre och alla kvinnor som är 55 år eller äldre. alla personer med 2 eller fler riskfaktorer (punkt I) och som är symptomfria (punkt II: 1-3) Hög risk: personer med ett eller flera symptom som tyder på hjärt- eller lungsjukdom (punkt II: 1-3) eller med sjukdom i hjärtat eller cirkulationsorganen (punkt III: 1-12), i andningsorganen (punkt III: 13-15) eller ämnesomsättningen (punkt III: 16-19). 3. Utgående från bedömningarna av ovannämnda punkter och beroende på vilket test som skall utföras avgörs om det är skäl att konsultera läkare eller ha läkare närvarande under testet (se tabell 1). Särskild försiktighet ska iakttas då man utför ett test som kan antas kräva en maximal prestation av testpersonen eller då man inte har kunskap om testpersonens tidigare prestationsförmåga. Oberoende av testmetod ska det alltid finnas beredskap att ge första hjälpen. Tabell 1. Rekommendation att läkare är närvarande under konditionstest* (utgående från ACSM 2006). Låg risk Måttlig risk Hög risk Submaximalt test behövs ej behövs ej rekommenderas Maximalt test behövs ej rekommenderas rekommenderas * När läkarnärvaro rekommenderas, ska läkaren finnas i närheten och vid behov snabbt kunna komma till platsen. Testerna utförs inte om testpersonen under de tre senaste veckorna har haft feber eller influensa eller diarré/kräksjuka som krävt läkemedelsbehandling eller har haft någon annan infektion som krävt frånvaro från arbetet. Även övriga sjukdomar (punkt III: 20-30) och symptom i rörelseorganen (punkt II: 4) måste beaktas vid bedömningen av hur tryggt det är att utföra testerna. 24
Före testet registreras mäts - ålder på den som testas - längd - arbetserfarenhet - vikt - hälsotillstånd och mående - vikt i rökdykningsutrustning (testbana) - läkemedelsbruk - systoliskt/diastoliskt blodtryck - belastning under (föregående) arbetsskift - sovande under föregående natt Resultat från andra tester som mäter den fysiska prestationsförmågan ger tilläggsinformation om en räddningsdykares prestationsförmåga. Om sådana finns, antecknas uppgifterna. Avbrytande av test Ett test avbryts av följande orsaker: illamående bröstsmärtor stegrande muskel-, sen- eller ledsmärtor i ryggen, i höfterna eller i övre eller nedre extremiteterna en onormal eller kraftig känsla av trötthet om utförandet blir osäkert eller okoordinerat egen önskan av den som testas att provet ska avbrytas tiden som reserverats för utförandet av deluppgiften överskrids upplevd personlig belastning (RPE-värdet) 19-20 submaximalt test avbryts i enlighet med anvisningarna för testet. Om man är tvungen att avbryta testet, kan det genomgås på nytt först då orsaken till avbrytandet har klarlagts. Testet tas dock inte om samma dag. I oklara fall ska man kontakta företagshälsovården. Källhänvisningar: Keskinen K, Häkkinen K, Kallinen M (red.). Kuntotestauksen käsikirja - 2. omarbetade upplagan. Liikuntatieteellisen Seuran julkaisu nro 161 Tammer-Paino Oy, Tampere 2007 Whaley MH et al. (red.). ACSM's Guidelines for Exercise testing and Prescription, Seventh edition. Lippincott Williams and Wilkins, A Wolters Kluwer Company, 2006. Prestationsförmågan hos en räddningsdykares andnings- och cirkulationsorgan bedöms genom följande test: 25