Anvisning för ytbärgning och vattendykning

Transkript

1 I NRIKESMINISTERIET RÄDDNINGSAVDELNINGEN P UBLIKATIONER SERIE A Anvisning för ytbärgning och vattendykning 1 Inledning Avsikten med anvisningen Definitioner med anknytning till vattenräddningsverksamhet Risker vid vattenräddningsverksamhet Nivåer inom vattenräddningsverksamhet Ytbärgning Hälsotillstånd och prestationsförmåga Utbildning Övningar Ytbärgarens grundutrustning Ytbärgningsverksamhet Vattendykning Hälsotillstånd och prestationsförmåga Utbildning Övningar Grundutrustning för vattendykare Dykningsverksamhet Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Hänvisningar... 7 Bilaga1: Grundutbildningslinjer för räddningsväsendets vattendykare... 8 Bilaga 2: Exempel för stomme för inskolning av vattendykare... 9 Bilaga 3: Händelserapport över vattendykarens dykningsolycka...10 Bilaga 4: Exempel på stomme för dykningsolyckans räddningsplan A:70

2 Inrikesministeriet Räddningsavdelningen S M /Tu-311 Datum för utfärdande Giltighetstid tillsvidare Bemyndigande lagen om räddningsväsendet (561/1999) 88 ANVISNING FÖR YTBÄRGN ING OCH VATTEN DYKN ING Beträffande arbetssäkerheten är anvisning för ytbärgning och vattendykning en väsentlig handling. Då beslut fattas om arrangemang för vattenräddningsverksamhet skall principerna som nämns i denna anvisning beaktas. Inrikesministeriet godkänner anvisningen om ytbärgning och vattendykning för ibruktagning. Räddningsöverdirektör Pentti Partanen Överinspektör Rami Ruuska

3 ANVISNING FÖR YTBÄRGNING OCH VATTENDYKNING 1 INLEDNING 1.1 Avsikten med anvisningen Denna anvisning tillämpas för räddningsväsendets vattenräddningsverksamhet. Avsikten med anvisningen är att befrämja säkerheten för de personer som utför ytbärgning och vattendykning genom att särskilt fästa uppmärksamhet på utbildning och kompetens för de personer som utför vattenräddningsverksamhet, på utrustningen, övervakningen, kontakthållningen samt den psykiska och fysiska konditionen. Vid ytbärgning och vattendykning måste man följa relevanta säkerhetsanvisningar. Dessa anvisningar är bl.a. säkerhetsanvisningarna för vattendykning inom brandkårerna som godkänts för tillämpning vid Räddningsinstitutet samt kommunala och regionala anvisningar. För vattenräddningsverksamhet som utövas med hjälp av andra farkoster än sådana som färdas på vatten t.ex. med helikopter ges anvisningar särskilt. Dessutom rekommenderas att man utarbetar brandkårsbestämda/regionala föreskrifter och anvisningar som kompletterar denna anvisning. 1.2 Definitioner med anknytning till vattenräddningsverksamhet Vattenräddningsverksamhet Med vattenräddningsverksamhet avses åtgärder för att rädda människor, djur eller egendom som är på eller under vattenytan samt bekämpning av miljöskador i vattendrag. Ytbärgning Ytbärgning utgör räddning av människor, djur eller egendom som befinner sig på vattenytan eller omedelbart under vattenytan och bekämpning av skada som utförs utan vattendykningsapparat. Ytbärgare Med en ytbärgare avses en person som hör till räddningsväsendets organisation som förklarats kompetent för ytbärgningsuppdrag. Vattendykning Till räddningsväsendets vattendykning hör dykningsuppdrag för att rädda människor samt egendom och avvärja miljöskador. Också handräckningsdykningar samt övningar för att upprätthålla dykningsfärdigheterna utgör vattendykning. 2

4 Vattendykare Med en vattendykare på nivå I avses en vattendykare som har tillräcklig grundutbildning och vattendykningskompetens och hör till räddningsväsendets ordinarie organisation. Med en vattendykare på nivå II avses en vattendykare som har tillräcklig grundutbildning och vattendykningskompetens och hör till räddningsväsendets organisation. Dykningsmedhjälpare Med en dykningsmedhjälpare avses en person med vattendykningskompetens eller som särskilt har godkänts av vattendykaren och som på ytan är till omedelbar hjälp åt en vattendykare som utför ett vattendykningsuppdrag. Dykningsmedhjälparens uppgift är att hjälpa till med och underlätta dykarens verksamhet samt att svara för vattendykarens säkerhet. Dykningsmedhjälparen behöver behärska de uppgifter som ingår i brandkårernas säkerhetsanvisningar för vattendykning. Om det samtidigt finns flera vattendykare i vattnet skall varje vattendykare ha sin egen dykningsmedhjälpare. Stödfunktioner Med stödfunktioner avses alla de arrangemang genom vilka vattendykare transporteras till platsen och utförandet av vattendykningsuppdraget möjliggörs. Stödfunktionerna för vattenräddningsverksamhet planeras vid behov i samarbete med andra myndigheter och frivilliga. Säkerhetsdykare En säkerhetsdykare är en vattendykare på nivå I eller II som har beordrats till en dykningsplats som säkerhetsdykare och som är färdig att omedelbart under vattnet vidta de räddningsåtgärder som situationen kräver. Utbildningsdjup Med utbildningsdjup avses det största djup för vilket en vattendykare har utbildning, för att säkert och effektivt utföra vattendykningsuppdrag. 1.3 Risker vid vattenräddningsverksamhet Vid vattenräddningsåtgärder förekommer interna och externa risker. De interna riskerna föranleds av organisationens egen verksamhet och utgör hot mot en ytbärgares eller vattendykares hälsa. Med externa risker avses risker för räddare eller medborgare som föranleds av vattendrag eller miljö. Interna risker är bl.a.: - bristfällig utrustning - försummad service av utrustning - drunkning - hypotermi - att fastna fast - dykarsjuka - kroppsskador som förorsakas av tryckförändringar - otillräcklig fysisk kondition - otillräcklig övning Externa risker är bl.a.: - tunnlar, gruvor - avlopp - fartygs- och båttrafik - hamnar - vinterförhållanden - strömmande vatten - tillställningar för allmänheten - byggnadsarbeten i vattendrag - broar - dammar - stora djup - undervattenskonstruktioner och andra risker för olyckor Då vattenräddningsverksamhet planeras bör man åtminstone beakta de ovan nämnda riskerna. 1.4 Nivåer inom vattenräddningsverksamhet Möjligheterna att rädda ett olycksoffer beror på många omständigheter. Sådana är bl.a. vattnets temperatur, offrets ålder, tidpunkten då olyckan observerats samt räddarnas aktionsberedskap. Med iakttagande av de ovan nämnda omständigheterna bör man vid planeringen av brådskande vattenräddningsverksamhet beakta att ett objekt måste nås inom en timme efter alarm. Vattenräddningsverksamheten indelas i denna anvisning i tre nivåer, av vilka man på basis av riskanalysen bestämmer den mest ändamålsenlig a för räddningsväsendets servicenivå: 3

5 I Omedelbar ytbärgnings- och vattendykningsberedskap inom vilken det är skäl att vattendykarna är vattendykare på nivå I. II Ytbärgningsberedskap och avtalsbaserad, icke omedelbar vattendykningsberedskap inom vilka vattendykarna kan vara vattendykare på nivå I och II. III Ytbärgningsberedskap med beaktande av riskerna inom områdets vattendrag. Med omedelbar vattendykningsberedskap avses i denna anvisning räddningsverksamhet som igångsätts utgående från jour. För upprätthållande av en effektiv beredskap inom en brandkår som utför vattenräddningsverksamhet på nivå I och II bör man ha en stödfarkost som är lämplig för vattenräddningsverksamhet. Beroende på omständigheterna är det nödvändigt att stödfarkosten bär minst två vattendykare, en dykningsmedhjälpare och föraren samt utrustning som behövs för uppdraget. Härvid skall man i brandkåren ha en anvisning för verksamheten av vilken framgår farkostens bemanning, utrustning som besiktning kräver och andra föreskrifter och anvisningar som farkostverksamheten förutsätter. 2 YTBÄRGNING 2.1 Hälsotillstånd och prestationsförmåga Ytbärgning är ett psykiskt och fysiskt krävande arbete. För att det skall kunna utföras på ett säkert sätt ställs krav på hälsotillståndet, prestationsförmågan, utbildningen och övning beträffande den som utför arbetet samt simkunnighet som räddningsmans- eller brandmansexamen förutsätter. En ytbärgares hälsotillstånd och prestationsförmåga kan anses vara tillräcklig om han är kompetent för rökdykning enligt anvisningen A:69 för rökdykning. 2.2 Utbildning Arbetet som ytbärgare förutsätter tillräcklig grundutbildning för uppgiften. Sådan utbildning kan anses vara: med godkänt resultat avlagd räddningsmansexamen, brandmansexamen eller behörighet som godkänns för tjänst som brandman (RVF 12 ) eller med godkänt resultat genomgången kurs i ytbärgning enligt det riksomfattande utbildningssystemet. 2.3 Övningar För upprätthållande av beredskapen är det nödvändigt för var och en inom brandkåren som utför ytbärgningsarbete att årligen ordna minst två övningar, av vilka den ena i vinterförhållanden. Övningarna utförs till exempel genom att simma, med räddningsbräde eller båt och vid dessa koncentrerar man sig på bl.a. ytbärgningsteknik, hur man rör sig, hur eftersökning utförs, hur man räddar sig själv, på träning i att använda grundutrustningen, samt på de särdrag som strömmande vatten och mörker medför. 2.4 Ytbärgarens grundutrustning Till en ytbärgares grundutrustning hör följande utrustning som är passande för den som skall använda den och godkänd av arbetsgivaren: - underkläder och mellanliggande kläder - dräkt som är lämplig för ytbärgning (med lämpliga reflexer) - simfenor - slidkniv - räddningsväst - visir och snorkel vid behov - vid behov räddningslina (säkerhetslina), som fungerar som signaleringslina - vid behov isdubbar, lampa, för förhållandena lämplig skyddshjälm och annan utrustning. Det är rekommendabelt att en ytbärgare har radiokontakt till ledaren för sin enhet. Det är skäl att det finns minst en anordning för syregivning samt annan behövlig förstahjälpsutrustning på en ytbärgningsplats. 2.5 Ytbärgningsverksamhet Då ytbärgning planeras måste man ta i beaktan- 4

6 de att ett ytbärgninguppdrag kan ändras och bli ett vattendykningsuppdrag. Vid ytbärgningsverksamhet måste det alltid finnas minst två räddare, av vilka den ena kan fungera som medhjälpare. Medhjälparens uppgift är att hjälpa till med och underlätta ytbärgarens verksamhet samt att svara för ytbärgarens säkerhet. Det är skäl att medhjälparen har räddningsväst eller annan utrustning som gör det möjligt att flyta. Säkerheten vid ytbärgning förutsätter, förutom att de som utför arbetet är yrkeskunniga och har tillräcklig skyddsutrustning, en klar och organiserad verksamhet. Ledaren för räddningsverksamheten ansvarar för ytbärgning. Det är räddningsverksamhetens ledares uppgift att sörja för verksamhetens säkerhet genom att bl.a. beakta att inte fartygstrafik eller annan vattentrafik medför fara för ytbärgaren. 3 VATTENDYKNI NG Vattendykning är enligt 34 lagen om skydd i arbete sådant arbete som kan medföra synnerlig fara för olycksfall eller ohälsa och vid vilket krävs särskild omsorgsfullhet och kompetens. Enligt den nämnda paragrafen må ej dylikt arbete ens tillfälligtvis utföras av annan än därtill kompetent, omsorgsfull person. Utöver kompetens för dem som deltar i vattendykning gäller dessutom vad som bestäms i Arbetsministeriets beslut (674/1996 ändrat genom SHM:s förordning 127/2002) om kompetenskraven för dykare som utför byggnadsarbete under vatten. Räddningsväsendets vattendykning är ofta beträffande förhållandena mera krävande än motsvarande dykning vid byggnadsarbeten. Vattendykning är ett psykiskt och fysiskt krävande arbete. För att det skall kunna utföras på ett säkert sätt förutsätts att den som utför det har kompetens för vattendykning. Vattendykningskompetensen för den som utför arbetet utgörs av krav på hälsotillståndet, prestationsförmågan, utbildningen och övning samt simkunnighet som räddningsmans- eller brandmansexamen förutsätter. En ytbärgares hälsotillstånd och prestationsförmåga kan anses vara tillräcklig om han har kompetens för rökdykning enligt anvisningen A:69 för rökdykning. Godkännande av en ny person som kompetent för vattendykning som skall delta i sådan verksamhet och utnämning till vattendykare till personens utbildningsdjup är det skäl att göra genom ett uttryckligt beslut. Utnämningen görs av den person som ansvarar för vattendykning inom brandkåren/områdets räddningsväsende. 3.1 Hälsotillstånd och prestationsförmåga Vattendykning inom räddningsväsendet är ett arbete som medför sådan särskild risk för ohälsa som avses i lagen om företagshälsovård (1383/2001) och i statsrådets förordning (1485/ 2001). Därför förutsätts god hälsa av en vattendykare och av den som har för avsikt att bli vattendykare. Den som skall utbildas till vattendykare skall före förordnande till utbildning för klarläggande av de personliga hälsoförutsättningarna genomgå en grundlig hälsoundersökning och ett test av den fysiska prestationsförmågan enligt god arbetshälsovårdspraxis. Periodisk kontroll av hälsotillståndet hos en vattendykare och en person som utför vårdarbete med tryckkammare görs med 1-3 års mellanrum. För dykare i omedelbar beredskap rekommenderas att undersökningar görs med ett års mellanrum. En vattendykares fysiska prestationsförmåga kan anses vara tillräcklig om han har kompetens för rökdykning enligt anvisningen om rökdykning A:69. En läkare som utför hälsoundersökning av en vattendykare är skyldig att meddela till den person som ansvarar för vattendykning om vattendykaren inte längre uppfyller kraven på hälsotillstånd för vattendykare. En person som vid hälsoundersökning har visat sig olämplig för vattendykning bör inte användas i vattendykningsarbete. En vattendykare skall föra en personlig dykningsdagbok, av vilken minst framgår dykningsdatum, tidpunkt då en dykning börjat och slutat, dykningsplats/-syfte, maximidjup, etapper, expositionstid (= tiden från ytan till uppstigningens början), dykningstid och alla dykningsgånger, tryckkammardykningar medräknade, eventuella observationer per dykning som gäller hälsotillståndet och anteckningar om hälsoundersökningar. I dykningsdagboken inskrivs alla (också sådana som ägt rum på fritiden) dyk- 5

7 ningar. Dykningsdagboken företes vid varje hälsoundersökning för dykningsarbete. En vattendykare skall före sitt tjänstgöringsskift meddela till sin förman om han tillfälligt inte är duglig för dykning till sitt utbildningsdjup. 3.2 Utbildning Arbete som vattendykare på nivå I inom räddningsväsendet förutsätter tillräcklig grundutbildning för uppgiften. Förutom brandmansutbildning är kravet på grundutbildning: 1) Räddningsinstitutets vattenräddningskurs eller av Räddningsinstitutet godkänd kurs som beträffande det läromässiga innehållet och omfattningen är motsvarande. eller 2) Försvarsmaktens utbildning för dykare kompletterad genom inskolning i utryckningsdykningsverksamhet. eller 3) Examen för lättdykare kompletterad genom inskolning i utryckningsdykningsverksamhet. Dessutom bör personen innan vattendykningsverksamhet inleds klara kraven på fysisk kondition som Räddningsinstitutets vattenräddningskurs ställer. Räddningsinstitutet beslutar om examenskraven för vattenräddningskurser, kraven på fysisk kondition och läroplaner. Att fungera som vattendykare på nivå II inom räddningsväsendet förutsätter tillräcklig grundutbildning för uppgiften. Kravet på grundutbildning är minst CMAS-organisationens nivå P2 eller annan motsvarande sportdykarutbildning med torrdräkt samt bevis på kompetens genom prov. Den person som ansvarar för vattendykning inom området svarar för arrangemangen vid prov för bevis på kompetens. Utbildningsdjupet för en vattendykare på nivå II kan vara högst 15 m. Schema över grundutbildningslinjer för räddningsväsendets vattendykare ingår som bilaga Övningar För upprätthållande av beredskapen är det behövligt att årligen ordna minst tio övningsdykningar enligt säkerhetsanvisningen (se 5.13) för var och en inom räddningsväsendet som utför vattendykningsarbete. 3.4 Grundutrustning för vattendykare Till en vattendykares grundutrustning hör följande utrustning som är passande för användaren och godkänd av arbetsgivaren: - underkläder som skyddar mot kyla - dykardräkt (med lämpliga reflexer) - simfenor - slidkniv - djupmätare som registrerar det största djupet - vattendykningsapparat med helmask - klocka (medhjälparen kan ha) - viktbälte - räddningslina (säkerhetslina) - lampa vid behov - talkontakt under vatten (rekommendation) - reservregulator för vattendykningsapparaten (rekommendation) På dykningsplatsen skall det finnas minst en anordning för syregivning samt annan behövlig förstahjälpsutrustning. I en dykares arbete följs Statsrådets beslut om personlig skyddsutrustning (1406/1993) samt Statsrådets om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/1993). 3.5 Dykningsverksamhet Om räddningsväsendet upprätthåller omedelbar vattendykningsberedskap (nivå I), rekommenderas att det finns minst två vattendykare och en medhjälpare i jour. Målstyrkan (1+3) för en vattendykningsenhet omfattar en förman + en medhjälpare och två vattendykare. Till ett vattendykningsuppdrag alarmeras alltid minst två vattendykare. Om det är nödvändigt för räddande av människoliv kan ett dykningsuppdrag dock påbörjas med en vattendykare och en av vattendykaren godkänd dykningsmedhjälpare genom gemensamt beslut (1132/ mom.) av räddningsverksamhetens ledare och vattendykaren. Om ett dykningsuppdrag påbörjas med en vattendykare, funge- 6

8 rar följande vattendykare som kommer till platsen som säkerhetsdykare. Om djupet på dykningsplatsen överskrider 15 m skall säkerhetsdykarens utbildningsdjup vara minst det samma som den egentliga vattendykarens. Det största tillåtna dykningsdjupet för en vattendykare inom räddningsväsendet är utbildningsdjupet, från vilket man för räddande av människoliv med beaktande av krav som anordningarna ställer kan avvika genom vattendykarens samtycke. På basis av lagen om skydd i arbete skall arbetsgivaren känna till riskerna samt göra upp verksamhetsanvisningar i händelse av hot. Inför eventuella dykningsolyckor skall det bland det övriga manskapet på platsen finnas en person som svarar för dykningstabellerna och som har kapacitet att sätta igång de räddningsåtgärder som en dykningsolycka kräver. Över en vattendykares dykningsolycka ifylls alltid en händelserapport (bilaga 3) som följer med olycksoffret till vårdplatsen. Det är skäl att det på dykningsplatsen finns en räddningsplan enligt säkerhetsanvisningarna (bilaga 4). Dessutom skall man enligt lagen om skydd i arbete ombesörja första hjälpen för vattendykare och arrangemangen för sjuktransport. Om ett vattendykningsuppdrag utförs från ett fartyg är det tillrådligt att man för transport av vattendykarna samt olycksoffer har tillgång till ett annat fartyg, för att dykningsuppdraget skall kunna utföras så att eventuella tilläggsuppgifter samt revidering av etappuppstigning noteras. Då beslut fattas om att avsluta ett vattendykningsuppdrag måste man notera att en människa som försvunnen söks minst en timme efter nödanmälan eller efter att personen sjunkit under ytan, om inte andra orsaker förutsätter en ännu längre eftersökningstid. 5 HÄNVISNINGAR 5.1 Lagen (561/1999) och förordningen om räddningsväsendet (857/1999) 5.2 Lagen om de tekniska kraven på anordningar inom räddningsväsendet och brandsäkerheten för produkter (562/ 1999) 5.3 Lagen om skydd i arbete 5.4 Lagen om ändring av 9 lagen om skydd i arbete (1132/1997) 5.5 Statsrådets beslut om personlig skyddsutrustning (1406/1993) 5.6 Statsrådets beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/1993) 5.7 Lagen om företagshälsovård (1383/2001) 5.8 Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001) 5.9 Arbetsministeriets beslut om kompetenskraven för dykare som utför byggnadsarbeten under vatten (674/1996) 5.10 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om ändring av 4 arbetsministeriets beslut om kompetenskraven för dykare som utför byggnadsarbeten under vatten (127/2002) 5.11 Sjöräddningslagen (1145/2001) 5.12 Statsrådets förordning om sjöräddning (37/2002) 5.13 Säkerhetsanvisningar för vattendykning inom brandkårerna (Räddningsinstitutet) 4 IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Denna anvisning träder i kraft En person som före har förklarats kompetent för ytbärgnings- och/eller vattendykningsuppgifter, kan också fortsättningsvis anses vara kompetent för ifrågavarande uppgifter. 7

9 BILAGA 1 Pelastustoimen vesisukeltajien peruskoulutusväylät Grundutbildningslinjer för räddningsväsendets vattendykare I tason vesisukeltaja Vattendykare på nivå I Utbildningsdjup Koulutussyvyys m II tason vesisukeltaja Vattendykare på nivå II Utbildningsdjup Koulutussyvyys max. 15 m Räddningsinstitutets Pelastusopiston kurs vesipelastuskurssi i vattenräddning eller tai oppisisällöltään är vastaava motsvarande kurssi kurs som till läroinnehållet Fyysisen Testning kunnon av testaus fysisk kondition Inskolning Perehdyttäminen i vattendykning pelastustoimen inom räddningsväsendet vesisukellukseen+ + bevis på kompetens näyttökoe genom prov Inskolning Perehdyttäminen i vattendykning pelastustoimen inom räddningsväsendet vesisukellukseen Pelastaja/palomiestutkinto Examen för muu räddningsman/brandman palomiehen pätevyys annan brandmansbehörighet Vanhempi Äldre sammutusmies släckningsman Pelastaja/ palomiestutkinto Examen för räddningsman/brandman muu palomiehen annan brandmansbehörighet pätevyys Urheilusukelluskoulutus Sportdykningsutbildning CMAS CMAS P2 P2 eller tai vast. motsv. Examen Kevytsukeltajan för lättdykare tutkinto Puolustusvoimien Försvarsmaktens sukeltajakoulutus dykarutbildning Puolustusvoimien Försvarsmaktens sukeltajakoulutus tai eller dykarutbildning Kevytsukeltajan examen för lättdykare tutkinto 8

10 EXEMPEL FÖR STOMME FÖR INSKOLNING AV VATTENDYKARE BILAGA 2 Ämnen dat. presentatör 1. Ytbärgnings- och vattendykningsanvisning 2. Vattendykares hälsoundersökningar Tandvård Arbetshälsoundersökningar Testning av fysisk kondition Hälsoundersökning utförd av dykningsläkare 3. Ersättningar Utryckningsdykningar Övningsdykningar Handräckningsdykningar Beredskapsersättning 4. Dykningsutrustning Fordonsutrustning Vattendykarens grundutrustning Service av utrustning 5. Planering av dykningar och bokföring Dykningsplan Dagbok Dykningsdagbok 6. Övningar Eftersökning inom sektor Eftersökning inom cirkel Eftersökning inom sektor/ruta Dykning till utbildningsdjup Dykning från båt Utryckningsdykning Funktion som medhjälpare Användning av dykningstabeller 9

11 HÄNDELSERAPPORT ÖVER VATTENDYKARES DYKNINGSOLYCKA BILAGA 3 Datum för händelsen Tidpunkt(kl) Plats/Objekt Namn Personbeteckning Dykningen inleddes(kl) Exponerad Djup Etapper /9m /6m /3m Dykningen avslutades Dykningsprotokoll med ja nej Har personen vid olyckan andats genom anordning eller eventuellt inandat vatten i lungorna Uppstigning till ytan: normal, reservregulator, parandning från meter, direktuppstigning från meter Väder: vind svag, måttlig, kraftig sjögång liten, måttlig, stor Saker som den räddande dykaren lagt på minnet (t.ex. djup, anordningarnas skick, medvetslöshet, förhållanden: sikt, strömning, vattentemperatur, läge i allmänhet) Apparat som använts Varifrån har luften anskaffats Har personen grundsjukdomar Medicinering Dykningsuppdrag Dykningserfarenhet Dykningar utförda under det senaste dygnet Tidigare besvär vid dykning Klarläggande av dykarens tillstånd före eventuell rekompressionsvård: Förekommer smärtor/svindel? ja nej Var? Illamående? ja nej Förekommer domning/känslolöshet? ja nej Var? Är personen medvetslös? ja nej När inträdde tillståndet? Orienterad i tid/plats ja nej Är talet klart? ja nej Är personen sömnig? ja nej Är rörelserna normala ja nej Haltande, stapplande, snubblande, klumpighet Händernas tryckkraft svag ja nej Händernas tryckkraft symmetrisk ja nej Böjning/utsträckning av lemmar norm. ja nej Huksittande/att resa sig upp norm. ja nej Är hörseln normal? ja nej Är synen normal? ja nej Är pupillerna normala? ja nej symmetriskhet/reaktion på ljus Följer de rörligt föremål? ja nej Har personen yttre skador? ja nej Annat anmärkningsvärt Rapporten uppgjorts av / kontaktuppgifter: 10

12 EXEMPEL PÅ STOMME FÖR DYKNINGSOLYCKAS RÄDDNINGSPLAN BILAGA 4 Dykningsarrangör Datum Dykningsplats (koordinater, man over board-knapp eller visuella riktningar från tre olika punkter) Anordning för syregivning och annan behövlig förstahjälpsutrustning bör alltid tas med. Kommunikationsförbindelser och reservförbindelser då en olycka inträffar: (Virve, Brandradio, Mobiltelefon, Sjö-VHF, o.dyl. Anteckna behövliga telefonnummer och radiokanaler) Kontakt till nödcentralen: Vem anmäler? Vad är det som har inträffat? Var har händelsen inträffat? Vem är skadad? Behövs tryckkammarvård? Första hjälp som har getts? Kontaktuppgifter? Tag kontakt med närmaste sjukhus och lämna förhandsanmälan om transporten sker dit! Transportplan: Vart sker transporten? Transportmedel i första hand? Transportmedel i andra hand? Ordnas transport för att möta offret (vart och med vad)? Tryckkammare med kontaktuppgifter, till vilken transporten sker (kom ihåg att uppdatera kontaktuppgifterna årligen) 11

13 Oy EDITA Ab PL 800, EDITA, vaihde (09) ASIAKASPALVELU puh.(09) , telefax (09) EDITA-KIRJAKAUPPA HELSINGISSÄ Annankatu 44, puh. (09) Edita Publishing Ab PB 800, EDITA, växel Postförsäljningen: Telefon , fax Edita-bokhandeln i Helsingfors: Annegatan 44, telefon