BOKSKOGAR I SÖDRA ÄLVSBORGS LÄN

BOKSKOGAR I SÖDRA ÄLVSBORGS LÄN NILS-OVE HILLDÉN 1973

INNEHÅLL 1. Undersökningens uppläggning och metodik. 2. Bokens förekomst i Sverige och dess betydelse för urskiljandet av vegetationsregioner. 3. Utbredning i Sverige. 4. Klimatiska faktorer. 5. Geologiska faktorer. 6. Boken som skogsträd. 7. Hedbokskog och ängsbokskog. 8. Beskrivning av 47 olika bestånd av bok i Västergötland. 9. Sammanställning av undersökta bokskogsförekomster och deras numrering. 10. Markprofiler. 11. ph-värden från markprofiler. 12. Översiktlig inventering av tickor på bokarna. 13. Något om epifytmossorna på bokarna. 14. Jämförelse mellan Älvsborgs läns norra och södra bokskogsförekomster. 15. Nyplantering av bok. 16. Synpunkter på bokskogen och dess framtid i det aktuella området. 17. Litteraturlista, använda kartor. sid

1. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING OCH METODIK Under sommaren 1971 företogs en undersökning av de nordligaste bokskogsbestånden i Västergötland. Utgångspunkt var Bertil Lindquists Den Skandinaviska Bokskogens Biologi (1931). Det visade sig ganska snart att detta arbete blivit inaktuellt under de gångna fyrtio åren, genom att förändringar av bokskogsbestånden skett. De på Lindquists karta inritade områdena uppsöktes och en del återfanns. Under samtal med ortsbefolkningen kom också flera nya områden fram. För att slippa köra runt slumpvis och fråga om bokskogsförekomster ordnades så att Borås Tidning gjorde ett reportage om verksamheten med en bifogad vädjan om inrapportering av ytterligare förekomster. Telefonsamtal och brev strömmade in med upplysningar, många om samma områden, men resultatet blev ett tiotal nya lokaler. Några av de nyvunna kontakterna visade sig vara mycket värdefulla såsom berättare om områdenas forna utformning och den kulturpåverkan de utsatts för. De funna lokalerna genomsträvades i syfte att få en uppfattning om vilka arter som fanns företrädda. En i vanlig bemärkelse upprättad täckningsskala är inte möjlig att göra i en bokskog, då vegetationen är koncentrerad till de få ljushål i lövtaket som bildas mellan de träd som inte står alltför tätt. För att över huvud taget få en uppfattning om relationerna mellan arterna, användes den av Pettersson (1958) beskrivna beteckningsskalan. xxx=dominerande över större delen av provytan i abundans, täckningsprocent eller skottäthet. xx =rikligt företrädd eller med tämligen hög täckningsprocent eller skottäthet. x =tämligen rikligt företrädd, relativt ringa täckningsprocent eller skottäthet. / =sparsam, med låg täckningsprocent eller skottäthet. + =förekomst, utan angivande av roll i vegetationen. Företrädesvis blir det de tre sista beteckningsenheterna, som kommer i fråga. Artrikedomen visade sig vara mycket ringa på de flesta lokalerna, då träden i allmänhet var relativt stora och med en massiv grönska, som inte släpper genom mycket ljus. Den uppskattade storleken av bokskogsförekomsterna erhölls genom att så noga som möjligt på kartan märka ut skogsgränserna och sedan mäta upp dessa. Avståndet mellan träden stegades och ett ungefärligt medelvärde togs, som sedan visade sig beskriva skogarnas täthet ganska väl. Med samma medelvärdesmetod mättes trädstammarnas diameter i brösthöjd. Åldersmätning på bok är svårt, då det visade sig omöjligt att på sedvanligt sätt borra med trädborr. Bokträ är mycket hårt. På de ställen där inte alltför gamla stubbar efter avverkning fanns mättes dessa i tillväxtzoner och årsringar räknades. Detta visade sig vid senare jämförelse överensstämma tämligen väl. En skogsägare kunde berätta att när han köpte sin gård 1947, var de nu 30 cm tjocka träden endast 5 cm, medan ett 75 cm tjockt träd inte synbarligen ökat i omfång under denna tid. Inom varje undersökningsområde grävdes markprofiler och ph-prover togs från jordlagren. ph-värdena från vattenextrakt har sedan jämförts med Nihlgårds (1970) resultat från södra Sverige. De stämmer bra överens.

På de ställen där träden varit beklädda med epifytmossor, har dessa samlats och de redovisas nedan. Likadant har förfarits med de tickor som påträffats.

2. BOKENS FÖREKOMST I SVERIGE OCH DESS BETYDELSE FÖR URSKILJANDET AV VEGETATIONSREGIONER Bokens utbredning i Europa visas av Hjelmqvist (1940). Nordgränsen i Sverige är lite väl tilltagen för att vara representativ idag. 1 övriga Europa förekommer boken i stort sett överallt, dock ej i så stor utsträckning i Medelhavsländerna, Skottland och på Irland. Fig. 1. Bokskogens utbredning i Europa. Hjelmqvist (1940). Del av kartan. Bokens känslighet för klimatiska faktorer (se nedan) har fått spela in vid Sjörs (1963) uppdelning av Nordeuropa i vegetationszoner. Bokens nordgräns, som riktig skogsbildare, har fått bilda gräns mellan boreo-nemorala zonen och nemorala zonen. Södra lövskogsregionen ingår i nemorala zonen. Området som bokregion anses något missvisande av Lindquist (1959), som vill kalla detta den sydsvenska bok- och ekskogsregionen utan vild granskog. Regionen kan nämligen delas in i en central bokareal och väster och öster därom ekområden utan bok.

Fig. 2. Nordeuropas vegetationszoner. Efter Sjörs 1963.

3. UTBREDNING I SVERIGE Lindgren (1970) delar in bokens utbredning i Sverige i det egentliga bokskogsområdet och bokens utpostområde. Gränsen löper norr om Hallandsåsen, längs nordligaste Skåne och mellersta Blekinge. Enligt bilaga 4 till SOU 1971:71 ligger de extremaste utposterna i Bohuslän vid Bovallsstrand, Västergötland mellan Annelund och Borgstena norr om Borås samt Östergötland vid Omberg. Fig. 3. Schematiserad karta över bokskogens utbredning i Sverige enligt skogsvårdsstyrelsernas kartläggning 1967-68. Gränsen mellan den egentliga bokskogsregionen och utpostområdet (enl. Lindgren 1970) är streckmarkerad. Nordgränsen för det södra bokskogsområdet (enl. Lindquist) r punktmarkerad. (Lindgren Botaniska Notiser 1970) Efter SOU 1971:71

4. KLIMATISKA FAKTORER Nitzelius (1958) beskriver boken såsom en oceanisk art, som alltså vill ha riklig nederbörd och inte alltför stor temperaturskillnad. Borås har temperaturamplitud på 18,2 C Ångström (1938), och en nederbörd på cirka 900 mm som medeltal under åren 1909-1926, Sandberg (1929). Fig. 4. Temperaturförhållanden i Västergötland under januari och juli. Medeltal för åren 1901-30. Enligt Ångström 1946. Ur Natur i Västergötland, Bergsten (1951). Fig. 5. Årsnederbörden i Väster- Fig. 6. De lokalkontinentala och lokalgötland i mm. Medeltal för åren maritima områdenas utsträckning och 1909-26. Enligt Sandberg 1929. fördelning. Del av karta efter Ångström Ur Natur i Västergötland, Berg- 1958. sten (1951).

Vid betraktande av dessa värden, förstår man varför Sjörs (1956) låter sydvästra Västergötland komma med som sydoceanisk underregion. Ångström (1958) låter hela västkusten kallas lokalmaritimt område, med tillägget att detta sträcker sig blott några mil in i landet. För Boråstraktens vidkommande måste vi här ha i åtanke, att Viskadalens sträckning från kusten och inåt land med sin breda fåra kan ge fritt spelrum åt de från havet kommande vindarna. Viskadalens sträckning från kusten till Borås är under tio mil. Humiditeten för området är mycket hög, de Martonnes index visar mellan 48 och 56, vilket är det näst högsta i Sverige. Degelius (1935) beskriver oceaniska lavarters förekomst. Om man studerar dessa utbredningskartor är det slående hur många man finner i Sjuhäradsbygden. Alectoria bicolor (Ehrh.) Nyl. återfinns beskriven på två identiska platser för bokskogsförekomster. Efter konstaterande av dessa fakta skulle man kunna dra den slutsatsen, att boken såsom oceanisk art i Boråstrakterna har sina klimatkrav väl tillgodosedda.

5. GEOLOGISKA FAKTORER Boken trivs bäst på mullrik, kalkhaltig jord. Västergötlands gnejsberggrund täcks i norra Älvsborgs län av kalkrika jordarter, (efter Atlas över Sverige ur Sjörs), vilket skulle tillgodose bokens krav. Den i låglänta områden ofta tunga jorden undviker boken genom att liksom i Skåne klättra uppför sluttningar, varigenom den även når en viss vindskyddande effekt och undkommer de sena frosterna inom låglänta partier. Alla lokalerna återfinns i södersluttning, vilket ju är vanligt för växter vid deras nordgräns. Endast ett undantag förekommer med en i övrigt väl skyddad bokskogsdunge. Fig. 7. Vegetationsperiodens humiditet Martonnes humiditetstal. Efter Atlas över Sverige. Del av karta. Fig. 8. Kalkhaltiga berg- och jordarters utbredning. Efter Atlas över Sverige. Del av karta.

6. BOKEN SOM SKOGSTRÄD Boken (Fagus silvatica) är det bland våra så kallade ädla lövträd, som blir mest högvuxet. I Skåne finns bestånd av en medelhöjd på 30 m, men enstaka exemplar kan till och med bli 40 m. Boken, som är sambyggare, har tydligt trekantiga frukter, ollon, med kraftigt taggig yta. Mot hösten övergår ollonen från sin rödbruna färg till en mera sandfärgad. Man anser att goda ollonår inträffar med 5-10 års intervall. Lindquist (1931) särskiljer två huvudtyper av bok: den rätvuxna och den krokvuxna, av vilka det är den förra, som finns i Västergötland. Om våren särskiljer sig boken markant från omgivningen genom sin klart ljusgröna bladfärg, vilket Lindquist använde sig av för spårandet av bok från flygplan. Under senare delen av sommaren då denna vårfärg försvunnit, hittar man lätt igen bokar bland andra lövträd genom den karaktäristiska grenprofilen. På långt håll ser man bokens topprenar sticka upp över det övriga lövtaket, med spretiga granar som strävar mot skyn och med bladen vända mot solen. Andra träd har en mer homogen lövkrona, bokens liknar mer en flammande rishög. Den släta bokbarken är som ung gråbrun för att med tilltagande ålder övergå till skinande silvergrå. På mycket fuktiga växtokaler kan barken vara massivt täckt av mossor och lavar. På mycket gamla träd och träd stadda i förruttnelse förekommer tickangrepp. Se nedan. Som nämnts är det den rätvuxna boktypen, som förekommer i Västergötland. Denna typ uppträder emellertid med vissa variationer genom växtplatsen. Ett solitärträd blir aldrig så högt som ett i bestånd växande, och erhåller fruktsättning cirka tjugo år tidigare. Solitärträdets grenar kan böja sig ner ända till marken och kronan blir därigenom lågt ansatt. I bestånd blir grenansättningen hög på en lång rak stam. Då boken är en utpräglad skuggväxt bjuder det vissa tekniska svårigheter att anlägga en bokskogsplantering på ett område utan stora bokar. För att nå viss skuggverkan för de späda bokplantorna kan man anlägga en s.k. förkultur av annat trädslag om inte redan tidigare träd finns. Föryngring av etablerad bokskog sker med intervall beroende på ollonår. Inom de undersökta områdena har just denna föryngringsverksamhet varit mycket eftersatt, då man inte velat röra de gamla träden, som därmed hämmat återväxten. Bokens konkurrenskraft gentemot andra träd är mycket stor om markbeskaffenheten är gynnsam, se ovan. Har väl bokträden etablerat sig släpper de sedan inte upp några andra träd, då de utgör en kompakt ljusridå. De få träd, som lyckas komma upp en bit gör detta i skarvarna mellan bokkronorna, men förblir i regel smala taniga varelser som lever ett torftigt liv. Granar förekommer ofta under bokkronorna med en karaktäristisk gleshet, plattade toppar understödda av långa tunna undergrenar. Höjden hos dessa granar är i regel ej över två meter men oftare en meter. Ollonens groddbarhet ökas väsentligt om mekanisk bearbetning av jorden förekommer. Förr skötte ollonsvinen denna detalj, men i dag förekommer ju inte dessa, varför man på vissa ställen vid sådd företar maskinell uppluckring av jorden. Ollonbete inom Västergötland torde inte ha förekommit i någon större utsträckning. Andrén (1965) namnger några gårdar med ollonbete, men de efterforskningar jag gjort har visat att detta måste ha rört sig om ekollonbete. Däremot har jag funnit lämningar av svingärdor i Molla, se nedan, och lyckats få ollonbetet bekräftat av ortsbefolkningen. Den ekonomiska betydelsen av boken som skogsträd idag är ringa om någon alls. De skogsägare till de undersökta områdena som intervjuvats har låtit bokbestånden

stå kvar på grund av etisk natur. En man tackade de högre makterna för att han äntligen blivit kvitt den skiten. Äldre personer har kunnat berätta vad man tidigare sålt boken till och det har varit bokens hårda virke man i första rummet fikat efter. Valsar för tryckändamål har tillverkats av de grövsta träden. Ägaren till Skänsta kunde berätta att han blivit erbjuden 400 kronor för ett träd med diametern 75 cm i brösthöjd strax efter kriget, men då ha avböjde står detta praktträd fortfarande kvar. Hjul av olika slag t.ex. kugghjul, kvarnhjul och vagnshjul gjordes av bok och käppar som paraplykäppar svarvades fram. Golvtiljor och möbler blev ofta slutprodukten av bokbrädor och en man hade en hyvelbänk gjord av gårdens bok. Grevinnan de la Gardie på Högagärde berättade att hennes man på 20-talet sålde bok som bränsle till stadsborna, men då dessa kritiserade boken som brasbränsle eftersom det inte sprakade om den, vägrade han sälja mer, vilket räddade en av dagens finaste bokskogsförekomster i Västergötland, Bokehagen.

7. HEDBOKSKOG OCH ÄNGSBOKSKOG FINNS EJ NÅGOT SÅDANT KAPITEL I DETTA ORIGINAL!

8. BESKRIVNING AV 47 OLIKA BESTÅND AV BOK I VÄSTER- GÖTLAND Bestånden har utmärkts på en kartbilaga som finns i slutet. 1. LÅNGHULT 2,5 km SV Dalsjöfors. Området är 1 ha, 200 m långsträckt i öst-västlig riktning, i norr begränsat av till hälften åkermark och till hälften av sommarstugeträdgård. I söder finns blandad lövskog dominerad av ek med något inslag av gran. Bokskogen kläder en stark sydsluttning på en höjdnivå av 280 m.ö.h. Trädens diameter i brösthöjd är ganska homogent 50 cm, vilket tyder på en förhållandevis hög ålder, som också understöds av förekomsten av fallna döda träd. Tätheten mellan träden rör sig om 5-10 m, varför man kan anta att en gallring förekommit för länge sedan. Ortsbefolkningen berättar att gallring ej utförts under de tre sista decennierna. Taniga försök av gran, bok, lönn och rönn att finna växtplats under de massiva bokkronorna visas meningslösa och dessa plantor verkar inte kunna bli högre än 2-3 m. Övrig vegetation är mycket sparsam och domineras av kruståtel och harsyra. Ovan nämnda trädgård har varit bebyggd sedan 1780-talet, och under senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet bebodd av en botaniskt intresserad man, vilket kanske kan förklara denna resterande bokskogsförekomst. Antagligen har det förr funnits betydligt större bokskogar i området, då ett samhälle 2,5 km SV Långhult tagit del av sitt namn från bok, nämligen Gånghester. Förekommande arter (teckenförklaring se kapitel 1): Acer platanoides lönn + Picea abies gran + Quercus robur skogsek + Sorbus aucuparia rönn + Rubus idaeus hallon + Deschampsia flexuosa kruståtel / Anemone nemorosa vitsippa + Convallaria majalis liljekonvalj + Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra / Dryopteris filix-mas träjon + 2. HALLARED 1,5 km SV Aplareds station längs Roasjövägen. Området är ca 4,5 ha uppdelat på båda sidor om vägen, omgivet av lite åkermark och resten uppblandad granskog. Bokskogsområdet ligger i en svagt södersluttande slänt 230 m ö h, som sluttar i

sankmark. Trädens diameter i brösthöjd varierar mellan 10 och 40 cm och trädavståndet mellan 5 och 10 m, vilket tyder på att skogen är välskött och att man sörjt för föryngringen. Tydliga spår av rensning och avverkning finns. Markvegetationen är ytterst sparsam då träden går helt in i varandras lövkronor och det är endast kruståtel som är företrädd i någon större utsträckning. Däremot är vegetationen helt täckande av kruståtel och ekbräken i en liten glänta som bildats runt en timmerväg genom skogen och den förra längs dikesrenarna på Roasjövägen. Riklig epifytmossvegetation förekommer och en markant doft av påfallande rik representation av stinksvampen Phallus impudicus lägrade sig i skogen då jag besökte den. Angående mossorna se nedan. Vaccinium myrtillus blåbär + Deschampsia flexuosa kruståtel / Luzula pilosa vårfryle + Convallaria majalis liljekonvalj + Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetocella harsyra + Lastrea dryopteris ekbräken + 3. MÅLSRYD 100 m V Målsryds station. Området är ca 1 ha i form av en 50 ni bred nord-sydligt sträckt remsa, i norr, söder och väster begränsad av trädgårdar och i öster av Svenljungavägen. Sluttningen är brant och ligger på omkring 200 ni ö h. Trädens diameter i brösthöjd varierar mellan 5 och 50 cm, med de grövre träden företrädesvis i den södra delen av området och mera blandad trädstorlek i den norra. Inslaget av andra lövträdsplantor som rönn och lönn är också hänvisade till den norra delen. Gränsen mellan norra och södra delen består av en infartsväg till ett hus väster om området. Södra delen är den torftigaste av de två och domineras av kruståtel. Trädtätheten varierar mellan 5 och 8 m, och rensning är nyligen gjord. Påfallande mycket nedfallna ollon fanns i området, se nedan. Inga tecken fanns på att den starkt trafikerade vägen, som gränsar området i öster, inverkat menligt på träden, men kanske tecken funnits om yngre träd vuxit nära, vilket ej är fallet. luftföroreningen torde vara stor då den branta uppförsbacken ger mycket avgaser från bilarna. Acer platanoides lönn + Sorbus aucuparia rönn + Vaccinium myrtillus blåbär + Deschampsia flexuosa kruståtel + Luzula pilosa vårfryle +

Convallaria majalis liljekonvalj + Hieracium vulgatum hagfibbla + Lactuca muralis skogssallat + Oxalis acetosella harsyra + Solidago virgaurea gullris + Geranium silvaticum midsommarblomster + Lastrea dryopteris ekbräken + 4. NYGÅRDEN 1,2 km NV Målsryds stn. Området är ca 12 ha uppdelat j 11 ha obetad mark och 1 ha av fårbetad mark. Beträffande det senare området, se nedan. Skogens sträckning är 500 m längs en kulle vettande mot öster och söder, med en höjdsträckning mellan 200 och 250 m ö h. Trädens diameter i brösthöjd varierar mellan 20 och 50 cm och trädtätheten är mellan 5 och 10 m, dock med uthuggna gläntor av varierande storlek. Skötseln av skogen har varit intensiv under de senaste åren då området är satt under skogsvårdsstyrelsen. Man har låtit utforma skogen till en utflyktsplats med bänkar och bord utsatta i gläntorna. Gallringen har inte helt utförts med tanke på att bevara bokskogen utan man har låtit björk, ask, ek och gran stå kvar. En ingående vegetationsbeskrivning över området vore olyckligt då de stora omdaningarna av skogen även kommer att medföra ändringar i undervegetationen, vilket redan skett bl.a. i stora hav av uppkomna kruståtelbestånd. Området begränsas i väster av granskog, norr av betesmark, i öster av blandskog och i söder av sankmark med blandskog. Betula pubescens glasbjörk / Fraxinus excelsior ask + Picea abies gran + Quercus robur skogsek / Rhamnus frangula brakvek + Sorbus aucuparia rönn + Rubus idaeus hallon / Vaccinium myrtillus blåbär + Vaccinium vitis-idaea lingon + Deschampsia caespitosa tuvtåtel + Deschampsia flexuosa kruståtel x xx Luzula pilosa vårfryle x Convallaria majalis liljekonvalj + Geranium silvaticum midsommarblomster + Lamium album vitplister + Lamium purpureum rödplister +

Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra + Solidago virgaurea gullris + Trientalis europaea skogstjärna + Athyrium filix-femina majbräken + Lastrea dryopteris ekbräken / Lycopodium annotinum revlummer + Polypodim vulgare stensöta + Pteridium aquilinum örnbräken / 5. NYGÅRDEN II Tillhör samma område som 4 och är en utskjutande udde från norra delen av detta mot betesmarken, se ovan. På området som är ca 1 ha betar ett tiotal får, gotländska utegångsfår, vilka påverkar markvegetationen kraftigt. Uppblandningen av bok med ek och björk är markant då man här, liksom övriga delen av storområdet Nygården, gallrat kraftigt och inte gett boken företräde. Brösthöjdsdiametern är 20-30 cm och trädtätheten 10 m. Gallringen synes vara gjord nyligen varför den ökade ljusmängden till markskiktet säkerligen inte hunnit göra sig gällande. Hur länge fårbetet fortgått är okänt men det är tydligt att 1971 inte var första betesåret. Ingen risvegetation förekommer och tuvtåtel är rikligare än kruståtel. Vårfryle täcker vissa områden och riktiga surmarksväxter som knapptåg uppenbarar sig. Några slutsatser är nog farligt att dra av detta då kunskap saknas om områdets tidigare karaktär och hur länge fårarbetet fortgått. Deschampsia caespitosa tuvtåtel x Deschampsia flexuosa kruståtel / Juncus conglomeratus knapptåg / Luzula pilosa vårfryle xx Galium saxatile stenmåra + Geranium silvaticum midsommarblomster + Potentilla erecta blodrot + Rumex acetosella ängssyra + Betula pubescens glasbjörk xx Quercus robur skogsek xx 6. TJÄRNSJÖ 1,2 km ONO Målsryds stn. Området är ca 0,5 ha, 100 m långsträckt i sydväst-nordost, i nordväst och sydost begränsat av betesmark och i övrigt av blandskog. Lokalen utgöres av en sydostsluttning och är belägen på en höjd av 220 m ö h. Brösthöjds-

diametern är 30 till 50 cm och tätheten 5 till 10 m. Gallring har förekommit under 1940-talet och buskar och ris har hållits nere av betande nötkreatur och gotlandsrussar. Den åt sydost angränsande beteshagen har varit bebyggd sedan 1600-talet. Undervegetationen är mycket sparsam då lite ljus tränger ned och artfattigdomen är markant. Genom betningen förekommer ingen återväxt inom större delen av området. Anmärkningsvärd är den lilla koloni av kajor, som etablerat sig i en ihålig bok. Deschampsia flexuosa kruståtel / Luzula pilosa vårfryle + Geranium silvaticum midsommarblomster + Oxalis acetosella ängssyra + Dryopteris filix-mas träjon / Pteridium aquilinum örnbräken + 7. KULLA I 3,5 km VSV Dalsjöfors stn. Området är 1 ha, 200 m långsträckt i nordost-sydvästlig riktning i en svag södersluttning på 270 m ö h. Begränsning i sydost utgöres av väg och betesmark, i övrigt av gran-blandskog. Beståndet är delvis gallrat och uppvisar en vacker struktur med 40 cm brösthöjdsdiameter och 5-7 m trädtäthet, medan på andra ställen skogen antagit tät snårvegetation med 10-20 cm träddiameter i stort behov av gallring. Undervegetation förekommer nästan inte i de senare delarna, medan kruståtel och harsyra dominerar i de förra. Enda övriga trädinslaget utgörs av rönn. Längs den väg, som delar beståndet, byggs nya villor norr om området, varför man bör se upp för de ingrepp som nykolonisation kan föra med sig. Då Kulla I besöktes förekom upplagring av överblivet byggnadsmaterial i bokskogens närmast intilliggande nybyggnation. Sorbus aucuparia rönn + Deschampsia flexuosa kruståtel x Luzula pilosa vårfryle / Convallaria majalis liljekonvalj + Hieracium vulgatum hagfibbla + Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra / Dryoptoris filix-mas träjon + Lastrea dryopteris ekbräken +

8. KULLA II 150 m SV Kulla I. Området är 150 m långsträckt i nord-sydlig riktning, i väster begränsad av blandskog i övrigt av betesmark. Området ligger i en svag södersluttning på ca 270 ni ö h. Trädens brösthöjdsdiameter är 10-40 cm och skogens täthet 4 m. Den stora tätheten och den rika förekomsten av yngre träd pekar på att skogen måste gallras. Andra lövträd har vunnit inträde liksom gran och ger ett osnyggt intryck av en annars vacker bokförekomst. Brakved har funnit en växtplats nära den väg, som delar skogen mitt av i väst-östlig riktning, liksom tallört, kruståtel och harsyra som är de dominerande inslagen i undervegetationen, men även ris som blåbär förekommer. En kraftig glesning av beståndet rekommenderas liksom en bortgallring av de andra inkomna lövträden och gran så att en täthet på 5-10 m uppstår. Acer plantanoides lönn + Fraxinus excelsior ask + Picea abies gran + Populus tremula asp + Rhamnus frangula brakved + Sorbus aucuparia rönn + Vaccinium myrtillus blåbär + Deschampsia flexuosa kruståtel x Luxula pilosa vårfryle / Convallaria majalis liljekonvalj + Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra / Monotropa hypopitys tallört + Dryopteris filix-mas ekbräken / 9. ÖVRARPS SKOLA 3 km SO Dalsjöfors stn. Området är knappt 1 ha på en sydsluttning 275 m ö h. Begränsning i norr och söder utgörs av trädgårdar, i väster av blandskog och i öster av landsväg. Trädens brösthöjdsdiameter är 30-40 cm och trädtätheten är 10-15 m. En nyligen kraftig rensning har utförts, varför trädtätheten är tämligen låg. Frågan är om man inte skjutit över målet något med rensningen inom detta område, då man tagit bort nästan alla yngre träd och endast låtit träd av brösthöjdsdiametern 30-40 cm stå kvar. Den naturliga föryngringen har brutits och man måste betänka att träd av den kvarlämnade diametern är ganska gamla. Nu är avståndet mellan träden mycket stort, varför utrymme finns för nya plantor. Framtida röjningar måste dock ske med försiktighet, så att en föryngring i luckorna kommer till stånd.

Vaccinium myrtillus blåbär + Deschampsia flexuosa kruståtel x Luzula pilosa vårfryle / Hieracium vulgatum hagfibbla + Oxalis acetosella harsyra / Solidago virgaurea gullris + Veronica chamaedrys te-veronika + Dryopteris filix-mas träjon + Polypodium vulgare stensöta + 10. DRAERED 500 m S. Övrarps skola, område 9. Området är 3 ha långsträckt i väst-östlig riktning, omgivet av blandskog utom en kort bit betesmark i öster. Svag södersluttning på ca 275 in ö h. Trädens diameter i brösthöjd är 20-40 cm och tätheten 2-5 m. Förekomsten är nyligen rensad men man har ändå låtit trädtätheten vara hög. Återväxten är god men kanske skulle man glesa ut beståndet något för att få kraftigare träd. Som det nu är hämmar trädens lövverk varandra och den luftighet som vanligen karaktäriserar en bokskog föreligger inte. Genom det kompakta lövtaket slipper mycket lite ljus igenom varför markväxtligheten är nästan obefintlig. De få arter som finns representerade i fältskiktet är dåligt utvecklade och växer endast i enstaka exemplar. Sorbus aucuparia rönn + Deschampsia flexuosa kruståtel + Luzula pilosa vårfryla + Convallaria majalis liljekonvalj + Hieracium vulgatum hagfibbla + Oxalis acetosella harsyra + Solidago virgaurea gullris + Athyrium filix-femina majbräken + Dryopteris filix-mas träjon + 11. SKÄNSTA I 3 km V Dalsjöfors stn. Området är 3 ha omgivet av blandskog och sluttar mot väster i ett väl skyddat läge på 275-300 m ö h. Trädens brösthöjdsdiameter varierar mellan

15 och 40 cm och tätheten är 10 m. Skogen gallrades 1947 varvid 10 m-avståndet lämnades, men nu har en yngre generation beplantat sig däremellan, vilken man planerat att gallra inom en snar framtid. Inom detta område växer den i kapitel 6 omtalade stora boken. Skänsta I ingår i en större bokskogsremsa, som sträcker sig söderut till vägen Dalsjöfors - Draered, avhuggen på flera ställen av betesmark och blandskog till de uppkomna områdena 11-14. Betecknande för denna remsa är mycket hög markfuktighet, även idag användning som betesmark (ej område 14), samt att de är välskötta (ej område 14). Områdena 11-13 saknar dessutom det askgrå urlakningsskiktet, se nedan. Populus tremula asp + Sorbus aucuparia rönn + Deschampsia flexuosa kruståtel x Luzula pilosa vårfryle / Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra / Dryopteris filix-mas träjon + Lastrea dryopteris ekbräken / 12. SKÄLVARÅS 500 m 5 område 11, varifrån det är avskiljt genom ett hemman och betesmark. I väster och söder gränsar betesmark och i öster betad blandskog. Betesmarken upptar även bokskogsområdet, men det besöks av spåren att döma inte mycket av djuren. Växtligheten är sparsam, varför området inte tycks ha dragningskraft nog. Området är ca 1 ha och ligger som det förra på 275-300 m ö h. Marken sluttar starkt mot väster och har inte samma skyddade läge som område 11. Markfuktigheten är hög och ett avrinningsområde från sluttningen sträcker sig längs bokdungens sydbegränsning. Trädens brösthöjdsdiameter är i större delen av området mellan 20 och 50 cm och tätheten 5-10 m. Den nordligaste spetsen skiljer sig emellertid markant från övriga delen genom sin stora täthet och smala stammar. Förmodligen har större delen av området gallrats riktigt medan man lämnat denna lilla nordbit åt sitt öde. Tecken på tidigare gallring här föreligger inte heller. Deschampsia flexuosa kruståtel / Luzula pilosa vårfryle + Oxalis acetosella harsyra /

Lastrea dryopteris ekbräken / 13. SKÄNSTA II 25 m SV område 12. Begränsas i norr och väster av betesmark, i söder av blandskog och i öster en brant bergssluttning vars sidor är täckta av blandskog. Brösthöjdsdiametern är ganska homogent 30 cm och tätheten 5-10 m.1947 gallrades området krafigt och man lät endast träd av 5 cm diameter stå kvar vilka nu alltså blivit 30 cm. Ett kontinuerligt tjurbete har tillintetgjort all självsådd av nya bokar, då dessa djur enigt uppgift från markägaren begärligt mumsar i sig späda bokplantor och grenar. Några få rönnar och aspar har dock lyckats tränga sig upp till slystorlek. Anmärkningsvärt är att området, som ligger på 275 mö h, är beläget rakt norr om en sluttning, det vanliga är annars mera sydlig exponering. Nordöstra delen av det något mindre än 1 ha stora området består av och gränsar till ett sumpområde varför skogsfräken har ståndort där. Popolus tremula asp + Sorbus aucuparia rönn + Vaccinium myrtillus blåbär + Deschampsia flexuosa kruståtel x Maianthemum bifolium ekorrbär + Dryopteris filix-mas träjon + Equisetum silvaticum skogsfräken + Lastrea dryopteris ekbräken + 14. DALSJÖFORS SO Området är en direkt fortsättning av nr 13 efter en övergång av ca 75 m blandskog. Storleken är 1 ha och höjdförhållanden lika med område 13. Exponeringen är västlig och begränsningen utgörs av den nordliga blandskogen, som även följer östsidan. Mot väster gränsar en trädgård och mot söder landsvägen från Dalsjöfors till Draered. Trädens diameter i brösthöjd varierar mellan 20 och 50 cm och tätheten 5 till 10 m. Området förefaller gallrat för länge sedan, men nu utgör de största träden en hämmande föryngringsfaktor genom sin alltför ringa ljusgenomsläpplighet. Viss nedskräpning föreligger varför en upprensning vore önskvärd. Då bok uppträder rikligt i den angränsande blandskogen borde man här kunna bana väg för en större bokskogsförekomst. Närheten till samhället Dalsjöfors skulle också kunna understödja tanken på att låta göra området till ett strövområde. Bara genom att röja upp mellan områdena 13 och 14 skulle man genast erhålla minst 3 ha vacker bokskog. Lät man sedan område 12 ingå liksom det öster om dessa liggande skogspartiet erhålls ett ansenligt fritidsområde.

Picea abies gran + Sorbus aucuparia rönn + Rubus idaeus hallon / Deschampsia caespitosa tuvtåtel + Deschampsia flexuosa kruståtel / Luzula pilosa vårfryle + Geranium silvaticum midsommarblomster + Oxalis acetosella harsyra / Athyrium filix-femina majbräken / Dryopteris filix-mas träjon + Lastrea dryopteris ekbräken / Lastrea phaegopteris hultbräken + 15. BOKEHAGEN 8 km SO Dalsjöfors station och 1,5 km NV Dannike. Området är drygt 3 ha och avgränsas runt om av täta, höga granbestånd, varav det östra är mycket sumpigt. Höjden över havet är 250 m och sluttningen går åt sydöst. Brösthöjdsdiametern är 40-50 cm och tätheten 5-8 m, vilket vittnar om en gammal gallrad skog. Sly ligger kvar mellan träden och stora stubbar sticker upp. En stubbe av 30 cm diameter uppvisade hundra årsringar och har då de kvarvarande träden haft samma tillväxthastighet måste de vara ca 200 år gamla. På 20-talet såldes ved från området, se ovan. I ytterkanterna av skogen växer 1 m höga granar, som uppvisar omkring 15 årsringar av en tjocklek på 1/2 mm, medan lika höga granplantor några hundra meter därifrån, som vuxit under gynnsammare ljusförhållanden i en glänta har 10 årsringar av 1 mm tjocklek. Markfuktigheten är hög och trädstammarna är på vissa träd helt klädda med mossa, se nedan. Markvegetationen är koncentrerad till fläckar upp till 10 x 10 m där de kan vara helt täckande av exempelvis revlummer. Riklig förekomst av 50 cm höga bokplantor tryggar återväxten om man låter några av trädjättarna falla så att något lite ljus kan tränga ned, vilket nu inte är fallet. Picea abies gran + Rubus idaeus hallon + Deschampsia caespitosa tuvtåtel + Deschampsia flexuosa kruståtel + Luzula pilosa vårfryle + Geranium silvaticum midsommarblomster +

Maianthemum bifolium ekorrbär / Oxalis acetosella harsyra / Solidago virgaurea gullris + Viola riviniana skogsviol + Dryopteris filix-mas träjon + Dryopteris spinulosa skogsbräken + Lastrea dryopteris ekbräken + Lastrea phaegopteris hultbräken + Lycopodium annotinum revlummer / 16. RÖSHULT 500 m N Bokehagen. Området är ca 0,4 ha utsträckt i nord-sydlig riktning på en sydlig sluttning 235 m ö h. I norr och väster begränsas dungen av hög granskog, i öster av betesmark och i söder av blandskog. Mitt genom området löper en mindre väg. Brösthöjdsdiamtern är 40 cm och tätheten 3-5 m, vilket tyder på en gammal ogallrad skog. En äldre man berättade att på 1930-talet togs 3 ha bokskog norr om nuvarande förekomst bort varvid rensning av denna gjordes. Täta bestånd av 1-1,5 m höga granar utbreder sig under bokarna och något inslag av andra lövträd finns också. Revlummer breder ut sig i stora mattor och mossa finns rikligt, se nedan. Risvegetationen är yppig. Röshult tillsammans med områdena 15-19 ligger i utkanten av ett ca 3,5 x 2,5 km stort område, som på kartan kallas Bokeskogen. Överallt i denna skog finns bokar bland granarna, och flera av de äldre intervjuade personerna påstår att ungefär på 1700-talet var hela Bokeskogen enbart en bokskog. Betecknande nog ligger de nuvarande förekomsterna i nära anslutning till bebyggelsen, det är skönhetsvärdet som räddat återstoden. Röshultsförekomsten är emellertid i behov av upprensning för att återfå den rätta bokskogskaraktären. Acer platanoides lönn + Fraxinus excelsior ask + Picea abies gran x Populus tremula asp + Rhamnus frangula brakved + Sorbus aucuparia rönn / Rubus idaeus hallon + Vaccinium myrtillus blåbär x Vaccinium vitis-idaea lingon + Deschampsia flexuosa kruståtel + Luzula pilosa vårfryle / Geranium silvaticum midsommarblomster + Hieracium vulgatum hagfibbla +

Oxalis acetosella harsyra x Solidago virgaurea gullris + Dryopteris filix-mas träjon + Lastrea phaegopteris hultbräken + Lycopodium annotinum revlummer x 17. RYDET 2,2 km NO Röshult. Området omfattar endast ett femtontal träd, varför det från inventeringssynpunkt skulle lämnas därhän, helst som de flesta träden är i utomordentligt dåligt skick då många är döda. Emellertid är området av intresse för Bokeskogens spårande. De nu 50-60 cm kraftiga träden, som växer uppblandade med björk, hassel och gran, lämnades vid en stor avverkning på 1920-talet då det vid denna tidpunkt bodde ett fattighjon, Ägga-Fina, en änka med många barn, i en hyddliknande stuga. Hon hade fått tillåtelse av greve de la Gardie, som ägde skogen, att slå sig ned här och leva av äggförsäljning från sina höns. Man planterade gran runtom bokarna varför de idag utgör en glänta i den massiva granskogen. Då träden är gamla har en del murknat och fallit medan en del slagits av blixten genom sitt utsatta läge på 255 m ö h. Förekomsten av tickor är riklig, se nedan. En äldre man på hemmanet Rydet berättade att man i byn skiljde på två typer av bokar, vitbok och rödbok, varav Rydet-förekomsten skulle vara vitbok. Om man jämför dessa bokar med förekomsterna vid Aspås och torpet Bokeskogen, som han menade var rödbok, finner man emellertid inte någon skillnad. I den genomgångna litteraturen har heller inte skiljts mellan rödbok och vitbok. Någon artförteckning för undervegetationen på Rydet-förekomsten har inte upprättats, då den idag inte kan anses som annat än en bokblandskog, mycket lite lik en bokskog. 18. ASPÅS 800 m N område 17. Området är 1,5 ha och ligger i en syd-ostsluttning på 255-275 m ö h omgivet av blandskog i söder och i öster avgränsad av en väg. Brösthöjdsdiametern är 10-30 cm och tätheten 1-3 m. Hela skogen ger ett risigt och snårigt intryck och är svårframkomlig. Den förekommande undervegetationen är företrädesvis koncentrerad till skogens utkanter, då föga ljus slipper genom lövverket. En rejäl gallring behövs så att träden får en chans att utveckla sig, vilket inte nu är fallet. Aspås skulle vara den nordligaste bevarade utposten av Bokeskogen om nu denna funnits. Avgränsningen från den stora granskogen, som idag utgör Bokeskogen, mot Aspås är byn Rydet med bebyggelse och uppodlad mark, men överallt finner man solitärbokar då främst i nära anslutning till boningshusen. Sorbus aucuparia rönn +

Deschampsia flexuosa kruståtel / Hieracium vulgatum hagfibbla + Oxalis acetosella harsyra / Lastrea dryopteris ekbräken + Pteridium aquilinum örnbräken + 19. BOKESKOGEN 1,2 km V område 17. Området ligger vid torpet Bokeskogen, inte att förväxla med det större området Bokeskogen inom vilket områdena 15-19 ligger. Ytan är knappt 1 ha och ligger nästan plant på 300 m ö h, vilket gör att det är en av de högst belägna bokskogarna i Västergötland. Området avgränsas i norr och söder av granskog, i väster av ett sankmarkställe och i öster av öppen mark runt torpet. Brösthöjdsdiametern är 30-40 cm och tätheten 5-10 m. Skogen är alltså gallrad för länge sedan och då den antagit en mycket tjock lövverksstruktur förekommer nästan inte någon undervegetation. Som ett kuriosum kan nämnas att denna förekomst var den enda, som var omöjlig att fotografera på grund av de svaga ljusförhållandena. Bokeskogen är ytterligare ett gott tecken på hur bokens skönhetsvärde belönats med en restlokal inne i ett för övrigt granplanterat distrikt i anslutning till boningshus. Torpet Bokeskogen ligger i rak nord-sydlig linje med förekomsterna Bokehagen och Röshult, vilket dock inte betyder att denna gräns skulle vara västgräns för den förmodade forna stora Bokeskogen. Solitärbokar och mindre grupper förekommer längs hela den mot väster nedsluttande platån mot vägen Hallabro - Dannike, 1,5 km därifrån. Sorbus aucuparia rönn + Deschampsia flexuosa kruståtel + Anemone nemorosa vitsippa + Oxalis acetosella harsyra + Lastrea dryopteris ekbräken + 20. HULT (DANNIKE) 1 km SV Dannike. Området är 3 ha, beläget på en kulle med största utsträckning mot söder. Mot norr och öster avgränsas området av betesmark, i söder av ett sankmarksområde och i övrigt av blandskog. Höjdnivån är 210 m ö h. Trädens diameter i brösthöjd varierar mellan 5 och 40 cm och tätheten 5 till 10 m. Skogen är gallrad och man har sörjt för föryngringen genom att låta förhållandevis många yngre träd stå kvar. Undervegetationen består mest av blåbär, samt stora mattor av vårfryle. Inslaget av andra träd i slystadiet är markant och även den mindre vanliga före-

komsten av en uppkommer här. Om man vill bevara den riktiga bokskogskaraktären inom området bör man rensa bort de övriga invandrade trädslagen och helt ge fritt utbredningsrum åt bokplantorna. Betula pubescens glasbjörk + Juniperus communis en + Picea abies gran / Pinus silvestris tall + Quercus robur skogsek / Sorbus aucuparia rönn / Rubus idaeus hallon + Vaccinium myrtillus blåbär x Deschampsia caespitosa tuvtåtel x Deschampsia flexuosa kruståtel x Luzula pilosa vårfryle x Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra + Dryopteris filix-mas träjon + Lycopodium annotinum revlummer + 21. GULLESTORP 6,5 km NO Dalsjöfors station och 100 m V sjön Tolken. Området är 2,5 ha och ligger på en sydostsluttning på 275 m ö h. I söder begränsas området av en äng, i övrigt av blandskog. Trädens brösthöjdsdiameter varierar från 5 till 70 cm och tätheten från 5 till 10 m. Skogen är nyligen gallrad och man har sörjt för återväxten genom att inte ta bort allt sly. På vissa ställen är marken mycket fuktig på grund av avrinningen från kullen, medan andra ställen är torra. Anmärkningsvärt är det fynd som gjordes av en myrstack. Normalt ligger dessa i barrskogar, då stackmyran bygger sitt samhälle av barr, men här hade de anpassat sig och byggt av knoppfjäll från bok, torra delar av kruståtel samt mindre grenbitar och bitar från bark, som måste härröra från bok. Sorbus aucuparia rönn + Rubus idaeus hallon + Deschampsia flexuosa kruståtel x Luzula pilosa vårfryle + Convallaria majalis liljekonvalj +

Oxalis acetosella harsyra / Viola riviniana skogsviol + Dryopteris filix-mas träjon + Lastrea dryopteris ekbräken / Lastrea phaegopteris hultbräken + 22. VASARED 5,5 km SV Ulricehamns station och 1,5 km V. Åsunden. Området är 2 ha och ligger på en syd-ostsluttning 275 m ö h. Mot norr avgränsas området av betesmark och blandskog, mot väst, öst och syd begränsas det av vägar med betesmark på andra sidan. Brösthöjdsdiamtern är 15 till 30 cm men några enstaka träd uppnår 100 cm. Tätheten är 5 till 10 m då skogen nyligen gallrats. Längs den mot norr ledande vägen fortsätter skogsområdet i blandskog med mycket inslag av bok, varför det vore möjligt att låta bokskogsbeståndet inom området utbreda sig i denna riktning. Undervegetationen skiljer sig något från övriga undersökta bokskogars genom förekomsterna av bergrör, flenört och mjölkört. Dessa arter har inte hittats inom övriga områden med undantag för den första, som hittats på ytterligare två lokaler. Te-veronika är en annan mindre vanlig art som hittats i Vasared och endast några andra av de undersökta lokalerna. Förekomsten av bokollon i lövskiktet var också anmärkningsvärt riklig. Populus tremula asp + Sorbus aucuparia rönn + Rubus idaeus hallon + Calamagrostis epigeios bergrör + Deschampsia flexuosa kruståtel x Epilobium angustifolium mjölkört + Maianthemum bifolium ekorrbär + Scrophularia nodosa flenört + Veronica chamaedrys te-veronika + Dryopteris filix-mas träjon + 23. MOLLA 2 mil N Borås, O. Mollasjön. Området är 10 ha, 500 m NS sträckning längs en västsluttning 175-200 m ö h. I väster gränsar skogen till betesmark, i övrigt till blandskog. Brösthöjdsdiametern är 20-75 cm men det finns även träd med diametern 120 cm. Tätheten är 5-10 m. Gallring har förekommit för länge sedan, men skogen

är återigen i behov av en rensning då en del äldre träd dött och återväxten inte är i önskad omfattning. Landskapet runtomkring har enligt ortsbefolkningen ändrats en hel del under den senaste generationen, då mycket bok- och ekskog tagits bort till förmån för granplanteringar. I skogarna finns fortfarande rester efter inhägnader för ollonsvin samt smedjor där man utnyttjat bok som bränsle. Bönderna i trakten håller boken som ett ogräs i sina skogar och den relativt stora förekomst som fortfarande finns har räddats av en jägmästare, som hade ett torp i närheten, och som ville bevara den vackra skogen. Artrikedomen är stor och ljung återfinns här som enda fynd i bokskog i undersökningen. Corylus avellana hassel + Juniperus communis en + Rhamnus frangula brakved + Sorbus aucuparia rönn + Calluna vulgaris ljung + Rubus idaeus hallon + Calamagrostis epigeios bergrör + Deschampsia flexuosa kruståtel + Luzula pilosa vårfryle + Anemone hepatica blåsippa + Convallaria majalis liljekonvalj + Filipendula ulmaria älggräs + Geranium silvaticum midsommarblomster + Hieracium vulgatum hagfibbla + Maianthemum bifolium ekorrbär / Oxalis acetosella harsyra / Trientalis europaea skogsstjärna / Viola riviniana skogsviol + Athyrium filix-femina majbräken x Dryopteris filix-mas träjon / Lastrea dryopteris ekbräken x Lastrea phaegopteris hultbräken + Lycopodium annotinum revlummer + Polypodium vulgare stensöta + Pteridium aquilinum örnbräken + 24. STORA MOLLUNGEN I 5 km 0 förekomst 23, S sjön Sandsken. Området är 1 ha och ligger helt plant på 240 m ö h. Trädens diameter i brösthöjd är 20-50 cm, men även nya frösådda plantor förekommer. Tätheten är 5-10 m och visar att gallring företagits. Hela området omgärdas av blandskog. Då landsvägen löper nära området utnyttjas detta till rastplats

varför viss nedskräpning hade skett. Skogen är en av de få som hållits helt ren från övriga träd, varför den ger en god bild av en vacker bokskogsförekomst, då den även är välskött. Rikedomen på arter är inte särskilt hög, vilket man skulle kunna föreställa sig då skogen är tämligen rik på genomfallande ljus. Den dominerande arten är ekorrbär. Rubus idaeus hallon + Vaccinium myrtillus blåbär + Deschampsia flexuosa kruståtel / Luzula pilosa vårfryle + Convallaria majalis liljekonvalj + Maianthemum bifolium ekorrbär x Oxalis acetosella harsyra + Trientalis europaea skogsstjärna + Veronica chamaedrys te-veronika + Dryopteris filix-mas träjon + Lastrea dryopteris ekbräken + 25. STORA MOLLUNGEN II 750 m NV område 24, 500 m N gården Stora Mollungen. Området är 3 ha och ligger i en svag nordsluttning på 210 m ö h. Runt omkring gränsar blandskog. Brösthöjdsdiametern är 20-50 cm och tätheten 5-10 m. Karaktären på området är detsamma som på område 24, men något litet inslag av rönn förekommer, och i stället för ekorrbär dominerar harsyra. På några ställen fanns stora gropar uppgrävda med en diameter på ett par meter. I botten fanns tydliga kollager. Borås Tidning lät fråga allmänheten vad detta kunde härröra sig från. Några tips, som lät trovärdiga, var att det rörde sig om så kallade lingropar. Man gjorde ett bål av bokträ i botten på gropen, varpå man över den följande glöden lade slanor i ett gallerverk för att kunna torka lin på. Sorbus aucuparia rönn + Deschampsia flexuosa kruståtel / Luzula pilosa vårfryle / Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra x Viola riviniana skogsviol + Athyrium filix-femina majbräken + Dryopteris filix-mas träjon +

Lastrea dryopteris ekbräken / Lastrea phaegopteris hultbräken + Lycopodium annotinum revlummer + Polypodium vulgare stensöta + 26. LÅNGARED 3,5 km SO område 23, 3,5 km O. Borgstena station. Området är 1 ha och ligger strax intill ett boningshus på 275 m ö h. I söder gränsar området till blandskog, i övrigt till betesmark. Trädens brösthöjdsdiameter varierar mellan 20 och 50 cm och tätheten mellan 5 och 10 m. Skogen är välrensad, men man har inte lämnat några föryngringsträd utan endast släppt fram de redan gamla träden. Området är ett typiskt exempel på hur boken bevarats vid husknuten för att vara ett vackert naturinslag inom bekvämt avstånd. Undervegetationen domineras av ris och i kanterna av skogen växer unga lönnar, aspar och björkar. Anmärkningsvärt är att det endast fanns liljekonvalj som företrädare för örterna, inte ens harsyra förmådde skaffa sig en växtplats här. Acer platanoides lönn + Betula pubescens glasbjörk + Populus tremula asp + Vaccinium myrtillus blåbär x Calamagrostis epigeios bergrör + Deschampsia flexuosa kruståtel / Convallaria majalis liljekonvalj + 27. S. HYSSNA 1 km SO Hyssna kyrka. Området är cirka 6,5 ha, 250 m brett och 300 m långt. I norr och nordväst begränsas det av uppodlad mark, i övrigt av granskog med något litet inslag av lövträd. Höjdskillnaden på den bokklädda nord - nordvästsluttningen uppgår till 75 m med lägsta punkt 75 m ö h. Trädens diameter i brösthöjd varierar mellan 10 och 30 cm. Återväxten är tämligen god då trädtätheten bland de äldre träden är över 10 m med unga plantor i gläntorna. Undervegetationen är sparsam men artrikedomen är stor. Som fritidsområde måste området betraktas som ypperligt genom sin närhet till samhället Hyssna och genom sin stora skönhet. Den stora artrikedomen med bl.a. blåsippa gör området botaniskt intressant. Corylus avellana hassel + Picea abies gran +

Pinus silvestris tall + Quercus robur skogsek + Rhamnus frangula brakved + Sorbus aucuparia rönn + Rubus idaeus hallon / Vaccinium myrtillus blåbär / Vaccinium vitis-idaea lingon + Deschampsia caespitosa tuvtåtel + Deschampsia flexuosa kruståtel x Luzula pilosa vårfryle + Anemone hepatica blåsippa + Hieracium vulgatum hagfibbla + Maianthemum bifolium ekorrbär xx Melampyrum silvaticum skogskovall + Oxalis acetosella harsyra x Solidago virgaurea gullris + Veronica chamaedrys te-veronika + Viola riviniana skogsviol + Athyrium filix-femina majbräken + Lastrea dryopteris ekbräken + Lastrea phaegopteris hultbräken + Lycopodium annotinum revlummer x Polypodium vulgare stensöta + Djuriakttagelser: Björktrast Koltrast Lövsångare Ringduva Hål i stammarna efter hackspettar 28. TORRÅS 4 km söder Sätila och 2 km öster Lygnern. Området är cirka 1 ha uppdelat i två bitar av landsvägen Sätila - Edared. Hela området är uppblandat med hassel, vilken tar överhanden i utkanterna. Skogens svaga sydsluttning ligger 100 m ö h. Gallring av skogen har säkerligen inte utförts på länge, då snårigheten är stor och trädens brösthöjdsdiameter håller sig i nedre halvan av 10-40 cm. En riklig förekomst av stor häxört inom ett tiotal kvadratmeter stort område på den västra av de bägge bitarna, gör bokskogen unik för Älvsborgs län. Inte på något annat ställe har denna växt noterats. Det största hotet mot förekomsten torde vara en breddning av vägen, varför man bör låta detta ske åt öster.

Corylus avellana hassel x Quercus robur skogsek + Rhamnus frangula brakved + Sorbus aucuparia rönn + Sorbus intermedia oxel + Rubus idaeus hallon / Deschampsia flexuosa kruståtel x Anemone hepatica blåsippa + Circaea lutetiana stor häxört / Geranium silvaticum midsommarblomster + Hieracium vulgatum hagfibbla + Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra x Solidago virgaurea gullris + Trientalis europaea skogsstjärna + Athyrium filix-femina majbräken + Lastrea dryopteris ekbräken / Djuriakttagelser: vanlig groda 29. TOSTARED 2,5 km V. kyrkan i Tostared. Området är cirka 9 ha, uppdelat i en nord-sydlig och en ost-västlig del. Den angränsande marken är uppodlad med undantag för en liten bit blandskog. Genom området löper landsvägen Edared - Fjärås, vilken kräver att åtgärder vidtas för att förhindra nedskräpning. En rastplats har iordningställts där vägen korsar bokskogen, men då man inte satt upp en papperskorg har området smutsats ner ordentligt i anslutning till rastplatsen. Då området avvattnas av en bäck, som mynnar i Lygnern nära en badplats, måste även de sanitära förhållandena ses över. Området ligger 50 m ö h på en nordsluttning ner till sjön Lygnerns nivå. Trädens diameter i brösthöjd är 10-50 cm. Fågelrikedomen är ganska hög. Alnus glutinosa klibbal + Fraxinus excelsior ask + Corylus avellana hassel + Quercus robur skogsek + Sorbus aucuparia rönn +

Rubus idaeus hallon x Vaccinium myrtillus blåbär + Carex remota skärmstarr x Deschampsia flexuosa kruståtel x Luzula pilosa vårfryle + Convallaria majalis liljekonvalj + Geranium silvaticum midsommarblomster + Maianthemum bifolium ekorrbär + Oxalis acetosella harsyra x Solidago virgaurea gullris + Veronica chamaedrys te-veronika + Viola riviniana skogsviol + Athtrium filix-femina majbräken + Dryopteris filix-mas träjon + Lastrea dryopteris ekbräken + Lastrea phaegopteris hultbräken + Matteuccia struthiopteris strutbräken x Djuriakttagelser: bofink koltrast ringduva talltita vanlig groda 30 V. ÖRESJÖN 250 m väster V. Öresjön. Området är cirka 1 ha utsträckt 200 m i nord-sydlig riktning. Marken sluttar mot öster och höjden över havet är 90 m. En rensning har nyligen ägt rum varför trädens diameter endast är 10-30 cm i brösthöjd. Tätheten mellan träden är 5-10 m. Bokförekomsten ser mycket prydlig ut, men tyvärr har man lämnat några granar och tallar, vilket förtar helhetsintrycket. Tätheten före gallringen torde ha varit mycket stor, då undervegetationen är ytterst sparsam. Den mesta undervegetationen finns längs den väg, som avgränsar området i öster. I väster avgränsar betesmark och i norr och söder blandskog. Deschampsia flexuosa kruståtel + Luzula pilosa vårfryle + Oxalis acetosella harsyra x Lastrea phaegopteris hultbräken +