2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis och även om inpendlingen minskat med 500 personer jämfört med 2012 både in- och utpendling sker till landets samtliga kommuner. Här redovisas pendlingens omfattning både in och ut men också den mycket omfattande inomregionala pendlingen med bland annat kommunala jämförelser. 1 Stockholms län hela Sveriges arbetsmarknad Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Regionen präglas också av en dynamisk arbetsmarknad som lockar personer från landets samtliga kommuner. Inpendlingen svarar för 8,4 procent av arbetsmarknaden i länet. Det är den lägsta andelen under den senaste 10-årsperioden vilket förklaras av att inpendlingen minskat något, och av en fortsatt hög sysselsättningsgrad bland länets invånare. Inpendlingen är dock en mycket viktig del av kompetensförsörjningen i huvudstadsregionen. Den i särklass största pendlingsströmmen över länsgräns sker mellan Stockholms och Uppsala län, där nästan en femtedel av Uppsala läns förvärvsarbetande har sin arbetsplats i Stockholms län (Diagram 3). Diagram 1 och 2. Antal in- och utpendlare till/från Stockholms län 2004 2013 Inpendling över länsgräns Män Kvinnor Män och kvinnor Utpendling över länsgräns Män Kvinnor Män och kvinnor 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1 Källa: Om inte annat anges så är källan SCB:s arbetsmarknadsstatistik (RAMS) för 2012 1
Diagram 3. Andel inpendlare till Stockholms län i förhållande till antalet förvärvsarbetande i respektive län (%) 20 18 17,3 16 14 12 12,7 10 8 6 4 2 4,2 4,1 2,3 2,1 2,1 2,0 1,7 1,6 1,6 1,3 1,3 1,3 1,3 1,2 1,1 1,0 1,0 1,0 0 Stockholms län hela Sveriges kompetensförsörjning Länet bidrar med 36 803 personer som pendlar ut till andra regioner, varav 34 807 pendlar till andra delar av Sverige och 1 996 till utlandet (Diagram 4). Även när det gäller utpendling är Uppsala län i särklass. Fler pendlar till Västra Götalands län än till Södermanlands län. I förhållande till 2012 har den största relativa ökningen skett till Jämtland med över 11 procent följt av Dalarna, Västmanland och Kalmar, samtliga med cirka 6 procent. Utpendlingen till Halland, Blekinge, Örebro och Gotland har minskat. 2
Diagram 4. Antal utpendlare till respektive län 2013 10000 9000 8823 8000 7000 6000 5000 4955 4000 3697 3296 3000 2000 1000 1848 1834 1323 1151 1124 971 769 747 673 639 572 554 530 498 481 322 0 Som framgår av diagram 4 så går utpendlingen till samtliga län. Mindre känt är kanske att Stockholms län normalt sett också bidrar med förvärvsarbetande i landets samtliga kommuner, det vill säga det finns minst en förvärvsarbetande i landets 290 kommuner som har sin bostad i Stockholms län. Inpendlingen en viktig pusselbit för att klara den framtida kompetensförsörjningen Länsstyrelsen har på olika sätt understrykt vikten av att öka andelen elever som först tar sig igenom grundskolan med godkända betyg och därefter även klarar gymnasieskolan för att vara konkurrenskraftiga på den framtida arbetsmarknaden. Viktigt är också att vi har en infrastruktur som underlättar pendlingsströmmarna, inte minst inom Mälarregionen och att pendlingen i huvudsak kan ske via fungerade tågtrafik. Efterfrågan på arbetskraft ökar med 200 000 De kommande 10 åren förväntas efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län öka med 200 000 personer. Merparten av ökningen (150 000) kommer att ske för personer med en eftergymnasial utbildning. Efterfrågan på gymnasieutbildade väntas öka med 64 000 medan efterfrågan på personer med endast förgymnasial utbildning beräknas minska med 12 000 personer. Brist på arbetskraft förväntas framför allt uppstå inom områdena vård, pedagogik, lärarutbildning, tjänster samt inom teknik och tillverkning. Störst brist beräknas inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Inom tjänsteområdet och teknik och tillverkning beräknas efterfrågan på exempelvis arkitekter och högskoleingenjörer överstiga tillgången. I enskilda utbildningsgrupper beräknas stora brister inom till exempel omvårdnadsutbildade, förskolelärare och högskoleingenjörer. Gemensamt 3
för många av de områden där det förväntas råda brist på utbildade är att där även finns en skev fördelning mellan kvinnor och män. Tabell 1. Utbildningsgrupper med beräknad brist på tillgång 2020 Utbildningsgrupp Beräknad brist 2020 Förskolelärare 4 400 Fritidspedagoger 1 000 Yrkeslärare 1 100 Högskoleingenjörer 5 100 Barn och fritid (gymnasium) 4 000 Biomedicinska analytiker 1 200 Sjuksköterskor 1 600 Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 2020 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Den inomregionala pendlingen är den i särklass största Inpendlingen från andra län är ett viktigt tillskott för länets utveckling men den stora pendlingsströmmen sker inom länet. Den inomregionala pendlingen (bor i en kommun och arbetar i en annan) är nästan fem gånger så stor som inpendlingen från annat län. Det är mot den bakgrunden minst lika viktigt att det inomregionala trafiksystemet (pendeltåg, tunnelbana, bussar och inte minst cykelstråk) fungerar väl. Tabell 2. Förvärvsarbetande 16+ år i länet 2013 Totalt Män Kvinnor Män Kvinnor Nattbefolkning 1 092 462 560 579 531 883 51,3% 48,7% Utpendling till annat län 36 803 22 352 14 451 60,7% 39,3% Kvar av nattbefolkning 1 055 659 538 227 517 432 51,0% 49,0% Arbetar i hemkommunen 567 037 279 154 287 883 49,2% 50,8% Arbetar i annan kommun inom länet 488 622 259 073 229 549 53,0% 47,0% Tillkommer från annat län 97 042 61 225 35 817 63,1% 36,9% Dagbefolkning 1 152 701 599 452 553 249 52,0% 48,0% Med nattbefolkning menas förvärvsarbetande som har sin bostad i länet Könsskillnaderna är relativt små i den inomregionala pendlingen medan männen dominerar såväl insom utpendlingen över länsgränsen. I jämförelse med 2012 är könsskillnaderna i stort sett oförändrade. 2 2 Mer utförlig redovisning av pendlingen uppdelad på kön i ett kommande Nutid & framtid 4
Den inomregionala pendlingen kommunala jämförelser Som redovisats ovan är den inomregionala pendlingen betydande. Nästan hälften av de förvärvsarbetande i länet har sin bostad i en kommun och arbetar i en annan. Det föreligger dock stora variationer mellan kommunerna där Solna har en dagbefolkning som är nästan två gånger så stor som nattbefolkningen, det vill säga Solna har nästan dubbelt så många arbetsplatser som antalet förvärvsarbetande som bor i kommunen även om kvoten minskat med 7 procentenheter jämfört med 2012. Det omvända gäller Salem där dagbefolkningen motsvarar knapp 40 procent av nattbefolkningen (Diagram 5). Förutom Solna är det små skillnader jämfört med 2012. Diagram 5. Kvot dagbefolkning i förhållande till nattbefolkning 2013 förvärvsarbetande 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Solna Sigtuna Stockholm Danderyd Södertälje Länet Huddinge Sundbyberg Norrtälje Sollentuna Järfälla Upplands Väsby Täby Nacka Upplands-Bro Haninge Ekerö Botkyrka Nynäshamn Lidingö Värmdö Vallentuna Nykvarn Österåker Tyresö Vaxholm Salem Värdet för länet överstiger alltid 1,0 när inpendlingen från andra län är större än utpendlingen När det gäller utpendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande som bor och arbetar i samma kommun så är även där skillnaderna stora mellan länets kommuner. Sundbyberg och Salem toppar med över 4 i kvot, det vill säga 80 procent av kommunens förvärvsarbetande arbetar i annan kommun. Stockholm har ett kvotvärde på 0,35 men genom sin storlek motsvarar det ändå en utpendling på över 124 000 förvärvsarbetande eller knappt en fjärdedel av länets samlade utpendling (Diagram 6). 5
Diagram 6. Utpendling i förhållande till antalet förvärvsarbetande i den egna kommunen 2013 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sundbyberg Salem Danderyd Solna Sollentuna Nykvarn Tyresö Huddinge Täby Vallentuna Botkyrka Nacka Vaxholm Upplands-Bro Lidingö Upplands Väsby Järfälla Haninge Österåker Värmdö Ekerö Nynäshamn Länet Sigtuna Södertälje Norrtälje Stockholm In- och utpendling över tid kommunala jämförelser 2004 2013 Värmdö har passerat Nykvarn avseende den största ökningen av inpendlingen under de senaste 10 åren och båda tillsammans med Vallentuna har en ökning på över 50 procent. Vaxholm är den enda kommun där inpendlingen minskat under perioden 2004-2013 (Diagram 7). Störst relativ ökning jämfört med 2012 finns i Norrtälje med drygt 7 procent följt av Upplands-Bro, Tyresö och Solna med cirka 5,7 procent. Jämfört med 2012 har Värmdö den största ökningen med drygt 8 procent följt av Vallentuna med en ökning på drygt 5 procent. Samtliga kommuner har ökat sin utpendling under perioden vilket ytterligare understryker en geografiskt växande arbetsmarknad för alltfler människor. Solna toppar listan över störst ökning i antalet utpendlare för perioden 2004 2013 (Diagram 8). Solna kännetecknas av höga värden i samtliga fall, hög andel dagbefolkning, hög andel inpendling och hög andel utpendling. Jämfört med 2012 har Sundbyberg ökat med 4,8 procent följt av Södertälje 4,4 procent, Sigtuna 3,8 procent och Solna 3,7 procent. 6
Diagram 7. Förändring inpendling 2004-2012 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% Värmdö Nykvarn Vallentuna Ekerö Salem Upplands-Bro Österåker Nacka Norrtälje Tyresö Botkyrka Huddinge Sollentuna Lidingö Danderyd Stockholm Haninge Länet Södertälje Järfälla Solna Sundbyberg Nynäshamn Sigtuna Täby Upplands Väsby Vaxholm Diagram 8. Förändring utpendling 2004-2013 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Solna Sundbyberg Södertälje Sigtuna Stockholm Nacka Huddinge Vallentuna Länet Nynäshamn Sollentuna Botkyrka Upplands Väsby Haninge Värmdö Vaxholm Täby Upplands-Bro Lidingö Salem Tyresö Ekerö Norrtälje Järfälla Danderyd Nykvarn Österåker 7
Tabell 3. Sammanställning kommunvis förvärvsarbetande 16+ år 2013 Förvärvsarbetande 16+ 2013 Nattbefolk ning Inpendling inom länet Inpendling utom länet Utpendling inom länet Utpendling annat län Utpendling övrigt (utland) Dagbefolkn ing Upplands Väsby 20 725 6 929 1 848 13 421 802 22 15 257 Vallentuna 16 475 3 502 553 11 145 445 15 8 925 Österåker 20 482 2 572 288 12 354 480 16 10 492 Värmdö 20 413 3 467 443 12 323 428 46 11 526 Järfälla 33 041 11 822 2 163 21 481 973 25 24 547 Ekerö 13 366 2 980 471 7 962 349 9 8 497 Huddinge 49 814 27 907 2 331 34 556 1 120 58 44 318 Botkyrka 39 504 10 489 1 294 26 658 800 40 23 789 Salem 7 730 1 323 167 5 990 191 7 3 032 Haninge 39 755 11 132 1 278 24 468 761 55 26 881 Tyresö 21 914 4 608 370 15 335 435 22 11 100 Upplands-Bro 11 953 2 979 1 716 7 584 666 8 8 390 Nykvarn 4 894 810 491 3 323 234 4 2 634 Täby 32 702 13 222 1 322 22 218 964 56 24 008 Danderyd 14 532 13 757 1 120 10 380 536 32 18 461 Sollentuna 33 614 14 919 2 641 23 746 1 074 45 26 309 Stockholm 472 952 234 372 51 550 106 282 15 819 1 100 635 673 Södertälje 40 918 13 195 7 285 12 523 1 511 29 47 335 Nacka 47 508 17 922 1 771 31 789 1 175 96 34 141 Sundbyberg 22 646 14 425 1 455 17 630 755 33 20 108 Solna 39 368 56 764 7 496 27 705 1 496 79 74 348 Lidingö 21 284 5 008 662 13 958 659 45 12 292 Vaxholm 5 604 860 103 3 704 153 20 2 690 Norrtälje 27 504 1 789 866 7 042 1 192 89 21 836 Sigtuna 21 120 10 603 7 196 8 595 1 508 14 28 802 Nynäshamn 12 644 1 266 162 6 450 281 31 7 310 Länet 1 092 462 488 622 97 042 488 622 34 807 1 996 1 152 701 Kontakt Vill du veta mer kan du kontakta: Kjell Haglund Chefsanalytiker Länsstyrelsen Stockholm Tfn 010-223 13 46 Om Nutid & framtid Nutid & framtid är en serie nyhetsbrev från Länsstyrelsens analysfunktion. Syftet med serien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Stockholms län. På www.lansstyrelsen.se/stockholm kan du anmäla dig för prenumeration och ladda ner samtliga nyhetsbrev. 8