Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Relevanta dokument
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Biologi

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Naturorienterande ämnen

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Pedagogisk planering

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Metoder och arbetssätt

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

Lokal Pedagogisk planering

Estetiska perspektiv i Lgr 11

LGR 11 ÅK 1 3. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll

Grovplanering 2012/2013 BILD

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

Göteborg 5 december Teknik

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Workshop om kursplaner åk 7 9

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Kommentarmaterial till kursplanen i kemi

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Kommentarmaterial till kursplanen i fysik

Fysiken i naturen och samhället

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Nationella Skräpplockardagar

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

natur och miljö Syfte

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

Fysik Kunskapens användning

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Kursplanen i ämnet kemi

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Den övergripande tanken

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Från frö till planta (F-6)

Transkript:

LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera tekniska lösningar Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Dessa sex förmågor i NO och Teknik kommer vi att arbeta med under året i de olika ämnena. I NO och Teknik i år 1-3 integreras ofta ämnen i varandra vilket gör att arbetsområdena går i varandra och mäter flera förmågor. På Lindöskolan arbetar vi med ett skolutvecklingsprogram som heter NTA=Naturvetenskap och Teknik för alla i syfte att stimulera nyfikenhet och öka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik. Centralt innehåll för NO: Året runt i naturen Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varndra. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika årstider på året. Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Kropp och själ Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, tex. i gungor och rutschbanor. Människans användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Vattnets olika former, fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, t.ex. genom avdunstning och filtrering. Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över t.ex. närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp t.ex. plats, läge och gräns. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Berättelser om natur och naturvetenskap Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Metoder och arbetssätt

Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Centralt innehåll för Teknik: Tekniska lösningar Några vetenskapliga föremål för att uppnå funktion, ex föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmar naturen ex kupande handen som förebild för förvaringskärl. Material för eget konstruktionsarbete. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag oh hu de är anpassade. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning, tex. när man hanterar elektricitet. Bedömning/kunskapskrav NO i år 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön Eleven kan föra samtal om årstider och berätta om förändringar i naturen. Eleven kan berätta om några av människans kroppsdelar och sinnen. Eleven kan prata om människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven kan berätta om ljus och ljud och dess egenskaper. Eleven kan berätta om vatten och luft och deras egenskaper.

Eleven kan samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Eleven kan utföra fältstudier och göra enkla undersökningar som handlar om naturen, människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven kan göra enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter. Eleven kan visa och beskriva vårt solsystem. Eleven kan göra jämförelser, se lösningar för att finna nya metoder och arbetssätt. Eleven kan använda sig av dokumentation i diskussion och samtal. Bedömningen utgår ifrån det vi arbetat med under terminen, kunskapskraven gäller för år 3 i NO. Bedömning/kunskapskrav i Teknik gäller för år 6 och betyget E Eleven kan beskriva enkla tekniska lösningar i vardagen. Eleven kan beskriva hållfasta konstruktioner i vardagen. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar. Eleven kan göra enkla dokumentationer av arbetet med hjälp av skisser, modeller eller texter. Eleven kan föra underbyggda resonemang kring hur föremål och tekniska system i samhället har förändrats över tid. Bedömningen utgår från det vi arbetat med under terminen, kunskapskraven gäller för år 6 i Teknik. I skolår 1-6 bedrivs NO- och Teknik undervisningen till allra största delen tematiskt. Upptäcka, undersöka och dokumentera är viktiga inslag. Enkla fysikaliska experiment finns som inslag. Läsåret delas upp i två tidsperioder, höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Skriftliga omdömen delas ut till eleven 1 gång/termin och skickas med hem till föräldrar om inget annat anges från Skolverket. Arbetsbeskrivning Vi kommer under år 1 att börja träna de förmågor som finns i läroplanen och som eleverna ska uppnå när de slutar i år 3. Detta kommer att ske genom genomgångar, egen forskning, arbetsblad, NO boken, intervjuer, observationer, fältstudier, studiebesök, film, laborativt arbete och NTAlådor. Elevernas kommer att få arbeta både enskilt, i par och i grupp under lektionerna. Eleverna ska under åren 1-3 utveckla sina förmågor att använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning genomföra systematiska undersökningar använda olika begrepp, teorier och modeller Biologi: Eleven ska utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på ett intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

Kemi: Eleven ska utveckla kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Fysik: Eleven ska utveckla kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Teknik: Eleven ska utveckla sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Arbetsområden år 1: Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen olika årstider. Djur och växters livscykler. Naturruta NTA-låda (NO, Teknik) Solsystemet Vår hälsa Läxor Läxor kan förekomma i NO under år 1. För elever som är sjuka/bortresta kommer eventuella läxor att få tas hem. Utvärdering Vi kommer att ha enskilda mentorssamtal med varje elev kontinuerligt under året. Eleven kommer att tillsammans med oss utvärdera NO och Teknik som ämnen och om hur de upplever dem. Vad har gått bra och vad behöver utvecklas vidare. Utvärderingen som sker under mentorssamtalen dokumenteras i elevens mentorsbok. Självskattning sker i ämnet av elev tillsammans med ansvarig lärare. Självskattningen ligger till grund för vidare utveckling och kommer att diskuteras under mentorssamtalet. Föräldrar görs delaktiga under utvecklingssamtalen som sker en gång under terminen. Skulle ytterligare samtal behövas kring någon elev och dess kunskapsutveckling så kommer det att ske när behov finns.