Beslut Haninge kommun haiimgekommmi@haninge. se Beslut efter tillsyn i Haninge kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Beslut 2(18) Tillsyn i Haninge kommun Skolinspektionen har under våren 2014 genomfört regelbunden tillsyn i Haninge kommun. Samtliga kommunala och fristående skolor och verksamheter har granskats och i de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Föreliggande beslut avser brister på områden där Haninge kommun måste ta ett övergripande och samordnande ansvar för att säkerställa att författningarnas krav uppfylls i alla verksamheter. De brister som redovisats i tidigare fattade skol-, fritidshems-, förskole- och vuxenutbildningsbeslut upprepas inte i detta beslut. Fakta om kommunen Haninge kommun är belägen i Stockholms län, sydöst om Stockholms kommun. Antal invånare i Haninge kommun uppgick enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) år 2012 till cirka 80 615. Ansvaret för utbudningsväsendet i Haninge kommun finns hos två nämnder, grund- och förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. På tjänstemannanivå leds verksamheterna av en förvalirringschef. Underställd förvaltningschefen finns tre verksamhetschefer med ansvar för förskola och familjedaghem, grundskola och fritidshem samt gymnasieskola, vuxenutbildning och svenska för invandrare. Dessutom har förvaltningen stödavdelningar; Navigatorcentrum som organiserar kommunens gemensamma information och studie- och yrkesvägledarna, en central stödavdelning som tillhandahåller medicinskt ledningsansvarig skolsköterska, skolläkare, skolpsykologer, talpedagoger, hörselpedagog, studie- och yrkesvägledare för särskolan, mediacenter, modersmålslärare och Centrum för mottagning av nyanlända (CMN) samt en kvahtetsavdelning som bland annat sammanställer pedagogiska resultat till förskolor, grundskolor, gymnasieskolor samt vuxenutbildningen. Förskolorna i kommunen leds av 13 förskolechefer som ansvarar för varsin enhet. Grundskolan är organiserad i 16 grundskoleenheter under ledning av 16 rektorer. Rektorn ansvarar även för fritidshemmen på respektive skola. Grundsärskolan är organiserad under tre grundskolerektorer och inryms i Brandbergsskolan, Svartbäcksskolan och Vendelsömalmsskolan. Gymnasieutbildningen i Haninge kommun bedrivs vid tre skolenheter, Fredrika Bremerskolan, Fredrika Bremergymnasiet Fredrik och Fredrika Bremergymnasiet Riksäpplet som leds av tre rektorer. Gymnasiesärskolan är
B Sluf 3(18) organiserad inom Fredrika Bremergymnasiet Riksäpplet. Inom kommunens gymnasieskolor erbjuds utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet eloch energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet, ws- och fastighetsprogrammet, ekononuprograrnmet, handelsoch administrationsprogrammet, hotell- och turismprogrammet, restaurangoch livsmedelsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, vårdoch omsorgsprogrammet samt telaiikprograrnmet. Alla introduktionsprogram erbjuds. Inom gymnasiesärskolan erbjuds utbildning inom programmet för hotell, restaurang och bageri. Även det individuella programmet erbjuds. Vuxenutbildiiingen leds av en rektor och omfattar kommunal vuxenutbildning, särskild utbrtdning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. I Haninge kommun finnstio fristående grundskolor varav åtta har inspekterats i samband med tillsynen av Haninge kommun. De två kvarvarande friskolorna i Haninge kommun kommer att inspekteras inom ramen för Skolinspektionens samlade granskning av denna huvudmans skolor under hösten 2014. Haninge kommun har en tillsynsansvarig för att genomföra regelbunden tillsyn av fristående förskolor i kommunen. Skolverkets nationella statistik för år 2013 visar att cirka 80 procent av samtliga barn i åldrarna 1 till 5 år är placerade i förskolan och att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i kommunal regi är 30 procent vilket kan jämföras med 56 procent för samtliga kommuner i riket. Skolverkets nationella statistik för år 2013 visar att 89 procent av samtliga elever i åldern sex till nio år, och tre procent av samtliga elever i åldern 10 till 12 år är inskrivna i fritidshemmet. Kommunen har beslutat att kommunens fritidsgårdar ska erbjuda fritidsverksamhet för elever i åldrarna 10 till 12 år. Enligt kommunens egna siffror är 333 elever inskrivna i fritidshemmen. Av den personal som arbetar på fritidshemmen har 21 procent pedagogisk högskoleutbildning vilket kan jämföras med rikets 53 procent. Kunskapsresultat Skolinspektionen har i separata beslut beskrivit måluppfyllelsen inom den kommunala förskolan, fritidshemmet samt kunskapsresultaten för vuxenutbildningen. Skolinspektionen har även i separata beslut redovisat kunskapsresultaten i varje grundskola och i kommunens gymnasieskolor. Redovisningen av kunskapsresultaten nedan avser resultaten på en kommunövergripande nivå för Haninge kommuns skolor.
B 81 Ut 4(18) Grundskola Årskurs 3 Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för ämnesproven i matematik läsåret 2012/2013 visar att andelen elever i kommunen som nådde kravnivån i de sju delproven varierade mellan 72 och 95 procent. Lägst resultat uppnåddes i delprovet "skriftliga räknemetoder, statistik". Haninge kommuns resultat var lägre i sex av de sju delproven i matematik jämfört med riket. I delproven "bråk, uppdelning av tal" var Haninge kommuns resultat strax över det genomsnittliga resultatet för riket. Vidare visar SIRIS att andelen elever som nådde kravnivån i de åtta delproven i det nationella ämnesprovet i svenska varierade mellan 86 och 95 procent läsåret 2012/2013. Lägst resultat uppnåddes i delproven "skrivuppgift, berättande text" och " "skrivuppgift, stavning interpunktion " och högsta delprovsresultat var "Muntlig uppgift". Kommunens resultat i det nationella ämnesprovet i svenska var något lägre i samtliga delprov jämfört med riket. Avseende andelen elever som nådde kravnivån i de åtta delproven i det nationella ämnesprovet i svenska som andraspråk varierade resultaten mellan 65 och 87 procent läsåret 2012/2013. Kommunens resultat var något lägre i samtliga delprov jämfört med riket. Utöver resultaten på de nationella ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk redovisar kommunen ingen saitunanställning för elevernas måluppfyllelse i årskurs 3. Årskurs 6 Skolverkets nationella statistik för läsåret 2012/2013 visar att andelen elever som uppnådde kunskapskraven för lägst betyg E i årskurs 6 år 2013 var som högst (100 procent respektive nästintill 100 procent) i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, modersmål, musik, naturorienterande ämnen och samhällsorienterade ämnen. Lägsta andel elever med ett godkänt betyg var i ämnena svenska som andraspråk 69 procent och matematik 92 procent vilket var strax under de genomsnittliga resultaten för riket som helhet (70 respektive 93 procent). Den genomsnittliga betygspoängen var högst i samhällsorienterade ämnen (15,6), naturorienterande ämnen (14,8) och modersmål (14,5). Det genomsnittliga betygspoängen var som lägst i svenska som andraspråk (8,1), fysik (12,2) och hem- och konsumentkunskap (12,3). I ämnena modersmål, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, religionskunskap, samhällskunskap och teknik ligger betygspoängen över genomsnittet för riket medan övriga ämnen ligger lägre än genomsnittet för riket. Skolverkets nationella statistik för år 2013 gällande betyg per ämne i årskurs 6 visar att flickor når bättre resultat än pojkar i de flesta ämnen. Störst är skillnaden i ämnena engelska och svenska.
Beslut 5(18) Kommunen redovisar ingen jämförande resultatsarnmanställning mellan pojkar och flickors betygsresultat i de olika ämnena. Årskurs 9 Enligt den nationella statistiken för årskurs 9 år 2013 var andelen elever som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen 70,5 procent i Haninge kommun i jämförelse med rikets 77 procent. Elevernas genomsnitthga meritvärde för kommunen var 202 poäng jämfört med rikets 213 poäng. Det skiljer 40 poäng mellan det högsta genomsnittliga meritvärdet, 219 (Dalarö skola) och det lägsta genomsnittliga meritvärdet, 179 (Vendelsömalm skola). Vidare visar SIRIS att det genomsnittliga meritvärdet för kommunen i årskurs 9 år 2013 har ökat med en poäng jämfört med det genomsnittliga meritvärdet år 2012. Sett över en tioårsperiod har det genomsnitthga meritvärdet i kommunen varierat mellan 189 och 202 poäng. Det genomsnitthga meritvärdet har sedan 2004 legat under motsvarande värde för riket. De senaste tre åren är resultaten i stort sett oförändrade. Flickorna uppnådde ett genomsruttligt meritvärde på 212 poäng medan pojkarna uppnådde 195 poäng. Skillnaden mellan pojkar och flickors resultat har varierat de senaste 10 åren, men flickornas har genomgående haft ett högre genomsnittligt meritvärde. Pojkarna har det senaste året förbättrat sina resultat medan flickornas resultat har försämrats de två senaste åren. Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde varierar mellan 5 och 22 poäng beroende på skola, med undantag för Dalarö skola där pojkarnas resultat är 30 poäng högre än flickornas resultat. Avseende det genomsnitthga meritvärdet i årskurs 9 i kommunen visar resultaten att gruppen nyinvandrade elever (141poäng) år 2013 har 64 poäng lägre genomsnittligt meritvärde jämfört med gruppen "exklusive nyinvandrade elever"(205 poäng). Den nationella statistiken för 2013 visar att elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning har 52 poäng högre i genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 än elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning. Enligt Skolverkets nationella statistik har andelen elever som nått de mål/kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen under en femårsperiod varierat mellan 65 och 71 procent. Andelen har de två senaste åren ökat. Nationell statistik visar också att andelen elever som inte når kunskapskraven i två, fler eller alla ämnen har minskat från 22 procent (år 2012) till 20 procent (år 2013). Andel elever som år 2013 var behöriga till yrkesprogrammen i gymnasieskolan var 83 procent. I det estetiska programmet var det 82 procent, ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammet cirka 81 procent samt naturvetenskaps- och teloiikprograrnmet 79 procent.
Beslut 6(18) Grundsärskola Skolverkets nationella statistik visar inte några kunskapsresultat för elever i grundsärskolan. Haninge kornmuns egen sammanställning av kunskapsresultaten visar att 64 procent av grundsärskolans elever i årskurs 9 uppnådde minst kunskapskrav E i samtliga ämnen. Kommunens sammanställning av kunskapsresultaten grundar sig på resultaten för de elever vars vårdnadshavare har godkänt att resultaten redovisas offentligt. Skolverkets nationella statistik visar att antalet elever per lärare i Haninge kommun 2013 är 5,2 elever jämfört med rikets 3,2. Gymnasieskola Skolverkets nationella statistik visar att den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieeleverna i Haninge kommun är 13,1 poäng läsåret 2012/2013. De genomsnitthga betygspoängen har under de senaste fem läsåren varierat från som lägst 12,9 (2010) och som högst 13,9 (2009). Läsåret 2012/2013 uppnådde eleverna på omvårdnadsprogrammet det högsta genomsnitthga betygspoängen (14,8). Lägsta genomsnittliga betygspoängen hade eleverna på fordonsprogrammet (11,6). Skolinspektionen vill förtydliga att den genomsnitthga betygspoängen för samtliga gymnasieprogram inte finns redovisade i Haninge kommun på grund av att något program har för få elever för att de ska redovisas i Skolverkets nationella statistik. Av Skolverkets nationella statistik framgår att drygt 77 procent av de elever i gymnasieskolan som fick slutbetyg läsåret 2012/2013 nådde grundläggande behörighet till universitet och högskola. Motsvarande andel för riket som helhet var 87 procent samma år. Läsåret 2012/2013 fullföljde drygt 69 procent av eleverna sin utbildning inom fyra år, vilket kan jämföras med motsvarande andel i riket som var 77 procent. Andelen elever som fullföljt sin utbildning inom fyra år har de senaste fem läsåren i stort sätt varit oförändrat. Gymnasiesärskola Skolverkets nationella statistik visar inte några kunskapsresultat för elever i gymnasiesärskolan. Haninge kommuns egen sammanställning av kunskapsresultaten visar att 67 procent har uppnått minst godkänt i samtliga ämnen utifrån det personliga studieprogrammet. Skolverkets nationella statistik visar att antalet elever per lärare i Haninge kommun 2013 är 2,7 elever jämfört med rikets 4 elever.
Boslöt 7(18) Tabell 1: Antal barn/elever per verksamhet/skolform Ve r ksa m hetsfo rm Antal barn/elever/studerande Förskola 3287 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 222 Fritidshem 3287 Förskoleklass 877 Grundskola 6831 Grundsärskola 72 Gymnasieskola 2457 Gymnasiesärskola 26 Kommunal vuxenutbildning 1390 Särskild utbildning för vuxna 20 Utbildning i svenska för invandrare 1080 Källa: Haninge kommun i november 2013 Helhetsbedömning Tillsynen visar att Haninge kommun bedriver utbildningsverksamheter som i olika grad uppfyller författningarnas krav. I separata beslut för de olika verksamheterna har Skolinspektionen konstaterat att det finns områden, både på verksamhetsnivå och på övergripande nivå, som kommunen behöver förbättra. Vid Skolverkets tillsyn år 2006 konstaterades att elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 ligger under motsvarande resultat i riket vad gäller det genomsnittliga meritvärdet och andel elever som uppnådde målen i alla ämnen. Skolinspektionen konstaterar att elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 år 2013 fortfarande ligger under motsvarande resultat i riket. Det genomsnittliga meritvärdet från år 2007 till år 2013 har haft en svag ökrirng med tre poäng. Haninge kommun har inte följt upp, analyserat och genomfört åtgärder för att öka dessa resultat i tillräcklig utsträckxiing. En viktig förutsättning för att kunna erbjuda en god och likvärdig utbildning är ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete både på enhetsnivå och på huvudmannanivå. Skolinspektionen konstaterar att förvaltningen till stor del följer upp kunskapsresultat som är kopplade till de nationella målen inom förskola,
Beslut 8(18) grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen. Däremot saknas en uppföljning av verksamheten i fritidshemmen. Tillsynen visar att trots kommunens omfattande saixmianställningar av resultat saknas övergripande analyser av resultaten för att fastställa förbättringsområden som kommunen behöver arbeta med. Vidare har Skolinspektionen inte tagit del av några dokumenterade analyser avseende grundsärskolan och gymnasiesärskolans verksamheter. I intervju med förvaltningschefen inom kommunen bekräftas att förvaltningen och skolenheterna behöver bli bättre på att analysera resultaten. Detta gäller exempelvis kunskapsresultaten i årskurs 9, sldllnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 samt skillnader i kunskapsresultat mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund. Flertalet skolors systematiska kvahtetsarbete har också bedömts som bristfälligt vilket leder till att huvudmannen inte får tillräckhgt underlag för att få kunskap om vilka områden som behöver utvecklas och vilka av dessa som ska prioriteras. Tillsynen visar att kommunen behöver intensifiera sitt arbete med att följa upp och analysera elevernas måluppfyllelse på en övergripande nivå, för att bland annat kunna upptäcka exempelvis konstanta skillnader över tid i elevernas kunskapsresultat. Detta är viktigt för att säkerställa en likvärdig utbilcining där fler elever når målen för utbildningen. Skolmspektionen bedömer vidare att Haninge kommun inte i tillräcklig omfattning vidtar åtgärder för att säkerställa att alla barn och elever ges likvärdiga fömtsättningar att tillgodogöra sig utbudningen utifrån sina behov och förutsättningar. Det är något som de stora skillnaderna i kunskapsresultat mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund pekar på. Exempelvis ger inte kommunen smdiehandledning på modersmål i tillräcklig utsträclaiing. För att erbjuda samtliga elever i grundskolorna och gymnasieskolorna en likvärdig utbildning behöver verksamheterna i högre grad möta och uppväga skillnaderna i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Haninge kommun behöver också initiera insatser och åtgärder som syftar till att minska exempelvis de skillnader som finns mellan flickors och pojkars resultat samt resultat i grundskolan. Haninge kommun har ett ansvar för att eleverna får tillgång till en likvärdig utbildning oavsett vid vilken skolenhet eleverna går. Av Skolinspektionens beslut för förskolorna i Haninge kommun framgår att förskolorna sammantaget utgår från de nationella målen läroplanen, men att verksamheterna bland annat behöver utveckla samverkan med förskoleklass, fritidshemmen och skolan. Fritidshemmens veii<sarnhet har tidigare inte varit tillräckligt uppmärksammad på huvudmannanivå och på enhetsnivå och därför har kommunen organiserat en kvalitetsgranskning av kommunens alla fritidshem under det gångna läsåret. Av kvahtetsgranslmingarna framgår vad
Beslut 9(18) enheterna liksom huvudmannen behöver utveckla avseende fritidshemmens verksamhet. Dock har Skolinspektionen konstaterat i beslutet för fritidshem att det bland annat generellt brister i samverkan mellan fritidshemspersonal och lärarna, vilket är något som behöver åtgärdas. Av Skolinspektionens beslut för förskolorna i Haninge kommun framgår att det finns brister i hur dessa verksamheter planeras, följs upp och utvärderas. Både på enhets- och huvudmannanivå saknas analys av måluppfyllelsen i förskolornas verksamheter. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Haninge kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 5 december 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Haninge kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Erbjuda en likvärdig utbildning inom varje skolform. Motivering Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas och syfta till att alla barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbudningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas föratsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skolinspektionen konstaterar att Haninge kommun inte ger alla elever en likvärdig utbudning. I såväl grundskolor som på förvaltnings- och nämndnivå uppges vid intervjuer att en av Haninge kommuns stora utmaningar inom ramen för skolans kompensatoriska uppdrag är att ge nyanlända elever de förutsättningar som krävs för att de ska kunna uppnå utbildningens mål och kunskapskrav. Andelen nyanlända elever i kommunens grundskolor ingår som en bakgrundsfaktor i kommunens nuvarande ekonomiska fördelningsmodell, det
Brå; ] Ut 10 (18) så kallade strukturbidraget. De kommunala grundskolor som tar emot nyanlända elever får ersättning från kommunen via strukturbidraget. Vid tillfället för tillsynen hade Brandbergsskolan drygt 50 procent av de nyanlända eleverna i årskurs 9 i kommunen och skolans resultat visar på stora skillnader mellan elevgruppen "Nyinvandrade elever" och elevgruppen "totalt exklusive nyinvandrade elever" i kommunen. Skolinspektionens tillsyn visar att det i flera skolor med relativt låga kunskapsresultat, finns brister som bland annat kan kopplas till nyanlända elevers utbildning. Till exempel ges elever i flera grundskolor och samtliga gymnasieskolor inte studiehandledning på modersmålet i den omfattning de har behov av. Det förekommer även att elever inte ges studiehandledning överhuvudtaget, trots att de har behov av det. I fem grundskolor finns det också brister i undervisningen i ämnet svenska som andraspråk. Exempelvis saknas lärare med utbildning i svenska som andraspråk på dessa skolor. Skolinspektionen konstaterar också att det finns brister i rutinerna för mottagande av nyanlända elever. Dels brister kommunen i att kartlägga elevernas kunskaper, dels framkommer i tillsynen att skolorna inte förmår anpassa undervisningen till nyanlända elevers förutsättningar och behov. Det finns även skolor som brister i att utarbeta åtgärdsprogram för nyanlända elever som har behov av anpassad studiegång eller studiehandledning på modersmål. I intervju med förvaltningschef framkommer att huvudmannen är medveten om dessa brister. Under våren 2014 har huvudmannen upprättat ett "Centrum för mottagande av nyanlända (CMN)". Syftet med CMN är bland annat att samordna skolornas mottagande av nyanlända barn och elever samt att ge nyanlända barn och elever rätt fömtsättjiingar för att utvecklas och uppnå de kunskapskrav som lägst ska uppnås i skolans alla ämnen. Skolinspektionen noterar att sedan starten av CMNs verksamhet har kartläggning av nyanlända elevers kunskaper gjorts. Skolinspektionens samlade bedömning är dock att nyanlända elever i huvudmannens skolor inte får tillräckhgt med stöd och att huvudmannen inte skapar de förutsättningar som krävs för att alla elever ska nå målen för utbudningen. I intervjuer med ansvariga politiker och förvaltningschef är utbildnmgsnämnderna och utbildnmgsförvaltningen medveten om dessa brister. Grund- och förskolenämnden har i ett nämndbeslut under juni månad år 2014 gett utbildnmgsförvaltningen i uppdrag att följa upp struktursbidragssmodellens effektivitet i Haninge kommun. Skolverkets nationella statistik visar att skillnader mellan flickors och pojkars resultat finns i årskurs 6 i nästan samthga ämnen. Sett över en femårsperiod för årskurs 9 har skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde
Besitt 11 (18) varierat mellan 17 och 29 poäng tillflickornas fördel. Flickorna har de fem senaste åren haft högre andel som minst uppnått kunskapskraven för lägst betyget E i alla ämnen än pojkarna. Nationell statistik för årskurs 9 visar även att elever vars föräldrar har en förgymnasial utbudning når sämre resultat jämfört med elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbilcining. I intervjuer, på såväl nämnd- som förvaltningsnivå, bekräftas att även i detta sammanhang har Haninge kommun ett viktigt uppdrag att se över och därefter implementera förbättringsåtgärder i syfte att uppväga de skillnader som finns mellan exempelvis olika elevgruppers resultat. Ett sätt att angripa detta menar de intervjuade politikerna och tjänstemännen handlar om att intensifiera kommunikationen mellan utbildximgsförvaltningen och de enskilda skolenheterna. I intervju med grundskolechefen uppges emellertid att det saknas en analys av hur huvudmannen ska komma till rätta med de stora skillnaderna mellan pojkar och flickor och mellan elever med föräldrar som har olika utbildningsbakgrund. I intervjuer med grundskolechefen, förvaltningschefen och utbildningsnämndernas politiker framhålls att utbildningen inom flera skolformer inte är likvärdig samt att skolornas arbete med nyanlända elever behöver förbättras. I samma intervjuer efterlyses en bättre uppföljning av hur strukturbidragen i kommunen används. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att Haninge kommun brister i att ge alla elever en likvärdig utbildning. Mot denna bakgrund föreläggs Haninge kommun att se till att utveckla utbildningen så att alla barn och elever ges likvärdiga fömtsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, utifrån sina behov och förutsättningar. Författning 1 kap. 9 skollagen Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Haninge kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att det bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska vara dokumenterat.
Bes I Ut 12(18) Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbetet (SKOLFS 2012:98) bör huvudmannen se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet såväl på huvudmannanivå som på enhetsnivå. Varje huvudman bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer som är tillräcklig för att hgga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioritering av utvecldingsinsatser. Tillsynen visar att Haninge kommun brister i att följa upp processen för det systematiska kvahtetsarbetet samt analysera och dokumentera sin verksamhet på kommunövergripande nivå i tillräcklig utsträckning. Grunden i Haninge kommuns nuvarande systematiska kvahtetsarbete finns i dokumentet "Skolplan 2012-2015 kunskap ull 100 procent". I planen beskrivs sju prioriterade mål för skolutveckling i Haninge kommun. Som underlag för uppföljning på huvudmannannivå av Skolplanen använder Haninge kommun i huvudsak två olika verktyg. Det ena är Skolplanenkäten, som är kommunens enkätverktyg för att mäta elevernas och vårdnadshavamas uppfattningar om hur väl de olika verksamheterna fungerar. Det andra är sammanstälhiingar över kunskapsresultaten (så kallad "skolresultatprofil"). I dessa skolresultatprofiler finns sammanställningar över kurs- och ämnesbetyg samt nationella prov. Dessutom genomför kommunen egna kunskapskontroller samt har ett uppföljningssystem inom grund- och gymnasieskola som i huvudsak handlar om att kartlägga om elever når kunskapskraven för lägst betyget E. Kommunen har även sammanställningar för kunskapsresultaten för grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Analys Skolinspektionens bedömning är att Haninge kommun inte analyserar de olika verksamhetemas arbete i tillräcklig utsträcknrng. Kommunens årsredovisning för grund- och förskola och årsredovisningen för gymnasie- och vuxenutbildningen innehåller begränsade analyser av kunskapsresultaten. Det anges exempelvis i grund- och förskolans årsredovisning följande mål, att "genomföra åtgärder som förbättrar undervisningens kvahtet i klassmmmet" i grundskolan. Huvudmannen skriver att målet är uppfyllt genom att andelen elever som uppnått minst kunskapskraven för betyget E har ökat från 67 procent till 70 procent i årskurs 9.1 analysen konstaterar huvudmannen att "bedöma vilka insatser som lett till denna ökning är mycket svårt då vi sällan utvärderar våra insatser med exempelvis kontrollgrupper". I årsredovisningen anges alltså att huvudmannen inte vet vilka insatser som har lett till ökningen och att förvaltningen inte har som vana att utvärdera genomförda insatser. Även andra analysen utifrån uppföljning av andra värden är begränsad. Exempelvis anges i årsredovisningen som ett mål för gymnasie- och vuxenutbhdningen att "arbetet
gg JIM, 13(18) med likabehandling och förhållningssätt ska utvecklas så att alla barn och elever känner sig trygga". Målet anses uppfyllt genom en procentuell ökning av andel elever som i enkäten säger sig vara trygga från 87 procent till 91 procent. I analysen konstaterar huvudmannen att "det underlag som finns antyder att såväl trygghet som arbetsro har ökat i kommunens egna gymnasieskolor. Trots det känner en grupp elever inte tillräcklig trygghet...". Huvudman beslutar att målet ska kvarstå. Skolinspektionen konstaterar dock att det saknas analys kring varför elever fortfarande känner otrygghet och vilka åtgärder huvudmannen tänker vidta. Ett annat exempel från gymnasie- och vuxenutbildningens årsredovisning år 2013 är att kommunen konstaterar att kunskapsresultaten är lägre än riksgenomsnittet och att andelen studieavbrott är högre än genomsnittet i riket. Orsaken till detta anges i årsredovisningen vara att ett för stort ansvar har lagts på rektorerna och att de har fått för hte stöd från förvaltningen i analysarbete. Skolinspektionens konstaterar att i flera fall ger analyserna inte svar på varför en förbättring respektive försämring har skett vilket försvårar för kommunen att kommande år vidta åtgärder för att ytterligare förbättra resultaten. Dessutom bygger de flesta förbättringsområden och analyser i årsredovisningarna på skolplansenkäten och få förbättringsområden grundas på kommunens skolresultatprofiler. I årsredovisningarnas bilagor kommenteras bland annat betygsstatisk i årskurs 9 från olika skolor, men det är mer i form av konstaterande eller frågor som huvudman ställer sig, exempelvis konstatera man att "det finns stora skillnader i matematik mellan enheterna" eller " Hur sprider vi goda exempel på matematikundervisning mellan enheterna?" Skolinspektionens bedömning är att Haninge kommun saknar en strukturerad analys om varför resultaten ökar i så hten utsträckning både i grundskolan och på gymnasiet och vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att förbättra kunskapsresultaten. I intervju med representant från förvaltningen bekräftas att förvaltningen är duktig på att ta fram kunskapsresultat men mindre bra på att analysera dem. Skolverkets nationella statistik för år 2013 gällande betyg per ämne i årskurs 6 visar att flickor når bättre resultat än pojkar i de flesta ämnen. Skillnaden finns även mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 och har under de senaste fem åren varit stor i kommunens skolor. Det har inte heller gjorts någon analys på huvudmannanivå av skillnader mellan könen i gymnasieskolorna. I intervju med grundskolechefen uppges att skillnader i resultat mellan könen inte har analyserats på kommunövergripande nivå. Skolinspektionen kan även konstatera att det saknas analyser av skillnader i resultat mellan andra elevgrupper. Exempelvis saknas analys av skillnader i resultat mellan elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elever vars föräldrar som har en gymnasial utbildrung. Skolinspektionen understryker att det är av
r_»slo 14(18) vikt att kommunen ser till att analysera dessa skillnader för att kunna identifiera orsakerna till dem och därefter vidta relevanta åtgärder för att minska skillnaderna. Planera och genomföra åtgärder Grund- och förskolenämnden har skrivit en årsredovisning år 2013 och gymnasie- och vtixenutbildnrngsnämnden har skrivit en årsredovisning år 2013.1 årsredovisningarna beskriver Haninge kommun olika utvecklingsområden som berör utbndnmgsförvalmingens alla verksamheter förutom fritidshemmen, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Dessa utvecklingsområden saknar tydlig koppling till de begränsade analyser som görs av utbildnmgsverksamheterna. De förbättringsplaner som de olika utbildningsenheterna upprättar används inte som underlag för att identifiera utvecklingsområden på kommunövergripande nivå. I intervju med förvaltningschefen uppger han att han inte har velat styra med direkta mål utan det är upp till enheterna att besluta vilka områden de behöver utveckla. För att enheterna ska följa den övergripande planeringsprocessen behöver emellertid huvudmannen tillsammans med förvaltningen hjälpa enheterna och styra det systematiska kvalitetsarbetet tydligare uppger grundskolechefen i intervju. Det bekräftas av ansvariga politiker att det finns mål med kommunens utbildning men att dessa mål inte alltid når ut till enheterna. Skolinspektionen bedömer att de bristande analyserna får effekt för kommunens möjhgheter att identifiera adekvata områden för utveckling. Skolinspektionen bedömer att Haninge kommun måste utveckla sitt systematiska kvahtetsarbete så att det omfattar en tydlig analys av verksamheterna samt identifiera åtgärder i syfte att vidareutveckla utbildningen i kommunen. Detta gäller alla verksamheter. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Haninge kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 3 och 5-7 skollagen På Skolinspektionens vägnar Föredragande
Bssluif 15(18) Bilagor: Bilaga 1 AUmänt om tillsynen BUaga 2 Sairvmanstälmrng av Skolinspektionens beslut
Bilaga 1 16(18) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedörmiingar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2 17 (18) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden tillsyn i Haninge kommun Grundskolor: Beslutsdatum: Brandbergsskolan 2014-03-25 Båtmansskolan 2014-05-08 Dalarö skola 2014-06-13 Haga-Lyckebyskolan 2014-05-08 Höglundaskolan 2014-05-08 Kvarnbäcksskolan 2014-06-04 Muskö skola 2014-06-04 Måsöskolan 2014-03-07 Ornö skola 2014-06-12 Ribbybergsskolan 2014-05-08 Ribbyskolan 2014-05-27 Runstensskolan 2014-04-08 Svartbäcksskolan 2014-04-11 Söderbymalmsskolan 2014-06-13 Tungelsta skola 6-9 2014-06-05 Utö skola 2014-06-04 Vendelsömalmsskolan F-9 2014-02-21
Bilaga 2 18 (18) Grundskolor forts Vikingaskolan Abyskolan Beslutsdatum: 2014-02-19 2014-04-16 Gymnasieskolor: Fredrika Bremergymnasiet Fredrika Bremergymnasiet Fredrik Fredrika Bremergymnasiet Riksäpplet 2014-06-13 2014-03-20 2014-04-25 Förskolan i Haninge kommun Fritidshemmen i Haninge kommun Vuxenutbuchringen i Haninge kommun 2014-08-29 2014-08-28 2014-07-03