Regeringsbeslut h24 REGERINGEN 2013-05-08 M2008/3577/R M2010/4251/R Miljödepartementet M2011/27/R M2012/1054/Me (delvis) M2012/1323/R M2012/1712/R M2012/2114/R M2013/1362 /R Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag beträffande prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bl.a. upprättande av miljökonsekvensbeskrivning Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att göra en översyn av vissa av verksamhetskoderna och verksamhetsbeskrivningarna för prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Dessa finns i dag i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, men kommer i samband med genomförandet av det s.k. industriutsläppsdirektivet att tas in i en ny miljöprövningsförordning. Uppdraget ska utföras efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges geologiska undersökning, Statens jordbruksverk, länsstyrelserna och andra berörda myndigheter. Översynen ska syfta till att åtgärda problem och förändringsbehov som finns bl.a. rörande borrning, tillverkning av kemiska produkter, bergkrossar, täkter och viss avfallshantering m.m. Vidare ska översynen avse författningens systematik när det gäller olika verksamhetstyper. I uppdraget ingår även att utreda behovet av en informationsplikt för miljöfarliga verksamheter, som inte är anmälnings- eller tillståndspliktiga men som utgör icke oväsentliga risker från miljö- eller hälsosynpunkt. Om det bedöms finnas behov av en informationsplikt, så ska förslag lämnas på hur en sådan skulle kunna utformas. Naturvårdsverket ska analysera och lämna förslag pä vilka verksamheter och åtgärder som, vid en tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken, (1) alltid ska,pmfattas av de mera långtgående och formaliserade kraven i 6 kap. miljöbalken på bl.a. miljökonsekvens- Postadress Telefonväxel E-post: m.registrator@regeringskansliet.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Telex Tegelbacken 2 08-24 16 29 154 99 MINEN S
beskrivning, (2) bör genomgå en särskild bedömning av behovet av att omfattas av dessa krav eller (3) som kan undantas från kravet på miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. Analysen ska även omfatta möjligheten att använda gränsvärden eller särskilda kriterier för att bestämma vilken kategori en viss verksamhet ska tillhöra. I arbetet ska Naturvårdsverket ta hänsyn till det förslag till ny lagstiftning på området som finns i Regeringskansliets promemoria Identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser. Naturvårdsverket ska ta fram de författningsförslag som uppdraget föranleder och redovisa konsekvenserna av förslagen i enlighet med vad som framgår av skälen för detta beslut. Naturvårdsverket ska föra en dialog med branschföreträdare för berörda verksamheter och med miljöorganisationer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 oktober 2014. Den del av uppdraget som avser indelningen av verksamheter med avseende på krav på tillämpning av 6 kap. miljöbalken och miljökonsekvensbeskrivningar ska emellertid redovisas den 3 februari 2014. Skälen för regeringens beslut Prövningsnivåer och utformning av vissa verksamhetsbeskrivningar Regeringen beslutade år 2007 om ändringar i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ändringarna innebar nya verksamhetskoder och verksamhetsbeskrivningar. Vidare innebar ändringarna nya nivåer för anmälningsplikt och tillståndsplikt för många verksamhetstyper. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2008 och medförde att ett flertal verksamheter flyttades från tillståndsplikt till anmälningsplikt samt att vissa verksamheter upphörde att vara tillstånds- respektive anmälningspliktiga. Verksamheter som enhgt tidigare övergångsbestämmelser kunnat bedrivas utan tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken, sluthgt blev tvungna att ansöka om tillstånd senast den 30 juni 2008. Ändringarna innebar en stor reform och under åren efter 2008 har det till Regeringskansliet inkommit förslag till ytterligare förbättringar. En del av dessa har genomförts medan andra behöver beredas ytterligare. Genom industriutsläppsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17, Celex 2010L0075), slogs sju direktiv som rör industriverksamhet och energiproduktion ihop till ett enda direktiv om industriutsläpp.
I industriutsläppsdirektivet ställs krav på bl.a. tillståndsplikt för vissa uppräknade miljöfarliga verksamheter. I svensk rätt finns huvudreglerna om tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarliga verksamheter i 9 kap. miljöbalken och i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Många av reglerna kommer i fortsättningen att finnas i den nya miljöprövningsförordningen. I juni 2012 redovisade Naturvårdsverket ett förslag till ändringar i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för att genomföra delar av industriutsläppsdirektivet. Dessa förslag kommer att leda till ändringar av vissa verksamhetskoder och verksamhetsbeskrivningar i miljöprövningsförordningen. Europaparlamentets och rådets förordning 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen) innebär att de verksamhetskoder och verksamhetsbeskrivningar som har hänvisningar till Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning behöver ses över. Verksamhetskoder och verksamhetsbeskrivningar som rör avfallshantering behöver ses över för att åstadkomma bättre överensstämmelse med de gränsdragningar och den terminologi som används i övriga bestämmelser om avfall. Naturvårdsverket ska därför se över terminologin. Systematiken mellan avfallshanteringsverksamheter och vissa andra verksamheter, t.ex. framställning av varor eller produkter av material som kan utgöra avfall, behöver också ses över. Verksamhetskoder och verksamhetsbeskrivningar för vissa verksamheter som t.ex. borrning, tillverkning av kemiska produkter, bergkrossar och täkter behöver också ses över. Täkter är miljöfarliga verksamheter och regleras sedan 2005 i 9 kap. miljöbalken och förordningen om miljöfarug verksamhet och hälsoskydd. Frågor om verksamhetsutövarbegreppet och om det finns skäl att återinföra termen exploatör samt vissa frågor om systematik i och mellan verksamhetsbeskrivningarna behöver ses över. Flera andra frågor, behöver analyseras, t.ex. frågan om när en täkt ska anses som avslutad. Naturvårdsverket ska ta hänsyn till de förslag till förändringar som Sveriges Bergmaterialindustri har lämnat till Miljödepartementet (dnr. M2012/1323/R och dnr. M2012/2114/R). Det har till Regeringskansliet kommit in ett flertal förslag när det gäller prövningspliktens omfattning och utformning. Förslagen har kommit dels från olika myndigheter och branschorganisationer, dels med anledning av remitteringen av Naturvårdsverkets förslag till genomförande av industriutsläppsdirektivet. I uppdraget ingår även att
analysera om det finns skäl att ändra tillstånds- och anmälningspliktens omfattning med anledning av dessa förslag. Naturvårdsverket har i sin redovisning till regeringen enligt 1 kap. 28 miljötillsynsförordningen pekat på behov av en informationsphkt för miljöfarliga verksamheter, som inte är anmälnings- eller tiuståndspliktiga men som utgör icke oväsentliga risker från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt (dnr. M2012/1054/Ma). En sådan informationsphkt föreslogs i Naturvårdsverkets rapport 5353 Pröva eller inte pröva?, vilken låg till grund för 2008 års ändringarna i bilagan tul förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det infördes då inte någon informationsphkt på grund av tveksamheter om det lämpliga och nödvändiga i att införa ännu en nivå och om denna nivå i så fall skuue vara nationeu eller, vuket Naturvårdsverket hade föreslagit, ett bemyndigande till kommunen att föreskriva om informationsplikt i vissa avseenden. I uppdraget ingår att utreda behovet av en informationsphkt, företrädesvis en som gäller i hela landet. Om det bedöms finnas behov av en informationsphkt, ska Naturvårdsverket föreslå hur en informationsplikt för sådana miljöfarliga verksamheter skulle kunna utformas och vilka krav i miljöbalken som bör gälla för dessa. Naturvårdsverket ska också föreslå vilka verksamheter som i så fall bör vara informationspliktiga. Vidare ska Naturvårdsverket överväga om införandet av en informationsphkt kan medföra att verksamheter kan flyttas från anmälningsplikt tiu informationsphkt. Naturvårdsverket ska överväga hur en sådan informationsplikt kan göras på enklaste och effektivaste sätt för både verksamhetsutövare och myndigheter, som t.ex. elektronisk inrapportering vid ett tillfälle för de som bedriver verksamheter på olika ställen i landet. Vid genomförandet av industriutsläppsdirektivet kommer nya krav att ställas på sådana verksamheter som omfattas av direktivet (industriutsläppsverksamheter), bl.a. kommer industriutsläppsverksamheter behöva följa begränsningsvärden i slutsatser om bästa tillgängliga teknik. Att begränsningsvärdena följs ska redovisas i miljörapporten. Frågan om en verksamhet är att betrakta som en industriutsläppsverksamhet eller inte och vad som ska anses vara den huvudsakhga industriutsläppsverksamheten kan komma att få stor betydelse för verksamhetsutövaren. Naturvårdsverket bör därtill analysera vilken ordning som bör gäua för dels bestämmande av vilken eller vilka verksamhetskoder en verksamhet ska omfattas av, dels för bestämmande av vad som är den huvudsakliga verksamheten. Analysen bör också omfatta frågan om ett beslut bör fattas av en myndighet avseende en sådan klassificering. Kraven på bl.a. miijökonsekvensbeskrivningar Regeringen arbetar med att se över och effektivisera reglerna för prövningen av miljöfarliga verksamheter. Arbetet syftar till att få fram mer ändamålsenhga bestämmelser som ger förutsättningar för en effektivare prövning med en oförändrad inverkan på miljöskyddet. Som en del i
detta arbete remitterade Regeringskansliet under augusti 2012 en promemoria om effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser (Dnr M2012/2031/R). Promemorian innehöll bl.a. ett förslag tul ett nytt 6 kap. miljöbalken och en ny miljökonsekvensförordning. En viktig utgångspunkt för förslagen i promemorian var att de krav på underlag och prövning endast ska stäuas i sådana fau och i den omfattning som det är motiverat av miljöskäl. Den omfattande processen kring och de starkt formaliserade kraven på innehållet i miljökonsekvensbeskrivning bör vara förbehållna de verksamheter och åtgärder för vuka dessa krav verkhgen behövs för att säkerstäua miljöskyddsintresset. I promemorian konstaterades att den närmare avgränsningen av vilka verksamheter som - vid ett angivande med utgångspunkt i de svenska verksamhetskoderna - bör anses medföra krav på obligatorisk miljökonsekvensbeskrivning eller krav på behovsprövning i det enskilda fallet (s.k. screening) måste göras särskilt och med tiugång tul såväl relevant miljörättslig och teknisk expertis som praktiska erfarenheter. I promemorian konstaterades också att det kunde vara så att avgränsningarna kan behöva ske genom användning av gränsvärden eller kriterier. Promemorians slutsats var att Naturvårdsverket borde ges i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter och organisationer, se över och komma med förslag på den närmare avgränsningen av vilka verksamheter och åtgärder som bör hänföras till vuken kategori. Utgångpunkten för uppdraget är densamma som i promemorian dvs. att den omfattande processen kring och de starkt formaliserade kraven på innehåhet i miljökonsekvensbeskrivningar bör vara förbehållna de verksamheter och åtgärder för vilka dessa krav verkligen behövs för att säkerställa miljöskyddsintrésset. Verksamheterna ska kunna delas in i någon av följande kategorier, nämligen (1) de som alltid ska omfattas av de mera långtgående och formahserade kraven på bl.a. miljökonsekvensbeskrivning i 6 kap., (2) de som bör genomgå en behovsprövning i det särskilda fallet som mynnar ut i ett beslut om huruvida en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas, och (3) de som kan undantas från kravet på miljökonsekvensbeskrivning. I uppdraget ingår även att undersöka och, för de fau det anses lämphgt, föreslå gränsvärden eller kriterier för avgränsningen av kategorierna. Sådana kriterier skulle t.ex. kunna bestå i att en viss typ av verksamhet kan exkluderas från kraven på screening under förutsättning att det ställs krav på att en ansökan för dessa alltid ska innehåua vissa särskilt angivna prövningsunderlag.
En analys bör också göras av huruvida det är möjligt och lämphgt att vissa verksamheter kan exkluderas från kategori 2 även genom att länsstyrelsen ges en möjlighet att, likt vad som redan gäller för anmälningsphktiga verksamheter, vid behov meddela ett föreläggande om att ta fram miljökonsekvensbeskrivning. Om förslaget innebär att verksamheter omfattas av krav som är mer långtgående än de krav som ställs i EU-rätten ska det redovisas och de strängare kraven motiveras, dvs. eventuella skillnader från ett förslag som mer strikt ansluter tul MKB-direktivet ska redovisas och skälen för skillnaderna och konsekvenserna för företag, myndigheter och miljöskydd ska utförligt belysas. På samma sätt ska föreslagna eventuella skillnader i förhållande till de krav som gäller i dag redovisas och skälen för dem och deras konsekvenser för företag, myndigheter och miljöskydd, särskilt vad gäller underlag för miljöprövningen, utförligt belysas. Utgångspunkten är att förslagen ska innebära regler som är så förutsebara och enkla att tillämpa som möjhgt och samtidigt säkerställa högt ställda krav på miljöskydd. Redovisning av uppdraget Förslagen ska konsekvensanalyseras enhgt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I uppdraget ingår att göra en redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för verksamhetsutövare, kommuner och myndigheter. Frågan om resursbehovet för berörda prövnings- och tiusynsmyndigheter ska belysas. I uppdraget ingår därutöver att bedöma och redovisa de effekter som förslagen kan få för miljön. Förslagen tul författningsändringar ska vara väl motiverade. Redovisningen ska ha en sådan utformning att den lämpar sig för remittering med ett förslag tiu Hsta över remissinstanser. Uppdraget ska redovisas, i den del som avser krav på tillämpning av 6 kap. miljöbalken och miljökonsekvensbeskrivningar den 3 februari 2014, och i övrigt den 31 oktober 2014. På regeringeris väg Susanne Gerland
Kopia till Försvarsmakten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länsstyrelserna Statens jordbruksverk Havs- och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Sveriges geologiska undersökning Sveriges BergmateriaHndustri