ICOS Sweden mätningarochresultat

Relevanta dokument
Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson

Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv

Havsytan och CO 2 -utbytet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Energiomställning utifrån klimathotet

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Varför modellering av luftkvalitet?

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Observationer Förlängda tidsserier

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Verksamhetsplan för 2015

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Vision och strategisk inriktning för Swepub

Verksamhetsplan för Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Marcus Löfverström

LED PRODUKTER. Tel Tel Fax

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

Kalibreringscertifikat

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Modeller för små och stora beslut

Pla nte ring a v träd och dess påverkan på luftkva lite t

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Naturvårdsverkets författningssamling

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Kapitel 6. Termokemi

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20

Transkript:

ICOS Sweden mätningarochresultat Jutta Holst, Maj-Lena Lindersson, Anders Lindroth scientific.coordinator@icos-sweden.se Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds Universitet

ICOS Integrated Carbon Observation System En europeisk distribuerad forskningsinfrastruktur som levererarharmoniserade, vetenskapliga data med hög precision om Europas kolcykel ochväxthusgasbudgetar.

Syftetmed ICOS Att etablera en integrerad, långsiktig forskningsinfrastruktur för att förståde växthusgasernas biogeokemiska cykler Att bestämma de regionala växthusgasflödena med observationer och att identifiera deras ursprung Att möjliggöra tidig upptäckt av klimatrelaterade överraskningar Att förse beslutsfattare med denna information Att ge access och service till data och dataprodukter

Metodologinfor attkunnaskattaflödena

Atmosfärsstationer Princip: Koncentrationerna av gaserna i luften som grundas på markytans källor och sänkor, transporteras relativt snabbt I luften. Kan alltså spåras. Långsiktigmonitoring avco 2, CH 4, H 2 O koncentrationer med hög noggrannhet inom gränsskitet, kontinuerligt och i kampanjer. Atmosfäriska transportmodeller används för att invertera koncentrationernatill källorochsänkori tidochrum. Innovativa metoder med spårämnen och isotoper hjälper till att fastställa växthusgasernas ursprung fossila, frånoceanernaellerterrestraprocesser.

Metodologinfor attkunnaskattaflödena

Ekosystemstationer Princip: Eddy covariance system mäter turbulenta flöden på ekosystemnivå. Ger en förbättrad förståelse för utbytet av gaser som CO 2, CH 4, N 2 O, H 2 O samt energi. Processerna kan skalas upp i tid och rum med hjälp av modeller och fjärranalys. Förutsätter god täckning av representativa ekosystem/klimat/skötsel. Görs också: kompletterande in situ mätningar av andra egenskaper och kolpooler för ekosystemet i fråga.

Ocean-och havsstationer ICOS marina observationer kommer att bestå av ca 15 instrumenterade skepp och15 fixastationer somgertidsserier. Skeppen är huvudsakligen kommersiella och går på regelbunda turer, tex färjor över den Europeiska shelfen och innanhav och lastfartyg på öppnaoceanen. Tisdseriernakommerfrånfixastationer i haven och oceanen, bojar och förtöjda forskningsskepp.

ICOS Swedensmätstationer 6 ekosystemstationer: Subarktisk myr- Stordalen Boreal myr- Degerö Tall/gran- Svartberget Tall/gran Norunda Gran Hyltemossa Odlingsmark Lanna 3 atmosfäriska stationer: Norra Sverige Svartberget Centrala Sverige Norunda Södra Sverige Hyltemossa 1 marinstation: Östersjön Östergarnsholm

Instrumenteringi kortamaster Eddy-covariance mätning av fluxes som är relevant för ekosystemet Låg vegetation (<1 m) Ca 5 m höga torn T air, CO 2, H 2 O profil T soil, WC soil profil strålningskomponenter (SW, LW, PPFD) fluxes (CO 2, H 2 O, CH 4, N 2 O) x4 Leaf area index markklimat (temperatur, fuktighet, värmeflöde) Markkemi och struktur Nederbörd...

Kompletterandemätningar Utöver instrumentbaserade kontinuerliga mätningar: Detailjerad regelbunden documentation av vegetationen och markförhållande.

Flödemätningar med eddy covariance tekniken Net ecosystem CO 2 flux (mg m -2 s -1 ) Cumulated NEE (g C m -2 ) 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0-0.2-0.4-0.6-0.8 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 100 50 0-50 -100-150 Uppmätta halvtimmesvärden: Col 8 Half hourly CO2 fluxes (mg/m2/s) Plot 1 Mean Half-hour no. Ackumulerade värden under ett år: -200 0 50 100 150 200 250 300 350 Day no. Mean daily NEE (g C m -2 d -1 ) 8 6 4 2 0-2 -4 Omräknade till dygnssummor: -6 0 50 100 150 200 250 300 350 Day no. Kontinuerliga mätningar blir årssummor!

DegeröStormyr(boreal myr)

DegeröStormyr En koldioxidsänkasedan början av årtusendet

Ljusresponsei olikaskogssystemer 0.07 35 0.06 Ta > 10 2 < Ta <= 10 30 Ta > 10 2 < Ta <= 10 0.05 25 a (µmol/m²s) 0.04 0.03 0.02 0.01 FNEE,sat (µmol/m²s) 20 15 10 5 0 SE-Htm SE-Nor SE-Svb 0 SE-Htm SE-Nor SE-Svb 8 7 Ta > 10 2 < Ta <= 10 6 Fre,day (µmol/m²s) 5 4 3 2 1 SE-Svb: Tall/gran SE-Nor: Tall/gran SE-Htm: Gran 0 SE-Htm SE-Nor SE-Svb

Modelleratkoldioxidutbyte baserat på Michaelis-Mentens ljusresponskurva

Instrumentationeni högamaster Kombineradeekosystem& atmosfärsstationer Trädhöjd15-25 m Mastens höjd 100 150 m Norunda special: 14-nivåers 3-D 10 Hz sonic profil T air, CO 2, H 2 O profil T soil, WC soil profil Sonic u,v,w + koncentrationer strålningskomponenter flödesmätningar (CO 2, H 2 O) CO 2, H 2 O, CH 4, CO konc. x4 Bladyteindex Biomassetillväxtt Markkemi och temp Nederbörd...

Norunda

Kortvarigaeffekter: Förhöjd kolmonoxidhalt i Norunda när vindriktningen är från brandområdet I Västmanland(sommar 2014) NASA, 4 August 2014 Holst, 13 September 2014

Långvarigakoncentrationsmätningar Ökande koldioxidhalt i luften i Norunda månadsmedelvärden från Mauna Loa, Hawaii ICOS mätningar SE-Nor (2 h-medelvärden )

Kontinuerliga mätningar av koncentrationer och termisk stratifiering

Långvarigakoncentrationsmätningar Trajektorier visar på antropogena utsläpp i Hyltemossa(Juli 2015) (NOAA HYSPLIT transport and dispersion model, http://www.ready.noaa.gov)

ICOS RI beståraven operationelldel ochett bolag fördataleveransochkoordination Carbon Portal

Stationer i ICOS RI 2015 9 länderoch95 stationer sålångt

Varmasommaren2003 varstoradelarav Europasekosystemkoldioxidkällor

ICOS Sweden Europeiskpartner ochnationellinfrastruktur Norunda Svartberget Hyltemossa Abisko-Stordalen Östergarnsholm Degerö Lanna

ICOS Sweden Sveriges bidrag när det gäller observationer till ICOS RI ICOS Sweden ärettkonsortiummed 6 partners VR finansierar50% avverksamhetenkommandeperiod, partnerna står för resterande 50% Sverige driver också ICOS Carbon Portal

ICOS Sweden ytterligaresyftenförsvenskaintressen Focus på typiska nordiska ekosystem, där stora förändringar är att vänta. Förse forskarsamhället, även utanför den direkta forskningen om växthusgaser, med information och data av hög kvalitet på utbytesprocesser av tex energi för utveckling och validering av väder ochklimatmodeller. Att förse svenska beslutsfattare med relevant information och data på lokalochregional skala. Att bidra med gasstandarder, mätprotokoll och up-to-date metodologi för alla flux- och koncentrationsmätningar i Sverige. Att tillhandahålla mätstationer och data för avancerad forskning och utbildning.

ICOS Sweden organisation

Om du villanvända Data från ICOS RI och ICOS Sweden Sweden Alla data kommer att vara tillgängliga via ICOS Carbon Portal (hopefully soon) Det finns också möjlighet till att få kortare serier eller specialdata direkt från stationerna från ICOS Sweden Bedriva forskning vid någon av ICOS Swedens stationer Stationerna är öppna för forskare Basic service finns (internet, monitoring, experthjälp för våra mätningar etc.)

Tack föreruppmärksamhet! Kontakt: Föreståndare: Professor Anders Lindroth director@icos-sweden.se Vetenskaplig koordinator: Dr. Maj-Lena Linderson scientific.coordinator@icos-sweden.se www.icos-sweden.se www.icos-ri.eu www.icos-cp.eu