februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering för företagsamheten... 5 Företagsamheten per kommun... 6 Företagsamhetens tillväxt... 7 Ung företagsamhet... 7 Kvinnors företagsamhet.... 7 Långsiktig tillväxt... 8 Tillväxten per kommun.... 9 Nyföretagsamheten... 11 Kvinnors nyföretagsamhet... 11 Nyföretagsamheten per kommun..................................................13 Avslutning av företagsamheten... 15 1

Inledning Svenskt Näringslivs mätning av den svenska företagsamheten utförs en gång om året och använder sig av statistik som inhämtats vid årsskiftet av det aktuella året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätningar av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om han eller hon står som ägare till fler än ett företag. Detta förfarande gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande finns även problem med ombildningar. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan detta noteras som ett nytt företag även fast det är samma person som driver företaget. I detta fall har det ju inte tillkommit någon ny företagare. Andra undersökningar använder sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. Dessa undersökningar har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och därmed kan vi nu presentera om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Detta förfarandesätt gör att vi undviker dubbelräkningar men ändå bibehåller en färsk och aktuell statistik. Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. Utifrån de inhämtade data kan även nyföretagsamheten och avslutning av företagsamhet redovisas på läns- och kommunal nivå. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Ett särskilt fokus har lagts på kvinnors företagsamhet under detta år. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas. 2

Sammanfattning Kronobergs län Sammantaget kan det konstateras att 2011 var ett rekordår för företagsamheten i Kronobergs län. Nu är 11,9 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder företagsamma vilket är den högsta noteringen någonsin. Andelen kvinnor som är företagsamma uppgår nu till 6,3 procent vilket också är en rekordnotering. Under året ökade antalet företagsamma personer med 277 personer (+1,8 procent). Det är en uppväxling jämfört med förra året då den lokala företagsamheten växte med 1,3 procent. Totalt finns nu 15 943 företagsamma personer i länet. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka 1 400 nya individer inträdde i företagsamhet medan knappt 1 050 personer försvann från densamma. Länet uppvisar däremot ett flyttunderskott av företagsamma individer. Tingsryds kommun har länets mest företagsamma befolkning där 14,9 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var relativt sett högst i Lessebo kommun under mätperioden, med en tillväxttakt på 4,1 procent. I endast 2 av 8 Kronobergskommuner växte företagsamheten fortare än i riket som helhet. Svagast utveckling av den lokala företagsamheten registrerades i Uppvidinge kommun som redovisade en negativ tillväxt på 1,4 procent. Antalet företagsamma kvinnor i länet har ökat snabbast i Lessebo där tillväxttakten uppmättes till 10,8 procent under mätperioden. Sammantaget växte kvinnors företagsamhet i hela länet med 3,6 procent, något långsammare än riksgenomsnittet på 4 procent. Under år 2011 valde 1 403 nya individer att börja ansvara för ett företag i Kronoberg. Detta är klart fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 337 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således även i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 10,4 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. I Kronoberg valde 539 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 8,3 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 7,0 per 1 000 invånare. 3

Företagsamheten Vid årsskiftet 2011/12 existerade 15 943 aktivt företagsamma individer i Kronobergs län, vilket motsvarar 11,9 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Andelen företagsamma har således ökat med 0,2 punkter jämfört med förra företagsamhetsmätningen. Kronobergs företagsamhet ligger i linje med riksgenomsnittet. I riket som helhet finns det 836 000 personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 12 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsamma en uppgång från förra året då andelen låg på 11,7 procent. Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18,0 % 16,0 % 14,0 % 12,0 % 12,0 % 11,9 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Riket Skåne Kronoberg Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Södermanland Västernorrland Västerbotten Värmland Östergötland Gävleborg Norrbotten Blekinge Örebro Västmanland Ung företagsamhet Vid årsskiftet fanns 2 251 unga (16 34 år) företagsamma personer i Kronoberg och sammantaget ansvarar 5,1 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Det är en ökning med 0,1 procentenheter sedan förra mätningen. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten i en allt snabbare takt. Trots ökningen befinner sig Kronobergs unga företagsamhet något lägre än riksgenomsnittet (5,6 procent). Kvinnors företagsamhet Att kvinnor deltar i företagandet i en högre utsträckning är en nödvändighet för att Sveriges företagande ska nå en europeisk nivå. Av Kronobergs företagsamma individer är 4 125 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Men storleken på skillnaden mellan könen varierar betydligt mellan länen. Av Kronobergs kvinnor i arbetsför ålder ansvarar 6,3 procent 4

för ett företag, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter sedan föregående mätning. Kvinnornas företagsamhet växer således alltjämnt snabbare än länets kvinnliga befolkning. Det är däremot en bit kvar till riket som helhet där 7,2 procent av den kvinnliga befolkningen är företagsamma. Skulle Kronoberg nå upp till riksgenomsnittet skulle det betyda ett tillskott på cirka 565 företagsamma kvinnor. Diagram 2. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16 74 år). 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 7,2 % 6,3 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Kronoberg Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Västerbotten Blekinge Historisk toppnotering för företagsamheten Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i Kronobergs län stadigt ökat i relation till befolkningen i arbetsför ålder. ets notering är också den högsta som någonsin uppmätts. Relativt sett är ökningen störst för kvinnornas företagsamhet och även här är årets notering rekordhög. Ökningen är lägre för den yngre befolkningen, men även för denna grupp är årets nivå den hittills högst uppmätta. Diagram 3. Utveckling av andel företagsamma personer i andel av befolkningen 2001 2011. 14,0 % Total 12,0 % 10,0 % 10,9 % 11,9 % Kvinnor Unga 8,0 % 6,0 % 5,0 % 6,3 % 5,1 % 4,0 % 4,6 % 2,0 % 0,0 % 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5

Företagsamheten per kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Tingsryds kommun har Kronobergs mest företagsamma befolkning. Av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar hela 14,9 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Lessebo där 10 procent räknas som företagsamma. Sammantaget når 6 av 8 Kronobergs kommuner upp till riksgenomsnittet för den generella företagsamheten. Tingsryd har även länets yngsta företagsamhet. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 6,8 procent för ett företag. När det gäller kvinnors företagsamhet uppvisar Uppvidinge länets högsta deltagande. Av kvinnorna i arbetsför ålder är 8,7 procent företagsamma. Endast två av Kronobergskommunerna når upp till riksgenomsnittet när det gäller kvinnornas företagsamhet. I länets största kommun, Växjö, är 10,8 procent av den arbetsföra befolkningen företagsam, vilket är en uppgång med 0,1 procentenheter jämfört med förra mätningen. Kvinnornas företagsamhet har samtidigt ökat med 0,2 procentenheter, men ligger dessutom på en klart lägre nivå (5,9 procent). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning. Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel unga Tingsryd 1 297 14,9 % 7,7 % 6,8 % Uppvidinge 927 14,1 % 8,7 % 6,4 % Alvesta 1 771 13,0 % 7,1 % 5,0 % Markaryd 858 12,5 % 6,3 % 5,3 % Ljungby 2 488 12,5 % 6,2 % 5,4 % Älmhult 1 369 12,3 % 6,1 % 5,1 % Växjö 6 655 10,8 % 5,9 % 4,8 % Lessebo 578 10,0 % 5,9 % 4,0 % 6

Företagsamhetens tillväxt Under år 2011 ökade företagsamheten i Kronoberg med 277 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,8 procent. En betydande uppväxling jämfört med föregående år då tillväxten skrevs till 1,3 procent. Toppnoteringen i länet uppmättes år 2007 då den lokala företagsamheten växte med 2,8 procent. Trots den tilltagande tillväxten tappar länet i förhållande till riksgenomsnittet där tillväxttakten uppmättes till 2,7 procent. Bakom tillväxten föreligger en stor dynamik. Under det senaste året har 1 403 nya individer tillkommit som företagsamma medan 1 045 har lämnat företagsamheten. Kronoberg uppvisar däremot ett flyttunderskott av företagsamma individer. Diagram 4. Tillväxt av antal företagsamma individer. 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,7 % 2,5 % 2,0 % 1,8 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västerbotten Jämtland Västmanland Riket Skåne Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Gotland Halland Västra Götaland Östergötland Blekinge Dalarna Uppsala Jönköping Kronoberg Kalmar Södermanland Ung företagsamhet Den unga företagsamheten i länet växer i en betydligt svagare takt än vad den totala företagsamheten gör. Antalet yngre företagsamma individer har under året ökat med blygsamma 12 personer, vilket ger en tillväxttakt på 0,5 procent. Kronobergs län ökar därmed avsevärt långsammare än riket när det gäller den unga företagsamheten. I Sverige som helhet växte antalet unga personer med ansvar för ett företag med 3,7 procent. Kvinnors företagsamhet I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet vuxit betydligt snabbare under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. Kronoberg är inget undantag. Sammantaget har kvinnornas företagsamhet vuxit med 145 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 3,6 procent. Den kvinnliga företagsamheten har alltså vuxit 1,8 procentenheter snabbare än den totala företagsamheten. I riket som helhet har det tillkommit cirka 9 500 kvinnor i företagsamheten under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4 procent. 7

Diagram 5. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 6,0 % 5,0 % 4,0 % 4,0 % 3,6 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västernorrland Västerbotten Riket Skåne Värmland Gävleborg Halland Västmanland Gotland Kronoberg Västra Götaland Örebro Östergötland Jönköping Jämtland Dalarna Uppsala Kalmar Blekinge Södermanland Långsiktig tillväxt Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Svenskt Näringslivs företagsamhetsundersökning har tillgång till lokala och regionala data som sträcker sig från 2000-talets början. Det gör att vi kan utläsa hur dessa bägge gruppers långsiktiga tillväxt har utvecklats. Vi kan dessutom sätta den i relation till riksgenomsnittet samt den totala företagsamheten. Samtliga gruppers företagsamhet har utvecklats klart långsammare i Kronoberg än i riket som helhet. Den totala företagsamheten har ökat med 17 procent sedan år 2001, vilket är en bit svagare än rikets tillväxttakt på 26 procent. Kvinnors företagsamhet har vuxit betydligt snabbare än den generella företagsamheten under motsvarande tidsperiod i såväl Kronoberg som riket. Men Kronobergs tillväxttakt är även här betydligt lägre än i landet som helhet. Sedan år 2001 har kvinnors företagsamhet vuxit med 34 procent i Kronoberg, jämfört med 41 procent i riket. Den unga företagsamheten har vuxit långsammare än den generella företagsamheten i såväl länet som i riket som helhet. I Kronoberg har den endast vuxit med 19 procent under den senaste tioårsperioden, vilket är en något lägre tillväxt än riksgenomsnittet. 8

Diagram 6. Tillväxt per grupp. 2001 2011. 45 % 40 % 41 % Riket Kronoberg 35 % 34 % 30 % 26 % 25 % 20 % 17 % 22 % 19 % 15 % 10 % 5 % 0 % Totalt Kvinnor Ungdomar Tillväxten per kommun Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Lessebo kommun uppvisar den starkaste tillväxttakten under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 23 individer under mätperioden, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4,1 procent. En delförklaring till den höga tillväxten är att kommunen haft ett flyttöverskott under året. Det har alltså flyttat in fler företagsamma personer under 2011 än som flyttat ut. Den mest företagsamma kommunen, Tingsryd, uppvisar fortsatt upp en hög tillväxttakt. Antalet företagsamma personer i kommunen har under det senaste året ökat med 3,4 procent. Uppvidinge kommun har en lägre företagsamhet än vid förra mätningen. Här har antalet företagsamma personer minskat med 1,4 procent. Sammanlagt är det 34 kommuner i Sverige som har haft en negativ tillväxt av företagsamheten. Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer. Kommun Företagsamma 2011 Företagsamma 2010 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Lessebo 578 555 4,1 % 10,8 % 24,1 % Tingsryd 1 297 1 254 3,4 % 7,4 % 21,4 % Markaryd 858 838 2,4 % 2,5 % 9,3 % Ljungby 2 488 2 436 2,1 % 5,5 % 4,7 % Växjö 6 655 6 540 1,8 % 2,9 % 0,8 % Älmhult 1 369 1 352 1,3 % 2,5 % 5,0 % Alvesta 1 771 1 751 1,1 % 4,3 % 1,0 % Uppvidinge 927 940 1,4 % 2,5 % 4,8 % 9

Antalet företagsamma kvinnor har också ökat snabbast i Lessebo där tillväxttakten uppmättes till hela 10,8 procent under mätperioden. Uppvidinge kommun uppvisar länets svagaste tillväxt av företagarkvinnor och kommunen redovisar en negativ tillväxt på 2,5 procent under det senaste året. Sammantaget når fyra Kronobergskommuner upp till rikets tillväxttakt för kvinnornas företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det återigen Lessebo kommun som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med hela 24 procent. Även Tingsryd redovisar en stark tillväxt av antalet unga företagsamma personer. Däremot har antalet unga företagsamma personer blivit färre i Älmhult där tillväxttakten skrivs till 5 procent. Ytterligare tre kommuner i länet redovisar en minskning av den unga företagsamheten. 10

Nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2011 valde 1 403 nya individer att börja ansvara för ett företag i Kronoberg. Detta är klart fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 337 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således även i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 10,4 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. Motsvarande notering vid den förra företagsamhetsundersökningen uppgick till 10,0 per 1 000 invånare. Det är fortfarande en bit kvar till riksgenomsnittet som denna gång uppmäts till 11,8 per 1 000 invånare. Diagram 7. Antal nyföretagsamma per 1 000 invånare i arbetsför ålder. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,8 10,4 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Riket Halland Uppsala Västra Götaland Kronoberg Västernorrland Dalarna Östergötland Norrbotten Västerbotten Västmanland Södermanland Örebro Kalmar Jönköping Värmland Gävleborg Blekinge Kvinnors nyföretagsamhet Som vi tidigare nämnde är det låga företagandet i Sverige en funktion av framförallt kvinnornas låga deltagande. En nödvändig förutsättning för ett högre deltagande i företagandet är nyföretagsamheten. En högre nyföretagsamhet ger givetvis större möjligheter till en långsiktig högre tillväxt av kvinnors företagsamhet. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades. 11

I Kronoberg valde 539 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 8,3 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 7,0 per 1 000 invånare. Den kraftiga ökningen gör att Kronoberg närmar sig riksgenomsnittet när det gäller kvinnornas nyföretagsamhet. Diagram 8. Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare. 14,0 12,0 10,0 9,0 8,3 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Skåne Jämtland Halland Uppsala Riket Kronoberg Västra Götaland Dalarna Västernorrland Kalmar Norrbotten Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Värmland Västerbotten Gävleborg Jönköping Blekinge Nyföretagsamheten i Kronoberg har ökat relativt konstant under det senaste decenniet. Frekvensen på nyföretagsamheten år 2002 låg på 8,4 per 1 000 invånare i arbetsför ålder. ets notering på 10,4 är den högsta noteringen som hittills uppmätts i länet. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Relaterat till den unga befolkningen har antalet nyföretagsamma under 35 år mer eller mindre ökat konstant i länet sedan 2000-talets början. Men under de senaste åren har utvecklingen stabiliserats. Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden till den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. Denna trend har förstärkts under det senaste året. ets notering på 8,3 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare är den högsta noteringen som uppmätts i Kronoberg. 12

Diagram 9. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1 000 invånare. 2002 2010. 14,0 12,0 10,0 11,8 10,4 Total Kvinnor Unga 8,0 8,3 6,0 4,0 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nyföretagsamheten per kommun På kommunal nivå inkluderas även inflyttade företagsamma personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där det endast tas hänsyn till de genuint nyföretagsamma). Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Länets mest företagsamma kommun, Tingsryd, uppvisar länets högsta nyföretagsamhet. Under år 2011 har 133 nya individer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 15,3 nya företagsamma individer per 1 000 invånare. Av dessa är 18 procent inflyttade från andra kommuner. Markaryds kommun har länets lägsta nyföretagsamhet där 10,9 personer per 1 000 invånare blev ansvariga för ett företag under året som gick. I länets största kommun, Växjö, uppgår nyföretagsamheten till 12,2 personer per 1 000 invånare. Av dessa har 15 procent flyttat sitt företagande från en annan kommun under året. Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1 000 personer. Kommun Genuint nya Inflyttade Totalt nya Per 1 000 inv Kvinnor Unga Tingsryd 109 24 133 15,3 12,3 21,7 Alvesta 153 25 178 13,1 11,2 14,2 Lessebo 57 14 71 12,2 11,2 14,4 Växjö 642 111 753 12,2 9,2 13,5 Älmhult 113 18 131 11,8 8,6 12,1 Ljungby 203 26 229 11,5 8,6 13,2 Uppvidinge 58 14 72 11,0 9,1 17,0 Markaryd 68 7 75 10,9 7,3 15,6 13

Tingsryd uppvisar även länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 21,7 personer yngre än 35 år per 1 000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Kvinnors nyföretagsamhet är också mest frekvent i Tingsryds kommun. Av 1 000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 12,3 individer företagsamma under det gångna året. 14

Avslutning av företagsamheten Samtidigt som 1 403 personer blev företagsamma i länet under det senaste året försvann samtidigt 1 045 andra personer bort från företagandet. I likhet med nyföretag samheten korrelerar avslutandet med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I länets näst mest företagsamma kommun, Uppvidinge, försvann 85 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 12,9 avslutare per 1 000 invånare, vilket är den högsta avslutsfrekvensen i länet. Av dessa personer var det en knapp fjärdedel som flyttade ut från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort. I länets största kommun, Växjö, uppgår avslutningarna till 10,3 personer per 1 000 invånare. Av dessa beslöt en fjärdedel att fortsätta sitt företagarengagemang i en annan kommun. Tabell 4. Antal avslutare per 1 000 invånare. Kommun Genuina avslutare Utflyttade Totalt avslut Per 1 000 inv Kvinnor Unga Uppvidinge 64 21 85 12,9 11,3 14,9 Alvesta 121 37 158 11,6 8,3 9,0 Tingsryd 69 21 90 10,4 7,0 4,3 Växjö 482 156 638 10,3 7,5 9,5 Älmhult 86 28 114 10,2 7,2 8,6 Ljungby 148 29 177 8,9 5,3 7,7 Lessebo 37 11 48 8,3 5,4 3,6 Markaryd 38 17 55 8,0 5,7 5,0 15

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00