Kommunens arbete för ökad integration 2015 STADSKONTORET MARS 2016
Stadskontoret Siv Hederos Integrationssamordnare siv.hederos@jonkoping.se 036-10 53 55
Innehållsförteckning Sid Årsrapport angående kommunens arbete för ökad integration 2015 5 Mål för kommunens integrationsarbete 5 Bakgrund 6 Flyktingmottagande 2015 7 Migrationsverkets ansvar 7 Evakueringsboende 7 Ensamkommande barn 7 Nyanlända flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd 8 Stadskontorets samordningsarbete och projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet 9 Arbete för att öka andelen utrikes födda som arbetar 9 Integrationsråd länsstyrelsen 10 Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter (MR) 10 Arbete för att förebygga våldsbejakande extremism 10 Möten angående evakueringsboende och HVB-hem 11 Information och samordning för information till det civila samhället 11 Prioriterade bostadsområden 12 Anslaget till integration och delaktighet 2015 12 Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet 12 Kommunövergripande projekt 13 Råslätt 13 Österängen 14 Öxnehaga 15 Huskvarna söder 16 Välfärdsindikatorer 18 Kommentarer från nämndernas och bolagens integrationsrapporter 22 Frågeställningar till nämnder och bolag inför integrationsrapport 2015 22 Nämndernas integrationsrapporter 22 De kommunala bolagens integrationsrapporter 25 Reflektioner 27 3
4
Årsrapport angående kommunens arbete för ökad integration 2015 Mål för kommunens integrationsarbete Mål för kommunens integrationsarbete finns i kommunprogrammet 2015 2018 och i kommunens verksamhets- och investeringsplan 2014 2016. Kommunen ska ha en välkomnande attityd till nya invånare oavsett varifrån de kommer. Oro i världen ställer krav på medmänsklighet och kommunen ska bidra till ett värdigt flyktingmottagande. Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund, kön och sexuell läggning. Olikhet är en tillgång i samhället. En av vår tids stora utmaningar är en fungerande integration. Genom delaktighet får vi ett varmare samhälle. Nyckeln till en lyckad integration handlar om tillgång till språket, arbete och kontakter i civilsamhället. Genom nyanserade ingångskrav på svenska kan fler ges möjlighet att i samband med arbete utveckla sitt språk. Kunskaper i andra språk och kulturer är dessutom en resurs som ska tillvaratas på ett bra sätt. Målet med vårt integrationsarbete måste framförallt vara att fler ska komma i arbete snabbare. Det är viktigt att kombinera SFI (svenska för invandrare) med praktik, samt även validering, eftersom många som kommer till Sverige har en bra utbildningsbakgrund. Praktikplatser i kommunen ska i större utsträckning än idag erbjudas personer med utländsk bakgrund. Särskilt fokus behöver riktas mot utlandsfödda kvinnor där andelen som förvärvsarbetar är 30 procent lägre än bland svenskfödda kvinnor. Ett aktivt områdesarbete ska bedrivas i prioriterade stadsdelar. Arbetet ska ske förvaltningsövergripande och i nära samarbete med det civila samhället, bostadsföretagen och polisen. Detta förebyggande arbete har stor betydelse för att skapa trygga miljöer. 1 I Jönköpings kommun har nämnder, förvaltningar och kommunala bolag det huvudsakliga ansvaret för arbetet med integration. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2015 uppgå till minst 17 procent. På längre sikt ska andelen återspegla befolkningens faktiska sammansättning. 2 Andra viktiga mål med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som fått kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. För att främja nyanländas delaktighet i samhället ska samverkan mellan Jönköpings kommun och det civila samhället utvecklas. 1 Kommunprogram 2015 2018. 2 Verksamhets- och investeringsplan 2014 2016. 5
Bakgrund I Jönköpings kommun pågick mellan 1996 2005 en integrationssatsning med särskild inriktning på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Kommunfullmäktige beslutade 2005-06-22 att nämnder och bolag ska ta ett utökat ansvar och utforma konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsen fick ansvar för samordning av integrationsarbetet och förfogar över ett kommuncentralt anslag för särskilda projekt. Årliga rapporter har lämnats till kommunfullmäktige. Beslut om bidrag från det centrala anslaget till integration och delaktighet tas av kommunstyrelsens ledningsutskott samt enligt delegation. Denna rapport består av följande delar: Flyktingmottagande 2015. Stadskontorets samordningsarbete och de projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet. Välfärdsindikatorer. Korta kommentarer från nämnders och bolags integrationsrapporter. I övrigt hänvisas till nämndernas och bolagens rapporter som bifogas. Reflektioner. Rapport anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun 2015. 6
Flyktingmottagande 2015 Oro och krig i omvärlden har påverkat hela landet och här görs en kortfattad beskrivning av kommunens engagemang i flyktingmottagandet. Migrationsverkets ansvar När den enskilde personen väljer att söka asyl har de kontakt med Migrationsverket. Många av de asylsökande ordnar boende på egen hand med hjälp av släktingar och vänner (EBO enskilt boende). De personer, som inte har möjlighet att ordna eget boende, anvisas till Migrationsverkets olika boenden (ankomstboende och anläggningsboende). I Jönköpings kommun har Migrationsverket för närvarande två boende, före detta Hotel Centria och Tokeryds herrgård. Den 1 januari 2016 fanns det 1 681 personer i Migrationsverkets mottagningssystem i Jönköpings kommun. Av dessa personer hade 575 ordnat eget boende (EBO) och 752 bodde på anläggningsboende (ABO). Dessutom var det 354 som hade eget boende till exempel asylsökande ensamkommande barn. 3 Ensamkommande barn och barn boende på anläggningsboende erbjuds skolgång i kommunen. Flertalet av de asylsökande kommer från Syrien, Afghanistan, Eritrea och Irak. Evakueringsboende Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande och Migrationsverket kunde inte längre ordna mat och logi till nya asylsökande personer. Migrationsverket kontaktade landets kommuner som tillfrågades om att ordna övernattning och kost till nyanlända asylsökande. I Jönköpings kommun beslutade kommunstyrelsens ledningsutskott 2015-09-24 att kommunen skulle ordna 350 evakueringsplatser. Räddningstjänsten skötte samordningen och en gemensam arbetsgrupp med olika förvaltningsrepresentanter bildades. I denna arbetsgrupp fanns även områdeschef IFO ensamkommande barn. På detta sätt kunde samordningen av lokaler ske snabbare. Kultur- och fritidsförvaltningen fick i uppdrag av utse platschefer till de evakueringsboenden som snabbt ordnades. 2015-11-05 övertogs samordningen och kontakterna med Migrationsverket av stadskontoret efter beslut på förvaltningschefsmöte. Samverkan mellan olika kommunala verksamheter har varit mycket viktig för att snabbt hitta praktiska och säkra lösningar. Kostnader för evakueringsboende återsöks hos Migrationsverket. Det har också funnits ett stort ideellt engagemang för att ordna stöd och aktiviteter till de nyanlända. Kommunen har valt att anställa personal som grundbemanning på de olika evakueringsboendena. Personal med språkoch kulturkompetens har varit betydelsefull. Ensamkommande barn Ensamkommande barn under 18 år som söker asyl utan vårdnadshavare anvisas direkt till kommuner. I juni 2015 var det fullbelagt på alla överenskomna platser och Migrationsverket skickade då ensamkommande barn med 24 timmars varsel till kommunerna enligt fastställd turordning. Antalet ensamkommande barn ökade dramatiskt under sommaren och hösten. Totalt har Jönköpings kommun tagit emot 338 barn/ungdomar under 2015. 3 Migrationsverkets statistik Boende i Migrationsverkets mottagningssystem 2016-01-01 7
Tabell 1 Mottagna ensamkommande barn i Jönköpings kommun under 2015 Medborgarskap Antal Afghanistan 251 Syrien 21 Eritrea 19 Etiopien 6 Övriga 41 Totalt 338* * Varav 15 var flickor och 323 var pojkar Kommunens ansvar är att ordna boende, mat och skolgång. Överförmyndarnämnden ska tillsätta en god man och socialtjänsten ska göra en utredning för att se till bästa möjliga placering för det enskilda barnet. Flertalet av de ensamkommande barnen är pojkar från Afghanistan, Syrien och Eritrea. Nyanlända flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd Flertalet av nyanlända flyktingar som har bosatt sig i Jönköpings kommun har tidigare bott i enskilt boende (EBO) hos släktingar och vänner i Jönköpings kommun. Ett stort antal kommer som anknytningar till tidigare mottagna flyktingar. Eftersom det är mycket svårt att hitta bostad i kommunen har antalet personer som kommunen tagit emot från Migrationsverkets förläggning (ABO) varit lågt. Totalt har det kommit 568 personer till Jönköpings kommun och av dessa är 218 barn/ungdomar under 18 år. Flertalet av de nyanlända har kommit från Syrien och Eritrea men det har även kommit flyktingar från Irak, Afghanistan och Somalia. Tabell 2 Nyanlända flyktingar i Jönköpings kommun under 2015 Medborgarskap Vuxna Barn under 18 år Totalt Syrien 219 173 392 Eritrea 67 4 71 Irak 24 8 32 Övriga 40 33 73 Totalt 350 218 568 Det är också 110 personer som på eget initiativ har flyttat till Jönköping. De har fått sitt första mottagande i en annan kommun men har sedan själva valt att flytta till Jönköping inom två år efter mottagande i den första kommunen. Sammanfattningsvis har det vanliga flyktingmottagandet varit högt men inte extremt. Den stora utmaningen har varit att med mycket kort framförhållning ordna boende och skolgång till det stora antalet ensamkommande barn som kommit till Jönköping. Socialtjänsten har sedan tidigare upphandlat boende av Frälsningsarméns boende Vårsol SARA. När antalet nya ungdomar ökade under sommaren valde socialtjänsten att i god samverkan med olika förvaltningar och ideell sektor organisera boende i kommunens regi. Detta har naturligtvis medfört en mycket stor arbetsbelastning och det har påverkat övrig verksamhet. Utbildningsförvaltningen har lyckats att med stor arbetsinsats ta emot nyanlända barn och ungdomar. Asylsökande barn har rätt till skolgång. Inom skolan är flertalet av de nyanlända eleverna från Syrien eller Afghanistan. 8
Stadskontorets samordningsarbete och projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet Arbete för att öka andelen utrikes födda som arbetar Arbetsförmedlingen har samordningsansvar för nyanlända flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd. De nyanlända skriver in sig som arbetssökande inom etableringen och kombinerar sedan SFI 4 med praktik eller andra utbildningar som Arbetsförmedlingen erbjuder. Den enskilde får under denna tid etableringsersättning. Inom etableringen Arbetsförmedlingen Jönköping 5 fanns i november 2015 cirka 780 arbetssökande. Av de arbetssökande inom etableringen hade 25 procent mer än två års eftergymnasial utbildning. I denna grupp fanns cirka 20 25 personer med lärarutbildning från annat land. Stockholms universitet har nationellt samordningsansvar för Utländska lärares vidareutbildning, ULV 6. Integrationssamordnaren initierade ett informationsmöte med representanter från kommuner i länet, arbetsförmedlare och utbildningsanordnare SFI. Jönköpings University, Högskolan för lärande och kommunikation, bjöd in till detta möte och cirka 25 personer från kommuner, arbetsförmedlare och SFI-anordnare var med på denna information. I dagsläget finns ingen utbildning i Jönköping utan studenter får ansöka till ULV vid Linköpings universitet. Det är angeläget att ta vara på nyanländas kompetens och snarast möjligt erbjuda kompletteringsutbildningar. Korta vägen är en upphandlad utbildning av Arbetsförmedlingen. Den vänder sig till utrikes födda med akademisk utbildning. Inom Korta vägen studerar deltagarna svenska på Jönköping University och får jobbcoachning och praktik via Folkuniversitetet. Integrationssamordnaren har hjälpt till med kontakter inom kommunen. Kommunens arbetsmarknadsavdelning (AMA) har kontakt med många arbetssökande som är födda i annat land och utrikes födda är en av AMA:s prioriterade grupper. Deltagarna deltar i vägledningsinsatser riktade mot olika yrkesområden. Deltagare som behöver förstärka sina kunskaper i svenska kan via Jobbtorg delta i språkpraktikprogram med kombinerad praktik inom AMA:s verksamheter och undervisning i svenska anordnad av vuxenutbildningen. Inom välfärdjobben har cirka 75 procent varit utrikes födda. Fram till den 31 december 2015 har 134 kvinnor och 119 män anställts. De som har gått vidare till arbete i kommunen har ofta erbjudits timanställning och visstidsanställning. Flertalet har fått anställning inom utbildningsförvaltningen men även anställningar inom äldreomsorg och tekniska kontorets städ och konferensavdelning förekommer. Kommunens verksamhets- och investeringsplan har under flera år haft som mål att andelen anställda kvinnor och män med utländsk bakgrund 7 i kommunen ska öka och på 4 SFI- svenska för invandrare 5 Etableringen Af Jönköping har arbetssökande från följande kommuner: Jönköping, Habo, Mullsjö och Vaggeryd. 6 ULV länk http://www.su.se/ulv 7 Utländsk bakgrund: Personer som är födda utomlands samt personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda i utomlands. 9
sikt återspegla befolkningens faktiska sammansättning. Under 2015 hade 23 procent av kommunens befolkning i åldrarna 20 64 år utländsk bakgrund. Under 2015 var målet att 17 procent av kommunens anställda skulle ha utländsk bakgrund. Resultatet för 2015 var 15,7 procent. Högst andel anställda med utländsk bakgrund har socialtjänsten där 18 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Andelen chefer med utländsk bakgrund har ökat från 8,9 procent till 10,5 procent. Även andelen handläggare med utländsk bakgrund har ökat från 9,4 procent till 10,8 procent. Rapporten Anställda med utländsk bakgrund görs varje år av stadskontorets utredningsenhet. När frågorna inför integrationsrapporten skickas ut till nämnder och bolag skickas även denna rapport ut. Strategi- och utvecklingsavdelningen ansvarar för att rapporten presenteras för personalchefsgruppen och personalutskottet. Kommunprogrammets mål om att öka andelen utrikes födda som förvärvsarbetar är mycket viktigt. Särskilt fokus behöver riktas mot utrikes födda kvinnor. Under året har denna fråga uppmärksammats på olika sätt. Det är viktigt att kvinnor kan kombinera föräldraledighet med fortsatta studier i svenska och kontakter med samhället. Familjecentraler med möjlighet till SFI-studier i närområdet och samverkan med studieförbund och föreningar är viktiga delar. Utrikes födda kvinnor är inte någon enhetlig grupp och det är angeläget att den enskildes egna planer tas tillvara i mötet med Arbetsförmedling och AMA. Integrationsråd länsstyrelsen Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med en samordnad integrationsstrategi för Jönköpings län. I december 2014 antogs integrationsstrategin med det övergripande målet Välfungerande integration i Jönköpings län. I integrationsrådet representeras Jönköpings kommun av kommunalråd och stadsdirektör. Integrationssamordnaren är kommunens representant i integrationsrådets beredningsgrupp. Integrationsrådet har beslutat att tillsätta sex fokusgrupper: bostäder, utbildning, hälsa, ensamkommande barn, arbete och vuxenutbildning och social sammanhållning. I dessa fokusgrupper finns representanter från länsstyrelsen, länets kommuner, bostadsföretag, föreningsliv, Jönköping University, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Under hösten 2015 har fokusgrupperna bostäder, ensamkommande barn och utbildning fått utökade uppdrag. Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter (MR) Syftet med MR-nätverket är att skapa en tydligare samordning mellan kommunens förvaltningar kring frågor om mänskliga rättigheter. MR-nätverket har representanter från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och stadskontoret. Jämställdhets- och mångfaldsstrategen är sammankallande. Representanterna ska sprida kunskap om MR-frågor i respektive verksamhet och samverka med externa aktörer. De nationella MR-dagarna förläggs till Jönköping 9 12 november 2017. Arbete för att förebygga våldsbejakande extremism Handlingsprogrammet Trygghet och säkerhet beslutas av kommunfullmäktige och samordnas av Rådet för trygghet och säkerhet och Räddningstjänsten. Arbetet sker i samverkan med förvaltningar och samverkande parter. Delprogrammet Brottsförebyggande ingår som ett av tio delprogram. I förslaget till delprogrammet Brottsförebyggande, daterat 2016-01-20, ingår ett avsnitt med rubriken våldsbejakande extremism. 10
Sommaren 2014 aktualiserades frågan om ungdomar som rekryterades till våldbejakande rörelser och främst IS. Integrationssamordnaren sammankallade en grupp med olika kommunala representanter med god kännedom och upparbetade kontakter med muslimska församlingar i Jönköpings kommun. Inom kultur- och fritidsförvaltningen har föreningsutvecklaren sedan många år kontakter med muslimska församlingar. Stadsgårdsskolan, Råslätt har under flera år haft en god dialog med olika muslimska församlingar. Integrationssamordnaren och avdelningschefen för Ung Fritid har samverkat med Jönköpings Somaliska förening och sektionschefen inom socialtjänstens fältgrupp har lång erfarenhet av arbete för att förebygga våldsbejakande extremism. Vid tre olika tillfällen har denna dialoggrupp bjudit in till dialogmöten med sju muslimska församlingar och föreningar. Inbjudan har haft som grundtema att vi vill visa Jönköpings stöd för mänskliga rättigheter och demokrati, vi vill motverka främlingsfientlighet och islamofobi och vi vill förebygga att ungdomar rekryteras till våldsbejakande rörelser. De inbjudna församlingarna/föreningarna har varit mycket positiva till dessa möten. Ett resultat har varit att de tillsammans har bildat ett muslimskt råd. Församlingsrepresentanterna har sett en risk för att islamofobi och främlingsfientlighet ökar. Arbetet har också resulterat i kontakter mellan en muslimsk församling och Immanuelskyrkan i Jönköping. Polisen har bjudit in trossamfund till informationsmöte om trygghet och säkerhet. Detta var mycket uppskattat. Det är viktigt att inkludera olika trossamfund när vi talar om samverkan med civilsamhället. Möten angående evakueringsboende och HVB-hem I det akuta skedet under hösten 2015 med många ensamkommande barn och kommunens åtagande att ordna evakueringsplatser var det mycket viktigt med samordning mellan olika kommunala verksamheter. Denna samordning blev avgörande för att kommunen klarade att med mycket kort framförhållning ordna mat och logi. Integrationssamordnaren har inte deltagit i det operativa arbetet men deltagit i dessa möten. Det har varit mycket viktigt att ta del av senaste information och fungera som länk till det ordinarie integrationsarbetet. Planeringen för de akuta insatserna har skett så att de inte motverkar det pågående integrationsarbetet. Information och samordning för information till det civila samhället Flyktingsituationen under 2015 berörde oss alla och många tog steget från att ta del av information till att agera. Engagemanget har tagit olika vägar. En del har valt att engagera sig inom ordinarie förening eller församling. Andra har valt att vara med i Facebookgrupper och engagerat sig för nyanlända genom vissa aktiviteter. Det enskilda mötet mellan kommuninvånare och den nyanlände är mycket viktigt och civila samhällets engagemang har verkligen bidragit till ett bättre mottagande för nyanlända. Det finns ett stort informationsbehov av ökad kunskap om flyktingmottagandet. Via kommunens hemsida finns information om integrationsarbete och flyktingmottagande i Jönköpings kommun. Det är många föreningar och församlingar som har hört av sig och vill ha information och kontaktuppgifter. Det har också varit viktigt att ge information om vilket ansvar som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har och inom vilka områden som kommunen har ansvar för flyktingmottagandet. Informationen har också spridits via olika nätverk till exempel Smålandsidrotten, studieförbunden och Jönköpings kristna sam- 11
arbetsråd. Integrationssamordnaren har använt mycket tid till denna kontakt- och förmedlingsinsats. Kultur- och fritidsförvaltningen har många kontakter med civilsamhället. Frivilligcentralen matchar enskilda personer mot behov av frivilliginsatser. Den tjänsteman som arbetar på frivilligcentralen är också frivilligsamordnare och koordinator för civilsamhälle/kommun. Kultur- och fritidsförvaltningens föreningsutvecklare har kontakt med många föreningar och en av föreningsutvecklarna har som arbetsuppgift att ge råd och stöd till invandrarföreningar. Frågan om hur kommunen på bästa sätt kan ge information och kontakter till civilsamhället behöver utvecklas. Prioriterade bostadsområden Utifrån välfärdsindikatorer har stadskontorets utredningsenhet gjort jämförelser mellan olika kommundelar i Jönköpings kommun. Den grundläggande frågan är andel boende som förvärvsarbetar. Unga människor och personer som nyligen har flyttat till Sverige har ännu inte en stark förankring på arbetsmarknaden. Med en anställning kan de enskilde välja boendeform. Det är därför naturligt att det i bostadsområden med hyresrätter bor många invånare som är nyinflyttade i Sverige. I Jönköping är Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder bostadsområden med hög andel hyresrätter. Utifrån välfärdsindikatorerna är dessa områden prioriterade bostadsområden. Områdesgrupper Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder har lokala områdesgrupper. Skolans rektor är oftast ordförande för att på så sätt få en naturlig koppling till lokala samverkansgrupperna, LSG. 8 Syftet med områdesgrupperna i prioriterade bostadsområden är att främja en positiv utveckling för i första hand barn och ungdomar. Den lokala och långsiktiga samverkan som sker mellan kommunala verksamheter, bostadsföretag, föreningar, studieförbund, trossamfund och områdespoliser är mycket värdefull. Integrationssamordnaren deltar i områdesgruppernas möten och kan på så sätt snabbt ta del av aktuell information samt förmedla information från och till politiker angående integration. Informationsutbyte mellan de olika områdesgrupperna har ökat. Anslaget till integration och delaktighet 2015 Det centrala anslaget till integration och delaktighet 2015 var 1 403 000 kr. I resultatfonden fanns 1 714 000 kronor i januari 2015. Under 2015 har beslut för projekt och verksamheter beviljats med 908 500 kronor. För vissa större projekt har enbart första delutbetalningen skett under 2015 och andra delutbetalningen sker under 2016. Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet 9 Prioriterade bostadsområden är Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna söder. Integrationsinsatser inom andra bostadsområden och kommunövergripande insatser bör också uppmuntras. Samverkan mellan olika aktörer är mycket viktigt. För att främja ny- 8 LSG, lokal samverkansgrupp. 9 Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet beslutade av kommunstyrelsens ledningsutskott 2015-08-10. 12
anländas delaktighet i samhället är ett av målen att samverkan mellan Jönköpings kommun och det civila samhället ska utvecklas. Bidragen från anslaget till integration och delaktighet är alltid tidsbegränsade. Kommunövergripande projekt Brahe Basket våren och hösten 2015 (arbete i förberedelseklasser) Kulturhuset och Nätverket Träffa Nytt folk (event för nya och gamla Jönköpingsbor) Utbildningsförvaltningen (samverkan med Vårsols familjecenter) 50 000 kr 9 000 kr 18 000 kr Brahe Basket har anställt en nyanländ basketspelare från Syrien med subvention från Arbetsförmedlingen och kommunen. Föreningen har sedan utvecklat samarbete med förberedelseklasser på Alfred Dahlinskolan, Södergårdsskolan och Råslättsskolan. Såväl förening, elever som den anställde har vunnit på detta projekt. Kulturhuset och Nätverket Träffa Nytt folk inbjöd till ett event för nya och gamla Jönköpingsbor den 15 november. Inbjudan skedde via facebook och med personliga besök i SFI-grupper. Totalt var det 65 personer som besökte eventet. Vårsols familjecenter har anordnat utbildning för personal som sedan själva ska kunna hålla i samtalsgrupper för nyanlända barn och föräldrar. Samtalsmetodiken är väl utprövad och heter BIV (barn i väntan) och BIS (barn i start). 2014 beviljades 37 000 kr för ett pilotprojekt och en lärare i elevhälsoteamet för nyanlända barn och två kuratorer beviljades bidrag för denna utbildning. I fortsättningen tas denna kostnad av utbildningsförvaltningen. Råslätt Områdesgruppen på Råslätt leds av en lärare på uppdrag av Stadsgårdsskolans rektor. I den lilla områdesgruppen deltar representanter från Stadsgårdsskolan, Råslättsskolan, förskolorna, Stadsgården och biblioteket, familjecentralen, socialtjänsten IFO, personal från boende för ensamkommande barn, fältgruppen, Bostads AB VätterHem, Råslätts församlingsgemenskap, Råslätts sportklubb, områdespolisen, Råslättskyrkan, Hyresgästföreningen och ABF. Vid några tillfällen görs också en öppen inbjudan till alla hyresgäster i området till den stora områdesgruppen. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet Råslätt: ABF, studiecirklar körkortsteori Råslätt Råslätts sportklubb (samverkan med Råslättsskolan) 7 500 kr 270 000 kr ABF har i flera år haft studiecirklar riktade till kvinnor. Det var två väletablerade somaliska kvinnor som från början initierade detta. Bidraget för 2015 är riktade till nyanlända kvinnor som vill läsa körkortsteori. Flera av kvinnorna anställdes via välfärdsjobb inom äldreomsorgen och önskade själva denna studiecirkel. Råslätts sportklubb har kontakt med många barn och ungdomar på Råslätt. Ifrån Råslättsskolans sida har det uttalats en önskan om förstärkt samarbete mellan skolan och idrotts- 13
föreningen. Idrottsföreningen har anställt en projektanställd som har arbetat halvtid på Råslättsskolan och inom föreningen. Under sommaren skapade några ungdomar oro i bostadsområdet. Det var ökad skadegörelse, krossade rutor och bilar som brann. Situationen bedömdes så allvarlig att räddningstjänsten sammankallade till ett möte med representanter från skola, kultur- och fritid, VätterHem, polisen, Råslätts församlingsgemenskap Underground, Råslätts sportklubb och Securitas. Oroligheterna hade föregåtts av bråk och misshandel under våren och vissa ungdomar hade dömts att betala skadestånd. Dessa ungdomar var ledande i oroligheterna och det fanns en risk att andra ungdomar skulle ansluta sig till de gäng som skapade oro. Många aktörer agerade mycket snabbt och områdespolis och väktare ökade sin närvaro. Kultur- och fritidsförvaltningen omplacerade snabbt välkänd personal med hög legitimitet till Stadsgården. Eftersom de personliga kontakterna med ungdomar och familjer är mycket viktiga var detta ett mycket viktigt beslut. Underground och Råslätts sportklubb kallade till stormöte med föräldrar och hyresgäster den 21 juli. Personalen inom Ung Fritid, Underground och Råslätts sportklubb hade idrottsaktiviteter varje kväll till långt in på nätterna och samtalade med många ungdomar, föräldrar, föreningar och trossamfund. Ordförande i områdesgruppen Råslätt fick under hösten i uppdrag av skoldirektören att skriva en rapport om händelserna under sommaren 2015. Några av lärdomarna är: Tidiga insatser när något händer och involvera alltid föräldrarna. Förstärk samarbetet mellan lokala aktörer (föreningar och trossamfund), skola och socialtjänst (fältgrupp och barn- och ungdom). Ge tid för områdesarbete. Utveckla rutiner för anmälan till socialtjänsten och polisen. Anställ personal med utländsk bakgrund/och eller god erfarenhet av arbete i mångkulturella miljöer. Förstärk de positiva förebilderna. Läxhjälp till alla elever. En av fyra högstadieelever i årskurs 9 från Råslätt hade inte behörighet till något nationellt program Vt-15. Förslag på konkret planering inför sommaren 2016 finns också som en del i detta arbete. Erfarenheterna bör spridas och användas för att förebygga oro bland ungdomar i andra områden i kommunen. Österängen Österängens områdesgrupp leds av rektorn på Österängsskolan. Övriga representanter är fritidsledare Birkagården, biblioteket, fältsekreterare, familjecentralen, Hyresgästföreningen, ABF, Bostads AB VätterHem, Österängskyrkan och områdespoliser. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet: Strategiskt områdesarbete i samverkan på Österängen med Ung Fritid, fältgruppen, Assyriska Turabdinföreningen och Jönköpings Somaliska förening (beslut 2014-08-15) 190 000 kr Samverkan mellan Ung Fritid, fältgruppen, Assyriska Turabdinföreningen och Jönköpings Somaliska förening inleddes 2013-06-11 när jämställdhets- och integrationsutskottet beviljade 460 000 kr för ett utvecklingssamarbete mellan Birkagården, fält- 14
gruppen, Assyriska Turabdinföreningen och Jönköping Somaliska förening. Projektet innebar att en styrgrupp tillsattes med representation från kommunen och föreningarna. Denna styrgrupp planerade arbetet för de två projektledare som anställdes på halvtid. Arbetsuppgifterna bestod av kvällsvandring i centrum, deltagande i Birkagårdens arbete och övrig samverkan. Projektet förlängdes och 2014-08-05 beslutades om ytterligare 380 000 kr för att förlänga arbetet för projektledarna under tiden 2013-09-01 2014-08-31. Föreningsengagemanget har varit stort från såväl styrelser som de projektanställda och Österängens utveckling har blivit allas ansvar. Kvällsvandringarna i centrum har haft en lugnande effekt och de äldre boende på Österängen känner sig trygga i centrum igen. Under 2015 har Bostads AB VätterHem gjort en särskild satsning på Österängen och en projektledare har arbetat heltid för att främja en positiv utveckling i området och minska upplevelsen av otrygghet. Arbetet har skett i samarbete med hyresgäster, föreningar och kommunala verksamheter. Särskilt fokus har varit på att skapa fler aktiviteter i Birkagården. Projektledaren har varit mycket aktiv i det lokala samarbetet till exempel med sommarlovsaktiviteter för barn, planering av Österängsdagen i slutet av augusti och julmarknad i Österängens centrum. Österängens konsthall invigdes i oktober 2015 och har sina lokaler i Österängens centrum bredvid Willys stormarknad. På föreningens hemsida står Konsthallen spränger gränser, går utanför ramar och bryter normer. Den tillvaratar kraften och kompetensen i lokalsamhället och välkomnar samarbeten med en mångfald av konstnärer, föreningar, företag och organisationer. Österängens konsthall drivs med stöd av Bostads AB VätterHem, privata sponsorer, Region Jönköping och kultur- och fritidsförvaltningen. Föreningen har idag 170 medlemmar. Österängens områdesgrupp skrev under våren 2015 en skrivelse till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden med förslag om att öppna en filial till Öxnehaga familjecentral på Österängen. Det finns många unga familjer boende på Österängen och det är angeläget att förstärka de lokala nätverken i bostadsområdet. Bägge nämnderna har ställt sig positiva till förslaget och i januari 2016 öppnade Österängens öppna förskola i Birkagårdens lokaler. Österängens utveckling är positiv och det är många olika aktörer som har bidragit till detta. Hösten 2015 genomförde Bostad AB VätterHem en undersökning bland slumpvis utvalda hyresgäster. Upplevelsen av trygghet hade ökat markant. En fortsatt utveckling av lokalt samarbete är grunden för en fortsatt positiv utveckling i bostadsområdet. Öxnehaga Öxnehaga områdesgrupp har delat ordförandeskap mellan rektorn på Öxnehagaskolan och verksamhetsansvarig på Öxnegården, Friluftsfrämjandet. Områdesgruppen har mycket bred representation från ungdomsgården Forum, Öxnehaga bibliotek, familjecentralen, socialtjänsten IFO och fältgruppen, Bostads AB VätterHem, områdespolisen, Hyresgästföreningen, ABF, Öxnehagakyrkan, Kungsporten och Rädda Barnen. 15
Bidrag från anslaget till integration och delaktighet: Öxnehaga bibliotek (familjesöndagar och biblioteksambassadör) Fritidsgården Forum (resa till Auschwitz) Assyriska Öxnehaga Ungdom (samarbete Assyriska IK och IFK Öxnehaga) 64 150 kr 10 000 kr 200 000 kr Öxnehaga bibliotek har under 2015 bjudit in till nio familjesöndagar med kulturprogram riktade till familjer med barn i åldrarna 3 8 år. Familjesöndagarna har totalt haft över 500 besökare. Publiken har varit blandad och programmen når många kvinnor/flickor. Biblioteket har också arbetat med aktiv marknadsföring i det lokala närområdet via nyckelpersoner och anställt en biblioteksambassadör. Målgruppen har främst varit äldre invandrare och nyanlända flyktingar. Via personliga kontakter har biblioteket fått nya besökare till familjecafé, bibliotekscafé och språkcafé. Bibliotekets roll som en demokratisk, obunden och läsfrämjande mötesplats har stärkts. Fritidsgården Forum har i samarbete med Alfred Dahlinskolan, Kunskapsskolan, Engelska skolan och Öxnehaga bibliotek planerat och genomfört en studieresa, till Auschwitz och Krakow i Polen, med två ledare och nio elever. Eleverna planerade resan genom att läsa om andra världskriget och efter genomförd studieresa presenterade eleverna vad de hade lärt sig på informationsmöte på Öxnehaga bibliotek. IFK Öxnehaga och Assyriska IK har under våren 2015 inlett ett samarbete med namnet AssyriskaÖxnehaga Ungdom. De har sökt och fått stöd för att anställa en projektledare på halvtid som särskilt arbetar för att bilda en flicksektion. AssyriskaÖxnehaga Ungdom har också anordnat fotbollsskola under sommaren och samverkar aktivt med fritidsgården Forum. I projektet ingick också att föreningen ska kvällsvandra i bostadsområdet för att stärka de sociala nätverken. AssyriskaÖxnehaga Ungdom har bildat en styrgrupp där även andra finansiärer deltar (Bostads AB VätterHem, kultur- och fritidsförvaltningen och Swedbank). Det är mycket viktigt att förstärka de informella nätverken inom bostadsområdet Öxnehaga. På kvällstid är det många ungdomar som träffas i centrum och eftersom det inte finns någon stor livsmedelsaffär i centrum på kvällstid saknas vuxna som kan skapa trygghet och stabilitet. Områdesgruppen har under året samordnat namnlistor och uppvaktat polisledningen för att tillsätta områdespoliser. I februari 2016 började två nya områdespoliser på Öxnehaga. Huskvarna söder Områdesgruppen Huskvarna söders ordförande är rektorn på Södergårdsskolan. Övriga som deltar är familjecentral, Huskvarna biblioteket, socialtjänsten IFO och fältgruppen, områdespolisen, hyresgästföreningen, Husqvarna FF, Brahe Basket, ABF och NBV. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet: Husqvarna FF (Projekt Huskvarna söder år 2) 275 000 kr Projekt Huskvarna söder är ett brett samarbetsprojekt med Husqvarna FF som projektägare. Projektet har finansiellt stöd till lika delar av de privata fastighetsägarna och an- 16
slaget till integration och delaktighet. I styrgruppen finns representanter från HFF, branschorganisationen Fastighetsägarna och utbildningsförvaltningen. Via projektet har två projektledare anställts som tillsammans delar på en heltidstjänst. Projektets syfte är att främja en positiv utveckling i Huskvarna söder och är särskilt riktat till barn och ungdomar. Under 2015 har gymnastik för kvinnor och barn fortsatt i Södergårdsskolan. I samarbete med arbetsmarknadsavdelningen, AMA, anställdes fyra sommarjobbare och 43 feriepraktikanter varav de flesta av ungdomarna själva bodde i bostadsområdet. Ungdomarna som anställdes arbetade med bärhjälp till pensionärer vid ICA, fotbolls- och basketturneringar, danslektioner, städning av utemiljö, hälsodag med Friskis och Svettis, aktiviteter i samarbete med fritidsgården Ankaret, deltagande i Jönköpingsfesten. Syftet med de olika aktiviteterna och arbetsuppgifterna har varit att förstärka de sociala nätverken och utveckla bostadsområdet samtidigt som ungdomarna skaffar sig nya kunskaper. Via projektledarna har det skett en god samverkan med andra aktörer på Huskvarna söder. Brahe Basket anordnade som tidigare år sommarkul i närområdet. I Smedbyparken arrangerades gympa med Friskis och Svettis och sommaraktiviter med Pingstkyrkan Huskvarna. Under hösten öppnade ett boende för ensamkommande ungdomar i Huskvarna och en av projektledarna har varit en viktig kontaktperson till dessa ungdomar. Huskvarna bibliotek har många aktiviteter som vänder sig till nyanlända till exempel språkcafé två gånger i veckan i samarbete med ABF och NBV. Många besökare kommer sedan på andra arrangemang som biblioteket har ordnat och ser biblioteket som samhällets vardagsrum. Detta har lett till ökat antal besök, ökad utlåning och förfrågningar om böcker på arabiska, tigrinja, dari och somaliska. Familjecentralen har en filial i närområdet och detta har inneburit att många nyanlända kvinnor ofta också besöker familjecentralens lokal i Vårdcentralen. Inom Huskvarna söder finns en mycket blandad bebyggelse med såväl småhus som hyreshusområden. De lokala föreningarnas engagemang i området är mycket betydelsefullt och skapar möjligheter till många positiva möten. 17
Välfärdsindikatorer Uppföljning av utvecklingen i de fyra prioriterade områdena Österängen, Huskvarna söder, Öxnehaga och Råslätt görs årligen med hjälp av exempelvis statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Nedan görs jämförelser med genomsnittet för Jönköpings kommun och ibland görs även jämförelser med riket. För Öxnehaga och Huskvarna söder redovisas småhusområdena och flerbostadshusområdena var för sig och det är framför allt flerbostadshusområdena som tas upp i redovisningen nedan. Även Råslätt finfördelas, Råslätt och Råslätt exklusive studentboende. I jämförelse med kommungenomsnittet är de fyra områdena präglade av en högre grad av arbetslöshet och en större ohälsa samtidigt som förvärvsfrekvensen, utbildningsnivån och inkomsten är lägre. Andelen utrikes födda personer och personer med utländsk bakgrund är dessutom betydligt högre i dessa områden. Folkmängd Folkmängden i Jönköpings kommun har ökat med 1 170 personer sedan år 2014, från 132 140 till 133 310 invånare. På Österängen och Huskvarna söder har befolkningen vuxit i en snabbare takt än i kommunen totalt. Tabell 3 Folkmängd i delområden, 2015-12-31 Område Kvinnor Män Totalt Österängen 1 584 1 924 3 508 Huskvarna söder, flerbostadshusområdet 861 876 1 737 Huskvarna söder, småhusområdet 467 464 931 Öxnehaga, flerbostadshusområdet 1 858 1 735 3 593 Öxnehaga, småhusområdet 895 920 1 815 Råslätt 2 621 2 478 5 099 Råslätt exkl. studentboende 2 469 2 259 4 728 Jönköpings kommun 66 987 66 323 133 310 Befolkningsstrukturen i de fyra områdena är till stor del beroende av hur bostadsbeståndet ser ut. Österängen och Råslätt har en hög andel av befolkningen i åldersgruppen 19 29 år. På Råslätt beror detta framför allt på ett stort antal studentbostäder. På Österängen är det i stället en bostadsstruktur med många små lägenheter som gör att en stor andel unga väljer att bosätta sig där. På Österängen bor även en klart högre andel män än kvinnor. Som störst är skillnaden i åldrarna 25 39 år. Utrikes födda Andelen utrikes födda invånare i Jönköpings kommun uppgick år 2015 till 15,4 procent av befolkningen. Detta var en ökning med 0,4 procentenheter från år 2014. I de fyra flerbostadshusområdena är andelen utrikes födda invånare omkring tre gånger högre än kommungenomsnittet och uppgår till mellan 45 och 50 procent av befolkningen. I Huskvarna söders och Öxnehagas småhusområden är andelen utrikes födda invånare lägre, 19,7 respektive 25,3 procent. 18
Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands samt personer som är födda i Sverige men som har båda föräldrarna födda utomlands. För kommunen är andelen med utländsk bakgrund 20,9 procent, en ökning från 20,3 procent år 2014. Arbetslöshet Den totala arbetslösheten 10 i kommunen minskade mellan oktober 2014 och oktober 2015, från 5,0 till 4,9 procent. Arbetslösheten minskade även på Öxnehaga, medan den ökade på Råslätt och Huskvarna söder. På Österängen var arbetslösheten oförändrad. Arbetslösheten i de fyra prioriterade bostadsområdena är omkring två till tre gånger så hög som i kommunen totalt. Högst är arbetslösheten i Huskvarna söders flerbostadshusområde, 17,9 procent, en ökning med 1,7 procentenheter från år 2014. Ohälsa Ohälsotalet 11 i Jönköpings kommun ökade från 26,8 dagar år 2013 till 27,5 dagar år 2014. Ohälsotalet i kommunen var därmed något högre än genomsnittet i riket, som år 2014 uppgick till 26,2 dagar. Kvinnornas ohälsotal var mer än 50 procent högre än männens, såväl i Jönköping som i riket. Ohälsotalet ökade för samtliga av de fyra prioriterade bostadsområdena. På Öxnehagas flerbostadshusområde och på Råslätt är ohälsotalet nästan dubbelt så högt som för kommunen i stort. Förvärvsfrekvens Mellan åren 2013 och 2014 ökade förvärvsfrekvensen 12 i Jönköpings kommun från 79,3 till 79,8 procent, vilket är den högsta nivån sedan år 2008. Bland utrikes födda uppgick andelen förvärvsarbetande i kommunen år 2014 till 59,5 procent, en ökning från 58,8 procent året dessförinnan. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som år 2014 uppgick till 58,5 procent. Jönköping utmärker sig även positivt i förhållande till andra kommuner. I en Förvärvsfrekvens för utrikes födda personer i Jönköpings kommun, jämnstora kommuner och riket 2014, 20-64 år Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Riket 58,5 52,7 52,7 53,6 Linköping Helsingborg Norrköping 55,8 Örebro 59,0 59,5 Västerås Jönköping 10 Den totala arbetslösheten i relation till befolkningen 18-64 år består av öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. 11 Ohälsotalet definieras som antalet utbetalda dagar med sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning från socialförsäkringen i åldern 16-64 år. Dagar med sjuklön från arbetsgivare, d.v.s. de två första veckorna av varje sjukdomsperiod, ingår inte i ohälsotalet. 12 Förvärvsfrekvens är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbefolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Uppgifterna baseras på den registerbaserade arbetsstatistiken (RAMS) som i sin tur baseras på uppgifter från skattemyndigheterna. Detta innebär att uppgifterna gällande förvärvsfrekvens redovisas med ett års eftersläpning jämfört med övrig statistik. 19
jämförelse med fem storleksmässigt jämförbara kommuner har Jönköping den högsta förvärvsfrekvensen bland utrikes födda. Tabell 4 Förvärvsfrekvens för utrikes födda personer i Jönköpings kommun och riket 2014 efter kön och vistelsetid i landet, 20-64 år Vistelsetid Andel förvärvsarbetande (%) Jönköping Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Inom 2 år 12,5 28,7 18,1 32,2 2 4 år 24,8 48,4 34,5 53,4 4 10 år 43,4 59,2 46,0 57,6 Över 10 år 68,0 74,3 68,8 70,3 Samtliga utrikes födda 55,0 64,0 55,7 61,3 Bland männen är förvärvsfrekvensen högre i Jönköping, medan den bland kvinnorna är något högre i riket. Däremot framkommer tydliga skillnader i förvärvsfrekvens mellan Jönköping och riket då statistiken delas upp efter vistelsetid i landet. Bland utrikes födda som har varit i Sverige i mindre än 4 år är andelen förvärvsarbetande klart lägre i Jönköping än i riket. Störst är skillnaden för kvinnor som har vistats i Sverige 2 4 år där andelen förvärvsarbetande är nästan 10 procentenheter högre i riket. Andelen förvärvsarbetande är också betydligt högre bland männen än bland kvinnorna, såväl i Jönköping som i riket. Även här är skillnaden störst bland de som har varit i landet i 2 4 år, där nära hälften av de utrikes födda männen i Jönköping förvärvsarbetar men endast en fjärdedel av de utrikes födda kvinnorna. Diagram A Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förvärvsfrekvens för kvinnor i Jönköpings kommun efter ålder och bakgrund år 2014 66 35 85 48 92 91 66 65 Födda i Sverige Utrikes födda 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 80 49 I Jönköpings kommun är förvärvsfrekvensen nästan 30 procentenheter högre bland kvinnor som är födda i Sverige än bland utrikes födda kvinnor. Andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda kvinnor uppgick år 2014 till 55,0 procent medan andelen bland kvinnor födda i Sverige var 83,6 procent. Såväl bland inrikes som bland utrikes födda kvinnor är förvärvsfrekvensen högst i åldrarna 35 44 år. Mellan åren 2013 och 2014 har förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda kvinnor ökat med 0,6 procentenheter. På delområdesnivå är förvärvsfrekvensen i de fyra flerbostadshusområdena klart lägre än i Jönköpings kommun totalt. Utvecklingen är dock positiv och mellan åren 2013 och 20
2014 ökade förvärvsfrekvensen i de fyra flerbostadshusområdena i en snabbare takt än kommungenomsnittet. Starkast var ökningen på Råslätt (exklusive studentboendena) med 2,7 procentenheter. Trots en kraftig ökning är Råslätt fortfarande det område som har den lägsta andelen förvärvsarbetande, 51,6 procent. Om studentboendena på Råslätt exkluderas stiger dock förvärvsfrekvensen med mer än 5 procentenheter till 57,0 procent. Bland de jämförda områdena är förvärvsfrekvensen högst i Öxnehagas och Huskvarna söders småhusområden, 81,7 respektive 81,0 procent. Såväl andelen förvärvsarbetande som andelen utrikes födda är därmed högre än kommungenomsnittet i dessa områden. Tabell 5 Förvärvsfrekvens, 20-64 år, 2014-12-31 Andel (%) Kvinnor Män Totalt Österängen 53,8 66,6 61,2 Huskvarna söder, flerbostadshusområdet 46,8 58,8 52,7 Huskvarna söder, småhusområdet 77,3 84,6 81,0 Öxnehaga, flerbostadshusområdet 54,5 69,1 61,8 Öxnehaga, småhusområdet 79,3 84,1 81,7 Råslätt 46,5 56,5 51,6 Råslätt exkl. studentboende 50,8 63,0 57,0 Jönköpings kommun 77,9 81,6 79,8 I kommunen totalt är förvärvsfrekvensen något högre bland männen än bland kvinnorna, 81,6 jämfört med 77,9 procent. I de prioriterade områdena är skillnaderna större. I Öxnehagas flerbostadshusområde uppgår förvärvsfrekvensen till 69,1 procent bland männen och 54,5 procent bland kvinnorna, en skillnad på 14,6 procentenheter. Trots detta är Öxnehaga det område som har den högsta andelen förvärvsarbetande kvinnor av de jämförda flerbostadshusområdena. Lägst är andelen på Huskvarna söder där endast 46,8 procent av kvinnorna förvärvsarbetar. Utvecklingen är dock positiv och jämfört med år 2013 har förvärvsfrekvensen ökat i samtliga av de fyra flerbostadshusområdena, såväl bland männen som bland kvinnorna. 21
Kommentarer från nämndernas och bolagens integrationsrapporter Alla nämnder har tagit beslut om integrationsrapport 2015. Nämnderna har utgått från de frågor som ställdes i skrivelse Integrationsrapport 2015. Stadskontoret har valt att enbart lyfta fram några frågeställningar med beröringspunkter till aktuell situation inom flyktingmottagande och integration. Direkta citat skrivs med kursiverad stil. I övrigt hänvisas till respektive nämnds integrationsrapport. Frågeställningar till nämnder och bolag inför integrationsrapport 2015 Utgå från de mål som er nämnd/bolagsstyrelse beslutat för 2015 och redovisa måluppfyllelse. Redovisa konkreta och mätbara mål 2016. Vilka frågor som berör er verksamhet ser ni som särskilt viktiga i det långsiktiga integrationsarbetet? Finns det andra frågor avseende det långsiktiga integrationsarbetet som ni särskilt vill lyfta fram? Hur har det ökade flyktingmottagandet 2015 påverkat er verksamhet? Nämndernas integrationsrapporter Måluppfyllelse integrationsarbetet 2015 De flesta nämnderna har valt att utgå från målet i verksamhets- och investeringsplanen 2014 2016. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2015 uppgå till minst 17 procent. De nämnder som når detta mål är tekniska nämnden och äldrenämnden. Barn- och utbildningsnämnden redovisar andel flickor och pojkar som lämnar grundskolan med nationell behörighet till ett nationellt program. Resultat: 88 procent och 87 procent av pojkarna var behöriga till gymnasieskolan våren 2015 i de kommunala grundskolorna i Jönköping. Kommentarer: Bland de elever som var födda utomlands var 61 % av eleverna behöriga till ett nationellt program efter läsåret 2014/15, vilket är en ökning om 2 % jämfört med läsåret innan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden redovisar Andelen elever med gymnasieexamen från nationellt program våren 2015 vad gäller yrkesprogram 80,6 % (fördelat på flickor 84,6 % och pojkar 78 %) och för högskoleförberedande program 87,6 % (fördelat på flickor 90,1 % och pojkar 84,5 %). 22
Mål integrationsarbetet 2016 Flertalet av nämnderna har satt som mål att öka andelen anställda med utländsk bakgrund. Tekniska kontorets mål för 2016 finns som en del i verksamhetsplan 2016 under rubrikerna medborgare och arbetsgivare. Barn- och utbildningsnämndens och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens integrationspolitiska mål ligger som en del i verksamhetsplanerna 2016. Ett av barn- och utbildningsnämndens mål är Kommunfullmäktiges målsättning att andelen flickor och pojkar som blir behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram efter avslutad grundskola omfattar alla elever. Den elevgrupp som har lägst måluppfyllelse vad gäller gymnasiebehörighet är elever som är födda utomlands. Ett framgångrikt integrationsarbete innebär att även andelen utlandsfödda pojkar och flickor som blir behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram ökar. Ett av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden mål är Kommunfullmäktiges målsättning att alla kvinnor och män ska klara av gymnasieskolan och få en examen omfattar alla elever, även de elever som av någon anledning börjar på ett introduktionsprogram. Utbildning på språkintroduktion syftar till att utifrån varje elevs individuella förutsättningar ge dem möjlighet att komma in på ett nationellt program, eller komma vidare till arbete eller andra studier. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens mål för integrationsarbetet är därför: Flickor och pojkar på språkintroduktion ska så snart som möjligt komma vidare i sina studier på nationellt program eller nå andra mål som arbete eller andra studier. Socialnämnden ser som sitt främsta mål att klara mottagandet av 260 personer som enligt den nya lagen om utökade anvisningsmöjligheter kommer att anvisas till Jönköpings kommun 2016. Dessa personer bor nu på någon av Migrationsverkets anläggningsboende i landet. Den stora utmaningen är bostäder. När det gäller de ensamkommande flyktingbarnen finns en överenskommelse om 406 asylplatser under 2016. Vilka frågor som berör er verksamhet ser ni som särskilt viktiga i det långsiktiga integrationsarbetet? Många viktiga frågor har lyfts fram och för att tydliggöra dessa skrivs de i punktform. STADSBYGGNADSNÄMNDEN anser att det på övergripande nivå nu behöver tas fram en handlingsplan för ett långsiktigt strategiskt arbete för trygghet och säkerhet med särskilt fokus på kommunens geografiskt prioriterade bostadsområden. TEKNISKA NÄMNDEN anser att en transparant rekryteringsprocess med relevant kravprofil medför att bästa kandidaten erbjuds arbetet vilket på sikt visat sig påverka att även mångfalden förbättras, dock finns det yrkesområden inom tekniska kontoret där personal med annan bakgrund än svensk är kraftigt underrepresenterad bland de sökande. Således behöver det kartläggas varför så är fallet och om annonsutformning och annonsforum kan förändras för att motverka detta. Då tekniska kontoret saknar resurser för detta arbete planeras det genomföras i samarbete med stadskontoret. SOCIALNÄMNDEN skriver att frågan om lägenheter är helt avgörande. Uppskattningsvis behövs 435 lägenheter under 2016 för nyanlända flyktingar. 23