Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten i Luleå. Kommunrevisionen önskar en redogörelse över de åtgärder som har vidtagits/kommer att vidtas för att komma till rätta med vattenföroreningarna. Allmänt om badvattenprovtagning m.m. Badvattenkvaliteten kontrolleras för att skydda människors hälsa. Att bada i vatten med höga halter av bakterier eller alger kan innebära vissa hälsorisker. Om vattnet innehåller tarmbakterier kan man råka ut för maginfektioner, medan planktonalger i stor mängd (algblomning) ibland kan avge giftiga ämnen som kan vålla flera olika slags sjukdomar och besvär. Sedan många år har badvattenkvaliteten därför regelbundet kontrollerats vid våra badplatser. I Luleå kommun sköts provtagningarna av fritidskontoret, som ett led i egenkontrollen, i samråd med miljökontoret. Miljökontoret sköter rapporteringen av resultaten under säsongen till Smittskyddsinstitutet, SMI. ( Se http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se/badnet/index.htm) Vattenkvalitet Vatten kan bli förorenat genom orenat avloppsvatten, att gatubrunnar bräddas när det regnar häftigt eller genom att regnvatten sköljer ner bakterier från olika djur m.m i sjöar och vattendrag. I jordbruksområden kan detta vara särskilt problematiskt. Vid ett kraftigt oväder kan sjöbotten röras upp och bakterier från botten kan komma upp i badvattnet. Vissa badplatser med mycket fåglar kan ha problem på grund av fågelträck. De allra flesta bad i Sverige har, enligt Smittskyddsinstitutet, dock en mycket god vattenkvalitet. Gränsvärden för strandbad med definitioner av vattnets tjänlighet framgår av bilaga 1.
Miljönämnden 2007 01 18 16 2 Dagens regler Det finns ett EG direktiv som anger hur övervakningen ska genomföras och Naturvårdsverket har därför utfärdat föreskrifter för provtagningen. De bad som har minst 75 100 badande i snitt per dag registreras som EU bad och måste följa Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1996:6 vilket innebär provtagning var fjortonde dag. Bad med upprepad god kvalitet kan få möjlighet att glesa ut provtagningen till var fjärde vecka. För övriga bad gäller att kommunen bestämmer vilken provtagningsfrekvens som är lämplig för respektive bad. Kvaliteten föregående somrar och antalet badande påverkar frekvensen. Naturvårdsverket rekommenderar minst tre prov per säsong för att få en god uppfattning om vattenkvaliteten. Indikatorbakterier Badvattnet analyseras med avseende på innehållet av bakterier (s.k indikatorbakterier dvs bakterier som är lätta att analysera) som är vanliga i avföring (fekalier) hos människor och varmblodiga djur. Indikatorbakterierna är inte sjukdomsframkallande i sig, men anses vara ett bra mått på om det kan finnas sjukdomsframkallande bakterier i vattnet. Om det är mycket höga halter av indikatorbakterierna är risken större att det finns bakterier som man kan bli sjuk av om man sväljer mycket vatten. Bedömningen av badvattnets tjänlighet baseras i första hand (för insjöar) på förekomsten av bakterien Escherichia coli (E. Coli) samt koliforma bakterier. För bad vid marina vatten och de bad som ligger i närheten av avloppsreningsverk med kemisk fällning samt i områden påverkade av cellulosa, textil eller livsmedelsindustri analyseras även fekala streptokocker. Analys av fekala streptokocker sker alltid när det finns misstanke om avloppspåverkan. Koliforma bakterier är en bakteriegrupp som finns dels i avföring, dels i naturliga nedbrytningsprocesser. Eschirichia coli ingår i de koliforma bakterierna men är ett bättre mått på fekal påverkan (d.v.s från avföring). Fekala streptokocker (FS) finns i mänsklig avföring med ca 1 på 10 E. Coil.
Miljönämnden 2007 01 18 16 3 Morgondagens regler (EU parlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG om förvaltning av badvattenkvaliteten) Det nya direktivet som trädde i kraft 2006 03 24 ska genomföras av medlemsstaterna senast i början av 2008. Direktivet innehåller bestämmelser om kontroll och klassificering av badvattnets kvalitet, förvaltning av badvattnets kvalitet och tillhandahållande av information till allmänheten om badvattnets kvalitet. Direktivet ska tillämpas på varje ytvattenförekomst där behörig myndighet förväntar sig att ett stort antal personer badar. I direktivet fastställs två analysparametrar (intestinala enterokocker och escherischia coli) i stället för de nitton som finns i det äldre direktivet. Dessa parametrar kommer att användas i övervakningen och bedömningen av badvattenkvaliteten vid de badplatser, där det har fastställts att vattnet ska analyseras, och de ska även ligga till grund för en klassificering av badplatserna efter kvalitet. Andra parametrar kan eventuellt användas, t.ex. förekomsten av cyanobakterier eller mikroalger. Medlemsstaterna ska vid slutet av varje badsäsong göra en bedömning av sina badplatser på grundval av data som i princip samlats in under den förlupna säsongen och de tre föregående. Denna bedömning får i vissa fall omfatta en kortare period, t.ex. om området nyligen har förklarats vara en badplats eller om betydande förändringar nyligen har inträffat som kan ha lett till att vattenkvaliteten förändrats. Efter denna bedömning ska badplatserna klassificeras i fyra kategorier enligt särskilda kriterier: dåligt, tillfredsställande, bra eller utmärkt. Kategorin ʺtillfredsställandeʺ är en undre kvalitetsgräns som alla medlemsstater ska ha uppnått senast vid badsäsongens slut 2015. Om en badplats klassificeras som dålig ska medlemsstaten vidta vissa administrativa åtgärder, bl.a. förbjuda eller avråda från bad, ge information till allmänheten samt lämpliga åtgärder för att komma till rätta med föroreningen. Analys av mikrobiologiska parametrar Förekomsten av de båda tarmbakterierna E coli och intestinala Enterokocker ska liksom dagens regler analyseras. Dessa är bra indikatorer på fekal
Miljönämnden 2007 01 18 16 4 förorening, är lätta att analysera och har ett samband med hälsoeffekter i badvatten. Det nuvarande kravet på analys av antalet koliforma bakterier har bortfallit eftersom den bakteriegruppen inte indikerar färsk fekal påverkan. Resultat 2006 Under badsäsongen har 56 prover tagits. Av dessa bedömdes 23 stycken tjänligt med anmärkning, d.v.s 41%. De badplatser som framför allt fått anmärkningar är Näset, Storsand och Lulsundet. Hela 83% av de prover som tagits vid Näset, 71% vid Storsand och 67% vid Lulsundet har bedömts tjänligt med anmärkning framför allt med avseende på koliforma bakterier, se bilaga 1. Fyra prov tagna vid Storsand bedömdes tjänlig med anmärkning med avseende på E. Coli samt intestinala Enterokocker. Dessa prover visar på fekal påverkan. Inget av årets prover har bedömts otjänligt. Ytterligare ett antal prover har tagits i syfte att försöka lokalisera eventuell föroreningskälla men miljökontoret har inte lyckats hitta någon förklaring till de dåliga proverna. Miljökontorets synpunkter De flesta prover med anmärkning har fått anmärkningen på grund av högt antal koliforma bakterier. Då denna bakteriegrupp förekommer i naturliga nedbrytningsprocesser och inte indikerar förekomsten av färsk fekal påverkan kommer kravet på analys av denna parameter att tas bort, se morgondagens regler ovan. Om resultatet för 2006 bedöms utifrån kommande regler, dvs att totalantalet koliforma bakterier tas bort, har vi endast 12 prover som bedöms tjänligt med anmärkning. Det måste också understrykas att ett prov som bedöms som tjänligt med anmärkning inte är något anmärkningsvärt, det är först efter ett antal otjänlig prover som en eventuell stängning av en badplats kan bli aktuell. Med detta i åtanke bedömer miljökontoret att resultatet av
Miljönämnden 2007 01 18 16 5 sommarens provtagning visar att badvattenkvaliteten trots allt varit godtagbar. Miljökontoret har i sin tillsyn på kommunens verksamheter under året granskat de uppgifter som lämnats från Tekniska förvaltningen. Miljökontoret bedömer inte att läckage från deponin skulle ha någon direkt inverkan på den mikrobiologiska kvaliteten i Luleälven. Miljökontoret har inte hittat något som tyder på att badvattnet skulle ha påverkats av avloppsvatten men prover tagna vid Storsand visar på fekal påverkan. Miljökontoret kommer även i sin fortsatta tillsyn att bevaka detta. Under 2007 kommer Uddebo reningsverk med tillhörande ledningsnät och pumpstationer att omprövas. Detta innebär att en miljökonsekvensbeskrivning för hela verksamheten kommer att göras. Smittskyddsinstitutet har granskat resultaten från Sveriges EU bad. På ett flertal ställen har just parametern totalantalet koliforma bakterier orsakat anmärkningar. Sommaren 2006 har för Sverige inneburit onormalt höga temperaturer. Detta har bidragit med många badande och en därmed en hög belastning på badplatserna. Höga temperaturer innebär också en risk för tillväxt av bakterier. Badplatser med grunt vatten och dålig omsättning kan också få problem med tillväxt. Enligt smittskyddsinstitutet kommer de nya reglerna inte att hinna införas förrän 2008. Det innebär att vi även under denna sommar kommer att dras med en parameter, totalantalet koliforma bakterier, som inte visar på fekal påverkan. FÖRSLAG TILL BESLUT Miljönämnden beslutar att sammanställningen och miljökontorets synpunkter enligt ovan får utgöra nämndens svar till kommunrevisionen. Samtidigt meddelas att miljönämnden genom miljökontoret även framgent kommer att följa badvattenkvaliteten. Miljönämnden beslutar enligt föreliggande förslag.