Upprättande av badvattenprofiler för EU-bad i Täby och Vaxholm

Transkript

1 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Upprättande av badvattenprofiler för EU-bad i Täby och Vaxholm Förvaltning av badvatten och utvärdering av badvattenprofilernas funktion som ett verktyg för att uppnå en bättre badvattenkvalitet Karolina Norrman Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet 2012

2

3 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms universitet Examensarbete av Karolina Norrman INSTITUTIONENS FÖRORD Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom masterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng. Examensarbetets omfattning är 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit professor Per Holmlund, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet och Maria Löfholm, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbund. Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll. Stockholm i december 2012 Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig

4

5 Abstract In the European Union there are millions of lakes and miles of coastline that creates more than bathing areas where more than hundred people a day bathed during the high season. To create a joint management of bathing water quality and to minimize health risks to bathers, a European law regarding bathing water came in The purpose of the so-called bathing water regulation is that the authority by monitoring and regular testing of the bathing water can predict microbial health risks. By actively communicating information on bathing water quality to the bathers, the occurrence of gastrointestinal diseases can be minimized. In order to facilitate the authorities' efforts to monitor water quality, the European Union decided that the so-called bathing water profiles were to be established in 2011 for all major bathing areas. A bathing water profile is a document that is meant to serve as a tool for the authority where all information about each individual bathing area is gathered. The document is primarily an overall assessment of bathing water quality based on the regular sampling. In cooperation with Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbund, seven bathing water profiles were established for bathing areas located in Täby and Vaxholm municipality. According to my assessment, all of the bathing areas received at least the judgement "good", which thereby show of a good bathing water quality. Bathing water profiles are not groundbreaking. The development and establishment has certainly led to that all the information on a bathing area is collected in one place and therefore the information has become more easily accessible. But purely utilitarian bathing water profiles are a bureaucratic document which do not presents a better bathing water quality. Trough the authorities work to achieve a better surface water quality, a better bathing water quality is also achieved.

6

7 Sammanfattning I Europeiska unionen finns miljontals med sjöar och kilometervis av kuststräckor som skapar över badplatser varvid fler än hundra människor per dag badar under högsäsongen. För att skapa en gemensam förvaltning av badvattenkvaliteten samt för att minimera hälsoriskerna för de badande, togs en gemensam lagstiftning för badvatten fram år Syftet med den så kallade Badvattenförordningen är att myndigheten genom övervakning samt regelbundna provtagningar av badvattnet kan förutse mikrobiologisk hälsorisker. Genom att aktivt kommunicera ut informationen om badvattenkvaliteten till de badande kan förekomst av mag- och tarmsjukdomar minimeras. För att underlätta myndigheternas arbete med att övervaka badvattenkvaliteten, beslutade den Europeiska unionen att så kallade badvattenprofiler skulle upprättas år 2011 för alla större badplatser. En badvattenprofil är ett dokument som är tänkt att fungera som ett verktyg för myndigheten där all information om varje enskild badplats finns samlat. I dokumentet görs framför allt en samlad bedömning av badplatsens badvattenkvalitet baserad på de regelbundna provtagningarna. I samarbete med Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbund upprättades i detta arbete totalt sju badvattenprofiler för badplatser belägna i kommunerna Täby och Vaxholm. I enlighet med min bedömning erhöll alla badplatsernas badvatten som minst omdömet bra, vilket därmed visar på en bra badvattenkvalitet. Badvattenprofiler är inte banbrytande. Framtagandet och upprättandet har visserligen lett till att all information om badplatserna samlats på ett och samma ställe och därmed har informationen blivit mer lättöverskådliga. Rent krasst är badvattenprofilerna ett byråkratiskt dokument som inte medför någon bättre badvattenkvalitet. Men genom att myndigheten arbetar för att uppnå än bättre ytvattenkvalitet nås även målet en bättre badvattenkvalitet.

8

9 Innehållsförteckning 1. Inledning Badvattenprofiler Syfte Avgränsning Disposition Bakgrund Definition Lagstiftning EU:s ramdirektiv för vatten Den internationella badvattenlagstiftning Det nya badvattendirektivet Förvaltning av badvatten Internationellt inom EU Nationellt i Sverige Tillsyn och verksamhetsutövning Kommunernas badvattenarbete Klassificering av badvattenkvalitet Kontrollplan och provtagning Undantag från kontrollplanen Bedömning av badvattenkvalitet Intestinala enterokocker och E. coli Cyanobakterier Badvattenkvalitet i EU Badvattenkvaliteten i Sverige Badvattenprofiler Upprättande av badvattenprofiler Miljökvalitetsnormer Blå Flagg Områdesbeskrivning Täby Vaxholm Metod Resultat Diskussion Avtack Referenslista Bilagor...16

10

11 1. Inledning År 2012 är förutom ett Olympiskt år även det Europeiska vattenåret (the European Water Year), vilket innebär att extra mycket fokus kommer att läggas på olika vattenfrågor. En fråga som är stor och som har drivits länge inom den Europeiska unionen (EU) är kvaliteten på badvatten. De flesta badande har säkert någon gång inför ett stundande dopp ställ sig frågan är det ok att bada här, är vattnet rent?. Ända sedan Ramdirektivet för vatten och det nya badvattendirektivet (2006/7/EG) trädde i kraft inom den Europeiska unionen, har myndigheternas mål varit att sträva efter att uppnå en bättre badvattenkvalitet. Med syftet att skydda människors hälsa kontrolleras de allra flesta av våra badvatten regelbundet. Syftet med kontrollerna är att i ett tidigt stadium upptäcka eventuella föroreningar och därigenom kunna sätta in rätta åtgärder tidigt. Under det senaste årtiondet har badvattnen i de europeiska medlemsländerna hållit en hög kvalitet tack vare en hårdare och mer detaljerad lagstiftning. Ett av målen med det nya badvattendirektivet var att möjliggöra för allmänheten att engagera sig genom att bland annat göra kommunernas provresultat av badvatten tillgängliga. Sedan år 2001 läggs resultatet av kommunernas badvattenprover upp på Smittskyddsinstitutets hemsida Badplatsen (Smittskyddsinstitutet, 2012). Syftet är att möjliggöra för EU:s invånare att aktivt välja lämpliga badplatser utifrån varje enskild badplats badvattenkvalitet. För att få en bättre överblick och en ytterligare förbättring av bedömningen av badvattenkvaliteten för den enskilda badplatsen, har medlemsländer i enlighet med direktiv 2006/7/EG sedan den 24 mars 2011 ålagts att upprätta badvattenprofiler för samtliga större bad (definieras enligt Naturvårdsverket som bad med i genomsnitt fler än 200 badande per dag). Syftet med badvattenprofilerna är att de ska fungera som ett verktyg i kommunernas arbete med att uppnå gällande mål Badvattenprofiler En badvattenprofil är ett dokument som ska innehålla en beskrivning av ett badvattens fysikaliska, geografiska och hydrologiska egenskaper. Badvattenprofilen ska även innehålla en bedömning av föroreningskällor, ex. närliggande avlopp, samt en bedömning av risken för utbredning av cyanobakterier, makroalger och/eller alger. Det ska även framgå var provtagningen sker, den så kallade kontrollpunktens placering, samt om det finns risk för kortvariga föroreningar från ex. närliggande pumpstationer vid en eventuell breddning. En allmän beskrivning om badplatsen, tillgänglig service samt en karta över badet finns med i badvattenprofilen. Ansvarig verksamhetsutövare samt kontrollmyndighet ska också framgå av profilen Syfte Syftet med detta arbete var att i enlighet med badvattendirektivet (2006/7/EG) skapa och upprätta badvattenprofiler för fem respektive två badplatser i kommunerna Täby och Vaxholm. Då en kommunal övervakning av badvatten har skett sedan år 2008 och kommunerna därmed har haft fyra år på sig att arbeta mot en bättre badvattenkvalitet, är min bedömning att alla de sju badplatserna håller en god badvattenkvalitet och erhåller minst omdömet bra, vilket motsvarar den näst bästa 1

12 badvattenkvaliteten. För att kunna förstå hur badvattenförvaltningen fungerar både internationellt och i Sverige, har flera lagar och rapporter som rör badvatten tagits del av. I arbetet ges en kort presentation av styrande lagar och regler tillsammans med en utvärdering av badvattenprofilernas funktion som ett verktyg inom badvattenförvaltningen. Utifrån gällande lagstiftning har även en granskning av kommunernas ansvar i arbetet mot att uppnå en bättre badvattenkvalitet för de egna strandbaden genomförts. Arbetet med upprättandet av badvattenprofilerna genomfördes under våren 2011 på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbud Avgränsning Då Danderyds kommun, som till och med år 2011 ingick i Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbud, helt saknade så kallade större badplatser, upprättades därför inga badvattenprofiler för bad belägna i Danderyds kommun Disposition Bakgrundsbeskrivningen (kapitel 5) börjar med en definition av badvatten och därefter följer en presentation över aktuella lagar och regler. I kapitel 5.3 ges en översiktlig presentation av hur badvattenförvaltningen ser ut i Europa och Sverige medan klassificeringen av badvatten tas upp i kapitel 5.4 och i 5.5 redogörs för kontrollplan och provtagning. I kapitel 5.6 tas tillvägagångssättet för bedömningen av badvatten upp medan badvattenprofilerna beskrivs i kapitel 5.7. Miljökvalitetsnormer som rör badvatten presenteras i 5.8 och en genomgång av den frivilliga utmärkelsen Blå Flagg ges i kapitel 5.9. I kapitel 6 ges en beskrivning av de områden där badvattenprofiler upprättades. Den metod som användes för upprättandet av badvattenprofiler presenteras i kapitel 7 medan resultatet finns under kapitel 8. Slutligen hålls en diskussion i kapitel 9. De upprättade badvattenprofilerna ligger som bilagor till detta arbete. 2

13 2. Bakgrund Inom den Europeiska unionen finns det miljontals med sjöar och vattendrag och kilometervis med kuststräckor. Varje år sammanställer Europeiska kommissionen tillsammans med Europeiska miljöbyrån (the European Environmental Agency, EEA) en rapport över det gångna årets badsäsongs badvattenkvalitet inom gemenskapen. År 2011 hade Europeiska unionens 27 medlemsländer tillsammans över större badplatser i kust, sjö eller flod (EEA, 2011). Två tredjedelar utgjordes av kustbad och resten av inlandsbad. Det största antalet kustbad hade Italien, Grekland, Frankrike och Spanien medan Tyskland och Frankrike hade största antalet inlandsbad. År 2011 fanns i Sverige totalt 447 större badplatser, varav 249 låg vid kusten och resterande 198 vid sjöar och floder (EEA, 2012b). 2.1 Definition Badvatten är enligt det nya badvattendirektivet (2006/7/EG) en ytvattenförekomst som kommunen bedömer att ett stort antal personer badar i, så kallade större badplatser/eu-bad. Varje kommun tar inför varje badsäsong ställning till vilka ytvattenförekomster som ska stå med i kommunens badvattenregister (gäller enbart EU-bad) och rapporterar därefter in dem till Smittskyddsinstitutet som i sin tur rapporterar vidare till EEA. 2.2 Lagstiftning Sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen (EU) år 1995, baseras svensk lagstiftning allt mer på förordningar och direktiv framtagna av de huvudsakliga beslutsfattande organen inom EU Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen (det är dock EUdomstolen som har det yttersta ansvaret vid tolkning och tillämpning av lagar och direktiv). Syftet är att skapa lagar och regler som är enhetliga inom unionens medlemsländer samt att underlätta det internationella samarbetet. Medan EG-förordningar är bindande och direktimplementeras i varje medlemslands nationella lagstiftning, anges i EG-direktiv vilka bindande mål medlemsländer ska uppnå, dock beslutar varje medlemsland själv om tillvägagångssättet EU:s ramdirektiv för vatten Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), i Sverige populärt kallat för Vattendirektivet, trädde i kraft den 22 december år 2000 med syftet att genom att skapa en gemensam lagstiftning och förvaltning inom unionen av yt-, kust- och grundvatten (ej öppet hav) trygga en god vattenkvalitet för dagens och kommande generationer. Ett av huvudmålen är att bevara, skydda och förbättra vattenmiljö samt att skydda människors hälsa (Europa, 2011). I direktivet har en ram för ett gemensamt vattenskydd och förvaltning av vattenresurser upprättats där huvudmålen är att uppnå god ekologisk och kemisk status inom hela gemenskapen till år 2015 (Europa, 2012b). Det unika med Vattendirektivet är att medlemsländerna enligt direktivet ska arbeta utifrån avrinningsområden (naturens egna vattengränser) istället för som tidigare administrativa gränser (kommun-, läns- och nationsgränser) allt för att underlätta arbete med att nå en bättre vattenmiljö och vattenkvalitet Den internationella badvattenlagstiftning Sedan Rådets direktiv 76/160/EEG av den 8 december 1975 om kvaliteten på badvatten trädde i 3

14 kraft den 10 december 1975 som Europeiska unionens första miljölagstiftning (Smittskyddsinstitutet, 2011a) har badvattenkvaliteten överlag avsevärt förbättrats. I och med att kunskapsnivåer och erfarenhet sedan 1970-talet höjts och ökat samt nya rön från vetenskaplig forskning presenterats, ersattes direktiv 76/160/EEG med direktivet 2006/7/EG om förvaltning av badvattenkvalitet och om upphävandet av direktivet 76/160/EEG som trädde i kraft den 24 mars 2006 (direktiv 76/160/EEG upphör att gälla 31 december 2014 (2006/7/EG)). Det så kallade nya badvattendirektivet togs fram som ett komplement till Vattendirektivet som nästan enbart berör ytvatten (Europa, 2011c) Det nya badvattendirektivet Huvudsyftet med det nya badvattendirektivet (2006/7/EG) som i Sverige införlivades den 24 mars 2008, är att inom den europeiska gemenskapen kunna förutse mikrobiologiska hälsorisker och reducera förekomsten av mag- och tarmsjukdomar samt andra vattenburna sjukdomar. Det nya direktivet skiljer sig från det gamla direktivet (76/160/EEG) genom att övervakningen och mätningen av badvattenkvaliteten förenklats till att enbart bestå av minst två parametrar jämfört med de tidigare nitton. Dessutom görs en total bedömning av badvattenkvaliteten baserat på de senaste fyra årens individuella resultat, vilket gör att det sammanfattande resultatet och klassificeringen blir mer tillförlitliga och realistiska (EEA, 2010). Det nya badvattendirektivet har införlivats i svensk lagstiftning genom Badvattenförordningen (2008:218) och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten (2008:8) (Vägledning, 2010). I Naturvårdsverkets Allmänna Råd definieras EU-bad som en badplats med i snitt fler än 200 badande per dag under en badsäsong. Eftersom invånarantalet varierar stort mellan olika kommuner i Sverige avgör varje kommun vilka bad som slutligen ska klassas som EU-bad med hänsyn till infrastruktur och/eller vilka typer av anläggningar som tillhandahålls (Vägledning, 2010). 2.3 Förvaltning av badvatten Internationellt inom EU År 2005 blev Sverige det första medlemslandet att övervaka badvattenkvaliteten enligt det nya badvattendirektivet och rapporterade i enlighet med direktivet första gången 2008 års badsäsong. Av totalt 27 medlemsländer är det 16 (år 2010 var det enbart tre länder) som har övergått till att övervaka och rapportera enligt det nya badvattendirektivet (EEA, 2012a). Idag är det enbart Storbritannien, Rumänien och Tjeckien som fortfarande arbetar efter det gamla badvattendirektivet. Elva länder arbetar efter de regler som gäller vid övergång från det gamla till det nya badvattendirektivet (EEA, 2012b) Nationellt i Sverige Alla EU-bad omfattas av Miljöbalkens (MB) föreskrifter om strandbadvatten (SNFS 1996:6, Statens Naturvårdsverkets föreskrifter om strandbadvatten). Enligt miljöbalken är kommunerna tillsynsmyndighet för strandbad. Som tillsynsmyndighet ska kommunerna kontrollera att de som driver eller avser att driva strandbad följer gällande lagstiftning för strandbad, däribland miljöbalken. Då varje kommun väljer ut vilka bad som ska klassas som EU-bad, är kommunen ansvarig men även Vattenmyndigheten har en roll eftersom alla EU-bad klassas som skyddat 4

15 område i enlighet med Vattenförvaltningsförordningen (VFF). I Sverige är idag Havs- och vattenmyndigheten (tog över ansvaret från Naturvårdsverkets under år 2011) ansvarig myndighet i landet för införlivandet av det nya badvattendirektivet. Smittskyddsinstitutet arbetar på uppdrag av Naturvårdsverket som datavärd (Vägledning, 2010) Tillsyn och verksamhetsutövning Enligt miljöbalken (MB) är alla kommuner tillsynsmyndighet för strandbad (Miljöbalken, 1998). Den som driver eller har för avsikt att driva ett strandbad kallas enligt miljöbalken för verksamhetsutövare. Genom tillsyn ska kommunerna se till att ansvarig verksamhetsutövare för varje bad driver badet enligt Miljöbalkens (MB) krav för strandbad samt de övriga lagarna. Syftet med tillsynen är att skydda badande från att utsättas för höga halter sjukdomsalstrande bakterier, föroreningar och andra skadliga ämnen. Kommunen har i enlighet med 26 kapitlet 9 i Miljöbalken rätt att meddela föreläggande samt förbud mot verksamhetsutövaren för att gällande rätt ska efterlevas. Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för badvattnets kvalitet och därmed ska stå för kostnaderna för en bra badvattenkvalitet. Verksamhetsutövaren ska bedriva badet enligt försiktighetsprincipen (MB 2:2), omvänd bevisbörda (MB 2:1) och kunskapskravet (MB 2:2). Om verksamhetsutövaren inte uppfyller lagkraven i Miljöbalken ska kommunen se till att verksamhetsutövaren vidtar lämpliga åtgärder där syftet är att skydda de badande. Idag bedrivs offentliga badplatser av respektive kommun, så kallade kommunala badplatser, eller privata verksamhetsutövare Kommunernas badvattenarbete Senast den 30 april varje säsong ska respektive kommun ange vilka bad inom kommunen som kommer att klassas som badvatten den kommande badsäsongen (Vägledning, 2010). I samband med registrering av badvatten ska kommunen motivera varför badet utgör ett badvatten. Registreringen sker på smittskyddsinstitutets hemsida Badplatsen. 2.4 Klassificering av badvattenkvalitet Enligt det nya badvattendirektivet ska alla medlemsländer klassificera och bedöma badvattenkvaliteten för alla större badplatser, så kallade EU-bad. Kvalitén på badvattnen bedöms enligt artikel 4 i 2006/7/EG och klassad som dåligt, tillfredsställande, bra och utmärkt i enlighet med de kriterier som nämns i bilaga II. Den första klassificeringen ska vara avslutad senast i slutet av badsäsongen år 2015 och då skall medlemsstaterna ha säkerställt att alla badvatten åtminstone uppnår klassificeringen tillfredsställande. Medlemsstaterna ska sträva mot att öka antalet badvatten som erhåller klassificeringen bra och utmärkt genom att vidta rimliga och proportionella åtgärder som de anser är lämpliga. Enligt artikel 5:4 får badvatten tillfälligt klassificeras som dåligt om medlemsstaterna säkerställer att villkoren i 4 uppfylls och därmed fortfarande överensstämmer med direktivets krav. Emellertid, om ett badvatten får klassningen dålig fem år i rad, ska ett permanent badförbud utfärdas alternativt en permanent avrådan från bad. Om ett medlemsland anser att det blir orimligt dyrt eller omöjligt för en badplats att uppnå badvattenkvaliteten tillfredsställande, kan ett permanent badförbud utfärdas tidigare än fem år. För badvatten som klassas som dåligt ska lämpliga förvaltningsåtgärder som avrådan från bad vidtas för att förhindra att badande utsätts för fara. Även orsaken till klassificeringsnivån ska utredas samt ska fastställas lämpliga åtgärder för att minska, förhindra eller undanröja orsaken till föroreningen. 5

16 2.5 Kontrollplan och provtagning Den officiella badsäsongen för Stockholms län är mellan 21 juni och 15 augusti (Vägledning, 2010). Inför varje badsäsong ska en kontrollplan över vattenprovtagning för varje badvatten upprättas. I kontrollplanen ska det framgå vilka datum proverna ska tas. För Stockholms läns som har högst 8 veckor badsäsong ska minst tre badvattenprover tas per säsong varav ett ska tas strax innan varje badsäsong inleds. Därefter får intervallet mellan varje provtagning inte överstiga en månad. Kontrollplanen ska senast den 30 april varje år rapporteras in till Smittskyddsinstitutets hemsida Badplatsen (Vägledning, 2010). Badvattenprovet tas i samma kontrollpunkt för varje respektive bad under hela säsongen. Provet tas på ett djup av 30 centimeter och vattendjupet bör vara minst en meter vid varje kontrollpunkt (Vägledning, 2010) Undantag från kontrollplanen Om ett prov tas under en kortvarig mikrobiologisk förorening som bedöms upphöra inom tre dygn, ska provet lämnas utan avseende. Ett nytt prov tas för att bekräfta att föroreningen upphört (detta prov ingår inte i bedömningen eller klassificeringen av badvattenkvaliteten) och därefter ska ett nytt prov tas senast inom sju dagar, som ersätter det förorenade provet (Vägledning, 2010). Vid onormala situationer som inte förväntas inträffa mer än genomsnittligt vart fjärde år, får provtagning enligt kontrollplanen avbrytas, men återupptas så snart som möjligt, och ersätta de uteblivna proverna med nya prover. Alla avbrott från provtagning enligt kontrollplanen ska kommunen rapportera in till Smittskyddsinstitutet senast 31 oktober varje år (Vägledning, 2010). 2.6 Bedömning av badvattenkvalitet För bedömning av enskilda prov saknas rikt- och/eller gränsvärden i direktivet 2006/7/EG. Då arbetet med framtagande av dessa pågår, bedöms vattenproverna enligt tidigare rådande direktiv och föreskrifters rikt- och gränsvärden. De parametrar som bedöms är förekomsten av Intestinala enterokocker och E.coli (Escherichia coli). Riktvärdet för Intestinala enterokocker är 100 cfu (colony forming units) per 100 ml medan det högsta tillåtna värdet är 300 cfu/100 ml. För E.coli gäller samma riktvärde men det högsta tillåtna värdet ligger på 1000 cfu/100 ml (Vägledning, 2010). Vid bedömningen av badvattenkvalitet klassas badvatten som tjänligt om halten Intestinala enterokocker och E.coli högst är 100 cfu/100 ml. I de fall halten överstiger 100 cfu/100 ml för Intestinala enterokocker och/eller E.coli, klassad badvattnet som tjänligt med anmärkning. Om halterna för Intestinala enterokocker överskrider 300 cfu/100 ml och/eller för E.coli 1000 cfu/100 ml, klassad badvattnet som otjänligt (Vägledning, 2010) Intestinala enterokocker och E. coli Intestinala enterokocker är en bakterie som förekommer i både jord och i avföring. I tarmen hos fåglar är Intestinala enterokocker den vanligaste förekommande tarmbakterien (SLV, 2011). Badvattenprover som innehåller höga halter har troligtvis stor förekomst av fåglar som exempelvis änder, svanar och kanada gäss. Förekomst av Intestinala enterokocker i badvatten betraktas som en indikator på föroreningar som kan innebära hälsorisker. E. coli (Escherichia coli) är en annan tarmbakterie som naturligt förekommer i tarmen hos bland annat människan (Smittskyddsinstitutet, 2011b). Ett badvattenprov som innehåller höga halter av E. coli, tyder vanligen på att badvattnet förorenats av förorenat vatten från exempelvis enskilda avlopp, orenat avloppsvatten med avföring eller gödsel från närliggande jordbruksmarker. 6

17 Då Intestinala enterokocker jämfört med E.coli är tåligare och överlever längre i vatten, är de en bättra indikator för om exempelvis en bräddning (utsläpp av orenat avloppsvatten från kombinerat avloppssystem där dag- och avloppsvatten transporteras i samma ledning) har skett. Bräddning av avloppssystem och pumpstationer kan förekomma vid häftiga regn eller kraftig snösmältning då systemen inte klarar av att få undan allt vatten och/eller vid strömavbrott Cyanobakterier Cyanobakterier, tidigare kallade för blå-gröna alger, är mikroorganismer och då de saknar cellkärna är de närmare släkt med bakterier än alger. De innehåller olika typer av färgpigment som kan fotosyntetisera och förekommer i alla typer av vatten (sött, salt och bräckt) världen över. Det finns flera olika släkten av Cyanobakterier varav flera producerar toxiner (gifter) (SLV, 2012). Vid en algblomning frisläpps toxinerna först när bakterien dör då cellmembranet går sönder och toxiner frigörs till det omgivande vattnet. I Sverige uppskattas att cirka 50 % av alla algblomningar orsakade av cyanobakterier är toxiska (Gustafsson, S., 2010). Bakteriernas toxinproduktion styrs av den omgivande miljön och bland annat faktorer som temperatur, ljusintensitet samt näringstillgång påverkar produktionen av toxiner (Gustafsson, S., 2010). Toxinerna delas in i tre olika grupper beroende på vilken påverkan de har på organismer. De tre grupperna är lever-, nerv- samt irritations- och inflammationsframkallande toxiner. Levertoxinerna, även kallat för microcystiner, är i Sverige mest uppmärksammad då det är den vanligaste förekommande toxingruppen i våra vatten samt att toxinet är väldigt stabilt, vilket gör att det kan finnas kvar i vattnet i flera veckor efter att algblomningen har skett. En kallsup med badvatten innehållande microcystiner, kan ge upphov till symtom som leverinflammation, illamående, magsmärtor samt andra symtomer på magtarmkanalen. Vid intag av badvatten innehållande mycket höga halter microcystiner, kan en akut blödning uppstå i levern med i värst fall dödlig utgång (Gustafsson, S., 2010). Nervtoxiner påverkar kopplingen mellan nervceller och muskelceller vilket kan orsaka förlamning. Om toxinet drabbar andningsmuskulaturen kan utgången vara dödlig då organismen kvävs. Idag sker inga analyser för nervtoxiner i badvatten då dessa toxiner är svåra att analysera samt att analysen i sig är väldigt kostsam (Gustafsson, S., 2010). För den tredje gruppen av toxiner, irritations- och inflammationsframkallande toxiner, har någon förekomst av toxinet ännu inte upptäckts i våra vatten och omnämns därför inte i detta arbete. Vid förekomst av cyanobakterier/alger i badvatten ska en bedömning av graden av förekomst göras. Bedömningen görs som liten förekomst (inga synliga alger i vattnet), förekomst (måttligt) (vattnet är grumligt och/eller gulbrunt eller grönfärgat) och blomning (riklig förekomst) (vattnet är kraftigt grumlat och liknar en rabarbersoppa) (Vägledning, 2010). Vid en eventuell algblomning ska kommunen (verksamhetsutövaren) avråda från bad. Om oväntade situationer uppstår där badvattenkvaliteten och badandes hälsa riskerar att påverkas negativt ska lämpliga förvaltningsåtgärder som information till allmänheten och eventuellt tillfälligt badförbud vidtas i rätt tid (art. 7, 2006/7/EG). Vid eventuell utbredning av makroalger och/eller marina alger, ska vidare undersökning genomföras för att avgöra om hälsorisker föreligger samt lämpliga förvaltningsåtgärder vidtas (art. 9, 2006/7/EG) Badvattenkvalitet i EU Under 2011 års badsäsong uppfyllde 92,1 % av EU:s badvatten minimikraven i det nya badvattendirektivet. Jämfört med år 2010 hade badvattenkvaliteten under år 2011 förbättrats för 0,6 % badplatser. Andelen badplatser som erhöll kvalitetsklassificeringen utmärkt hade ökat med 3,5 % till totalt 77,1 %, jämfört med 2010 års badsäsong. Under 2011 års badsäsong klarade inte 1,8 % av 7

18 baden, vilket var 0,1 % fler än året innan, kvalitetskraven i det nya badvattendirektivet. Totalt erhöll 207 badplatser förbud eller fick stängdas vilket var 57 fler än för 2010 års badsäsong (EEA, 2012b) Badvattenkvaliteten i Sverige Sveriges alla EU-bad utgör enbart 2,1 % av unionens totala antal EU-bad. Av Sveriges 447 övervakade badplatser under 2011 års badsäsong, stängdes permanent elva kustbad och nio inlandsbad medan sex nya kustbad tillkom, jämfört med föregående år (EEA, 2012b). Under 2011 års badsäsong mötte enbart 55 % av Sveriges kustbad kvalitetskraven för utmärkt, vilket var 19,8 % färre än året innan. 47 (18,9 %) EU-bad belägna vid kusten klassades som bra och 13 (5,2 %) som tillfredsställande. Totalt var det sju (2,8 %) kustbad som erhöll kvalitetsbedömningen dåligt. Likt år 2010 var det under 2011 års badsäsong inga kustbad som tvingades att stänga. Sex kustbad tillkom inför säsongen (EEA, 2012b). Med en minskning på 1,0 % jämfört med 2010 års badsäsong uppfyllde under 2011 enbart 76,8 % av Sveriges inlandsbad kraven för utmärkt. 13 (6,6 %) mötte kraven för klassificeringen bra medan enbart ett (0,5 %) bad erhöll klassificering tillfredsställande. Två (1,0 %) badplatser klassades som dåligt men inget bad tvingades att stänga. Hela 29 (14,6 %) badplatser, jämfört med en badplats år 2010, hade otillräcklig provtagning och därmed kunde ingen bedömning av badvattenkvaliteten göras. Under 2011 års badsäsong tillkom enbart ett (0,5 %) nytt inlandsbad (EEA, 2012b). 2.7 Badvattenprofiler Beroende på vilken badvattenkvalitet ett EU-bad har, ska badvattenprofilen uppdateras med olika frekvens. För ett bad som erhållit omdömet utmärkt ska badvattenprofilen uppdateras vid behov när klassificeringen avviker från utmärkt. Vid omdömet bra sker en uppdatering minst vart fjärde år och vid tillfredsställande minst vart tredje år. Om ett bad erhåller omdömet dåligt ska det ske en uppdatering av badvattenprofilen minst vartannat år Upprättande av badvattenprofiler Som ett komplement till övervakningen av badvattenkvaliteten krävde badvattendirektivet att medlemsländerna skulle upprätta badvattenprofiler (BVP) över alla EU-bad och Blå Flagg-bad första gången senast den 24 mars 2011 (enligt art. 6:1 och bilaga III i 2006/7/EG). Framöver ska badvattenprofilerna ses över och uppdateras i enlighet med bilaga III till direktivet 2006/7/EG samt vilken klassificering badvattnet erhållit. De parametrar som ska ingå i badvattenprofilerna ses i bilaga 1 (bilaga III, 2006/7/EG). De parametrar som är obligatoriska att mäta för varje EU-bad är totalantalet för Intestinala enterokocker samt fekala koliforma bakterier eller E.coli (NFS, 2008:8). 2.8 Miljökvalitetsnormer I och med framtagandet av den nya miljöbalken (MB) år 1999 infördes även miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel varav de flesta baseras på olika EUdirektiv. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. En miljökvalitetsnorm anger den nivå som inte får överskridas efter visst 8

19 fastställt datum (normerna beskrivs närmre i 5 kapitlet i MB). Huvudsyftet med införandet av normerna var att komma till rätta med diffusa utsläppskällor från exempelvis trafik, industri och jordbruk. Normerna används som ett verktyg för att på sikt nå de nationella Miljömålen. Idag finns fyra olika områden där normer satts upp, däribland olik parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660 förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) som beslutats av Vattenmyndigheterna med underlag från Naturvårdsverkets föreskrifter och vägledningar (Naturvårdsverket, 2011). I kommunernas tillsynsarbete ingår bland annat säkerställandet av att verksamhetsutövare uppnår gällande miljökvalitetsnormer. Senast år 2015 ska alla EU-bad åtminstone uppfylla kvalitetskravet tillfredsställande. 2.9 Blå Flagg Den frivilliga internationella miljöutmärkelsen Blå Flagg ges till stränder och hamnar som uppfyller ett antal obligatoriska kriterier inom de fem områdena vattenkvalitet, service, säkerhet, information och strandmiljö (HSR, 2011a). Kriterierna har tagits fram av Foundation for Environmental Education (FFE) och syftet med utmärkelsen är att tydligt signalera till de badande, att badplatsen tar ett aktivt miljöansvar och att det bland annat finns möjlighet för de badande, att minska sitt ekologiska fotavtryck genom till exempel möjlighet till att återvinna medhavt avfall. Badplatserna måste för varje år ansöka om, att få placera ut den blå flaggan som symboliserar utmärkelsen och en nationell jury beslutar om vilka anläggningar som får utmärkelsen. Den nationella juryns beslut granskas i sin tur av en internationell jury. Samtliga anläggningar får varje år ett kontrollbesök och om kriterier inte efterlevs halas den blå flaggan. För att få utmärkelsen Blå Flagg måste nya badvatten erhållit kvalitetsklassificering utmärkt i enlighet med badvattendirektivet (Vägledning, 2010). År 2010 hade 86 badplatser i Sverige Blå Flagg (HSR, 2011b). I Sverige är det stiftelsen Håll Sverige Rent som är samordnare för Blå Flagg (Trosa, 2011). 9

20 3. Områdesbeskrivning I detta arbete har badvattenprofiler för EU-bad i Täby kommun och Vaxholms kommun norr om Stockholm upprättats (se Bild 1 nästa sida). I Täby kommun finns idag fem bad som klassas som EU-bad, varav två av dem gränsar mot Stora Värtan som är en del av Östersjön. Värtan med Askrikefjärden utgör idag farled för en växande sjötrafik till Värtahamnen, Frihamnen samt Louddens oljeterminal, alla belägna i Stockholm. Den norra farleden, som gränsar mot Stora Värtan, passerar även söder om Vaxholm och Karlsudd i Långholmsfjärden som utgör en knutpunkt för flera farleder. I Vaxholm kommun finns två EU-bad varav den ena, Tenöbadet, gränsar till Södra Vaxholmsfjärden där bland annat skärgårdsbåtarna trafikerar. Medan Täby kommuns strandlinje kantas av bebyggelse, park- och strövområden, båthamnar och marinor, utgörs strandlinjen i sydvästra Vaxholms kommun till stor del av Bogesundslandet. Bogesundslandet domineras framför allt av tallskog och odlingsmark men rymmer även ett Natura-2000 område, Dammstakärret, skyddsområde för lekande gäddor samt flera kulturvärden bland annat Bogesunds slott från talet (Bogesundsslott, 2011). Bogesundslandet utgör även ett viktigt friluftsområde och korsas bland annat av den 35 km långa vandringsleden Blå leden, som sträcker sig från Söderhamnen i Vaxholm till Domaruddens friluftsgård norr om Åkersberga, Österåker (Vaxholm, 2010). 3.1 Täby Cirka två mil norr om Stockholm ligger Täby kommun. Täby har en yta av 66 km 2 och gränsar till kommunerna Danderyd i söder, Vallentuna och Österåker i norr samt Upplands-Väsby och Sollentuna i väster. Invånarantalet i kommunen växer kraftigt, sedan 1948 har invånarantal mer än femdubblats, och idag bor cirka invånare i Täby. Föreningslivet är stort i kommunen som även hyser flera grönområden och två av Sveriges största småbåtshamnar (Täby, 2011). 3.2 Vaxholm Sydöst om Täby kommun ligger Vaxholms kommun, Vaxholms stad. Vaxholm är en skärgårdskommun och består av 70 öar varav 57 är bebodda. Totalt bor cirka invånare i kommunen som har en total area på 111,5 km 2 varav land utgör 57,2 km 2. Kommunen gränsar mot kommunerna Österåker i norr, Stockholm i väster samt Lidingö i söder. Från Vaxholm startar många av de populära skärgårdsbåtarna som trafikerar norra Skärgården. Mitt inne i staden finner man Vaxholms fästning från 1500-talet som bland annat har event inriktade mot företag (Vaxholmsfästning, 2011). 10

21 4. Metod Badvattenprofilerna har skapats genom intervjuer av personal på andra enheter/kontor i Täby och Vaxholms kommun samt insamling av redan befintlig data på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbund. All data samt material för de enskilda badplatserna har sammanställts på Smittskyddsinstitutets hemsida Badplatsen och följer därmed den nationella standardmallen för hur badvattenprofilerna ska se ut och vad de ska innehålla. Efter att Smittskyddsinstitutet granskat badvattenprofilerna finns de nu publicerade på hemsidan Badplatsen och tillgängliga för allmänheten. 5. Resultat De upprättade badvattenprofilerna presenteras som bilagor till detta arbete. Badvattenprofiler har upprättats för följande badplatser: Täby kommun F2 Hägernäs Näsaängsbadet Rönningesjön Skavlöten Rönningesjön Ängsholmsbadet Rösjön Bilaga I Bilaga II Bilaga III Bilaga IV Bilaga V Vaxholms kommun Eriksöbadet Tenöbadet Bilaga VI Bilaga VII Bild 1. Kartan visar de sju olika badplatser badvattenprofiler upprättades för. 11

22 6. Diskussion Lagstiftningen som styr badvattenförvaltningen är omfattande men även väldigt tydlig. Tillsammans med internationella vägledningar, som från EEA och EU-kommissionen, och nationella vägledningar, från Smittskyddsinstitutet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, är förvaltningen av badvattenkvaliteten jämfört med många andra lagstiftningar på miljösidan väldigt detaljerad. Det finns fastställda parametrar som badvattenprover ska analyseras mot och det finns fastställda gränsvärden för vid vilka koncentrationer ett vattenprov är bra och vid vilka det är dåligt. På flera områden kan paralleller dras till de internationella och nationella lagar och regler som styr livsmedelshantering. Som tidigare nämnts i ovanstående arbete så har Sverige idag provtagit badvatten under flera år och datasamlingen är gedigen sett till vår förhållandevis korta badsäsong. Vi har vanligen god kännedom om ett områdes geografiska samt fysikaliska förhållanden och vid informationsinsamlingen av data för upprättandet av badvattenprofilerna, handlade det mer om att veta till vilken enhet inom respektive kommun undertecknad skulle vända sig. I enlighet med min bedömning visar badvattenprofilerna att de sju baden erhöll minst omdömet bra vad gäller badvattenkvaliteten. Fem av baden hade mellan år dessutom erhållit omdömet för bästa badvattenkvaliteten - utmärkt. Omdömena tyder på att Södra Roslagens miljöoch hälsoskyddsförbud under de år de kontrollerat badvatten, samt övriga ytvatten, har erhållit en god kännedom om de fysikaliska och geologiska faktorer som påverkar badvattenkvaliteten för vart av de sju badplatserna. God kännedom gör att rätta åtgärder kan sättas in vid exempelvis en breddning av avloppsvatten och därmed kan de negativa effekterna minimeras. När dessa badvattenprofiler upprättades var tidpunkten för sista datum, 24 mars 2011, redan passerat och Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbud hade erhållit dispens/tidsfrist från Smittskyddsinstitutet. Vid samtal med Annelie Carlander på Smittskyddsinstitutet framgick det, att det var flera kommuner i Sverige, som inte hade lyckats hålla sista datum för upprättandet av badvattenprofiler, något som kanske speglar den allmänna bilden av badvatten att det inte prioriteras i så stor utsträckning, som det borde göras ute på landets kommuner. Under min tid på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbud konstaterades att det rådde brist på kunskap hos personalen vad gäller de lagar och regler som styr badvattenförvaltningen. Kommunernas befogenhet var enligt personalen otydliga och i vissa fall saknades de helt. Likt de lagstiftningar som rör livsmedel så har även badvattenlagstiftningen på många områden brister, där framför allt kommunernas befogenheter som tillsynsmyndighet har varit svårtolkade. Rimlighetsfrågan ska alltid finnas med i förvaltningen av badvatten, det får inte kosta oproportionerligt mycket att åtgärda ett badvatten som är dåligt, vilket i sig nog är väldigt rimligt. Problemet med badvatten är just att det bara är ett begränsat område på pappret eller på kartan i badvattenprofilen, men att det i själva verket är en del av något större, en ytvattenförekomst som en sjö, flod eller till och med ett hav. Även om det inte finns några enskilda avlopp, pumpstationer som kan brädda vid häftigt regn eller tung industri i närheten, så gör strömmar, vind och vågor och den aktuella rådande temperaturen att vattenmassan rör sig. Kommunerna må ha all rätt att kräva av verksamhetsutövaren att åtgärda eventuella föroreningar, men är det verkligen rimligt att ställa hårda krav på en verksamhetsutövare som är skötsam när källan till föroreningen kommer ifrån andra sidan sjön, floden eller havet. De föroreningar som finns i vattnet, rör sig likt de vi har i luften utan att beakta nationsgränser, det är och förblir ett globalt problem. Ett globalt problem som kräver strängare tag mot just föroreningar, som släpps ut i våra vattendrag och hav. Något som stödjer teorin att det inte går att förbättra den lokala badvattenkvalitet mer än marginellt, är att kommunerna och våra grannländer i Europa inför kommande badsäsonger alla avregistrerar 12

23 badplatser som föregående säsong varit registrerade. Skälet är många gånger att antalet badande har varit mindre än 200 badande/dag och kravet för EU-bad därmed inte uppnås, men i många fall har även bad som haft dålig badvattenkvalitet avregistrerats, då det är den enklaste vägen att gå. Det resulterar i att det ser ut som vi har bättre badvattenkvalitet än vad vi egentligen har, då alla badvatten med dålig kvalitet inte syns i statistiken. För att göra det svårare för kommunerna att fuska med statistiken, har kravet på motivering införts. Inför varje ny badsäsong ska varje myndighet motivera varför nya bad ska registreras och varför tidigare registrerade bad ska tas bort. Orsakerna till avregistrering är dock fortfarande den samma, enda skillnaden är dock att det nu är officiellt. Badvattenprofilerna är inte banbrytande. Framtagandet och upprättandet har visserligen lett till att information om badplatser finns samlade på ett och samma ställe, men all den data har redan funnits. Deras funktion som ett verktyg mot en bättre badvattenkvalitet är enligt undertecknad överskattad och har enbart betytt mer pappersarbete. Uppdateringarna av badvattenprofilerna riskerar att glömmas bort och frågan är då om de fyller sin funktion även för medborgarna? För att uppnå bästa möjliga vattenkvalitet, badvatten som ytvatten, bör ansvariga myndigheter lägga all sitt krut på arbetet mot en bättre ytvattenkvalitet. Stoppas föroreningskällor till ytvattnet, blir även badvattenkvaliteten bättre. De lagar och regler som styr förvaltningen av ytvatten är mer omfattande än de som styr badvattenförvaltningen. Bland annat finns det ett flertal miljökvalitetsnormer och flera av våra 16 miljömål rör ytvatten, vilket gör att hårdare krav kan ställas med bland annat hjälp av Miljöbalken. I förvaltningen av ytvatten finns även hårdare och tydligare krav på vattenmiljön, flera parametrar och andra parametrar ska provtas, vilket gör att ett badvatten kan får kvalitetsbedömningen utmärkt medan ytvattnet i själva verket kan vara ett mycket dåligt vatten. Läggs arbete och fokus på att förbättra kvaliteten på ytvattnet kommer även badvattnet att bli bättre. Avtack Jag vill tacka Maria Löfholm på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbund för handledning, Per Holmlund för intressanta diskussioner och Anders Nordström för att du tog dig tid. 13

24 7. Referenslista 2000/60/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapen och åtgärder på vattenpolitikens område, Europeiska gemenskapens officiella tidning, 22 december /7/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG, Europeiska gemenskapens officiella tidning, 4 mars 2006 EEA, 2010, Quality of bathing water 2009 bathing season, European Environment Agency, no 3/2010, Issn EEA, 2011, European Environment Agency. European bathing water quality European Environment Agency Report, no. 1/2011. ISSN EEA, 2012a, Quality of bathing water 2011 bathing season, European Environment Agency EEA, 2012b, Bathing water results 2011 Sweden. European Environment Agency Report Gustafsson, Susanne, 2010, Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön, Institutionen för akvatisk ekologi, Lunds universitet Metro, 2011, Elva badplatser får underkänt, TT, 17 juni 2011, Metro Miljöbalken, 1998, Förordningen om tillsyn enligt Miljöbalken, SFS 1998:900 NFS, 2008:8, Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten, Naturvårdsverkets författningssamling, 26 maj 2008 Vaxholm, 2010, Vaxholmsguiden 2010, Vaxholm stad Vägledning, 2010, Vägledning för badvatten enligt direktiv 2006/7/EG version Webbsidor Bogesundsslott, 2011, källa: hämtat Europa, 2011c, hämtat den 7 april 2011 Havs- & vattenmyndigheten, 2011, utm_source=fiv&utm_medium=webb&utm_campaign=hav, hämtat den 23 maj 2011 HSR, 2011a, hämtat HSR, 2011b, hämtat 7 april 2011 Naturvårdsverket, 2011, hämtat den 5 november

25 SLV, 2011, hämtat den 12 november 2011 SLV, 2012, hämtat den 22 september 2012 Smittskyddsinstitutet, 2011a, hämtat den 8 maj 2011 Smittskyddsinstitutet, 2011b, hämtat den 12 november 2011 Smittskyddsinstitutet, 2012, hämtat den 21 juni 2012 Trosa, 2011, hämtat den 7 april 2011 Täby, 2011, hämtat Vaxholmsfästning, 2011, hämtat b 15

26 Bilagor Badvattenprofiler för: F2 Hägernäs Näsaängsbadet Rönningesjön Skavlöten Rönningesjön Ängsholmsbadet Rösjön Eriksöbadet Tenöbadet Bilaga I Bilaga II Bilaga III Bilaga IV Bilaga V Bilaga VI Bilaga VII 16

27 Badvattenprofil F2, Hägernäs Sammanfattning Kommun Län Badplatsen ligger vid Stora Värtan i Hägernäs, Täby kommun. Det är en välbesökt och populär badplats som är registrerad som EU-bad enligt badvattendirektivet 2006/7/EG. Badvattenkvaliten har de senaste tre åren klassats som utmärkt och har därmed den högsta klassificering enligt badvattendirektivet. Täby Stockholm

28 Badvattenprofil för F2, Hägernäs Beskrivning Badplatsen Service Kvalitet Typ av bad N-koordinat (SWEREF99/WGS84) E-koordinat (SWEREF99/WGS84) Badplatsen ligger vid norra delen av Stora Värtan, i Lilla Värtan, vid Hägernäs strand, Täby kommun. Badplatsen utgörs av en ca 150 m lång sandstrand och omges av gräsytor, träd och buskar. Det finns en badbrygga i anslutning till badet och bottnen utgörs av sand. Båda ändarna av stranden kantas av vass. Omgivningen består av bebyggelse och promenadstråk. Badplatsen kan nås via kommunala färdmedel. I anslutning till badet finns en utomhusdusch, lekplats, torrtoa (sommartid), papperskorgar, ett större cykelställ samt parkering. Stora Värtan är ett övergångsvatten med otillfredsställande ekologisk status (2009) på grund av övergödning. Den totala mängden av växtplankton och klorofyll är måttlig hög. Under sommaren är kvävehalterna måttliga medan fosforhalterna samt siktdjupet klassas som otillfredställande. Den kemiska ytvattenstatusen (exkl. kvicksilver) är god (2009). EU-bad Huvudavrinningsområde - Delavrinningsområde - Vattenförekomst - Nationellt sjöid - Badvattenkvalitet År Bedömning 2010 Utmärkt kvalitet 2009 Utmärkt kvalitet 2008 Utmärkt kvalitet Potentiella föroreningskällor hög relevans Pumpstation för avloppsvatten. Nordöst om badplatsen finns en pumpstation (P12) som tar emot avloppsvatten från närområdet. Avloppsvattnet pumpas vidare via avloppsledningsnätet till Käppala avloppsreningsverk. Området kring pumpstation utgör bräddpunkt (B12).

29 Badvattenprofil för F2, Hägernäs Potentiella föroreningskällor - Karta Bedömning för utbredning av cyanobakterier och alger Risk för utbredning av cyanobakterier Risk för utbredning av makroalger och/eller alger Nej Nej Förslag till åtgärder Beskrivning Ansvarig Utfört senast

30 Badvattenprofil för F2, Hägernäs Utförda åtgärder Utfört Beskrivning Kontakt Verksamhetsutövare Namn Adress Besöksadress Kultur och fritid Täby Kommun, Täby Stationsvägen 13, Roslags-Näsby Telefon E-post Tillsynsmyndighet Namn Adress Besöksadress, Täby Nytorpsvägen 5 B, Täby Telefon E-post miljokontoret@srmh.se Badvattenprofilens uppdateringsfrekvens Uppdateringsfrekvens samt motiv Vid behov, eller då badvattenklassificering avviker från Utmärkt (badvattenklassificering 2010) Senast uppdaterad Utförd av Södra Roslagens miljö- & hälsoskyddskontor Uppdateras nästa gång -

31 Badvattenprofil Näsaängsbadet Sammanfattning Kommun Län Badplatsen ligger vid Stora Värtan i Näsbypark, Täby kommun. Det är en välbesökt och populär badplats som är registrerad som EU-bad enligt badvattendirektivet 2006/7/EG. Badvattenkvaliten har de senaste tre åren klassats som utmärkt och har därmed den högsta klassificering enligt badvattendirektivet. Täby Stockholm

32 Badvattenprofil för Näsaängsbadet Beskrivning Badplatsen Service Kvalitet Typ av bad N-koordinat (SWEREF99/WGS84) E-koordinat (SWEREF99/WGS84) Badplatsen ligger i en bukt vid Lilla Värtan i Näsbypark, Täby kommun och gränsar mot Stora Värtan. Den omgivande marken utgörs av parken Näsa äng där vegetationen består framför allt av öppna gräsytor samt trädungar av bland annat klibbal, ekar och rosbuskage. Badet består av ca 150 m lång sandstrand med relativt långgrund sandbotten och kantas både i norr och söder av vass. Nordost om badplatsen ligger en mindre båtbrygga. Omgivningen består av villaområden. Vid badplatsen finns torrtoa, papperskorgar, utomhusdusch, lekplats samt parkering. Kiosk och möjlighet till omklädnad finns vid Näsbyparks tennisklubb ca 100 m väster om badplatsen. Stora Värtan är ett övergångsvatten med otillfredsställande ekologisk status (2009) på grund av övergödning. Den totala mängden av växtplankton och klorofyll är måttlig hög. Under sommaren är kvävehalterna måttliga medan fosforhalterna samt siktdjupet klassas som otillfredställande. Den kemiska ytvattenstatusen (exkl. kvicksilver) är god (2009). EU-bad Huvudavrinningsområde - Delavrinningsområde - Vattenförekomst - Nationellt sjöid - Badvattenkvalitet År Bedömning 2010 Utmärkt kvalitet 2009 Utmärkt kvalitet 2008 Utmärkt kvalitet Potentiella föroreningskällor låg relevans Förorening av djurspillning. De stora gräsytorna i parken Näsa äng lockar till sig andfåglar och gäss. Vid regn kan djurspillningen sköljas ut i vattnet.