Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat för vårdtagaren, god hälsa för vårdens medarbetare och ökad folkhälsa. Vårdmiljön är allt det som sker i vården och som påverkar vårdtagaren och yrkesutövaren. Det handlar både om det som avgränsas som arbetsmiljö och den miljö som vårdtagaren möter. Vårdmiljö kan också beskrivas som det sammanhang där vårdmötet sker och där vårdens resultat kan mätas. Som ledande auktoriteter i vården har sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ansvar för att vården är säker för såväl vårdtagare som sig själva. För att nå den bästa vårdmiljön måste förutsättningarna för yrkesutövandet och villkoren för medarbetarna integreras i fördelningen av vårdens resurser, planering och genomförande. En hälsosam vårdmiljö ger bästa möjliga hälsa för vårdtagaren, men också för vårdens medarbetare och den enskilda yrkesutövaren. Det goda vårdmötet Vården är till för vårdtagaren. Det är för att möta individens behov av hälsa och helhet som våra professioner finns och har ett självständigt ansvar att bidra med sin kunskap. Vårdmötet är kärnan i vården och mötet kan vara såväl direkt som indirekt, att möta vårdtagaren fysiskt eller att ta hand om till exempel ett laboratorieprov. Målet för vårdmötet är att främja och bibehålla hälsa. Ett bra vårdmöte innebär att vårdtagarens behov tillgodoses samtidigt som yrkesutövarens behov och rättigheter måste vara tillgodosedda. Miljön på arbetsplatsen ska alltid förebygga ohälsa och olycksfall, men vårdmiljön ska också ge medarbetaren möjlighet till professionell utveckling, självbestämmande och utrymme att ta sitt yrkesansvar. Ett bra vårdmöte innebär att vårdtagarens behov tillgodoses samtidigt som hänsyn måste tas till yrkesutövarens behov och rättigheter.

Arbetsbelastning och höga krav på arbetsorganisationen Arbetet inom vården präglas av högt tempo, stor arbetsmängd och många, komplexa arbetsuppgifter under tidspress. Omvärldens krav på hög kvalitet, ständiga förbättringar och tillgänglighet tillsammans med den allt snabbare kunskapsutvecklingen har ökat arbetsbelastningen. Arbetsorganisationen har inte utvecklats i samma takt som vården och är inte anpassad till de krav som ställs idag. I nuvarande system är det svårt att få tid till återhämtning och reflektion. Utrymme för kollegialt utbyte och att inhämta ny kunskap är begränsat. Varje medarbetare förväntas göra mer och bättre men förutsättningarna för detta är inte tillräckliga. Arbetsorganisationen måste på ett bättre sätt anpassas till och svara mot de behov och krav som ställs. Alla yrkesutövare ska kunna använda sin kunskap fullt ut och vårdtagaren ska alltid känna sig trygg och säker. Ansvar och befogenheter förändras med ökad kunskap och ökad erfarenhet. Inom arbetsorganisationen ska det finnas utrymme att utvecklas i sin profession, att lära mer, delta i utvecklingsarbete och bidra till en säker vård. Ett bra vårdmöte innebär att vårdtagaren alltid får möta den bästa kompetensen utifrån sina behov. Det ska inte vara slumpen som avgör vilken kunskap och kompetens vårdtagaren möter utan arbetet ska organiseras med rätt kompetens på rätt plats och vid rätt tid. Arbetet ska organiseras så att varje yrkesutövare kan använda sin kunskap fullt ut. Det ska vara skillnad i ansvar, befogenheter och uppgifter för den som har grundläggande utbildning respektive specialistutbildning/specialistkunskap. För att få en sammanhållen vård måste arbetsorganisationen också kunna möta behovet av att forma team med olika yrkesutövare utifrån vårdtagarens behov. Olika enheter måste kopplas samman för att hålla ihop vårdens olika processer. Arbetsorganisationen ska bygga på kunskap och kompetens, ge utrymme för egna val samt stimulera till professionell utveckling. Lagstiftning och kollektivavtal är grundläggande förutsättningar som stöd för individens och arbetsplatsens utveckling. Arbetsorganisationen ska ta hänsyn till medarbetarnas unika kunskap, kompetens och ambitioner för att nå en hälsosam vårdmiljö. Öppenhet och utrymme för ständiga förbättringar För att kunna arbeta på ett sätt som främjar hälsa och tillvaratar kompetens och erfarenheter i hela vårdsystemet, måste det finnas utrymme för att reflektera, ompröva och lära nytt. En god vårdmiljö kräver kunskap om helheten i vården och vårdens processer. Alla medarbetare ska kunna se sin egen roll i helheten och sina egna behov för att uppfylla kraven för en god och säker vård. Det behövs en öppenhet och ett tillåtande/ medskapande förhållningssätt kring hur kunskap ska samspela och användas där den bäst behövs. Kunskap om orsak och samband i vårdmiljön och hur den kan förbättras ger arbetstillfredsställelse och bidrar till att säkerställa kvaliteten i mötet med vårdtagaren. Att arbeta preventivt för att spåra risker

och förbättra verksamheten skapar trygghet både för vårdtagaren och för yrkesutövaren. Det kan handla om allt ifrån hot och våld, stick- och skärskador, bemötande, hygien och säker läkemedelshantering. Preventivt arbete, mätningar och uppföljning är viktigt för att spåra och förebygga risker och förbättra vårdmiljön. Hälsosam arbetstid Vår kunskap behövs under årets alla dagar och dygnets alla timmar. Det är viktigt att ta hänsyn till hälsa och säkerhet både för vårdtagaren och för alla yrkesutövare när arbetstiderna planeras. Arbetstidsförläggningen är en viktig del i planeringen av verksamheten och för att nå verksamhetens mål. Att som medarbetare ha inflytande och vara med och planera sin arbetstidsförläggning är en viktig förutsättning för en hälsosam vårdmiljö. Balans mellan arbete, vila och fritid är en viktig förutsättning för ett hållbart yrkesliv. Vi vill se en hälsosam vårdmiljö där alla medlemmar ges förutsättningar att arbeta ett helt yrkesliv. Alla ska ha rätt till heltidsanställning. Den anställde ska ha möjlighet att själv välja arbetstidsmått. Det ska vara lätt att göra rätt Organisationen måste ha en god säkerhetskultur och kunna förebygga att misstag begås i mötet med vårdtagaren. Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Grundläggande ska vara att den vårdtagaren möter alltid är utvilad, har rätt kunskap och inte känner stress. Alla dessa faktorer påverkas dels av hur arbetet är organiserat men också av hur arbetstiden är förlagd. Det finns forskning 1 som visar sambandet mellan arbetstiderna, hälsan och livssituationen. Den kunskapen är viktig att ha med när verksamheten och arbetstidens förläggning planeras. Såväl medarbetare som chef måste känna till hur oregelbundna arbetstider kan påverka den egna hälsan och vilka arbetstidsfaktorer som ökar riskerna för säkerheten och/eller hälsan. Funktionsförmågan minskar drastiskt när det inte finns möjlighet till spontana pauser. Arbetet bör organiseras så att det finns utrymme för variation och pauser under arbetspasset. En god säkerhetskultur kräver att sambanden i vårdmiljön är kända och att arbetet planeras för att undvika skador och risker för såväl vårdtagare som yrkesutövare. Inflytande, delaktighet och deltagande Att bli bekräftad och att få återkoppling på hur chefen och kollegorna uppfattar ens arbete är en viktig hälsoaspekt. En annan är att själv delta i planeringen av verksamheten och påverka sina egna arbetsförhållanden som ansvar, uppgifter och arbetstider. Det måste finnas en öppen kommunikation genom alla beslutsnivåer om arbetsplatsens behov i förhållande till hur resurserna ska fördelas. Resurserna måste fördelas så att de mål som sätts för verksamheten är möjliga att nå. Möjligheten att påverka sitt arbete och sin arbetstid är avgörande för hur arbetet utförs och därmed vilket resultat som uppnås. Forskningen visar också att ökat inflytande över arbetsuppgifter och 1 Åkerstedt T, Wright KP (2010) Sleep Loss and Fatigue in Shift Work and Shift Work Disorder. Kecklund G, Ingre M, Åkerstedt T (2010) Arbetstider, hälsa och säkerhet - en uppdatering av aktuell forskning

arbetstid motverkar hälsorisker. Att känna arbetstillfredsställelse är viktigt för att bibehålla hälsa och välbefinnande och skapa engagemang och utveckling. Delaktighet ställer också krav på deltagande för att få inflytande. Det är viktigt att den kunskap och de erfarenheter som finns om hur vården blir säker, förbättras och effektiviseras används men det förutsätter också att den som har kunskap delar med sig av den. Varje yrkesutövare har ett eget ansvar att använda, utveckla och söka ny kunskap. Varje arbetsorganisation ska ha utrymme tid och kultur så att varje medarbetare kan använda sin kunskap, dela med sig av sina idéer och erfarenheter för att tillsammans med chef och kollegor planera, genomföra och utvärdera verksamheten. Inflytande, delaktighet och deltagande ärvi ktigt för att bibehålla hälsa och välbefinnande. Tid för reflektion Inom vården krävs många etiska ställningstaganden. För vårdens yrkesutövare måste det finnas tid och utrymme för att hantera svåra situationer, prioritera, fatta etiskt grundade beslut och möta vårdtagare och närstående med värdighet och respekt. Tid för samtal och reflektion med både kollegor, vårdtagare och andra yrkesutövare är en viktig del av detta. Missförstånd i kommunikationen är en av de stora säkerhetsriskerna i vården som vi vet leder till vårdskador som kan undvikas. När tiden inte räcker till för etiska reflektioner och beslut eller om yrkesutövaren på andra sätt känner sig otillräcklig kan yrkesutövaren utsättas för så kallad samvetsstress, vilket påverkar både prestationen och hälsan negativt. Arbetet ska organiseras med utrymme för variation, pauser, reflektion och egen utveckling. Förutsättningar för ett värdigt bemötande Att ständigt möta nya människor, med nya förutsättningar, behov och önskemål kräver en personlig reflektion kring den egna yrkesrollen, relationer till människor och andra professioner i vårdteamet. Med ett värdigt bemötande skapar vi en relation till vårdtagaren där grunden är trygghet och tillit. Ett värdigt bemötande ställer krav på yrkesutövaren så att vårdtagaren får tillgång till rätt råd och stöd, känner sig sedd och lyssnad till. Men det ställer också krav på den fysiska delen av vårdmiljön. Exempelvis lokaler, ljud, ljus, möblering påverkar vårdtagaren och därmed yrkesutövarens förutsättningar för att möta vårdtagaren på bästa sätt. Om vårdtagaren känner sig trygg och har tillit påverkas upplevelsen av hälsa på ett positivt sätt. Utöver de rent medicinska och fysiska insatserna handlar läkeprocessen också om att skapa trygghet och tillit. Först då blir det möjligt att nå de bästa resultaten. Det är viktigt att yrkesutövarna har en bra dialog på arbetsplatsen för att skapa goda förutsättningar och resurser för bemötandet i vårdmötet. En självständig yrkesutövare ställer krav, men är också medveten om att de egna kraven ska balanseras mot flera olika behov. Goda förutsättningar för bra bemötande förebygger misstag och bidrar till att öka säkerheten i vården. En öppen kultur ska tilllåta samtal och diskussioner om svårigheter,

fel och misstag i arbetet och det ska finnas tid för samtal, reflektion och diskussion inom teamet och mellan kollegor. Det är viktigt att yrkesutövarna har en bra dialog på arbetsplatsen för att skapa goda förutsättningar och resurser för bemötandet i vårdmötet. Att ständigt möta nya människor kräver utrymme för personlig reflektion hos samtliga yrkesutövare. Kommunikation, dokumentation och ehälsa En fungerande kommunikation med vårdtagaren och mellan olika yrkesutövare är en förutsättning för en god vårdmiljö. Dagens informationssystem har många brister, både vad gäller muntlig kommunikation, dokumentation och administrativa stödsystem. Vårdens informationssystem ska vara uppbyggda så att de stödjer vårdens processer, främjar en god kommunikation och stödjer vårdmötet. Systemen ska vara enkla och effektiva att använda samt underlätta uppföljning av verksamheten. En mer strukturerad och standardiserad information och kommunikation förbättrar effektiviteten och säkerheten. Exempel på standardiserade muntliga rapporteringssystem är SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation). Med standardiserade och evidensbaserade vård/aktivitetsplaner minimeras dokumentation av normala tillstånd och förlopp. För att yrkesutövaren ska kunna få en samlad information om individen oavsett vårdgivare ska informationssystemen grundas på gemensamma och standardiserade termer och begrepp. Det är också en förutsättning för uppföljning, planering, forskning och utveckling. Vården behöver planera och avsätta resurser för att representanter för samtliga professioner ska kunna delta i arbetet med att standardisera termer och begrepp. Kompetens inom ehälsa är en förutsättning för att yrkesutövaren ska kunna arbeta utan att riskera såväl sin egen hälsa som vårdtagarens säkerhet samt kunna medverka i verksamhetsutvecklingen. Hälsoinformatik måste vara en naturlig del av vård- och omsorgsutbildningarna på alla nivåer. Det krävs kontinuerlig utbildning för att upprätthålla kompetensen i verksamheten och det behövs därför särskilda satsningar på utbildning för befintlig personal. Utveckling av vårdens informationssystem och IT-stöd är en viktig del av vårdens verksamhetsutveckling. För att de ska bli så säkra och ändamålsenliga som möjligt måste vårdens professioner delta i utveckling och uppföljning. Vårdens professioner måste delta i utveckling och uppföljning av vårdens IT-system och kommunikationsstöd. Kontinuerlig kunskapsoch kompetensutveckling Det är vårdmötet och vårdtagarens behov som tillsammans med verksamhetens mål ska avgöra vilken kunskap och kompetens som krävs på arbetsplatsen, hur arbetsorganisationen ska utformas, vilken kunskap som ska finnas vid olika tider på dygnet och hur arbetstiden ska förläggas utifrån detta. En verksamhet är aldrig statisk, utan måste hela tiden omprövas och omvärderas. Vårdens system måste organiseras så att kunskap och kompetens systematiskt och medvetet bidrar till verksamhetsförbättring.

Kunskap och kompetens måste utvecklas kontinuerligt i teamet och på arbetsplatsen. Forskning och utveckling ska vara en integrerad del i verksamheten för att stärka sambandet mellan akademi och klinik. Verksamhetsplaneringen måste alltid innehålla utrymme för den kompetensutveckling som behövs för att nå målen. Det handlar om kontinuerlig fortbildning, behov av specialistutbildning och vilken grundläggande kunskap som måste finnas. För att säkerställa kunskapsutvecklingen i verksamheten måste det finnas tillgång till specialistutbildning för Vårdförbundets fyra yrken. Samverkan mellan lärare vid universitet och högskolor, kliniskt verksamma samt studenter spelar stor roll för att få kontinuerlig kunskapsutveckling. För att verksamheten ska utvecklas och vara säker med hög kvalitet, måste kunskap och kompetens utvecklas kontinuerligt. Det ska finnas utrymme för kompetensutveckling, forskning och utveckling för att kunna tillämpa bästa kunskap i varje vårdmöte. Ledarskap och medarbetarskap Vårdens ledarskap ska integrera och balansera politikernas, vårdtagarnas, närståendes och yrkesutövarnas behov och önskemål. Sambandet mellan arbetsorganisation, arbetstidens förläggning, vårdens innehåll, individens hälsa och löneutvecklingen är det sammanhang som chefen leder. Hon/han måste därför ha ledningens förtroende, såväl som hela ansvaret och samtliga befogenheter som rör ledning av arbetet och arbetstiden. Arbetsorganisation är ett sätt att beskriva hur man vill använda kunskap och resurser för att nå verksam hetens mål. Första linjens chef ansvarar för att arbetsorganisationen fungerar och att vårdmiljön är god att förutsättningarna är så bra som möjligt för att yrkesutövarna ska kunna bidra med sin kunskap. Att organisationen är flexibel och tar hänsyn till respektive medarbetares unika kunskap, kompetens och ambitioner är helt nödvändigt för att nå en hälsosam vårdmiljö. I vården arbetar flera professioner som var för sig har ett samhällsuppdrag, eget yrkesansvar och egen etisk kod. Ledarskapet spelar en viktig roll för att hålla ihop system och process så att rätt kunskap når fram till varje vårdtagare direkt eller indirekt. Vårdens ledarskap ska också göra det enklare för var och en av vårdens yrkesutövare att se sin egen insats som en del av en helhet. Ledarskapet ska stödja yrkesutövarnas engagemang, reflektion och självutveckling samt främja en miljö där lärande och information kan utbytas. Inflytande och kompetensutveckling är viktiga framgångsfaktorer. Det krävs ett ledarskap som kan leda och utveckla vården, leda auktoriteter och leda ett samhällsuppdrag på en och samma gång. Första linjens chef måste ha ledningens förtroende, såväl som hela ansvaret och samtliga befogenheter för att leda och utveckla verksamheten. Vårdens ledarskap ska möjliggöra för vårdens yrkesutövare att se sin egen insats som en del av en helhet.

Artikelnummer VF000086. Upplaga 10 000 ex. Februari 2012. Foto Ulf Huett. Form & tryck Ineko. Miljömärkt trycksak 341142 Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Adolf Fredriks kyrkogata 11, Box 3260, 103 65 Stockholm Tel: 08-14 77 00 www.vardforbundet.se