Ett resurseffektivt Europa

Block 3 Tematiska möjligheter Miljö, Energi och Klimat Ett resurseffektivt Europa Ska bidra till övergången till ett resurseffektivt och utsläppssnålt samhälle. Innehåller långsiktiga ramar för åtgärder på flera olika politikområden, t.ex. Klimatarbetet, energi, transport, näringslivsinsatser, råvaror, jordbruk, fiske, biologisk mångfald och regional utveckling. 1

Ett resurseffektivt Europa Viktiga förslag för området: Energi 2020 En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning på en konkurrensutsatt marknad Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk Råvaror och marknader för basprodukter: Att möta utmaningarna Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011 Vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde En ny EU-strategi för biologisk mångfald efter 2020 Översyn av energiskattedirektivet Färdplan för ett resurseffektivt Europa Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken Viktiga förslag för området: Ett resurseffektivt Europa Reform av den gemensamma fiskeripolitiken Reform av sammanhållningspolitiken Paket om energiinfrastrukturen Översyn av de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) Färdplan för energi fram till 2050 Trygg energiförsörjning och internationellt samarbete Översyn av de prioriterade ämnen som anges i ramdirektivet för vatten Strategi för hållbar konkurrenskraft för EU:s byggsektor Handlingsplan för arbetet i riktning mot en hållbar, biobaserad ekonomi år 2020 Strategisk plan för transportteknik Översyn av lagstiftningen om övervakning av och rapportering om utsläpp av växthusgaser 2

Syftet med projektet styr vilket program som är lämpligt Projektidén i fokus Följande genomgång av program ska endast ses som exempel på vad som kan vara lämpligt Program Strukturfonder ERUF regional utveckling INTERREG Interregionala samarbeten IEE II EUs program för energifrågor LIFE+ EU:s program för Miljö och klimatfrågor Eco-Innovation Marknadsvalideringsprojekt för Miljöteknik Horizon 2020 forskning och innovation EFA/YES - utbytesprojekt EFM - medborgardialog 3

Lokalt Globalt Erasmus för alla Kreativa Europa Europa för medborg. LIFE Social förändring Hälsa för tillväxt Rättsliga frågor Rättighet./Medborg. COSME - SMF Sektorsprogram 2013-03-11 Horisont 2020 - forskning och innovation Interreg VC Interreg VA och VB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2014-2020? ERUF 2014-2020 EU har prioriterat 11 stycken områden. Nationer/Regioner får välja bland dessa till sina program: 1. Forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Informations- och kommunikations- teknik. 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Miljön och hållbar användning av resurser. 7. Hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 8. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Utbildning, färdigheter och livslångt lärande. 11. Institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen. 4

Regionala strukturfondsprogram Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Europeiska Socialfonden (ESF) 8 programområden i Sverige = NUTS 2 regionerna Områdena förväntas ligga kvar kommande period Tillväxtverket fortsatt administration av ERUF Trots tidigare strukturfonder finns det klyftor kvar mellan regioner BNP/capita* *index EU27=100 < 50 75-90 100-125 50-75 90-100 > 125 Genomsnitt 2006-2007 - 2008 Minskningen av dessa klyftor är fortfarande en viktig målsättning Kanarieöarna Franska Guyana Réunion Guadeloupe/ Martinique Madeira Azorerna Malta Regionala BNB siffror: 2006-07-08 BNI siffror: 2007-08-09 De administrativa gränserna: EuroGeographics Association 10 5

Ett rättvist system för alla EUregioner (simulering av stödberättigande) BNP/capita* *index EU27=100 < 75 % av EU:s genomsnitt 75-90 % > 90 % 3 kategorier av regioner Mindre utvecklade regioner Övergångsregioner Mer utvecklade regioner Kanarieöarna Franska Guyana Réunion Guadeloupe/ Martinique Madeira Azorerna Malta Regionala BNB siffror: 2006-07-08 BNI siffror: 2007-08-09 De administrativa gränserna: EuroGeographics Association 11 Hur fördelas anslagen? Mindre utvecklade regioner/ms Övergångsregioner Mer utvecklade regioner Sammanhållningsfonden¹ 68,7 Mindre utvecklade regioner 162,6 Övergångsregioner 38,9 Mer utvecklade regioner 53,1 Europeiskt territoriellt samarbete Yttersta randområden och glest befolkade områden 11,7 0,9 Totalt 336,0 ¹ 10 miljarder euro från sammanhållningsfonden tilldelas fonden för ett sammanlänkat Europa Budgetanslag (i %) Omfattad befolkningsmängd (miljoner) 12 6

Resurskoncentration för största möjliga inverkan Menyn av tematiska mål 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. 3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF). 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande. 11. Att förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen. 14 7

4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer genom att a) främja produktion och distribution av förnybar energi, b) främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i små och medelstora företag, c) stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer och inom bostadssektorn, d) utveckla smarta svagströmsnät, e) främja koldioxidsnåla strategier för stadsområden. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar genom att: a) stödja riktade investeringar för anpassning till klimatförändringar b) främja investeringar för att hantera särskilda risker, säkra motståndskraften mot katastrofer och utveckla katastrofhanteringssystem 8

6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser bland annat genom att: a) tillgodose de betydande behoven av investeringar i avfallssektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölagstiftning, b) tillgodose de betydande behoven av investeringar i vattensektorn för att uppfylla unionens miljölagstiftning c) skydda, främja och utveckla kulturarvet d) skydda den biologiska mångfalden och marken samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000 och miljövänlig infrastruktur, e) göra insatser för att förbättra stadsmiljön, inklusive sanering av industriområden och minskning av f) luftföroreningar 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur genom att a) stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), b) främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur, c) utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, d) utveckla omfattande, högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem, 9

Lokalt Globalt Erasmus för alla Kreativa Europa Europa för medborg. LIFE Social förändring Hälsa för tillväxt Rättsliga frågor Rättighet./Medborg. COSME - SMF Sektorsprogram 2013-03-11 Horisont 2020 - forskning och innovation Interreg VC Interreg VA och VB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2014-2020? South Baltic Programmet är ett gränsregionalt samarbetsprogram mellan Sverige, Polen, Tyskland, Danmark och Litauen. Programmets övergripande vision är att stärka hållbar utveckling i Södra Östersjöområdet. Det ska ske genom gränsöverskridande samarbete för ökad konkurrenskraft och ökad integration mellan människor och institutioner. Nuvarande prioriterade insatsområden: Ekonomisk konkurrenskraft Samarbetsprojekt som handlar om entreprenörskap, högre utbildning, arbetsmarknad och transporter. Attraktivitet och gemensam identitet Projekt som handlar om vattenfrågor, energi, förnyelsebar energi samt hållbar användning av natur- och kulturresurser kan få stöd inom programmet. 10

Östersjöprogrammet Östersjöprogrammet är ett transnationellt samarbetsprogram mellan elva länder. Den övergripande visionen för programmet är att göra Östersjöregionen till en attraktiv region för människor att leva, arbeta och investera i. Nuvarande prioriterade insatsområden Främja utveckling och spridning av innovationer Intern och extern tillgänglighet Projekt som utvecklar gemensamma transportlösningar och förbättrar tillgängligheten i regionen kan få stöd. Östersjön som gemensam resurs Frågor som miljö, energieffektivitet och sjösäkerhet är centrala i programmet. Attraktiva och konkurrenskraftiga städer och regioner Programmet stödjer insatser som främjar utvecklingen, både på landsbygden och i storstäder. INTERREG IVC Interreg IVC är ett interregionalt samarbetsprogram som omfattar alla EU-länder, Norge och Schweiz. Programmets övergripande syfte är att möjliggöra nätverksbyggande mellan länder och regioner för att stimulera ekonomisk modernisering. Nuvarande prioriterade insatsområden: Innovation och kunskapsekonomin Erfarenhetsutbyte inom innovation, utbildning och arbetsmarknad. Det kan till exempel handla entreprenörskap, små och medelstora företag samt informationssamhället. Miljö och förebyggande av risker Erfarenhetsutbyte som handlar om vattenfrågor, avfallshantering, biologisk mångfald, bevarande av naturresurser, energi, hållbara transporter och kulturarv. 11

INTERREG 2014-2020 väljer från samma meny 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikations- teknik. 3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF). 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande. 11. Att förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen. 23 Sammanfattning Klimat och energifrågor kommer få en ökad vikt i framtidens strukturfonder. De exakta formerna är ännu oklara och under utveckling 12

Globalt Lokalt 2013-03-11 Milljö, Energi, klimat inom Sektorsprogrammen Intelligent Energi Europa Eco-Innovation LIFE+ Horisont Ett Europa för medborgarna Erasmus för alla/yes Europe FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Interreg IVC Interreg IVA och IVB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013 13

Intelligent Energi Europa II Programmets målsättning: IEE2 är en del av ramprogrammet för Konkurrenskraft och Innovation och ska bidra till en säker, hållbar och konkurrenskraftigt prissatt energi för Europa genom att främja, energibesparingar inom flera sektorer i samhället och stödja en bredare implementering och användning av nya och förnybara energikällor. Total Budget: 730 miljoner Euro Aktörer: Offentliga aktörer, Näringslivet, forsknings/utbildningsinstitutioner, m.m Kontaktpunkt i Sverige: Energimyndigheten Deadline 8 maj 2013 Intelligent Energi Europa II Programmet ska bidra till att EU uppfyller de så kallade 20/20/20 målen fram till 2020 Promotion and dissemination Förändra beteenden/attityder, sprida och förbättra kunskap, utveckla strategier på området, förbättrad tillgång på kapital för investeringar och förbättra kvaliteten på investeringar. Bidra till en gynnsammare marknad för energirelaterade produkter Vanliga aktiviteter är: Studier, kampanjer, analyser, utbildningar, utbyte av goda exempel, Brains not for bricks! 14

Nuvarande utlysning Energieffektivitet (SAVE ~ 15.6 million) 1. Consumers and products, 2. Businesses 3. EE services & obligations Energi i transportsektorn (STEER ~ 9.6 million) 1. Energy-efficient transport 2. Alternative fuels and clean vehicles Nuvarande utlysning Förnyelsebar energi (ALTENER ~ 12.6 million) 1. Renewable electricity 2. RES heating / cooling 3. Bio-energy 4. Renewable Energy Consumers Integrerade initiativ (INTEGRATED ~ 27.2 million) 1. EE and RES in buildings 2. Build Up Skills 3. Local energy Leadership 4. Mobilising local energy investments 15

Globalt Lokalt 2013-03-11 IEE III 2014-2020 Oklart exakt hur detta program kommer att se ut. Utöver förslaget till ett IEE III finns också planer på att jobba med likande frågor inom ERUF och Lowcarbon-investments Huvuddelen kommer dock hamna inom ramen för Horisont 2020 där man avsätter 6.5 miljarder inom Energy challenge on secure, clean and efficient energy inklusive Market uptake of energy innovations Målet kommer fortsättningsvis vara få bort hinder för hållbara energilösningar och stödja hållbara investeringar. Tre huvudområden: Stöd till Policyutveckling/implementering Kapacitetshöjande attityder, överföring av kunskap Projektstöd till hållbara investeringar FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Interreg IVC Interreg IVA och IVB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013 16

LIFE+ Programmets målsättning: Programmet ska bidra till genomförande, uppdatering och utveckling av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning samt integrering av miljöfrågor inom andra politikområden. Stödja genomförandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet. Informations- och Kommunikationsaktiviteter på miljöområdet. Total Budget: 2,12 miljarder Euro Aktörer: Offentliga aktörer, Näringslivet, akademi, institut Kontaktpunkt i Sverige: Naturvårdsverket Deadline 25 juni 2013 LIFE+ LIFE+ Natur och biologisk mångfald Miljöpolitik och Miljöförvaltning/styrning Information och kommunikation Mindre partnerskap ej samma krav på transnationalitet i partnerskapet. Starkare koppling till nationella prioriteringar/politik Genomsnittlig projektstorlek på 1 miljon Genomsnittlig projekttid 2 till 5 år Maximalt 50% medfinansiering (vissa undantag) Success rate: 20% (2007), 32% (2008), 34% (2009) Ska komplettera andra EU-program (tex FP7, regionalfond, Eco-Innovation) 17

Projekttyper och delområden LIFE+ Natur och biologisk mångfald Bästa praxis Demonstration Miljöpolitik och Miljöförvaltning/styrning Innovation Demonstration Information och kommunikation Information och kampanjer Tre projekttyper LIFE+ Bästa praxis Lämpliga, kostnadseffektiva samt utprövade state of-the-art tekniker och metoder för bevarandet av arter och livsmiljöer. Demonstration Praktisk tillämpning, utprövning, utvärdering och spridning av aktiviteter och metoder, som till viss grad är nya eller obekanta projektsammanhanget Innovation En teknik eller en metod, som inte tillämpats eller testats förut 18

Natur och biologisk mångfald Delprogram Natur och biologisk mångfald Syftar till att stödja implementeringen av policy och lagstiftning som berör natur och biologisk mångfald Delområde Natur Långsiktiga hållbara investeringar i Natura 2000 områden och i bevarandet av arter och livsmiljöer, (Fågel och Habitat Direktiven) Delområde Biologisk mångfald Demonstration av åtgärder och praktiska tillämpningar som minskar förlusten av biologisk mångfald inom EU Bästa praxis Demonstration Miljöpolitik och styrning Delprogram Miljöpolitik och styrning Syftar till att genomföra och utveckla EU:s miljöpolitik och lagstiftning Överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och en implementering av dessa, samt stödja till innovativa lösningar. Aktiviteter kan vara inom bland annat klimat, vatten, luft, mark, stadsmiljö, buller, kemikalier, miljö och hälsa, avfall och naturresurser, skog Samverkar/kompletterar Jordbruksfonden, Eco-Innovation samt FP7 Innovation Demonstration 19

Lokalt Globalt Erasmus för alla Kreativa Europa Europa för medborg. LIFE Social förändring Hälsa för tillväxt Rättsliga frågor Rättighet./Medborg. COSME - SMF Sektorsprogram 2013-03-11 NOISUN EU:s miljöprogram LIFE+ Målet med NOISUN är att demonstrera en innovativ bullerskärm som producerar solvärme som distribueras till fjärrvärmesystemet. Detta kommer att genomföras genom att installera och utvärdera speciellt anpassade solfångare längs transport stråket genom Lerum. Projektet ska visa att teknologin är en väl fungerande lösning för att avsevärt minska bullernivåerna från både väg- och järnvägstrafik i Europeiska städer, för att få en mer attraktiv närmiljö och på samma gång producera användbar energi till lokala fjärrvärmenät. Lerums kommun genomför projektet tillsammans med Lerum Fjärrvärme AB, Trafikverket och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Kostnaden beräknas till cirka 14 miljoner kronor. NOISUN är en del av EU:s miljöprogram LIFE+. EU-kommissionen bidrar med fem miljoner kronor. Horisont 2020 - forskning och innovation Interreg VC Interreg VA och VB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2014-2020? 20

LIFE 2014-2020 Programmets ska bidra till en övergång till ett resurseffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle, skydd och förbättring av miljön, stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, och bidra till genomförande av EU 2020. Förslaget till nytt LIFE-program är inriktat på två delar: Miljö och Klimat. I miljödelen föreslås tre prioriterade områden: resurseffektivitet, biologisk mångfald samt miljöstyrning och miljöinformation. I klimatdelen föreslås innehålla tre prioriterade områden: utsläppsminskning, klimatanpassning samt klimatstyrning och klimatinformation. Budget: Ca 3,6 miljarder EUR (2,7 miljarder till Miljö och 0,9 miljarder till Klimat). Ersätter: LIFE+ LIFE 2014-2020 Inrättandet av Klimat som delprogram (28% av total budget) Införandet av s.k. integrerade projekt som ska inriktas på planer och program som täcker större geografiska områden (t.ex. regioner), snarare än projekt i enskilda MS. Integrerade projekt skall också bidra till att mobilisera annan EUfinansiering samt nationell och privat finansiering för miljö- och klimatmål Omfattande och färre projekt (5 10 miljoner EUR finansiering från EU) Att insatser för att stärka genomförandet av EU:s miljölagstiftning får starkare fokus EU:s medfinansiering för projekt föreslås öka från dagens 50% till 70% Nytt fördelningssätt av medel ej längre geografisk balans/nationell tilldelning stärka miljö- och klimatåtgärder i hela EU Minst 15% av projektmedlen i bägge delprogrammen ska gå till transnationella projekt Fleråriga arbetsprogram med varaktighet på minst två/tre år 21

22

Globalt Lokalt 2013-03-11 FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Interreg IVC Interreg IVA och IVB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013 Eco-Innovation Eco-innovation är ett genomgående tema i Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP). Programmet syftar till att främja marknadsintroduktion av miljöinnovativa produkter, teknik, tjänster & processer. Målet är att minska klyftan mellan forskning och kommersialisering Total Budget: Typ av projekt: Aktörer: Kontaktpunkt i Sverige: 200 miljoner Euro Utvecklingsprojekt Små- och medelstora företag, Universitet, forskningsinstitut (Offentliga aktörer) Tillväxtverket 23

Lokalt Globalt Erasmus för alla Kreativa Europa Europa för medborg. LIFE Social förändring Hälsa för tillväxt Rättsliga frågor Rättighet./Medborg. COSME - SMF Sektorsprogram 2013-03-11 Eco-Innovation Minska utsläppen av växthusgaser Använda resurser som vatten och råvaror mer effektivt Öka användningen av återvunnet material Producera kvalitetsprodukter med mindre påverkan på miljön Genomföra en mer miljövänlig produktion av processer och tjänster Partners är inga krav, men är starkt rekommenderat. Godkända länder är: EU:s 27 medlemsstater, Norge, Island, Liechtenstein, Albanien, Kroatien, Makedonien, Israel, Montenegro, Serbien och Turkiet. Max 50% finansiering under en 3-års period Projektet har en total budget på omkring 1,5 miljoner Horisont 2020 - forskning och innovation Interreg VC Interreg VA och VB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2014-2020? 24

EU:s program för forskning och innovation 2014-2020 Efterföljaren till FP7 2014-2020 Horizon 80 miljarder? 25

Horisont 2020 Programmet fokuserar på tre delar: Del I "Spetskompetens" (Excellent Science) Del II "Industriellt ledarskap" (Industrial leadership) Del III "Samhälleliga utmaningar"(societal challenges) Samhälleliga utmaningar Återspeglar prioriteringarna i Europa 2020 och ska behandla de viktigaste behoven och frågorna som delas av Europa. 1. Hälsa 2. Livsmedel 3. Energi 4. Transport 5. Klimat/Miljö 6. Inkluderande samhällen Uppdelat i sex områden 26

3. SÄKER, REN OCH EFFEKTIV ENERGI 3.1. Minska energiförbrukningen och koldioxidavtrycket genom smart, hållbar användning 3.1.1. Se till att tekniker och tjänster för smart och effektiv energianvändning når marknaden 3.1.2. Ta tillvara potentialen i effektiva och förnybara uppvärmnings-/kylsystem 3.1.3. Främja smarta städer och samhällen i Europa 3.2. Koldioxidsnål elförsörjning till låg kostnad 3.2.1. Utveckla vindkraftens hela potential 3.2.2. Utveckla effektiva, tillförlitliga och kostnadsmässigt konkurrenskraftiga solenergisystem 3.2.4. Utveckla geotermisk energi, vattenkraft, marin energi och andra förnybara energikällor 3.3. Alternativa bränslen och mobila energikällor 3.3.1. Gör bioenergi konkurrenskraftigt och hållbart 3.3.2. Snabbare marknadsföring av vätgas- och bränslecellteknik 3.3.3. Nya alternativa bränslen 3.4. Ett enda smart europeiskt elnät 3.5. Ny kunskap och teknik 3.6. Stabilt beslutsfattande och allmänhetens engagemang 3.7. Marknadslansering av innovation på energiområdet, mer valfrihet för marknader och konsumenter 4. SMARTA, GRÖNA OCH INTEGRERADE TRANSPORTER 4.1. Resurseffektiva transporter som respekterar miljön 4.1.1. Renare och tystare luftfartyg, fordon och fartyg förbättrar miljöprestanda och minskar uppfattat buller och vibrationer 4.1.2. Utveckling av smart utrustning och infrastruktur och smarta tjänster 4.1.3. Bättre transporter och rörlighet i stadsområden 4.2. Bättre rörlighet, mindre trafikstockningar, ökad säkerhet och trygghet 4.2.1. Väsentligt minskad trafikbelastning 4.2.2. Väsentligt förbättrad rörlighet för människor och godstransporter 4.2.3. Utveckla och tillämpa nya koncept för godstransport och logistik 4.2.4. Minskad olycksfrekvens, färre dödsolyckor och förbättrad säkerhet 4.3. Global ledning för den europeiska transportindustrin 4.4. Socioekonomisk forskning och framtidsinriktad verksamhet för beslutsfattande Verksamhet som stödjer politiska analyser och utvecklingsåtgärder, bland annat om socioekonomiska aspekter av transport, krävs för att främja innovationer och bemöta de utmaningar som finns inom transportväsendet. 27

5. KLIMATÅTGÄRDER, RESURSEFFEKTIVITET OCH RÅVAROR 5.1. Motverkande av och anpassning efter klimatförändringar 5.1.1. Förbättra förståelsen av klimatförändringar och tillhandahålla tillförlitliga Klimatprognoser 5.1.2. Bedöma effekter och sårbarheter och utveckla innovativa, kostnadseffektiva anpassningsåtgärder och riskförebyggande åtgärder 5.1.3. Stöd för kampen mot klimatförändringar 5.2. Hållbar förvaltning av naturtillgångar och ekosystem 5.2.1. Fördjupad förståelse av ekosystemens funktion, deras interaktioner med sociala system och deras roll för att upprätthålla ekonomin och människors välfärd 5.2.2. Tillhandahålla kunskap och verktyg för effektivt beslutsfattande och allmänhetens Deltagande 5.4. Möjliggöra övergången till en grön ekonomi genom miljöinnovation 5.4.1. Stärka miljöinnovativa tekniker, processer, tjänster och produkter och främja användning av dem på marknaden 5.4.2. Stöd för innovativa politiska åtgärder och samhälleliga förändringar 5.4.4. Främja resurseffektivitet med hjälp av digitala system Typ av program Miljarder euro Spetskompetens "Excellent Science" 24,5 ERC 13,2 Research Infrastructure 2,5 Marie Curie 5,5 Future and Emerging Technologies 3,3 Industriellt ledarskap "Industrial Leadership" 17,9 Leadership in enabling and industrial technologies 13,8 Access to risk finance 3,5 Innovation in SMEs 0,6 Samhälleliga utmaningar "Societal Challenges" 31,7 Health 8 Food security, sustainable agriculture, marine & maritime research and bio-economy 4,2 Secure, clean and efficient energy 5,8 Smart, green and integrated transport 6,8 Climate actions, resource efficiency and raw materials 3,2 Inclusive, Innovative and secure societies 3,8 28

Lokalt Globalt Erasmus för alla (YES Europe) Kreativa Europa Europa för medborg. LIFE Social förändring Hälsa för tillväxt Rättsliga frågor Rättighet./Medborg. COSME - SMF Sektorsprogram 2013-03-11 Horisont 2020 - forskning och innovation Interreg VC Interreg VA och VB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2014-2020? Ett Europa för medborgarna Programmets målsättning: Syftet med programmet är att få till stånd en verklig debatt om EU-frågor på lokal, regional och nationell nivå som därefter kan överföras till ett mer övergripande europeiskt sammanhang. Man ska via en rad olika organisationer försöka nå ut till den stora grupp medborgare som normalt inte försöker påverka eller delta i EU-frågor för att få dem att börja engagera sig. Det ska inte spela någon roll vilken (EU-relaterad) fråga det handlar om eller i vilken form det sker, så länge det finns en gränsöverskridande eller europeisk dimension Total Budget: 229 miljoner euro (?) Aktörer: Lokala regionala myndigheter, Medborgarorganisationer, Lokala/regionanala/europeiska föreningar och organisationer, forsknings/utbildningsinstitutioner, Svensk kontakt: Ungdomsstyrelsen Ersätter: Medborgare för Europa 29

Ett Europa för medborgarna Utbyte mellan en eller flera orter i Europa Politiker, tjänstemän, näringsliv, organisationer och medborgare ska alla inkluderas Tema för projektet avgörs av inblandade deltagare. Under besöken utbyts erfarenheter om arbetet inom det valda tematiska området. Workshops, föreläsningar och diskussioner kan leda fram till gemensamma guidelines. Ersättning för resa och uppehälle enligt ganska snåla schabloner WELCOME Water: Element Linking Cities, Opportunity for Merging Europe Projektets ska främja reflektion, debatt och aktivitet kring VATTEN. Fokus ska vara på hur man användningen av vatten kan bli mer hållbar i syfte att bidra till att medborgarnas livskvalitet. Man vill också främja dialog och utbyte av goda exempel kring vattenhantering på lång och kort sikt. Projektet genomförs med hjälp av tre olika Workshops där medborgare får tillgång till ny kunskap kring vatten ur tre olika perspektiv: Som en resurs för kultur och turism. Som en ekonomisk faktor Hållbar vattenhantering 30

Lokalt Globalt Erasmus för alla (YES Europe) Kreativa Europa Europa för medborg. LIFE Social förändring Hälsa för tillväxt Rättsliga frågor Rättighet./Medborg. COSME - SMF Sektorsprogram 2013-03-11 Horisont 2020 - forskning och innovation Interreg VC Interreg VA och VB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2014-2020? Erasmus för alla? (YES Europe) Ett sammanslaget program för utbildning, ungdom och sport Programmet ska bidra till: att öka kvaliteten i utbildningssystemen, Utbildning 2020, öka uppfyllelsen av målen i Europa 2020, och stödja den europeiska dimensionen i utbildnings-, ungdoms-, och idrottsverksamheterna. Budget: 19 miljarder EUR Ersätter: Programmet för livslångt lärande. Ung och aktiv i Europa, Erasmus Mundus, Tempus, Alfa, Edulink 31

Erasmus för alla? (YES Europe) Programmet skall stödja verksamhet inom följande tre områden: individuell lärande mobilitet, 65 % (individuella utbyten) samarbete för innovation och goda exempel, 26 % stöd till politiska reformer i medlemsstaterna, 5 % I programmet kommer även en liten del av budgeten avsättas för stöd till åtgärder inom idrottsområdet. Utbyten är möjligt inom de flesta områden och kan handla om att utvecklas i sin yrkesroll och att utbilda andra att utvecklas i sin yrkesroll. Problemställning ger projektbeskrivning med syfte och mål Kravspecifikation partners Partnersök Europa Urval - dialog Intresserade olika enheter? Ansökan Jobbskuggning Grupper om 3-4 personer? Grupper om 3-4 personer? Återkoppling spridning Erfarenheter, idéer, inspiration Grupper om 3-4 personer? Seminarier - chefer, kollegor, politiker? Strategi? Utveckling? 32

Syftet med projektet styr vilket program som är lämpligt Projektidén i fokus 33