Region Stockholms Modeller 2016

Region Stockholms Modeller 2016 Validering Basprognos 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund... 5 3 Förutsättningar för valideringsarbetet... 6 4 Validering av indata... 8 4.1 Markanvändning... 8 4.2 Bilinnehav... 15 4.3 Realinkomstutveckling... 18 4.4 Körkostnad... 19 4.5 Kolltaxor... 20 4.6 Yrkesmatriser... 21 4.7 Trängselskatter... 22 4.8 Vägnät... 22 5 Validering av prognosresultat... 25 5.1 Resor, ärenden och färdmedelsandelar... 25 5.2 Sampers resultatfiler resor och transportarbete... 28 5.3 Transportarbete... 28 5.4 Påstigande i kollektivtrafiken... 30 5.5 Övergripande biltrafikflöden... 31 5.6 Snittflöden... 33 5.7 Trafikflöden på det statliga vägnätet... 44 5.8 Bilrestider... 48 6 Förslag till fortsatt arbete... 53 7 Slutsatser... 55 Bilaga A Förändringar i Basprognos 2016 Bilaga B Tabeller från Sampers resultatutskrifter

2 (55) 1 Sammanfattning Denna rapport sammanfattar indata och modellresultat från tre olika modellversioner; Basprognos 2016, Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Jämförelsen mellan de olika prognoserna visar att Basprognos 2016 är en tydlig förbättring mot föregående års basprognos. Exempelvis stämmer prognosen bättre mot uppmätta trafikflöden, både för bil- och kollektivtrafik, lastbilsflödena är rimligare och de modellerade färdmedelsandelarna stämmer bättre överens med den resvaneundersökning för Stockholms län som Trafikförvaltningen har genomfört tillsammans med andra aktörer under 2015. Basprognos 2016 innehåller flera förändringar jämfört med tidigare prognosversioner. Nedan följer en sammanfattning över större skillnader i Basprognos 2016 jämfört med Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Först berörs olika indata och förutsättningar för modellerna vilket senare följs av prognosresultaten. Högre befolkningstillväxt än i Basprognos 2015, men lägre än i Stockholmsriggningen Basprognos 2016 använder sig av nya prognosår och en stor mängd uppdaterad indata. Markanvändningen enligt RUFS 2010 har anpassats till Stockholmförhandlingen. Jämfört med nuläget ökar befolkningen relativt mest i Järfälla, Nacka, Solna, Sundbyberg och Värmdö. Den årliga tillväxttakten är större än i tidigare basprognos, främst för antalet sysselsatta men också för befolkningen som helhet. I båda fallen är dock tillväxttakten lägre än i Stockholmsriggningen. Lägre bilinnehav för prognosåret än i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen En förändring från tidigare basprognos är att bilinnehavet för framtida prognosår inte längre beräknas med hjälp av bilinnehavsmodellen. I Basprognos 2016 hålls bilinnehavet konstant (räknat som bilinnehav per invånare) med undantag för vissa områden. Det resulterar i att bilinnehavet 2040 är ungefär 20 % lägre än i prognosåret i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Antagandet om konstant bilinnehav stöds av den historiska trenden där bilinnehavet i Stockholms län inte har ökat sedan 2000. Lägre realinkomstutveckling än i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen Den årliga realinkomstutvecklingen är 1,5 % jämfört med 1,9 % i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Realinkomsterna i nulägesåret är dock reviderade och har mellan 2010 och 2014 ökat i en snabbare takt än vad trenden i Basprognos 2015 pekade på. Lägre bränslekostnad än i Basprognos 2015 Bränslekostnaden antas sjunka i större utsträckning i Basprognos 2016 och ger en total körkostnad på 1,66 kr/km 2040 jämfört med 1,86 kr/km i 2030 i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen.

3 (55) Realt oförändrad kollektivtrafiktaxa Kollektivtrafiktaxan är realt oförändrad 2014-2040. Även i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen antas kollektivtrafiktaxan vara realt oförändrad. Uppdaterade hastighet-flödesamband I Basprognos 2016 används nya VD-funktioner (hastighet-flödesamband) som på ett bättre sätt ska beskriva förhållandet mellan restid och trafikflöde. Effekten av denna förändring är inte helt klarlagd men resultaten tyder på kortare restider. Förändrad skaftning av trafiknäten Det är i stor utsträckning samma nät i båda basprognoserna men kopplingen mellan trafikzoner och trafiknät (skaftning) skiljer sig åt. På kollektivtrafiksidan används en ny metod för att beräkna restider och för bilskaften i innerstaden har restidstillägget på 2,5 minuter tagits bort. Lägre bilandel än i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen Färdmedelsfördelningen i Basprognos 2016 skiljer sig mycket från de andra prognoserna. I nuläget är bilandelen 36 % jämfört med 44-45 % i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Färdmedelsfördelningen ligger närmare andelarna i den resvaneundersökning som Trafikförvaltningen har genomfört tillsammans med andra aktörer under 2015. Högst tillväxttakt i antal resor för kollektivtrafik Till prognosåret har kollresorna högst tillväxttakt i Basprognos 2016 medan bil växer mest i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Reslängderna ökar mer för bil än kollektivtrafik, varför transportarbetet ökar ungefär lika mycket för bil och kollektivtrafik i Basprognos 2016. Den årliga tillväxttakten för trafikarbetet med bil är 1,42 %, 1,68 % och 1,77 % för Basprognos 2016 respektive Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Motsvarande för antalet personkilometer i kollektivtrafiken är 1,36 %, 0,71 % och 1,38 %. Mer vägtrafik på stora trafikleder, god överensstämmelse över Saltsjö-Mälarsnittet De stora trafiklederna har högre dygnstrafikflöden i Basprognos 2016 än i Basprognos 2015, för både nuläge och prognosår, samtidigt som trafiken är mindre på övriga vägnätet. Nivåerna över Saltsjö-Mälarsnittet stämmer bra med vad trafikmätningarna visar. Över innerstadssnittet överskattas trafiken men i lägre grad än i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Vid en jämförelse med trafikmätningar på det statliga vägnätet är överensstämmelsen god. Bättre överensstämmelse för kollektivtrafik Kollektivtrafikresandet är högre i Basprognos 2016. Den högre nivån ger bättre överenstämmelse med SL:s statistik över såväl Saltsjö-Mälar- som innerstadssnittet. Antalet påstigande och transportarbetet stämmer bra totalt för hela länet. Av de mer betydande kollektivtrafiklinjerna är det blå tunnelbana som ligger lite lågt.

4 (55) Korrigering av lastbilsmatris Den ursprungliga matrisen för lastbilar utan släp i Basprognos 2016 resulterade i mycket höga lastbilsandelar på huvudlederna genom Stockholm. Matrisen har därför blivit justerad för delar av Stockholmsområdet. Effekten av detta är rimliga andelar över Saltsjö-Mälarsnittet och bibehållen överenstämmelse med trafikmätningar på det statliga vägnätet. Denna justering är mycket betydelsefull för den samhällsekonomiska kalkylen eftersom yrkestrafiken har höga tidsvärden. Restider med bil har främst förändrats för övrigtresor På en övergripande nivå är restiderna för arbetsresor med bil ungefär lika långa som i de andra prognoserna. Övrigtresorna med bil får dock kortare restider. Restiderna mellan två givna punkter är något kortare men samtidigt har resorna blivit lite längre. Exakt hur restiderna påverkas av de nya VD-funktionerna är inte klarlagt. Fortsatt arbete behövs Under arbetet har det identifierats vissa områden där Basprognos 2016 behöver förbättras. T.ex. behöver trafiknätet kvalitetssäkras ytterligare, effekten av de nya VDfunktionerna utvärderas och kollektivtrafiken valideras ytterligare.

5 (55) 2 Bakgrund WSP har på uppdrag av Trafikverket validerat Basprognos 2016 och relaterat den till två andra prognoser: Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Tidigare har det genomförts en översiktlig validering av de regionala modellerna och syftet med detta uppdrag var att göra en mer noggrann utvärdering av Samm-modellen inför arbetet med åtgärdsplaneringen. Valideringen har utförts åt på uppdrag av Trafikverket Region Stockholm och har avgränsats geografiskt till Stockholms län. Arbetet genomfördes huvudsakligen under våren 2016, efter att basprognosen publicerats den 1 april. Utöver kontaktpersonerna nedan har också medarbetare från Trafikverkets expertcenter deltagit i valideringsarbetet. Kontaktpersoner WSP: Christian Nilsson Patryk Larek Kontaktpersoner Trafikverket: Sofia Heldemar Carlos Morán

6 (55) 3 Förutsättningar för valideringsarbetet Valideringsarbetet har utgått från Basprognos 2016, Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Under arbetets gång togs det fram uppdaterade versioner av Basprognos 2016. I huvudtexten i detta PM redovisas resultat från den senaste versionen som innehåller flera revideringar jämfört med ursprungsversionen publicerad 1 april 2016. En sammanställning över uppdateringarna finns i Bilaga A där också resultaten från ursprungsversionen finns redovisade. Valideringen gäller Samm-modellen avgränsad till Stockholms län. Nedan följer en kort specifikation av de prognosversioner som använts i valideringsarbetet: Basprognos 2016 Version/namn: Person2014_160401_v07 och Person2040_160401_v06 Nulägesår är 2014 och prognosår 2040. Basprognos 2015 Version/namn: Person2010_150401_v07 och Person2030_150401_v06 Nulägesår är 2010 och prognosår 2030. Stockholmsriggningen Version/namn: RAS_2010_LE_17.5_timandel_v2_SM, 2016NU_1110 och 2030HA_1111 För Stockholmsriggningen finns det två nulägesår, 2010 och 2016. Det senare baseras på interpolerad markanvändningsdata och trängselskatt enligt förändringen som genomfördes januari 2016 (trängselskatt på Essingeleden och högre trängselskatt för innerstaden). I PM:et redovisas data från båda åren då 2016 ibland kan vara mer lämpligt att jämföra med 2014. Basprognos 2016 innehåller flera förändringar från Basprognos 2015. Utöver nya prognosår gäller det bland annat: Uppdaterad markanvändning och socioekonomiska data. Ny områdesindelning, uppdaterad skaftning i bilbasen och ny metod för kollektivtrafikskaftning. Ny metod för bilinnehav för prognosåren. Uppdaterade yrkesmatriser och justerade lastbilsmatriser. Förändrad ekonomisk utveckling. Nya VD-funktioner. Uppdaterade körkostnader, kollektivtrafiktaxor och trängselskatter.

7 (55) Ny Sampersverion. De två basprognoserna har i stor utsträckning samma nät. Dessa skiljer sig mot näten i Stockholmsriggningen. En likhet mellan Basprognos 2016 och Stockholmsriggningen är att båda använder sig av samma kalibreringsparametrar. Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen har samma nulägesår (2010) och delar således också en stor del av indata. Natt- och dagbefolkning samt bilinnehav är t.ex. lika i båda modellerna. Stockholmsriggningen förutsätter däremot en högre tillväxttakt och både natt- och dagbefolkning 2030 är högre än i Basprognos 2015. Ytterligare skillnader är att Sampersversioner och kalibrering är olika.

1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 8 (55) 4 Validering av indata 4.1 Markanvändning 4.1.1 Nattbefolkning Befolkningsmängden i Stockholms län redovisas i Figur 1. I Basprognos 2016 är tillväxttakten högre än i Basprognos 2015, men lägre än tillväxttakten i Stockholmsriggningen. Markanvändningen i prognosåret i 2016 års basprognos överensstämmer på totalnivå med SCB:s befolkningsprognos. Fördelningen mellan kommunerna i Stockholms län är anpassad efter RUFS 2010, scenario hög + 5 % justerat efter Stockholmsförhandlingen. 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 Årlig tillväxttakt mellan nuläge och prognosår: Basprognos 2016: 1,06 % Basprognos 2015: 0,91 % Stockholmsriggningen: 1,24 % Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Historisk utveckling 0 Figur 1. Befolkning i Stockholms län. I Tabell 1 visas befolkningen på kommunnivå för de tre prognoserna. Stockholmsriggningen använder för nulägesåret 2010 samma befolkningsdata som Basprognos 2015. År 2016 som också används i Stockholmsriggningen är resultatet av en interpolering av markanvändningsdata mellan 2010 och prognosåret 2030. Figur 2 illustrerar hur befolkningen i prognosåret fördelar sig på olika områden i Stockholms län.

9 (55) Tabell 1. Befolkningsmängd (nattbefolkning) i kommunerna i Stockholms län, nulägesåren 2010, 2014 och 2016. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Sthlmsriggningen Basprognos 2016 jmf med 2014 2010 2016 Bas2015 Sthrigg Botkyrka 87 300 82 400 89 800 6 % -3 % Danderyd 32 200 31 300 32 000 3 % 1 % Ekerö 26 300 25 400 26 400 4 % 0 % Haninge 80 700 76 900 85 400 5 % -5 % Huddinge 102 200 97 200 106 800 5 % -4 % Järfälla 69 000 66 100 76 000 4 % -9 % Lidingö 45 100 43 800 44 700 3 % 1 % Nacka 94 300 90 000 97 600 5 % -3 % Norrtälje 56 700 56 000 61 700 1 % -8 % Nykvarn 9 500 9 300 10 200 2 % -7 % Nynäshamn 26 700 26 000 27 300 3 % -2 % Salem 16 000 15 400 16 400 4 % -2 % Sigtuna 43 300 39 900 45 200 8 % -4 % Sollentuna 68 000 64 500 68 600 5 % -1 % Solna 72 500 68 000 78 400 7 % -7 % Stockholm 894 500 844 900 899 500 6 % -1 % Sundbyberg 42 500 38 500 45 700 10 % -7 % Södertälje 90 800 86 100 93 500 5 % -3 % Tyresö 44 200 42 900 45 500 3 % -3 % Täby 66 200 63 700 69 100 4 % -4 % Upplands Väsby 41 300 39 200 43 800 5 % -6 % Upplands-Bro 24 700 23 600 26 100 4 % -5 % Vallentuna 31 600 30 100 33 100 5 % -5 % Vaxholm 11 200 11 100 12 000 0 % -7 % Värmdö 39 700 38 300 44 200 4 % -10 % Österåker 40 400 39 500 42 300 2 % -4 % Stockholms län 2 156 900 2 050 100 2 221 200 5 % -3 %

10 (55) Figur 2. Befolkning i sektorerna, prognosåren 2030 och 2040. Tabellen nedan visar hur befolkningsmängden för prognosåret i Basprognos 2016 förhåller sig till Basprognos 2015, Stockholmsriggningen och nuläget. Jämfört med nuläget ökar befolkningen i samtliga kommuner för prognosår 2040 i Basprognos 2016. Den genomsnittliga ökningen är 31 %. Relativt mest ökar befolkningen i Järfälla, Nacka, Solna, Sundbyberg och Värmdö. För dessa kommuner är befolkningsökningen över 40 %. Jämfört med Basprognos 2015 (prognosår 2030) är befolkningen i Basprognos 2016 (prognosår 2040) 15 % högre. För kommunerna Järfälla, Nacka och Stockholm är skillnaden över 20 %. I Basprognos 2016 är befolkningen 8 % högre än i Stockholmsriggningen för samtliga kommuner 1. 1 Exakt hur befolkningsuppgifter tagits fram har inte studerats inom detta uppdrag. På nationell och regional nivå (län) kommer befolkningsmängden i Basprognos 2016 från Långtidsutredningen 2015. Fördelningen mellan kommuner inom Stockholms län baseras sannolikt på utfallet från Stockholmsförhandlingen, d.v.s. samma underlag som använts för Stockholmsriggningen (därav en ökning på 8 % för samtliga kommuner).

11 (55) Tabell 2. Befolkningsmängd (nattbefolkning) i kommunerna i Stockholms län, prognosåren 2030 och 2040. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Sthlmsriggningen Basprognos 2016 jämfört med 2040 2030 2030 Bas2015 Sthrigg Nuläge Botkyrka 107 300 99 900 99 200 7 % 8 % 23 % Danderyd 34 200 31 400 31 600 9 % 8 % 6 % Ekerö 29 100 26 900 26 900 8 % 8 % 10 % Haninge 108 600 98 500 100 400 10 % 8 % 34 % Huddinge 130 700 120 700 120 800 8 % 8 % 28 % Järfälla 116 200 92 500 107 500 26 % 8 % 68 % Lidingö 47 300 44 000 43 700 7 % 8 % 5 % Nacka 134 600 107 900 124 500 25 % 8 % 43 % Norrtälje 75 300 70 300 69 600 7 % 8 % 33 % Nykvarn 12 100 11 500 11 200 5 % 8 % 27 % Nynäshamn 31 000 28 600 28 700 9 % 8 % 16 % Salem 19 000 17 400 17 600 9 % 8 % 19 % Sigtuna 58 700 53 700 54 200 9 % 8 % 36 % Sollentuna 80 500 73 300 74 400 10 % 8 % 18 % Solna 111 500 97 200 103 000 15 % 8 % 54 % Stockholm 1 175 500 966 400 1 087 000 22 % 8 % 31 % Sundbyberg 67 000 59 200 62 000 13 % 8 % 58 % Södertälje 112 400 103 300 103 900 9 % 8 % 24 % Tyresö 51 000 48 300 47 200 6 % 8 % 15 % Täby 84 800 76 700 78 400 11 % 8 % 28 % Upplands Väsby 54 100 50 900 50 000 6 % 8 % 31 % Upplands-Bro 32 000 29 700 29 600 8 % 8 % 30 % Vallentuna 40 100 37 800 37 100 6 % 8 % 27 % Vaxholm 14 000 13 100 13 000 7 % 8 % 26 % Värmdö 58 200 54 100 53 800 7 % 8 % 46 % Österåker 49 200 46 000 45 500 7 % 8 % 22 % Stockholms län 2 834 300 2 459 400 2 620 600 15 % 8 % 31 % 4.1.2 Dagbefolkning Storleken på dagbefolkningen i Stockholms län ges i Figur 3. På samma sätt som för befolkningsmängden är tillväxttakten för Basprognos 2016 och Stockholmsriggningen högre än för Basprognos 2015. I Basprognos 2016 och Stockholmsriggningen växer också dagbefolkningen i snabbare takt än nattbefolkningen. Jämfört med vad som återges i SCB:s statistik är dagbefolkningen för nuläget i båda basprognoserna lägre. Exakt vad detta innebär för modellanalyserna har inte studerats inom ramen för detta uppdrag.

1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 12 (55) 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Årlig tillväxttakt mellan nuläge och prognosår: Basprognos 2016: 1,24 % Basprognos 2015: 0,78 % Stockholmsriggningen: 1,49 % Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Historisk utveckling 0 Figur 3. Dagbefolkning i Stockholms län. I Tabell 3 redovisas dagbefolkningen per kommun för nulägesåren. För prognosåren ges dagbefolkningen per område i Figur 4 och per kommun i Tabell 4. Störst relativ skillnad för nuläget i Basprognos 2016 jämfört med Basprognos 2015 är det för Danderyd, Norrtälje, Sigtuna, Upplands-Bro och Värmdö. För dessa kommuner är dagbefolkningen cirka 10 % högre än i Basprognos 2015. Då nuläget i Basprognos 2016 jämförs med Stockholmsriggningen är de relativa skillnaderna störst för Huddinge, Sollentuna och Täby. I dessa fall är dagbefolkningen mer än 10 % lägre än i Stockholmsriggningen. Totalt sett är dagbefolkningen i Stockholmsriggningen 4 % lägre år 2016 (interpolerat nuläge) än vad den är år 2014 i Basprognos 2016.

13 (55) Tabell 3. Dagbefolkning i kommunerna i Stockholms län, nulägesåren 2010, 2014 och 2016. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Sthlmsriggningen Basprognos 2016 jmf med 2014 2010 2016 Bas2015 Sthrigg Botkyrka 21 200 20 500 23 400 3 % -9 % Danderyd 17 900 16 300 18 100 10 % -1 % Ekerö 7 500 7 000 7 300 9 % 3 % Haninge 24 500 22 500 24 800 9 % -1 % Huddinge 42 100 40 700 47 500 4 % -11 % Järfälla 22 400 21 600 23 800 4 % -6 % Lidingö 11 700 11 700 12 700 0 % -9 % Nacka 32 400 31 500 35 100 3 % -8 % Norrtälje 19 500 17 800 20 900 10 % -7 % Nykvarn 2 200 2 100 2 100 2 % 5 % Nynäshamn 6 400 6 200 6 800 4 % -5 % Salem 2 600 2 600 2 700-1 % -5 % Sigtuna 26 700 24 400 28 800 9 % -7 % Sollentuna 24 600 23 400 28 300 5 % -13 % Solna 73 100 68 200 75 300 7 % -3 % Stockholm 613 700 571 500 619 500 7 % -1 % Sundbyberg 18 500 18 900 20 400-2 % -9 % Södertälje 44 000 42 400 47 000 4 % -6 % Tyresö 10 100 9 500 10 800 6 % -6 % Täby 21 700 20 500 26 000 5 % -17 % Upplands Väsby 14 000 13 600 15 000 3 % -6 % Upplands-Bro 7 700 7 000 7 600 11 % 1 % Vallentuna 7 900 7 300 8 000 9 % -1 % Vaxholm 2 400 2 400 2 600 4 % -6 % Värmdö 10 200 9 300 10 500 10 % -3 % Österåker 9 600 9 000 10 100 7 % -4 % Stockholms län 1 094 800 1 027 800 1 135 200 7 % -4 %

14 (55) Figur 4. Dagbefolkning i sektorerna, prognosåren 2030 och 2040. Tabellen nedan visar hur dagbefolkningen för prognosåret i Basprognos 2016 förhåller sig till Basprognos 2015, Stockholmsriggningen och nuläget. Jämfört med nuläget ökar dagbefolkningen i Basprognos 2016 med 38 % i Stockholms län. Det är stora skillnader mellan olika kommuner. För Danderyd och Ekerö är ökningen under 10 %, medan Järfälla, Nacka, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro och Värmdö ökar med 50 % eller mer.

15 (55) Tabell 4. Dagbefolkning i kommunerna i Stockholms län, prognosåren 2030 och 2040. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Sthlmsriggningen Basprognos 2016 jämfört med 2040 2030 2030 Bas2015 Sthrigg Nuläge Botkyrka 30 000 25 800 28 600 16 % 5 % 41 % Danderyd 19 100 18 400 21 700 4 % -12 % 7 % Ekerö 7 800 7 500 8 000 5 % -1 % 4 % Haninge 34 100 28 300 30 900 21 % 10 % 39 % Huddinge 54 100 53 600 61 500 1 % -12 % 29 % Järfälla 39 400 27 000 30 100 46 % 31 % 76 % Lidingö 14 700 12 900 14 200 14 % 4 % 26 % Nacka 49 100 38 000 45 700 29 % 7 % 52 % Norrtälje 27 900 23 000 24 700 21 % 13 % 43 % Nykvarn 3 100 1 800 1 900 73 % 65 % 43 % Nynäshamn 9 400 7 000 7 400 34 % 28 % 46 % Salem 3 700 2 400 2 800 55 % 35 % 44 % Sigtuna 36 300 37 200 38 800-2 % -6 % 36 % Sollentuna 29 800 35 900 38 300-17 % -22 % 21 % Solna 112 900 78 700 91 800 43 % 23 % 54 % Stockholm 831 900 625 700 739 000 33 % 13 % 36 % Sundbyberg 34 100 21 200 23 500 61 % 45 % 84 % Södertälje 52 200 52 700 56 000-1 % -7 % 19 % Tyresö 12 900 11 900 12 800 8 % 1 % 28 % Täby 32 600 33 700 40 600-3 % -20 % 51 % Upplands Väsby 21 100 16 600 17 100 27 % 24 % 50 % Upplands-Bro 10 300 8 500 8 800 21 % 17 % 33 % Vallentuna 9 900 8 700 9 200 14 % 7 % 25 % Vaxholm 3 600 2 700 3 100 34 % 16 % 45 % Värmdö 15 500 11 100 12 200 40 % 27 % 53 % Österåker 12 200 10 500 11 700 16 % 4 % 26 % Stockholms län 1 507 800 1 200 600 1 380 400 26 % 9 % 38 % 4.2 Bilinnehav Antalet bilar per 1 000 invånare illustreras i Figur 5. Bilinnehavet varierar för olika områden och är lägre där bebyggelsen är tätare, t.ex. i innerstaden. En jämförelse av bilinnehavet i prognoserna ges i Figur 6. I Basprognos 2016 är bilinnehavet lägre än i de andra prognoserna. Särskilt noterbar är skillnaden mellan prognosåren 2030 och 2040. I Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen är bilinnehavet ca 370 bilar per 1 000 invånare år 2030, i Basprognos 2016 är bilinnehavet knappt 310 bilar per 1 000 invånare år 2040.

16 (55) Det lägre bilinnehavet förklaras av att det i 2016 års basprognos beräknas med en ny metod 2. En skillnad mot tidigare är att bilinnehavet hålls konstant över tiden. Bilinnehavsmodellen körs inte längre och nuvarande metod låter antalet bilar och körkort vara oförändrat per person och område. Undantag görs för områden där det fram till prognosåret ska ske omfattande nybyggnation som medför en förändring i stadskaraktär, t.ex. att gamla industrier ersätts med bostäder. Antagandet om oförändrat bilinnehav kan relateras till den historiska utvecklingen där bilinnehavsnivån i Stockholms län varit tämligen konstant sedan 2000 (Figur 7). Figur 5. Antal bilar per 1 000 invånare i Basprognos 2016 (nuläge). 2 http://www.trafikverket.se/contentassets/19d85cfc691b4df3bff6c851d4097623/metoder/p m_bilinnehav_i_sams_2014.pdf

1974 1980 1990 1995 1998 2000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Bilar per 1000 inv 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Bilar per 1 000 invånare 17 (55) 400 350 300 250 200 150 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 100 50 0 Figur 6. Antal bilar per 1 000 invånare i de tre prognoserna. Antalet bilar i samsdatabasen (vilket används i Figur 6) baseras på privatägda bilar samt bilar ägda av personligt företag. I statistiken i Figur 7 avses dock samtliga personbilar i trafik vilket innebär att antalet bilar i de två figurerna inte är direkt jämförbart. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Stockholm Länet Riket Figur 7. Antal bilar per 1 000 invånare i Stockholms kommun och län, och i riket som helhet 3. I en tidigare känslighetsanalys testades vilken effekt variablerna från bilinnehavsmodellen hade på antalet bilresor i Sampers. Nedan visas hur en 10-procentig ökning av olika variabler påverkade det totala antalet bilresor (effekten skiljer sig något för 3 http://miljobarometern.stockholm.se/trafik/motorfordon/bilinnehav/

18 (55) olika ärenden) 4. Antal bildisponerare och körkortsinnehavet påverkar alltså modellresultaten mer än antal bilar. Tabell 5. Förändring av antalet bilresor till följd av en 10-procentig ökning av respektive variabel. Variabel Förändring Bilantal 3 % Bildisponerare 6 % Körkort 8 % I Tabell 6 redovisas de relevanta bilinnehavsvariablerna för Stockholms län. Noterbart är att antalet bilar, bildisponerare och körkort är lägre i nulägesåret i Basprognos 2016 än i Basprognos 2015, trots att befolkningen är större. Tabell 6. Bilinnehavsvariabler för Stockholms län. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 2014 2040 2010 2030 2016 2030 Bildisponerare 1 317 300 1 759 500 1 455 400 1 835 300 1 594 600 1 935 900 Bilar (exkl. leasing) 649 700 867 700 655 300 920 500 748 000 963 100 Körkort 1 169 400 1 533 900 1 201 300 1 490 200 1 307 100 1 575 400 Befolkning 2 156 900 2 834 300 2 050 100 2 459 400 2 221 200 2 620 600 Tabell 7. Förändring av bilinnehavsvariabler, Basprognos 2016 (2014 och 2040) jämfört med Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Basprognos 2016 jmf med Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 2010 2030 2016 2030 Antal bildisponerare -9 % -4 % -17 % -9 % Antal bilar (exkl. leasing) -1 % -6 % -13 % -10 % Antal körkort -3 % 3 % -11 % -3 % Nattbefolkning 5 % 15 % -3 % 8 % 4.3 Realinkomstutveckling I Sampers ges realinkomstutvecklingen av en faktor som utgår från år 1997. I Figur 8 illustreras denna faktor för de tre prognoserna. Basprognos 2016 har en något lägre årlig tillväxttakt än Basprognos 2015 men utgår också från en högre nivå än vad som fås om tidigare prognos interpoleras fram till 2014. Stockholmsriggningen använder samma realinkomstnivåer som Basprognos 2015. Eftersom modellerna kalibreras mot 4 http://www.trafikverket.se/contentassets/ab2b717bc619425280126edb6e725188/filer1/kan slighetsanalys_med_alternativa_bilinnehavsprognoser_2030.pdf

2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Körkostnad (kr/km) 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Realinkomstutveckling 19 (55) nuläget är det främst den årliga tillväxttakten som påverkar modellresultaten för prognosåret. 2,5 2 1,5 1 0,5 Årlig tillväxttakt mellan nuläge och prognosår: Basprognos 2016: 1,5 % Basprognos 2015: 1,9 % Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 0 Figur 8. Faktor för realinkomstutveckling. 4.4 Körkostnad Kostnaden för att köra bil utgörs av avståndsberoende marginal- och bränslekostnader samt eventuell trängselskatt. I Basprognos 2016 antas bränslekostnaden per kilometer sjunka med runt 20 % till prognosår 2040 men den totala effekten är mindre i och med att marginalkostnaden är oförändrad. 2,5 2 1,5 1 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 0,5 0 Figur 9. Total körkostnad per kilometer (2014 års prisnivå).

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Pris (kr) 20 (55) Tabell 8. Bränsle- och marginalkostnad per kilometer. Basprognos 2016 Basprognos 2015 2014 2040 2010 2030 Bränslekostnad (kr/km) 0,97 0,77 1,00 0,95 Marginalkostnad (kr/km) 0,88 0,88 0,90 0,91 4.5 Kolltaxor I Figur 10 visas priset för SL:s månadskort. De två basprognoserna använder samma pris. I Stockholmsriggningen är priset jämfört med basprognoserna högre och antas också öka till prognosåret. Orsaken till detta är att priset för månadskort justerades till 790 kr per månad under 2011. Man kan argumentera att motsvarande förändring borde ha gjorts även för Basprognos 2016 för att stämma bättre överens med den faktiska kostnaden för att åka kollektivtrafik. 900 800 700 600 500 400 300 200 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Historisk utveckling 100 0 Figur 10. Real kostnad (2014 års prisnivå) för SL:s månadskort. Kontantpriser för kollektivtrafikresor ges i Tabell 9. Priset för en resa inom en zon är samma i alla prognoser. Medelkostnaden för alla kontantresor inom länet ligger på drygt 40 kr och skiljer sig inte särskilt mycket mellan prognoserna. År 2016 är SL:s enkelbiljettspriser 36 kr, 54 kr och 72 kr för en resa i en, två, respektive tre zoner. Tabell 9. Kontantpriser för kollektivtrafikresor (2014 års prisnivå). Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggn. År 2014 2040 2010 2030 2010 2030 Resa inom en zon (kr) 34,0 34,0 34,0 34,0 34,0 34,0 Medelkostnad för resa inom länet (kr) 41,0 41,3 41,2 41,4 40,1 40,8

2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Lastbilar (lbu+lbs) i tusental 21 (55) 4.6 Yrkesmatriser I Basprognos 2016 används en uppskrivning av yrkesmatriserna från Basprognos 2015 5. Resulterande lastbilsflöden stämde väl överens med mätningar på det statliga vägnätet men gav höga lastbilsandelar i de centrala delarna av Stockholms län. Särskilt tydligt var det i kommunerna Stockholm, Solna, Sundbyberg och Sollentuna. För att korrigera detta gjordes en manuell faktorjustering av berörda relationer i lbu-matrisen (lastbil utan släp). Lastbilar med släp och personbilar i yrkestrafik ändrades ej. Justeringen gjordes iterativt och stämdes löpande av mot tillgänglig valideringsdata. I Figur 11 visas antalet lastbilar som gör resor med start- eller målpunkt i Stockholms län. Nivåerna i Basprognos 2016 ligger mellan Stockholmsriggningen och Basprognos 2015. För personbilar i yrkestrafik (pby) har matriserna från föregående basprognos skrivits upp för att gälla för 2014 och 2040 (Figur 12). Stockholmsriggningen och Basprognos 2015 använder samma nivåer för pby-matriser. Då det saknas information om faktiska trafikflöden för yrkestrafik personbil har det inte gjorts någon jämförelse mot observerade värden. 300 250 200 150 100 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 50 0 Figur 11. Antal lastbilar, med och utan släp (lbu + lbs), med start- eller målpunkt i Stockholms län. 5 http://www.trafikverket.se/contentassets/19d85cfc691b4df3bff6c851d4097623/ny_metoder _indata_foruts_samp_basprog_20160401.pdf

2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 2037 2040 Personbilar i yrkestrafik 22 (55) 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 100 000 0 Figur 12. Antal personbilar i yrkestrafik (pby) med start- eller målpunkt i Stockholms län. 4.7 Trängselskatter Trängselskatterna i modellen har de nivåer som anges i Tabell 10. Omräkningen till 2014 års priser gör att nivåerna för 2010 i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen är högre än för 2014 i Basprognos 2016. Tabell 10. Trängselskattenivåer i 2014 års priser. Inn = innerstaden och Ess = Essingeleden. Nivåerna avser genomsnittligt pris under respektive period. Basprognos 2016 Basprognos 2015 2014 2040 2010 2030 Period Inn Inn Ess Inn Inn Ess fm 17,50 kr 30,00 kr 17,50 kr 18,08 kr 28,09 kr 17,38 kr em 17,50 kr 30,00 kr 17,50 kr 18,08 kr 28,09 kr 17,38 kr låg 10,00 kr 11,00 kr 11,00 kr 10,33 kr 9,32 kr 9,32 kr Stockholmsriggningen 2010 2016 2030 Period Inn Inn Ess Inn Ess fm 18,08 kr 28,09 kr 24,08 kr 28,09 kr 17,38 kr em 18,08 kr 28,09 kr 24,08 kr 28,09 kr 17,38 kr låg 10,33 kr 9,90 kr 9,90 kr 9,90 kr 9,90 kr 4.8 Vägnät Nätverket i modellerna består av länkar, noder, centroider och skaft. Länkar och noder är i stor utsträckning samma i båda basprognoserna och id-nummer är konsistenta mellan prognoserna. Stockholmsriggningen använder däremot ett annat nätverk.

23 (55) Eftersom zonindelningen har ändrats till Basprognos 2016 har också antalet centroider och placeringen av dessa förändrats. Skaften som binder ihop centroider med vägnätet ser också annorlunda i Basprognos 2016 jämfört med föregående års basprognos. I Figur 13 visas länkarna i Stockholm. Det framgår att skaften är olika vid majoriteten av centroiderna (gula och orangea linjer överlappar inte varandra). Skaft Basprognos 2016 Basprognos 2015 Figur 13. Vägnät i Basprognos 2016 och Basprognos 2015. Tjocka linjer (gula och orangea) är skaft medan smala linjer (blåa) är resterande länktyper. I Tabell 11 visas medellängd och medelrestid på skaften. Medellängden är i princip oförändrad medan restiden skiljer sig. Det beror på att i det i Basprognos 2016 endast används en VD-funktion där restiden beräknas enligt längd 60 / 50 (vdf 95), jämfört med Basprognos 2015 där vissa skaft också får ett tillägg på 2,5 minuter (vdf 99). Tabell 11. Skaft i basprognoserna. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Antal 3 244 3 000 Medellängd (km) 0,48 0,47 Medelrestid (min) 0,58 0,91

24 (55) Figuren nedan visar var VD-funktionen har ändrats från 99 till 95. Det framgår att det är en förändring som genomförts inom innerstadssnittet. Allt annat lika är alltså restiderna till- eller från innerstaden 2,5 minuter (och 5 minuter för resor inom innerstaden) kortare i Basprognos 2016 än i Basprognos 2015. Figur 14. Länkar där vdf har ändrats från 99 till 95.

25 (55) 5 Validering av prognosresultat 5.1 Resor, ärenden och färdmedelsandelar I nedanstående tabeller redovisas antalet personresor med start- och målpunkt i Stockholms län under ett vardagsmedeldygn. I bilresorna ingår både förare och passagerare. Totalnivåerna för de olika prognoserna följer en stigande ordning där nulägesåret 2014 i Basprognos 2016 hamnar mellan 2010 i föregående basprognos och 2016 i Stockholmsriggningen (Tabell 12). Större skillnader finns i färdmedelsfördelningen. Andelen resor som görs med bil i Basprognos 2016 är 36 % jämfört med 44-45 % i de andra prognoserna. I absoluta tal är antalet bilresor 866 tusen jämfört med 1 153 och 1 144 tusen i Basprognos 2015 respektive Stockholmsriggnigen. Fördelningen mellan bil och kollektivtrafik stämmer dock bättre överens med färdmedelsandelarna från Stockholms läns resvaneundersökning genomförd 2015 (Figur 15). De stora förändringarna i Basprognos 2016 jämfört med tidigare prognoser beror huvudsakligen på att modellen har andra kalibreringsparametrar. 5% 14% 38% 8% Gång Cykel Koll Bil 35% Annat Figur 15. Färdmedelsandelar för resor till/från och inom Stockholms län under en höstvardag 6. Utvecklingen av antalet resor till prognosåret 2040 fördelar sig med en årlig tillväxttakt på 1,31 % för koll, 1,19 % för bil och 1,22 % för gång och cykel (Tabell 14). I de två andra prognoserna är tillväxttakten för bil klart större än för de andra färdmedlen. Orsaken till att bil inte ökar lika mycket i Basprognos 2016 som i tidigare prognoser bedöms huvudsakligen bero på lägre bilinnehav vid det framtida prognosåret 2040. 6 http://www.sll.se/global/verksamhet/kollektivtrafik/kollektivtrafiken%20v%c3%a4xer%20m ed%20stockholm/su/resvaneunders%c3%b6kningen/resvanor-i-stockholms-lan-2015.pdf

26 (55) Tabell 12. Resor i tusental för nulägesåren. Avser resor med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 2014 2010 2016 2010 Resor Andel Resor Andel Resor Andel Resor Andel Koll 684 29 % 600 26 % 614 24 % 578 25 % Bil 866 36 % 1 153 50 % 1 144 45 % 1 026 44 % GC 837 35 % 556 24 % 802 31 % 752 32 % Totalt 2 387 2 309 2 560 2 356 Tabell 13. Resor i tusental för prognosåren. Avser resor med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 2040 2030 2030 Resor Andel Resor Andel Resor Andel Koll 959 29 % 690 23 % 715 23 % Bil 1 177 36 % 1 636 55 % 1 461 48 % GC 1 146 35 % 638 22 % 869 29 % Totalt 3 282 2 964 3 045 Tabell 14. Genomsnittlig årlig tillväxttakt. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Period 2014-2040 2010-2030 2010-2030 Koll 1,31 % 0,70 % 1,07 % Bil 1,19 % 1,77 % 1,78 % GC 1,22 % 0,69 % 0,72 % Totalt 1,23 % 1,26 % 1,29 % I nedanstående tabeller ges antalet resor i nulägesåret fördelat på ärende. I Tabell 15 framgår det att det främst är övrigtresorna som är anledningen till att bilresorna är färre i Basprognos 2016 för arbetsresor är skillnaden inte lika stor. Övrigtresorna i Basprognos 2016 görs i större utsträckning med kollektivtrafik (Tabell 16) och till fots (Tabell 17). Det är vissa stora förändringar mellan de olika modellversionerna. T.ex. används olika kalibreringsparametrar i Basprognos 2016 respektive 2015, vägnäten och VDfunktionerna är inte desamma i Basprognos 2016 och Stockholmriggningen. Exakt vad som medför de stora skillnaderna mellan modellversionerna har inte studerats inom ramen för detta uppdrag.

27 (55) Tabell 15. Bilresor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 2014 2010 2016 2010 Arbete 333 349 400 360 Tjänste 67 67 75 68 Övrigt 466 737 670 599 Totalt 866 1 153 1 145 1 027 Tabell 16. Kollresor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 2014 2010 2016 2010 Arbete 342 335 305 285 Tjänste 18 14 15 14 Övrigt 324 251 295 279 Totalt 684 600 615 578 Tabell 17. Gångresor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 2014 2010 2016 2010 Arbete 94 64 90 82 Tjänste 0 0 0 0 Övrigt 633 314 610 575 Totalt 728 378 700 657 Tabell 18. Cykelresor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. Basprognos Basprognos 2016 2015 Stockholmsriggningen 2014 2010 2016 2010 Arbete 42 54 40 36 Tjänste 11 8 9 8 Övrigt 57 116 54 51 Totalt 109 178 103 87

28 (55) 5.2 Sampers resultatfiler resor och transportarbete I Sampers sker det automatiskt resultatutskrifter i samband med de regionala prognoskörningarna. Till Basprognos 2016 gjordes dock ändringen att resor från kransområden inte längre ingår i dessa resultat. Det innebär att utskriftsfiler från de två basprognoserna inte är fullt jämförbara. Resultaten ger ändå en indikation på hur antalet resor och transportarbetet förändrats för alla sju ärenden. För framtida modelluppdateringar finns tabellerna och en jämförelse i Bilaga B. I jämförelsen framgår det att fritidsresor med gång som färdmedel ökar kraftigt från Basprognos 2015 till Basprognos 2016. Jämfört med Stockholmsriggningen är det tydligt att kollresorna är fler i Basprognos 2016 och tabellerna ger också en indikation på att resorna har blivit längre. 5.3 Trafik- och transportarbete Antalet fordonskilometer (Figur 16) har beräknats baserat på längder och flöden på de länkar (skaft inräknat) som ligger i Stockholms län. Beräkningen har gjorts inom ramen för valideringsarbetet och baseras inte på standardutskrifterna i Sampersriggningen. För kollektivtrafik beräknades antalet personkilometer (Figur 17) utifrån resorna som görs inom länet resor med start- eller målpunkt utanför Stockholms län ingår alltså inte i beräkningen och mängden fordons- och personkilometer bör inte ställas mot varandra. Trafikarbetet växer i högre takt än bilresandet i 2016 års basprognos. Istället för 1,19 %, 1,77 % och 1,78 %, som är årliga tillväxttakter för antalet bilresor i Basprognos 2016 respektive Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen, växer trafikarbetet med 1,42 %, 1,68 % och 1,77 %. Vad gäller antalet personkilometer för kollektivtrafik är tillväxttakten i Basprognos 2016 nästan dubbelt så hög som i föregående års basprognos och på ungefär samma nivå som i Stockholmsriggningen.

2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Miljoner passagerarkm 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Miljoner fordonskm 29 (55) 60 50 40 30 20 10 Årlig tillväxttakt mellan nuläge och prognosår: Basprognos 2016: 1,42 % Basprognos 2015: 1,68 % Stockholmsriggningen: 1, 77 % Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 0 Figur 16. Fordonskilometer (bil) i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. 30 25 20 15 10 5 Årlig tillväxttakt mellan nuläge och prognosår: Basprognos 2016: 1,36 % Basprognos 2015: 0,71 % Stockholmsriggningen: 1,38 % Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 0 Figur 17. Personkilometer (kollektivtrafik) i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. Antalet personkilometer redovisas uppdelat på kollektivtrafiklinjer i Tabell 19. Totalt sett stämmer nivån i Basprognos 2016 bra med SL:s statistik 7, mycket bättre än i både Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Avvikelserna finns främst för blå tunnel- 7 http://www.sll.se/global/verksamhet/kollektivtrafik/fakta%20om%20sl%20och%20l%c3%a 4net/Fakta%20om%20SL%20och%20l%C3%A4net%202014.pdf

30 (55) banelinje och lokalbanorna. Ett pågående forskningsprojekt utreder möjligheter till att förbättra nätverksutläggningen för kollektivtrafik 8. Tabell 19. Personkilometer (tusental) uppdelat på kollektivtrafikslag, vintervardagsmedeldygn. SL-fakta 2014 Basprognos Relativ Basprognos Stockholmsriggningen 2016 skillnad 2015 2014 2010 2010 Buss 6 400 6 700 6 % 6 400 5 500 Gröna 2 500 2 600 2 % 2 000 2 000 Röda 2 600 2 400-6 % 1 900 1 800 Blå 1 600 1 100-34 % 800 900 Summa tunnelbana 6 800 6 100-10 % 4 800 4 800 Spårväg city 18 12-32 % 0 6 Tvärbanan 230 190-19 % 180 140 Lidingöbanan 61 73 21 % 67 65 Nockebybanan 31 33 9 % 29 34 Roslagsbanan 450 420-6 % 460 400 Saltsjöbanan 150 150 4 % 130 130 Summa lokaltåg 940 880-6 % 870 780 Pendeltåg 5 500 6 200 13 % 4 600 4 000 Summa spårtrafik 13 200 13 200 0 % 10 200 9 500 All trafik 19 600 20 000 2 % 16 600 15 000 5.4 Påstigande i kollektivtrafiken Antalet påstigande i kollektivtrafiken redovisas nedan. Överlag är mönstret detsamma som för det linjeuppdelade transportarbetet. Antalet påstigande stämmer bättre i Basprognos 2016 jämfört med Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Det kan till viss del förklaras av att påstigningsstraffet för tunnelbana och pendeltåg ändrades från 5 till 3 minuter 9 i Basprognos 2016, för att skapa en bättre fördelning av resandet mellan spårtrafik och busstrafik. 8 Förbättring av nätutläggningsmetoden för kollektivtrafik i Sampers, WSP 9 http://www.trafikverket.se/contentassets/ca21d4a110814f23a794c2a6ebb87979/pm_- _validering_sampers_nulage_2014_160401_samm_sthlm_-_trv_sthlm.pdf

31 (55) Tabell 20. Antal påstigande (tusental) i kollektivtrafiken, vintervardagsmedeldygn. SL-fakta 2014 Basprognos Relativ Basprognos Stockholmsriggningen 2016 skillnad 2015 2014 2010 2010 Buss 1 132 1 227 8 % 1 116 1 043 Gröna 525 473-10 % 377 372 Röda 435 427-2 % 335 327 Blå 246 177-28 % 136 143 Summa tunnelbana 1205 1077-11 % 848 843 Spårväg city 9 6-39 % 0 4 Tvärbanan 77 69-10 % 72 55 Lidingöbanan 11 15 37 % 14 13 Nockebybanan 10 11 11 % 8 10 Roslagsbanan 39 30-23 % 34 33 Saltsjöbanan 20 12-39 % 11 13 Summa lokaltåg 166 143-14 % 138 128 Pendeltåg 299 336 12 % 264 233 Summa spårtrafik 1595 1556-2 % 1251 1204 All trafik 2802 2783-1 % 2367 2248 5.5 Övergripande biltrafikflöden Figur 18 och Figur 19 visar skillnaden i vvmd 10 -trafik mellan de två basprognoserna. Rött betyder mer trafik i Basprognos 2016. På ett övergripande plan ser det ut som att trafiken på flera av huvudlederna ökar medan det i större uträckning är mindre vägar som fått trafikminskningar. Orsaken till detta har inte studerats i detalj men bedöms kunna bero på förändrade VD-funktioner. 10 vvmd = vintervardagsmedeldygn

32 (55) Figur 18. Skillnadsbild vägtrafik, nuläge. Basprognos 2016 (2014) Basprognos 2015 (2010), vintervardagsmedeldygn. Figur 19. Skillnadsbild vägtrafik, prognosår. Basprognos 2016 (2040) Basprognos 2015 (2030), vintervardagsmedeldygn.

1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 2037 2040 Tusental fordon 33 (55) 5.6 Snittflöden 5.6.1 Saltsjö-Mälarsnittet 5.6.1.1 Vägtrafik Figur 20 visar det totala trafikflödet över Saltsjö-Mälarsnittet under ett vintervardagsmedeldygn. I Basprognos 2016 ökar trafikflödet med 43 % från 2014 till 2040. Tillväxten kan tyckas hög, särskilt vid en jämförelse med den nedåtgående historiska trenden, men det bör beaktas att Förbifart Stockholm tillkommer i prognosåret. Förbifarten trafikeras av ungefär 140 tusen fordon i basprognosen och står därmed för huvuddelen av trafikökningen över Saltsjö-Mälarsnittet. 600 500 400 300 200 100 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen SL-statistik 0 Figur 20. Fordonspassager över SM-snittet under ett dygn, vintervardagsmedeldygn.

Trafikflöde (tusental fordon) 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Tusental fordon 34 (55) 45 40 35 30 25 20 15 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 10 5 0 Figur 21. Fordonspassager över SM-snittet under förmiddagen, vintervardagsmedeldygn. En jämförelse av trafikmätningar och modellflöden 2014 finns i nedanstående figur. Basprognosen återspeglar trafikflödena på de två viktigaste överfarterna, Gröndalsbron och Centralbron, mycket väl. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Basprognos 2016: 2040 Basprognos 2016: 2014 Mätning Figur 22. Trafikflöden per bro (båda riktningar) jämfört med mätningar, vintervardagsmedeldygn. 5.6.1.2 Kollektivtrafik Figur 23 visar antalet kollektivtrafikresor över Saltsjö-Mälarsnittet under ett vintervardagsmedeldygn. Basprognos 2016 ligger närmare det uppmätta värdet än de två andra prognoserna men resandet underskattas med runt 10 %. Till prognosåret skiljer det sig mycket i hur antalet resor utvecklas. I Basprognos 2016 är ökningen 46 % medan motsvarande för Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen är 3 % respektive

2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Tusental resor 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 2037 2040 Tusental resor 35 (55) 32 % (tunnelbaneutbyggnader enligt Stockholmsförhandlingen är med även i dessa prognoser). Varför ökningen är så liten i Basprognos 2015 har inte studerats närmare inom ramen för detta uppdrag. 800 700 600 500 400 300 200 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen SL-statistik 100 0 Figur 23. Kollektivtrafikresor över SM-snittet under ett vintervardagsmedeldygn. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Figur 24. Kollektivtrafikresor över SM-snittet under förmiddagen, vintervardagsmedeldygn. Hur kollresorna fördelar sig över broarna ges i Figur 25. Ungefär 70 % av resorna sker med tunnelbanan och där är nivån på det modellberäknade resandet densamma som i statistiken. Det bör påpekas att de uppmätta siffrorna kommer från 2010-2011 och att

Tusental resor 36 (55) 2014 ligger högre. Under perioden 2011-2014 har kollresandet över SM-snittet ökat med 7 %. 11 350 300 250 200 150 100 Basprognos 2016 SL-statistik 50 0 Figur 25. Kollektivtrafikresor per bro (båda riktningar) jämfört med mätningar, vintervardagsmedeldygn. 5.6.1.3 Lastbilar De totala lastbilsnivåerna över Saltsjö-Mälarsnittet ges i Figur 26. Diagrammet visar samma sak som jämförelsen av yrkesmatriserna och andelarna lastbilsresandet är betydligt större i Basprognos 2015 än i Stockholmsriggningen. I de diskussioner som förts inom ramen för detta uppdrag har slutsatsen varit att Stockholmsriggningen har haft för låg andel lastbilstrafik. Detta baseras på jämförelser mot trafikräkningar och diskussioner med Stockholms stads trafikkontor. 11 http://www.sll.se/global/verksamhet/kollektivtrafik/fakta%20om%20sl%20och%20l%c3% A4net/Fakta%20om%20SL%20och%20l%C3%A4net%202014.pdf

Lastbilsandel 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Tusental lastbilar 37 (55) 70 60 50 40 30 20 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 10 0 Figur 26. Lastbilar (lbu+lbs) över Saltsjö-Mälarsnittet, årsmedeldygn. Lastbilsandelarna (lbu och lbs) över Saltsjö-Mälarsnittet visas i Figur 27. Andelarna i Basprognos 2016 ligger mellan dem i Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. De har också god överenstämmelse med mätningar. 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Mätning Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen 0 Figur 27. Lastbilsandelar per bro i nulägesåret, årsmedeldygn.

Tusental fordon 38 (55) 5.6.2 Innerstadssnittet 5.6.2.1 Vägtrafik Utvecklingen av antalet fordonspassager över innerstadssnittet redovisas Figur 28. Statistiken är hämtad från Stockholms stads Miljöbarometer 12. 700 600 500 400 300 200 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Mätning 100 0 Figur 28. Fordonspassager över innerstadssnittet. 13 I nedanstående tabeller visas trafikflöden (summerat över båda riktningar) över innerstadssnittet. Modellresultaten jämförs med portaldata som hämtats ur trängselskattesystemet för mars 2014. Totalt sett ligger Basprognos 2016 16 % högre än portaldata under förmiddagen och 13 % högre under hela dygnet. Detta är dock en förbättring jämfört med tidigare prognoser, på totalnivå är flödet över innerstadssnittet högre i både Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Stora avvikelser finns för bl.a. Liljeholmsbron och Lidingövägen och anses så pass betydande att de bör analyseras närmare i fortsatt arbete. I Tabell 23 redovisas också trafikflödena för prognosåret 2040 i Basprognos 2016. Omkodningen av trafikplatserna vid Fredhäll och Lindhagensplan har medfört en överflyttning av trafiken från Fredhäll till Lindhagensplan. 12 http://miljobarometern.stockholm.se/trafik/motorfordon/trafikfloden-innerstaden-ochregioncentrum/ 13 Det är oklart vad statistiken avser underlaget anger fordon per dygn medan prognoserna modellerar vintervardagsmedeldygn. Ökningen i mätdata 2014-2015 beror på att Norra länken passerar både in och ut genom innerstadssnittet.

39 (55) Tabell 21. Trafikflöden över innerstadssnittet. Vintervardagsmedeldygn. Portaldata Basprognos 2016 Relativ skillnad Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Prognos-/mätningsår 2014 2014 2010 2010 Danvikstull 34 390 42 130 22 % 37 820 26 830 Skansbron 17 480 10 350-41 % 14 960 25 670 Skanstullsbron 25 220 19 020-25 % 23 110 29 190 Johanneshovsbron 51 890 73 430 41 % 62 720 67 690 Liljeholmsbron 28 820 48 540 68 % 42 590 37 560 Stora Essingen 8 150 6 920-15 % 9 770 15 540 Lilla Essingen 1 850 1 670-10 % 1 520 2 940 Fredhäll 47 980 42 030-12 % 78 410 44 000 Lindhagensplan 15 150 14 470-4 % 23 990 12 260 Ekelundsbron 4 770 4 850 2 % 9 500 6 180 Klarastrandsleden 36 920 32 810-11 % 34 250 53 560 Karlberg 910 2 090 129 % 4 100 12 650 Solna 11 480 9 580-16 % 13 860 12 050 Norrtull 56 960 70 080 23 % 67 170 53 260 Roslagsvägen 47 260 58 530 24 % 57 930 58 030 Gasverksvägen 12 210 7 600-38 % 15 790 13 550 Lidingövägen 22 380 37 840 69 % 28 880 32 070 Norra Hamnvägen 6 370 2 600-59 % 2 940 0 Totalt 430 200 484 530 13 % 529 300 503 020

40 (55) Tabell 22. Trafikflöden över innerstadssnittet. Förmiddagens maxtimme, vintervardagsmedeldygn. Portaldata Basprognos 2016 Relativ skillnad Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Prognos-/mätningsår 2014 2014 2010 2010 Danvikstull 2 690 3 210 19 % 2 630 2 590 Skansbron 1 330 1 070-19 % 1 030 1 540 Skanstullsbron 1 670 1 360-19 % 1 530 2 010 Johanneshovsbron 3 240 4 510 39 % 4 220 4 440 Liljeholmsbron 2 170 3 950 82 % 3 050 3 290 Stora Essingen 720 1 010 40 % 700 1 390 Lilla Essingen 170 200 16 % 110 130 Fredhäll 3 280 2 860-13 % 5 540 3 720 Lindhagensplan 1 160 890-23 % 1 650 690 Ekelundsbron 450 1 050 135 % 880 530 Klarastrandsleden 2 550 1 810-29 % 2 100 3 110 Karlberg 80 150 96 % 490 1 360 Solna 860 1 180 37 % 1 020 870 Norrtull 3 970 5 370 35 % 4 780 4 070 Roslagsvägen 3 960 4 230 7 % 4 310 4 680 Gasverksvägen 1 070 440-59 % 1 190 1 050 Lidingövägen 1 800 3 210 78 % 2 140 2 720 Norra Hamnvägen 540 180-66 % 270 0 Totalt 31 700 36 670 16 % 37 630 38 200

41 (55) Tabell 23. Trafikflöden över innerstadssnittet 2040. Basprognos 2016, vintervardagsmedeldygn. Dygn Jmf med nuläge Förmiddag Jmf med nuläge Danvikstull 52 780 25 % 3 580 12 % Skansbron 12 740 23 % 1 190 11 % Skanstullsbron 22 120 16 % 1 430 5 % Johanneshovsbron 81 600 11 % 4 710 5 % Liljeholmsbron 53 190 10 % 4 110 4 % Stora Essingen 9 290 34 % 1 060 5 % Lilla Essingen 3 230 94 % 90-54 % Fredhäll 36 820-12 % 1 910-33 % Lindhagensplan 38 460 166 % 3 320 275 % Ekelundsbron 5 920 22 % 810-22 % Klarastrandsleden 36 630 12 % 1 820 1 % Karlberg 3 530 69 % 230 47 % Solna 13 150 37 % 1 340 13 % Norrtull 71 170 2 % 5 040-6 % Roslagsvägen 92 220 58 % 7 000 65 % Gasverksvägen 1 120-85 % 100-77 % Lidingövägen 56 960 51 % 4 280 33 % Norra Hamnvägen 1 830-30 % 390 112 % Totalt 592 740 22 % 42 410 16 % 5.6.2.2 Kollektivtrafik Antalet kollektivtrafikresor över innerstadssnittet är 27 % högre under förmiddagen i Basprognos 2016 än det som redovisas av SL. På dygnsnivå skiljer det 3 %. Basprognos 2016 har högre kollektivtrafikresande än Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. En detaljerad redogörelse finns i Tabell 24 och Tabell 25 Resandet 2040 i Basprognos 2016 visas i Tabell 26. Hur stor förändringen från nuläget är varierar för olika in- och utfarter.

42 (55) Tabell 24. Kollektivtrafikresor över innerstadssnittet. Dygn, vintervardagsmedeldygn. SL-fakta Basprognos 2016 Relativ skillnad Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Prognos-/mätningsår 2014 2014 2010 2010 Danvikstull 67 000 78 280 17 % 68 570 56 150 Skansbron 2 700 1 470-46 % 2 710 1 540 Skanstullsbron 8 200 3 180-61 % 4 600 3 990 Johanneshovsbron 6 700 1 210-82 % 1 450 1 050 Liljeholmsbron 5 000 1 520-70 % 870 600 Trafikplats Fredhäll 180 0-100 % 0 0 Trafikplats Lindhagen 280 0-100 % 0 0 Trafikplats Karlberg 170 360 114 % 40 0 Solnabron 15 000 14 340-4 % 12 900 12 510 Norrtull 11 000 7 880-28 % 6 270 5 300 Roslagsvägen 11 000 11 990 9 % 14 570 10 850 Lidingövägen 1 150 2 130 85 % 2 880 2 380 Norra Hamnvägen 1 300 1 040-20 % 1 910 1 790 T-bana grön linje V 85 000 90 680 7 % 74 350 72 500 T-bana grön linje S 155 000 186 120 20 % 145 430 142 600 T-bana röd linje NO 29 000 35 600 23 % 28 420 26 870 T-bana röd linje N 40 000 43 210 8 % 32 850 30 440 T-bana röd linje S 131 000 144 810 11 % 114 870 110 810 T-bana blå linje V 120 000 108 120-10 % 81 350 90 930 Pendeltåg N 102 000 110 790 9 % 88 870 77 810 Pendeltåg S 100 000 86 040-14 % 78 960 73 130 Saltsjöbanan Ö 13 000 8 750-33 % 7 620 8 310 Roslagsbanan N 26 000 19 940-23 % 23 490 21 370 Totalt 930 680 957 460 3 % 792 960 750 930

43 (55) Tabell 25. Kollektivtrafikresor över innerstadssnittet. Förmiddagens maxtimme, vintervardagsmedeldygn. SL-fakta 2014 Basprognos 2016 Relativ skillnad Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Prognos-/mätningsår 2014 2014 2010 2010 Danvikstull 7 900 10 830 37 % 9 950 8 010 Skansbron 300 340 13 % 460 310 Skanstullsbron 700 200-72 % 380 320 Johanneshovsbron 1 200 710-41 % 990 650 Liljeholmsbron 1 000 1 260 26 % 740 590 Trafikplats Fredhäll 0 0 0 % 0 0 Trafikplats Lindhagen 0 0 0 % 0 0 Trafikplats Karlberg 50 30-46 % 0 0 Solnabron 1 500 2 120 41 % 1 950 1 830 Norrtull 1 550 2 170 40 % 1 860 1 350 Roslagsvägen 1 150 1 920 67 % 2 330 1 710 Lidingövägen 190 420 119 % 510 440 Norra Hamnvägen 150 150-3 % 250 210 T-bana grön linje V 10 100 11 750 16 % 10 300 9 480 T-bana grön linje S 15 800 25 470 61 % 20 200 19 130 T-bana röd linje NO 3 100 4 650 50 % 3 970 3 670 T-bana röd linje N 4 400 6 260 42 % 4 760 4 300 T-bana röd linje S 12 800 19 600 53 % 15 870 14 820 T-bana blå linje V 13 200 14 570 10 % 11 390 11 750 Pendeltåg N 11 400 12 700 11 % 10 400 9 730 Pendeltåg S 10 300 10 360 1 % 9 610 8 880 Saltsjöbanan Ö 1 300 1 230-6 % 1 080 1 020 Roslagsbanan N 2 950 1 940-34 % 2 590 2 450 Totalt 101 040 128 670 27 % 109 570 100 650

44 (55) Tabell 26. Kollektivtrafikresor över innerstadssnittet 2040. Basprognos 2016, vintervardagsmedeldygn. Dygn Jmf med nuläge Förmiddag Jmf med nuläge Danvikstull 83 860 7 % 12 010 11 % Skanstull 580-61 % 110-66 % Skanstullsbron 3 860 22 % 300 51 % Johanneshovsbron 1 160-4 % 760 7 % Liljeholmsbron 1 340-12 % 1 290 3 % Trafikplats Karlberg 1 190 228 % 100 263 % Solnabron 17 180 20 % 2 980 41 % Norrtull 8 840 12 % 2 560 18 % Roslagsvägen 14 500 21 % 2 270 18 % Lidingövägen 1 660-22 % 660 59 % Norra Hamnvägen 310-70 % 70-53 % T-bana grön linje V 120 790 33 % 15 550 32 % T-bana grön linje S 194 690 5 % 25 910 2 % T-bana röd linje NO 56 450 59 % 6 860 47 % T-bana röd linje N 48 580 12 % 6 990 12 % T-bana röd linje S 171 350 18 % 22 730 16 % T-bana blå linje V 144 830 34 % 18 750 29 % T-bana blå linje S 105 020 13 800 Pendeltåg N 156 020 41 % 20 580 62 % Pendeltåg S 136 560 59 % 16 830 62 % Saltsjöbanan Ö 8 890 2 % 1 150-6 % Roslagsbanan N 42 360 112 % 4 610 138 % Spårväg city NO 4 820 680 Totalt 1 325 000 38 % 178 000 38 % 5.7 Trafikflöden på det statliga vägnätet De modellberäknade flödena har i en regressionsanalys jämförts mot trafikmätningar. Dessa mätningar tillgängliggjordes i samband med det tidigare valideringsarbete som utfördes innan basprognosen publicerades 1 april och finns inte i basprognosen på Trafikverkets ftp. Nedanstående figur visar för vilka länkar valideringsdata fanns tillgängligt. Täckningen är mycket god för det statliga vägnätet men det saknas mätningar i de centrala delarna av Stockholms län.

45 (55) Valideringsdata finns Valideringsdata saknas Figur 29. Vägnät med färgmarkering efter tillgänglighet till valideringsdata. 5.7.1 Personbil Figur 30 visar att trafikflödena (årsmedeldygn) i Basprognos 2016 har en god överenstämmelse med mätningar. I regressionsanalysen är lutningen 1,01 och R 2 är 0,94. Detta är en förbättring jämfört med Basprognos 2015 (det har inte gjorts någon jämförelse mot Stockholmsriggningen).

46 (55) Regressionskoefficienter A -266.289 B 1.0116 R2 0.936476 RMSE 1264.97 Figur 30. Scattergram för trafikräkningar (x-axeln) och modellberäknade personbilsflöden (y-axeln) i Basprognos 2016, årsmedeldygn. Regressionskoefficienter A 133.261 B 0.985736 R2 0.916456 RMSE 1423.86 Figur 31. Scattergram för trafikräkningar (x-axeln) och modellberäknade personbilsflöden (y-axeln) i Basprognos 2015, årsmedeldygn. 5.7.2 Lastbil Lastbilsflödena i Basprognos 2016 stämmer bättre överens med mätningar än i Basprognos 2015. Såväl lutningen som R 2 är närmare 1. De outliers som kan identifieras i Figur 33, och som initialt också fanns i Basprognos 2016, har blivit korrigerade.

47 (55) Regressionskoefficienter A -39.2027 B 0.888627 R2 0.887403 RMSE 162.301 Figur 32. Scattergram för trafikräkningar (x-axeln) och modellberäknade lastbilsflöden (y-axeln) i Basprognos 2016, årsmedeldygn. Regressionskoefficienter A -32.2385 B 0.845788 R2 0.851326 RMSE 180.924 Figur 33. Scattergram för trafikräkningar (x-axeln) och modellberäknade lastbilsflöden (y-axeln) i Basprognos 2015, årsmedeldygn.

48 (55) 5.8 Bilrestider I Tabell 27 redovisas medelrestider för arbets- och övrigtresor med bil. Medelrestiderna har beräknats genom en viktning av restidsmatriserna med motsvarande efterfrågematriser (antal bilar för arbetsresor och övrigtresor). Eftersom områdesindelningen har gjorts om används bara centroider som finns i alla tre prognoser. I detta avsnitt används ingen empirisk data utan det görs enbart en jämförelse av restiderna i modellerna. Restiderna gäller resor med startpunkt i Stockholms län. I tabellen framgår det att restiderna för arbetsresor är lika. För övrigtresor är det dock tydligt att medelrestiden är kortare i Basprognos 2016. Detta beror troligtvis på att antalet övrigtresor med bil är betydligt färre än i de andra prognoserna (se Tabell 15), vilket medför mindre trängsel i vägnätet. Tabell 27. Medelrestid för bilresor med startpunkt i Stockholms län. Nuläge Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Bil arb 20,5 min 20,2 min 22,5 min Bil övr 13,6 min 15,8 min 16,0 min Prognosår Bil arb 22,3 min 21,2 min 23,3 min Bil övr 15,3 min 17,2 min 17,0 min Nedanstående tabeller ger restiderna i ett antal utvalda relationer i Stockholmsområdet (nulägesår i Tabell 28 och prognosår i Tabell 29). Noterbart är att restiderna skiljer sig från vad man skulle kunna förvänta sig utifrån Tabell 27. T.ex. är restiden för arbetsresor betydligt kortare i nästan samtliga relationer i Basprognos 2016 på den övergripande nivån är dock restiderna ungefär lika eller t.o.m. längre. En bidragande faktor är att resor med start- eller mål i innerstaden får 2,5 min kortare restid p.g.a. ändrad skafttid.

49 (55) Tabell 28. Restider (min) i utvalda relationer. Nulägesår 2014 för Basprognos 2016 och 2010 för Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Arbetsresor Övrigtresor Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Basprognos 2016 Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Jakobsberg-Stockholm C 28 34 29 26 33 28 Lidingö-Stockholm C 14 22 21 14 21 21 Bromma-Stockholm C 16 19 19 14 18 18 Täby-Norrtull 21 26 22 18 24 21 Sollentuna-Norrtull 17 21 20 15 20 19 Nacka Forum-Värtan 26 32 32 23 30 29 Orminge-Henriksdal* 11 27 14 10 21 13 Farsta-Skanstull 15 20 17 13 19 16 Huddinge-Skanstull 17 24 22 15 23 21 Gamla Enskede-Frescati 26 32 31 22 30 28 Gamla Enskede-Kista 34 37 35 30 36 33 Skärholmen-Hornstull 11 16 14 11 15 14 Midsommarkransen-Frösunda 20 20 21 17 19 19 Midsommarkransen-Sickla 9 13 13 9 12 13 Sickla-Midsommarkransen 10 12 14 9 12 13 Sofia-Odenplan 15 21 22 12 20 20 Odenplan-Sofia 9 18 18 9 18 18 Medelrestid i ovanstående relationer 18 23 21 16 22 20 *Den långa restiden Orminge-Henriksdal (27 min) beror på en felkodning i 2015 års basprognos.

50 (55) Tabell 29. Restider (min) i utvalda relationer. Prognosår 2040 för Basprognos 2016 och 2030 för Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen. Basprognos 2016 Arbetsresor Basprognos 2015 Basprognos 2016 Övrigtresor Basprognos 2015 Stockholmsriggningen Stockholmsriggningen Jakobsberg-Stockholm C 30 37 30 27 34 28 Lidingö-Stockholm C 15 22 22 14 22 20 Bromma-Stockholm C 18 21 19 16 20 18 Täby-Norrtull 22 24 23 19 23 21 Sollentuna-Norrtull 18 21 21 15 20 20 Nacka Forum-Värtan 28 33 34 25 31 30 Orminge-Henriksdal 12 17 15 11 16 14 Farsta-Skanstull 18 21 18 15 20 17 Huddinge-Skanstull 20 28 23 18 26 22 Gamla Enskede-Frescati 29 32 30 25 31 27 Gamla Enskede-Kista 34 39 34 30 36 31 Skärholmen-Hornstull 12 17 16 11 16 15 Midsommarkransen-Frösunda 19 18 19 17 18 18 Midsommarkransen-Sickla 10 14 15 10 14 14 Sickla-Midsommarkransen 11 15 16 10 14 15 Sofia-Odenplan 16 21 23 14 20 21 Odenplan-Sofia 10 18 18 10 19 18 Medelrestid i ovanstående relationer 19 23 22 17 22 21 För att ge en mer detaljerad bild av restidsförändringarna har ett antal histogram tagits fram. I histogrammen är antingen efterfrågan eller restiderna gemensamma för båda dataserier. Då efterfrågan är konstant visas hur restiderna mellan relationerna förändrats. Hålls restiderna istället konstanta ger histogrammet en bild av vad som har hänt med reslängderna. Nedanstående figurer ger en delförklaring till varför restidsnivåerna skiljer sig så mycket i de utvalda relationerna jämfört med den övergripande nivån. I Figur 34 ges restiderna viktade med efterfrågan från Basprognos 2016. Det syns att staplarna för Basprognos 2016 i högre utsträckning är koncentrerade till området med restider under 20 min. Restiderna på vägnätet är alltså kortare vilket också är det som syns i Tabell 28-Tabell 29. Totalt sett kompenseras dock den här effekten av att resorna har blivit längre. I Figur 35 används samma restider för båda efterfrågematriserna. Basprognos 2016 har en tyngdpunkt längre till höger i histogrammet vilket betyder att det görs längre resor. Detta kan vara en effekt av att modellen använder andra kalibreringsparametrar, men även att restiderna blivit kortare.

1 7 13 19 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 Andel 1 7 13 19 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 Andel 51 (55) Arbetsresor bil: fördelning med efterfrågan från Basprognos 2016 0,04 0,035 0,03 0,025 0,02 0,015 0,01 0,005 0 Basprognos 2016 Basprognos 2015 Restid (min) Figur 34. Restidsfördelning för arbetsresor med bil. Restiderna i båda basprognoserna har viktats med efterfrågan från Basprognos 2016. 0,06 Arbetsresor bil: fördelning med restider från Basprognos 2016 0,05 0,04 0,03 0,02 Basprognos 2016 Basprognos 2015 0,01 0 Restid (min) Figur 35. Restidsfördelning för arbetsresor med bil. Restiderna från Basprognos 2016 har viktats med efterfrågan från Basprognos 2015 och Basprognos 2016.

1 7 13 19 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 Andel 1 7 13 19 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 Andel 52 (55) 0,08 Övrigtresor bil: fördelning med efterfrågan från Basprognos 2016 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 Basprognos 2016 Basprognos 2015 0,01 0 Restid (min) Figur 36. Restidsfördelning för övrigtresor med bil. Restiderna i båda basprognoserna har viktats med efterfrågan från Basprognos 2016. 0,08 Övrigtsresor bil: fördelning med restider från Basprognos 2016 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 Basprognos 2016 Basprognos 2015 0,01 0 Restid (min) Figur 37. Restidsfördelning för övrigtresor med bil. Restiderna från Basprognos 2016 har viktats med efterfrågan från Basprognos 2016 och Basprognos 2015.

53 (55) 6 Förslag till fortsatt arbete Under arbetets gång har det upptäcktes brister i basprognosen som bör utredas vidare. Nedanstående punkter gäller vad som kan göras för att ytterligare validera eller förbättra modellen på bilsidan: Trafiknätet behöver kontinuerligt kvalitetssäkras, både för nuläget och prognosåret. Inom ramen för tillämpningsprojekt (Östlig förbindelse och Huvudstaleden) har det identifierats brister i trafiknätet. Effekten av de nya VD-funktionerna är inte helt klarlagd. Resultaten från valideringsarbetet tyder på att restiderna har blivit kortare trots att trafiken på de större lederna är på samma nivå eller högre än i föregående års basprognos. För att bättre förstå hur VD-funktionerna påverkar restiderna skulle det vara lämpligt att isolera denna faktor och jämföra två körningar där endast VDfunktionerna skiljer sig. Förslagsvis kan restider tas ut från en körning med gamla VD-funktioner och jämföras med restiderna i Tabell 27-Tabell 29. Modellberäknade trafikflöden över innerstadssnittet överskattas jämfört med mätningar. Trafikflödena under ett dygn ökar också med drygt 20 % till prognosåret vilket skiljer sig betydligt från den historiska trenden. Resmotståndet i innerstaden behöver representeras på ett bättre sätt för att få mer korrekta trafikvolymer. Jämförelsen visade också att det finns flera länkar där avvikelsen mellan modellflöde och portaldata är stor (Tabell 21). Det gäller bl.a. Liljeholmsbron, Lidingövägen och Johanneshovsbron. Om det beror på kodningsfel eller något annat bör undersökas vidare. Trafikmätningar i Emme-nätet finns tillgängliga för statliga vägar. För att underlätta framtida valideringsarbete bör mätningar från Stockholms stad eller andra kommuner också läggas in. Bilrestider har endast jämförts mellan prognoser och inte mot mätningar. För framtida arbete bör det göras en översyn av tillgänglig restidsdata som kan användas för att validera basprognosen. Gällande kollektivtrafik kan fortsatt arbete beröra följande punkter: Kontinuerlig kvalitetssäkring av kollnätet. Det används en ny metod för skaftning vars effekt inte har analyserats. På en övergripande nivå ligger kollektivtrafikresandet i linje med mätningar. För förmiddagens maxtimme är dock avvikelsen större än för dygn, vilket betyder att det kan vara nödvändigt att se över timandelarna för kollektivtrafikresorna. Blå tunnelbanelinje underskattas med avseende på transportarbete och antal påstigande. Priset för månadskort och kontantresor har listats. Huruvida kolltaxorna är rimliga med hänsyn till relationernas geografiska sträckning har dock inte granskats i detta arbete.

54 (55) Övrigt: Makrona Resultat_Koll_Lank_v08.mac och Resultat_Bil_Lank_v05.mac i steget Regional Analys bör uppdateras för att skriva ut korrekta länkflöden. Partitionen gc som följer med Emmebaserna är inte uppdaterad enligt den nya områdesindelningen. Kalibreringsparametrar bör tas fram baserat på aktuell modellversion. I Basprognos 2016 används samma kalibreringsparametrar som i Stockholmsriggningen, trots att ett annat trafiknät används och det gjorts stora justeringar av indata.

55 (55) 7 Slutsatser Jämförelsen mellan Basprognos 2016, Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen visar att det gjorts tydliga förbättringar i Basprognos 2016. Exempelvis stämmer prognosen bättre mot uppmätta trafikflöden, både för bil- och kollektivtrafik, lastbilsflödena är rimligare och de modellerade färdmedelsandelarna stämmer bättre överens med den resvaneundersökning som genomförts 2015. Arbetet med att kontrollera och validera modellerna bör fortsätta kontinuerligt. Några av de viktigaste områdena att arbeta vidare med är att kvalitetssäkra trafiknätet, undersöka hur de nya VD-funktionerna påverkar modellresultaten och att genomföra en mer omfattande validering av kollektivtrafiken.

A-1 (16) A Bilaga A Förändringar i Basprognos 2016 Baserat på de resultat som togs fram inom valideringsarbetet skapades nya versioner av Basprognos 2016. I denna bilaga ges en beskrivning av de förändringar som har genomförts i den senaste versionen av basprognosen (här benämnd vsthlm ) och hur det har påverkat resultaten jämfört med ursprungsversionen (benämnd 1 april ). En redogörelse över fel och korrigeringar finns i dokumentet Upptäckta fel och rättningar 1. Översiktligt har det gjorts följande korrigeringar i Samm-modellen: Kalibreringsparametrar från Stockholmsriggningen. I ursprungsversionen användes fel parametrar för kalibreringen över Saltsjö-Mälarsnittet. En effekt av detta var bl.a. för lågt resande över snittet. Justerat bilinnehav. I vissa prognosområden justerades bilinnehavsvariablerna i 2040-databasen. Justerad lastbilsmatris. Utanför Stockholm var överenstämmelsen god mellan lastbilsflöden och mätningar. I centrala delar av länet var dock andelarna för höga i 1 april-versionen. Detta löstes genom att justera berörda relationer i matrisen för lastbil utan släp. Korrigerade vägnätskodningar. Kodningsfel upptäcktes på Centralbron, Västerbron och Stocksundsbron. Felen innebar att kapaciteten var för låg med orimligt höga restider som följd. Korrigerade betalstationer. Placeringen av betalstationerna vid Hjorthagen har blivit korrigerad för 2040. Alternativ riggning för analyser med hög trängsel. I de ursprungliga Sampers- /Samkalkriggningarna (från 1 april 2016) används restider och resavstånd som är framtagna utan hänsyn till trängsel vid beräkning av konsumentöverskottseffekter för lastbilar. Detta ger korrekt beräknade KÖ- effekter vid analyser utan särskilt stor trängsel i vägnätet. I områden med hög trängsel blir effekterna dock missvisande och istället bör samma restider/resavstånd som för personbilstrafiken användas vid konsumentöverskottsberäkningen för lastbilar. Därför skapades en alternativ riggning som ska användas vid objektsanalyser med hög trängsel. Syftet med denna bilaga är att kortfattat beskriva effekterna av ovanstående förändringar och visa hur mycket resultaten i vsthlm skiljer sig från 1 april-versionen. Sammanfattningsvis hade förändringen av lastbilsmatriserna en stor effekt på lastbilsandelarna i centrala delar av Stockholms län. I övrigt är skillnaderna på en övergripande nivå små. Resorna i vsthlm är något längre och transportarbetet därmed också större. 1 http://www.trafikverket.se/contentassets/019b462e4cd14e97bbc1093c61450332/upptackta _fel_och_rattningar_sampers_basprognoser_2016-04-01_ver_160831.pdf

A-2 (16) A.1 Bilinnehav I ursprungsversionen av Basprognos 2016 hölls bilinnehavet konstant i alla prognosområden. För områden där det kommer ske stora förändringar, exempelvis omfattande nybyggnation som medför en förändring i stadskaraktär, visade det sig att bilinnehavet från 2014 kan vara missvisande för hur det kommer se ut i framtiden. Av den anledningen har det gjorts justeringar bl.a. i områdena markerade i Figur A-1. Ett exempel på ett sådant område är Norra Djurgårdsstaden som huvudsakligen har använts till olika industriverksamheter men som i framtiden ska rymma en stor mängd nya arbetsplatser och bostäder. Figur A-1. Markerade områden har fått justerat bilinnehav 2040. (En del områden som fått justerat bilinnehav ligger utanför bilden.) A.2 Yrkesmatriser Lastbilsmatriserna i ursprungsversionen av Basprognos 2016 (och även Basprognos 2015) ger höga lastbilsandelar i Stockholm. Därför har delar av matrisen för lastbil utan släp faktorjusterats för att stämma bättre överens med tillgängligt valideringsdata. Matriserna för lastbil med släp och personbilar i yrkestrafik är oförändrade. Tabell A-1 ger kvoten mellan lbu-matriserna enligt en uppdelning av Stockholms län där matriserna har aggregerats till åtta områden. Det framgår att det är främst i relationer inom innerstaden och övriga regioncentrum som det har skett störst nedjusteringar. Även till och från nordsektorn är det färre lastbilsresor.

A-3 (16) Tabell A-1. Kvot mellan lbu-matris i vsthlm och 1 april-versionen. A.3 Resor, ärenden och färdmedelsandelar I tabellerna nedan redovisas antalet resor med start- och målpunkt i Stockholms län. Den främsta skillnaden mellan versionerna är att antalet bilresor har ökat något. Gång och cykel har minskat marginellt. Tabell A-2. Resor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn. 2014 2040 1 april vsthlm 1 april vsthlm Koll 681 684 958 959 Bil 854 866 1 149 1 177 GC 844 837 1 162 1 146 Totalt 2 379 2 387 3 269 3 282 Tabell A-3. Bilresor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn 2014. 1 april vsthlm Arbete 328 333 Tjänste 67 67 Övrigt 459 466 Totalt 854 866 Tabell A-4. Kollresor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn 2014. 1 april vsthlm Arbete 344 342 Tjänste 18 18 Övrigt 319 324 Totalt 681 684

A-4 (16) Tabell A-5. Gångresor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn 2014. 1 april vsthlm Arbete 95 94 Tjänste 0 0 Övrigt 638 633 Totalt 733 728 Tabell A-6. Cykelresor i tusental med start- och målpunkt i Stockholms län, årsvardagsmedeldygn 2014. 1 april vsthlm Arbete 43 42 Tjänste 11 11 Övrigt 57 57 Totalt 111 109 A.4 Sampers resultatfiler I nedanstående tabeller jämförts antalet resor, personkilometer och reslängdsfördelningen i de två versionerna av Basprognos 2016. Tabellerna baseras på de standardiserade resultatutskrifterna från Sampers regionala analyssteg. Eftersom de kommer från samma prognosupplaga är hanteringen av kransområden konsistent. Tabellerna visar den procentuella förändringen från ursprungsversionen till vsthlm, med röda staplar för minskningar och blåa för ökningar. Den tydligaste skillnaden är att resor som är längre än 15 km har ökat i vsthlm medan de kortare resorna har minskat. Särskilt stor är effekten för skolresor. Tabell A-7. Antal resor i Samm, dygn 2014.

A-5 (16) Tabell A-8. Personkilometer i Samm, dygn 2014. Tabell A-9. Reslängdsfördelning i Samm, dygn 2014. A.5 Trafik- och transportarbete Trafik- och transportarbetet i vsthlm är större än i ursprungsversionen vilket beror på längre resor. I kollektivtrafiken är det ingen linje som påverkas i mycket större utsträckning än någon annan. Tabell A-10. Trafikarbete (tusental fordonskm), vintervardagsmedeldygn. 2014 2040 1 april vsthlm 1 april vsthlm Fordonskm 30 658 31 106 43 990 44 899 Personkm 16 915 17 524 24 021 24 905

A-6 (16) Tabell A-11. Transportarbete (tusental personkm) uppdelat per linje, vintervardagsmedeldygn. SL-fakta 1 april vsthlm 2014 Buss 6 400 6 699 6 700 Gröna 2 500 2 441 2 600 Röda 2 600 2 377 2 400 Blå 1 600 1 006 1 100 Summa tunnelbana 6 800 5 824 6 100 Spårväg city 18 12 12 Tvärbanan 230 172 190 Lidingöbanan 61 72 73 Nockebybanan 31 31 33 Roslagsbanan 450 416 420 Saltsjöbanan 150 151 150 Summa lokaltåg 940 855 880 Pendeltåg 5 500 6 009 6 200 Summa spårtrafik 13 200 12 689 13 200 All trafik 19 600 19 388 20 000

A-7 (16) Påstigande i kollektivtrafiken Antalet påstigande är marginellt högre i vsthlm. Tabell A-12. Påstigande i kollektivtrafiken, vintervardagsmedeldygn. SL-fakta 1 april vsthlm 2014 Buss 1 132 1 229 1 227 Gröna 525 463 473 Röda 435 422 427 Blå 246 170 177 Summa tunnelbana 1205 1055 1077 Spårväg city 9 6 6 Tvärbanan 77 65 69 Lidingöbanan 11 15 15 Nockebybanan 10 10 11 Roslagsbanan 39 30 30 Saltsjöbanan 20 12 12 Summa lokaltåg 166 138 143 Pendeltåg 299 327 336 Summa spårtrafik 1595 1520 1556 All trafik 2802 2748 2783 A.6 Skillnadsbilder Figur A-2 är en skillnadsbild över trafikflöden för ett vintervardagsmedeldygn. Rött betyder att trafiken har ökat i vsthlm jämfört med 1 april-versionen. Det som kan noteras är att trafiken har ökat på de stora lederna. En viss överflyttning har skett från Norrortsleden till Norrtäljevägen vilket troligtvis beror på en korrigerad VD-funktion som ökade kapaciteten vid Stocksundsbron. I innerstaden har trafiken minskat bortsett från Centralbron. För kollektivtrafik (Figur A-3) syns en allmän volymökning.

A-8 (16) Figur A-2. Skillnadsbild vägtrafik. vsthlm-1 april, vintervardagsmedeldygn. Figur A-3. Skillnadsbild kollektivtrafik. vsthlm-1 april, vintervardagsmedeldygn.

Tusental resor Tusental fordon A-9 (16) A.7 Snittpassager A.7.1 Saltsjö-Mälarsnittet Fordonsvolymerna över Saltsjö-Mälarsnittet är högre i vsthlm. Det gäller även antalet kollresor. I båda fallen stämmer vsthlm bättre överens med mätningar. Förklaringen är att kalibreringsparametrarna från Stockholmsriggningen ger högre resande över Saltsjö-Mälarsnittet. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Mätning 1 april vsthlm Figur A-4. Trafikflöden (båda riktningar) per bro, vintervardagsmedeldygn. 350 300 250 200 150 100 50 Mätning 1 april vsthlm 0 Figur A-5. Kollresor (båda riktningar) per bro, vintervardagsmedeldygn.

Lastbilsandel A-10 (16) De ursprungliga lastbilsmatriserna ger väldigt höga lastbilsandelar över Saltsjö- Mälarsnittet (Figur A-6). De nya matriserna ger andelar som ligger betydligt närmare uppmätta värden. 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Mätning 1 april vsthlm 0 Figur A-6. Lastbilsandelar per bro, årsmedeldygn.

A-11 (16) A.7.2 Innerstadssnittet Den totala trafiken över innerstadssnittet är mindre i vsthlm än i ursprungsversionen. Mindre trafik är det främst vid Fredhäll, Lindhagensplan och Norrtull medan mest trafik tillkommer på Liljeholmsbron. Tabell A-13. Trafikflöden över innerstadssnittet, vintervardagsmedeldygn. Portaldata 1 april vsthlm Danvikstull 34 390 39 130 42 130 Skansbron 17 480 9 840 10 350 Skanstullsbron 25 220 19 750 19 020 Johanneshovsbron 51 890 70 510 73 430 Liljeholmsbron 28 820 42 530 48 540 Stora Essingen 8 150 8 120 6 920 Lilla Essingen 1 850 1 650 1 670 Fredhäll 47 980 55 300 42 030 Lindhagensplan 15 150 21 620 14 470 Ekelundsbron 4 770 6 150 4 850 Klarastrandsleden 36 920 29 820 32 810 Karlberg 910 2 190 2 090 Solna 11 480 11 570 9 580 Norrtull 56 960 78 620 70 080 Roslagsvägen 47 260 55 170 58 530 Gasverksvägen 12 210 10 110 7 600 Lidingövägen 22 380 34 140 37 840 Norra Hamnvägen 6 370 2 940 2 600 Totalt 430 200 499 170 484 530

A-12 (16) Statistiken i nedanstående tabeller avser år 2011-2012. vsthlm har ett högre kollresande över innerstadssnittet och totalnivån stämmer bättre överens med statistiken. De överskattningar som finns i 1 april-versionen blir dock också större i vsthlm. Tabell A-14. Kollresor över innerstadssnittet, vintervardagsmedeldygn. Statistik 1 april vsthlm Danvikstull 67 000 76 310 78 280 Skansbron 2 700 1 490 1 470 Skanstullsbron 8 200 3 250 3 180 Johanneshovsbron 6 700 1 150 1 210 Liljeholmsbron 5 000 1 520 1 520 Trafikplats Fredhäll 180 0 0 Trafikplats Lindhagen 280 0 0 Trafikplats Karlberg 170 360 360 Solnabron 15 000 13 760 14 340 Norrtull 11 000 7 830 7 880 Roslagsvägen 11 000 11 820 11 990 Lidingövägen 1 150 2 200 2 130 Norra Hamnvägen 1 300 1 050 1 040 Tunnelbana Grön linje V 85 000 84 240 90 680 Tunnelbana Grön linje S 155 000 178 390 186 120 Tunnelbana Röd linje NO 29 000 35 030 35 600 Tunnelbana Röd linje N 40 000 40 970 43 210 Tunnelbana Röd linje S 131 000 142 230 144 810 Tunnelbana Blå linje V 120 000 100 040 108 120 Pendeltåg N 102 000 100 900 110 790 Pendeltåg S 100 000 78 940 86 040 Saltsjöbanan Ö 13 000 8 480 8 750 Roslagsbanan N 26 000 20 420 19 940 Totalt 930 680 910 380 957 460 A.8 Jämförelse mot trafikmätningar En jämförelse av regressionskoefficienterna indikerar att förändringarna i basprognosen har förbättrat överensstämmelsen med trafikräkningar. För personbil har lutningen och R 2 gått från 0,96 och 0,927, till 1,01 och 0,936. För lastbil är lutningen i vsthlm längre ifrån 1 R 2 är dock 0,89 istället för 0,83 och medelfelet är betydligt mindre.

A-13 (16) Regressionskoefficienter A -180.505 B 0.958154 R2 0.927 RMSE 1290.77 Figur A-7. Scattergram för trafikräkningar (x-axeln) och personbilsflöden (y-axeln) i 1 april-versionen. Regressionskoefficienter A -266.289 B 1.0116 R2 0.936476 RMSE 1264.97 Figur A-8. Scattergram för trafikräkningar (x-axeln) och personbilsflöden (y-axeln) i vsthlm.

A-14 (16) Regressionskoefficienter A -51.7629 B 0.993417 R2 0.827747 RMSE 232.335 Figur A-9. Scattergram för trafikräkningar (x-axeln) och lastbilsflöden (y-axeln) i 1 april-versionen. Regressionskoefficienter A -39.2027 B 0.888627 R2 0.887403 RMSE 162.301 Figur A-10. Scattergram för trafikräkningar (x-axeln) och lastbilsflöden (y-axeln) i vsthlm.

A-15 (16) A.9 Modellberäknade bilrestider I Tabell A-15 redovisas medelrestider för arbets- och övrigtresor med bil. Restiderna är något längre i vsthlm vilket kan förklaras av att ökningen i trafikarbete medför mer trängsel i vägnätet. Tabell A-15. Medelrestid för bilresor med startpunkt i Stockholms län. Nuläge 1 april vsthlm Bil arb 19,5 min 20,5 min Bil övr 12,7 min 13,6 min Prognosår Bil arb 21,2 min 22,3 min Bil övr 14,2 min 15,3 min I nedanstående tabeller ges restiderna i utvalda relationer. Överlag är skillnaderna små men tecknet på förändringen varierar. Korrigeringen av vd-funktioner som har gjorts på bl.a. Centralbron och Stocksundsbron är en faktor som kan leda till minskade restider i vsthlm. Tabell A-16. Restid (minuter) för arbetsresor med bil. 1 april vsthlm Jakobsberg-Stockholm C 28,2 28,4 Lidingö-Stockholm C 13,9 14,3 Bromma-Stockholm C 16,4 16,4 Täby-Norrtull 24,1 21,0 Sollentuna-Norrtull 17,3 17,1 Nacka Forum-Värtan 26,6 26,1 Orminge-Henriksdal 10,6 10,6 Farsta-Skanstull 14,6 14,7 Huddinge-Skanstull 16,4 16,5 Gamla Enskede-Frescati 26,7 26,3 Gamla Enskede-Kista 32,5 34,0 Skärholmen-Hornstull 10,6 11,2 Midsommarkransen-Frösunda 18,9 20,3 Midsommarkransen-Sickla 9,4 9,4 Sickla-Midsommarkransen 9,4 9,5 Sofia-Odenplan 16,0 15,4 Odenplan-Sofia 9,3 9,1

A-16 (16) Tabell A-17. Restid (minuter) för övrigtresor med bil. 1 april vsthlm Jakobsberg-Stockholm C 26,0 26,1 Lidingö-Stockholm C 13,6 13,7 Bromma-Stockholm C 14,3 14,1 Täby-Norrtull 20,1 18,4 Sollentuna-Norrtull 15,4 15,2 Nacka Forum-Värtan 23,7 22,6 Orminge-Henriksdal 10,0 10,1 Farsta-Skanstull 13,3 13,2 Huddinge-Skanstull 15,4 15,4 Gamla Enskede-Frescati 23,4 22,1 Gamla Enskede-Kista 29,7 30,2 Skärholmen-Hornstull 10,2 10,6 Midsommarkransen-Frösunda 16,7 17,1 Midsommarkransen-Sickla 9,2 9,1 Sickla-Midsommarkransen 9,1 9,1 Sofia-Odenplan 13,6 12,4 Odenplan-Sofia 9,5 9,0

B-1 (3) B Bilaga B Tabeller från Sampers resultatutskrifter I Sampers sker det automatiskt resultatutskrifter i samband med de regionala prognoskörningarna. Till Basprognos 2016 gjordes dock ändringen att resor från kransområden inte längre ingår i dessa resultat. Det innebär att utskriftsfiler från de två basprognoserna inte är fullt jämförbara. Syftet med tabellerna är därför att ge en bild över övergripande skillnader snarare än exakta nivåer, samt att de finns dokumenterade inför framtida modelluppdateringar. I jämförelsetabellerna visas den procentuella förändringen från Basprognos 2015 och Stockholmsriggningen till Basprognos 2016, med röda staplar för minskningar och blåa för ökningar. Samtliga tabeller avser nuläget, alltså 2014 i Basprognos 2016 och 2010 i de andra prognoserna. I matriserna framgick det att de två basprognoserna skiljde sig avsevärt gällande antal gångresor. I Tabell B-4 är det tydligt att det till största del beror på en stor skillnad i antalet fritidsresor. Jämfört med Stockholmsriggningen (Tabell B-5) görs det överlag fler kollektivtrafikresor i Basprognos 2016. I Basprognos 2016 ökar antalet personkilometer mer än förändringen i antal resor både jämfört med föregående basprognos och Stockholmsriggningen. Detta tyder på att resorna har blivit längre. Tabell B-1. Antal resor i Samm. Basprognos 2016, nuläge. Vardagsmedeldygn. Bil,förare Bil,passagerare Kollektivt Cykel Gång Totalt Arbete 495 940 48 933 396 664 112 980 143 522 1 198 038 Övrigt 347 672 100 632 127 679 39 914 330 703 946 600 Fritid 115 179 85 304 70 306 50 693 517 126 838 607 Besök 53 021 41 509 50 153 16 482 66 327 227 492 Skola 11 388 55 836 161 908 50 707 126 642 406 480 Tjänste 81 268 3 595 23 309 14 804 0 122 977 Totalt 1 104 468 335 808 830 019 285 579 1 184 319 3 740 194 Tabell B-2. Antal resor i Samm. Basprognos 2015, nuläge. Vardagsmedeldygn. Bil,förare Bil,passagerare Kollektivt Cykel Gång Totalt Arbete 490 897 48 800 398 796 113 511 144 582 1 196 587 Övrigt 345 395 100 273 127 446 39 980 331 619 944 713 Fritid 114 555 84 525 69 898 50 744 518 084 837 806 Besök 52 555 41 102 50 026 16 523 66 725 226 931 Skola 11 629 56 414 158 076 51 325 129 032 406 477 Tjänste 81 220 3 594 23 319 14 811 0 122 944 Totalt 1 096 251 334 709 827 561 286 894 1 190 042 3 735 457

B-2 (3) Tabell B-3. Antal resor i Samm. Stockholmsriggningen, nuläge. Vardagsmedeldygn. Bil,förare Bil,passagerare Kollektivt Cykel Gång Totalt Arbete 760 021 71 464 339 110 196 370 268 739 1 635 703 Övrigt 682 417 153 866 102 951 62 291 546 808 1 548 333 Fritid 204 451 120 032 59 880 81 527 867 919 1 333 808 Besök 104 811 69 988 43 469 32 332 113 740 364 340 Skola 24 871 95 296 170 217 92 253 192 258 574 896 Tjänste 124 838 5 730 20 793 15 883 0 167 244 Totalt 1 901 409 516 376 736 420 480 656 1 989 464 5 624 325 Tabell B-4. Antal resor i nuläget. Basprognos 2016 jämfört med Basprognos 2015. Tabell B-5. Antal resor i nuläget. Basprognos 2016 jämfört med Stockholmsriggningen. Tabell B-6. Trafikarbete (personkm). Basprognos 2016, nuläge. Vardagsmedeldygn. Bil,förare Bil,passagerare Kollektivt Cykel Gång Totalt Arbete 9 238 044 605 768 7 443 116 464 637 325 440 18 077 000 Övrigt 3 894 536 1 430 992 1 511 385 120 537 268 816 7 226 265 Fritid 1 316 741 1 080 199 852 753 129 926 361 875 3 741 494 Besök 830 111 637 964 816 187 34 662 59 579 2 378 501 Skola 179 456 360 379 2 100 703 154 216 223 895 3 018 649 Tjänste 1 692 181 92 152 491 190 40 547 0 2 316 070 Totalt 17 151 070 4 207 454 13 215 330 944 525 1 239 603 36 757 980

B-3 (3) Tabell B-7. Trafikarbete (personkm). Basprognos 2015, nuläge. Vardagsmedeldygn. Bil,förare Bil,passagerare Kollektivt Cykel Gång Totalt Arbete 11 278 030 1 132 409 6 078 805 578 995 167 879 19 236 120 Övrigt 4 443 363 1 311 819 954 682 168 324 175 817 7 054 004 Fritid 3 558 174 2 936 598 1 141 162 180 659 193 439 8 010 032 Besök 2 802 190 1 387 344 1 019 513 296 029 20 483 5 525 559 Skola 665 871 303 592 2 400 676 93 310 199 951 3 663 400 Tjänste 2 113 947 125 031 455 401 33 183 0 2 727 562 Totalt 24 861 580 7 196 794 12 050 240 1 350 500 757 568 46 216 680 Tabell B-8. Trafikarbete (personkm). Stockholmsriggningen, nuläge. Vardagsmedeldygn. Bil,förare Bil,passagerare Kollektivt Cykel Gång Totalt Arbete 12 939 850 849 307 6 477 344 476 706 297 082 21 040 290 Övrigt 5 763 184 2 007 091 1 156 602 120 517 234 113 9 281 505 Fritid 1 880 545 1 307 733 710 169 133 234 323 633 4 355 315 Besök 1 271 760 889 729 718 370 34 419 53 181 2 967 458 Skola 329 514 447 829 2 154 437 175 578 211 430 3 318 789 Tjänste 2 347 078 138 213 460 382 33 219 0 2 978 892 Totalt 24 531 940 5 639 900 11 677 310 973 672 1 119 439 43 942 250 Tabell B-9. Trafikarbete i nuläget. Basprognos 2016 jämfört med Basprognos 2015. Tabell B-10. Trafikarbete i nuläget. Basprognos 2016 jämfört med Stockholmsriggningen.