Vad tror du att det hände sen?

Henrik Hägglund, Christian Starck och Janne Wikström Vad tror du att det hände sen? Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren 1990 2004 SSKH Meddelanden 70 Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

SSKH Meddelanden SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Nr 70

Vad tror du att det hände sen? Utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet åren 1990 2004 Henrik Hägglund, Christian Starck och Janne Wikström Helsingfors 2007

Utgivare Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet PB 16 00014 Helsingfors universitet Telefon: (09) 1911 Telefax: (09) 191 28430 Ombrytning: Christina Klawér-Kauranen ISBN 978-952-10-3157-1 (hft.) ISBN 978-952-3159-5 (pdf) ISSN 1235-3892 Helsingfors 2007 Universitetstryckeriet

Innehåll Förord 1 Bakgrund 9 1.1Högskolepolitik i förändring 9 1.2 Utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan 10 1.3 Undersökningens disposition 12 2 Datamaterial 13 2.1 Multidimensionella tabeller från Statistikcentralen 13 2.2 Uppgifter från egna register 14 2.3 Tidigare undersökningar 14 3 Utexaminerade 1990 2004 17 3.1 Avgränsning av undersökningspopulationen 17 3.2 De utexaminerade 18 4 Regional fördelning 23 4.1 Rekryteringsområden 23 4.2 Regional fördelning år 2005 26 4.3 Tillbaka till födelseregionen 29 4.4 Vem stannar i Helsingforsregionen? 32 5 Fortsatta studier 35 5.1 Utexaminerade med högre högskoleexamen 35 5.2 Studier för högre högskoleexamen 38 5.3 Studerande och färdiga magistrar 39 6 Huvudsaklig verksamhet och yrke 43 6.1 Huvudsaklig verksamhet 43 6.2 Yrke 44 6.3 Socialt arbete 45 6.4 Statskunskap 50 6.5 Journalistik 53 6.6 Socialpsykologi 56 6.7 Sociologi 57 6.8 En jämförelse mellan olika huvudämnen och samtliga sysselsatta 58

7 Utexaminerade åren 2005 2007 61 8 Studietid 65 8.1 Några mått på studietid 65 8.2 Faktorer som påverkar studietiden 66 8.3 Studietid och arbete 68 8.4 Studietid och inskrivningsår 69 8.5 Gamylprojektet 72 8.6 En jämförelse med resultat från socionomundersökningen 1991 74 9 Slutord 75 Litteratur 77 Bilaga 79 Tabell 1: 18-åringar efter födelseregion och hemregion år 1990 Tabell 2: Utexaminerade 1990 2007 efter examensår, kön och huvudämne Tabell 3: Utexaminerade 1990 2007 efter kön och huvudämne (%) Tabell 4: Utexaminerade 1990 2007 efter huvudämne, examensår och födelseregion Tabell 5: Sysselsatta efter yrke och språk 31.12.2004 Sammandrag 93 Summary 95 Tiivistelmä 97

Förord Att känna till vilka öden och äventyr som utexaminerade fått uppleva efter avslutade studier är någonting som intresserar eller i alla fall borde intressera varje högskola. I det följande undersöks hur utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet placerat sig på arbetsmarknaden, vilken den regionala fördelningen bland de utexaminerade har varit och hur stor benägenheten är för fortsatta studier. Tyngdpunkten gäller examensåren 1990 2004 även om också tidigare och senare år i viss mån berörs. År 1984 anslöts Svenska social- och kommunalhögskolan till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Vid tiden för anslutningen gavs utbildningen vid tre studieriktningar: socialt arbete, offentlig förvaltning och journalistik. Samtliga personer som tillhört undersökningens målgrupp har inlett sina studier vid en tidpunkt då högskolan utgjorde en enhet inom universitetet. Närapå alla studerande har också inlett sina studier då den gamla indelningen i studieriktningar, som senare ersattes med studier efter huvudämnen, ännu var rådande. Undersökningen skiljer sig från de flesta tidigare utredningar genom att relevanta uppgifter beställts från Statistikcentralen. Inga uppgifter har således samlats in genom frågeformulär. Materialet är därför heltäckande. Vi ber att få tacka statistikchef Kaija Ruotsalainen och specialforskare Jari Nieminen på Statistikcentralen som sammanställt de mångdimensionella tabeller som ligger till grund för utredningen. Vi tackar också kolleger på högskolan för goda synpunkter och kommentarer. Speciellt tackar vi lektor Christina Korkman som har språkgranskat manuskriptet. Informatör Christina Klawér-Kauranen som ansvarat för att få publikationen i tryckfärdigt skick har som vanligt gjort ett utmärkt arbete. Helsingfors, 19.11.2007 Henrik Hägglund, Christian Starck, Janne Wikström

1 Bakgrund 1.1 Högskolepolitik i förändring Högskolepolitiken i Finland domineras i dag av stora förändringar eller åtminstone planer på stora förändringar. Med hänvisning till globalisering, demografisk utveckling och långsiktig ekonomisk bärkraft planeras omfattande strukturella förändringar inom högskoleväsendet. Dessa förändringar kan komma att innefatta allt från ökad autonomi och nya organisationsformer för universitet och yrkeshögskolor till samgångar mellan utbildningsenheter och nya samarbetsmodeller inom högskolesektorn. Också den svenskspråkiga högskoleutbildningen berörs av förändringarna och ett utredningsarbete pågår som bäst. År 2008 kommer en plan för utveckling av hela högskoleväsendet att godkännas. Planen kommer att beakta den svenskspråkiga utbildningens särskilda behov. En del av det strukturella utvecklingsarbetet har som mål att definiera utbildningsutbud, påvisa bristområden inom utbildningen och analysera och avskaffa eventuella överlappningar mellan olika enheter. Inom de olika utbildningsenheterna blir det därför allt viktigare att definiera centrala målsättningar, profileringar och styrkeområden. Det här medför också behov av internt utvecklingsarbete var och en måste utveckla utbildningen så, att den så väl som möjligt motsvarar samhällets olika behov. Det är därför av största betydelse att ha ett tillräckligt faktamaterial att basera utvecklingsarbetet på. Till det här hör bl.a. kännedom om de utbildade, hur de placerar sig, var de verkar, vilken typ av arbetsuppgifter de har osv. Endast med tillräcklig information om sådana fakta finns det förutsättningar att fatta riktiga beslut det må nu sedan gälla allmän högskolepolitik eller intern utveckling av utbildningen. En speciell dimension i Svenska social- och kommunalhögskolans verksamhet är högskolans regionala ansvar. För de svensk- och tvåspråkiga högskole- och universitetsenheterna utgör regionen inte bara närregionen, utan hela den svensk- och tvåspråkiga delen av landet. Svenska social- och kommunalhögskolan har tillsammans med universitetets statsvetenskapliga fakultet det nationella ansvaret för utbildningen av svenskspråkiga socialarbetare. Högskolan är också den enda svenskspråkiga enhet vid vilken journalistik kan läsas som huvudämne. Ämnet socialpsykologi finns inte heller på svenska på annat håll än vid högskolan och statsvetenskapliga fakulteten. 9

Också de övriga ämnena vid högskolan har sina specifika inriktningar. För att kunna bedöma hur väl högskolan lyckas i sitt uppdrag, är det viktigt att följa upp hur de utbildade placerar sig på arbetsmarknaden, såväl regionalt som yrkesmässigt. Eftersom högskolan tar och måste ta sitt regionala, finlandssvenska ansvar på allvar är det nödvändigt att ha ett tillräckligt faktamaterial om hur detta ansvar realiserats. Alla universitet och yrkeshögskolor satsar i dag allt mer på olika åtgärder för att förstärka rekryteringen av nya studerande. Utbudet av utbildningsplatser i vårt land är rätt stort och den internationella utbildningsmarknaden börjar utgöra ett attraktivt alternativ för många unga. I den situationen framstår det som allt viktigare att kunna visa upp en realistisk bild av utbildningen och dess resultat. De potentiella sökandena till högre utbildning har också rätt att få en riktig och på fakta baserad bild av utbildningen, dess mål och dess resultat. 1.2 Utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan Svenska social- och kommunalhögskolans föregångare, Svenska Medborgarhögskolan, grundades år 1943 i Helsingfors. Högskolan hade i början som uppgift att utbilda socialvårdare och kommunala tjänstemän för de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland. Utbildningen omfattade följaktligen två linjer: vårdlinjen och förvaltningslinjen. Examen fick rätt snabbt benämningen socionomexamen. Under 1960-talet tillkom två utbildningsområden: bibliotekskunskap och journalistik. Bibliotekarieutbildningen verkade vid högskolan under åren 1962 82, varefter den flyttades till Åbo Akademi. Den egentliga journalistutbildningen började år 1966 efter några år av journalistik som en tilläggsutbildning för högskolans övriga studieriktningar. År 1984 anslöts Svenska social- och kommunalhögskolan till Helsingfors universitet som en fristående, svenskspråkig enhet. Utbildning gavs då vid tre studieriktningar: socialt arbete, offentlig förvaltning och journalistik. Inom studieriktningarna för socialt arbete och offentlig förvaltning kunde de studerande välja flera huvudämnen, medan huvudämnet vid studieriktningen för journalistik alltid varit just journalistik. År 1998 ändrades de tre studieriktningarna till studielinjer. Samtidigt fick den tidigare studieriktningen för offentlig förvaltning ett nytt namn, studielinjen för organisa- 10

tion och samhälle. Ämnet offentlig ekonomi, som tidigare utgjort ett av huvudämnena vid studieriktningen för offentlig förvaltning, sammanslogs då med ämnet statskunskap med förvaltning. Ämnet sociologi, som tidigare hört till studieriktningen för socialt arbete, hänfördes samtidigt till den nya OS-linjen. Under 2000-talet har en ämnesdifferentiering ägt rum inom högskolan. Från 1.1.2004 trädde en ny organisationsmodell i kraft. Då upplöstes linjerna och ersattes med självständiga ämnen. Linjen för organisation och samhälle delades upp mellan ämnena statskunskap med förvaltning, sociologi och rättsvetenskap. De två förstnämnda ämnena har sedan 2002 antagit studerande direkt till huvudämnet, medan rättsvetenskap kan väljas som huvudämne senare under studierna oberoende av ursprungligt huvudämne. Den tidigare linjen för socialt arbete har ersatts med utbildningen i socialt arbete och ämnet socialpsykologi och psykologi. Direktantagning till socialpsykologi infördes 2004. Enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) krävs det magisterexamen med socialt arbete som huvudämne eller grund- och ämnesstudier samt fördjupade studier i socialt arbete för behörighet som socialarbetare. I praktiken betyder det att studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan med socialarbetaryrket i sikte väljer huvudämnet socialt arbete och avlägger kandidatexamen vid högskolan och magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Det här är den enda svenskspråkiga behörighetsgivande utbildningen i socialt arbete i Finland. Fram till år 2000 avlades vid högskolan socionomexamen, som var en lägre högskoleexamen. Från och med 1.8.2000 ändrades examens namn till politices kandidatexamen. I dag ges politices kandidatexamen i sex huvudämnen: socialt arbete, journalistik, socialpsykologi och psykologi, sociologi, statskunskap med förvaltning och rättsvetenskap. Den som avlagt kandidatexamen vid högskolan har rätt att utan särskilt inträdesförhör fortsätta sina studier för en magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. 11

1.3 Undersökningens disposition Kapitel 2 behandlar det datamaterial som ligger till grund för undersökningen. I kapitel 3 redogörs för hur målgruppen, d.v.s. de utexaminerade 1990 2004, fördelat sig efter examensår, huvudämne och några andra egenskaper. Kapitel 4 behandlar regionala aspekter. En central frågeställning är hur stor andel av dem som kommit från andra orter till Helsingfors för att studera senare återvänt till sina hemtrakter. I kapitel 5 granskas andelen utexaminerade som fortsatt att studera vid universitet för en magisterexamen och de faktorer som verkar ha ett samband med en examen på högre högskolenivå. Yrkesstrukturen bland de utexaminerade granskas utförligt i kapitel 6. Kapitel 7 koncentrerar sig på de personer som fått sin examen under perioden 2005 2007. Studietiden, här definierad som tiden mellan examensår och inskrivningsår vid Svenska social- och kommunalhögskolan, granskas i kapitel 8. Det sista kapitlet 9 innehåller en sammanfattning av undersökningens resultat. Ett antal tabeller kring undersökningens huvudtema finns också med som bilaga. 12

2 Datamaterial Största delen av uppgifterna i undersökningen grundar sig på specialgjorda tabeller som beställts från Statistikcentralen. Undersökningspopulationen kunde avgränsas med hjälp av personbeteckningar från Helsingfors universitets studeranderegister. Några kompletterande uppgifter har erhållits från andra källor. 2.1 Multidimensionella tabeller från Statistikcentralen Datasekretessen hindrar Statistikcentralen från att ge ut material där enskilda individer kan identifieras. Det var därför inte möjligt att från Statistikcentralen erhålla ett individbaserat totalmaterial, inte ens ett sådant där identifieringsuppgifter har avlägsnats. Däremot var det möjligt att erhålla ett flertal tabeller om den aktuella målgruppen. Undersökningens grundar sig till stora delar på tre multidimensionella tabeller som beställts från Statistikcentralen. Tabellerna levererades i PC-axis-filer 1, ett format som visade sig vara synnerligen användbart. Tabellerna var följande: (1) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * födelseregion * bostadsregion. (2) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * bostadsregion * yrke. (3) Huvudämne * examensår (grupperat) * kön * inskriven vid universitet (ja/nej) * examen på minst högre högskolenivå (ja/nej) * år för högsta examen (grupperad). PC-axis-tabellerna är uppgjorda så att det enkelt går att ur den ursprungliga stora tabellen välja de variabler och variabelvärden som är av intresse och därefter själv bygga upp en tabell av behändigare och mera överskådligt format. I vissa fall förädlades tabelluppgifterna ytterligare med hjälp av programmen Excel och SPSS. 1 PC-axis är en produkt som är utvecklad inom Statistiska Centralbyrån i Sverige och som gratis kan laddas ned från nätet. Se http://www.pc-axis.scb.se/ 13

Den största fördelen med Statistikcentralens uppgifter är att de är heltäckande. Den osäkerhet som bortfallet i de flesta frågeundersökningar för med sig är därför eliminerad. De flesta uppgifterna torde också vara av hög kvalitet. Uppgifterna om t.ex. födelse- och hemkommun är tagna ur det centrala befolkningsregistret och därför sanna de jure. Samma gäller t.ex. uppgiften om arbetslöshet som tagits ur arbetsministeriets register. Statistikcentralens egna kvalitetsundersökningar 2 visar att uppgifterna i regel också gäller de facto. Andelen personer som är bosatta utanför registreringsorten är t.ex. mycket liten. Uppgifterna om examen på minst högre högskolenivå är tagna ur Statistikcentralens examensregister, vilket torde vara av mycket hög kvalitet. Förutom PC-axis-tabellerna beställdes också några andra tabeller om bl.a. yrkesfördelningen efter språk och utbildningsnivån inom olika yrkesgrupper. De aktuellaste uppgifterna som stod till buds var från åren 2004 och 2005. 2.2 Uppgifter från egna register Uppgifterna om huvudämne och år för examen grundar sig på universitetets studeranderegister. I undersökningen har också uppgifter om när studierna påbörjades i viss mån utnyttjats. Även dessa uppgifter grundar sig på universitetets datakällor. 2.3 Tidigare undersökningar Det här är den fjärde gången som de utexaminerades senare förehavanden undersöks vid högskolan. Förutom de fyra egentliga undersökningarna har några mindre kartläggningar med anknytning till det nu aktuella temat gjorts. Guy Bäckman (1975) undersökte genom en postenkät fortsatta studier och placering på arbetsmarknaden för personer som åren 1966 1972 fått sin examen från högskolans vårdlinje. Materialet bestod av 127 personer (svarsprocenten 71 %). Gunvor Brettschneider gjorde år 1975 en undersökning som berörde samtliga 470 so- 2 Se t.ex. Jorma Heimonen: Vuoden 1990 väestölaskennan luotettavuus. Statistikcentralen, Folkräkningen 1990, del 9 (1994). 14

cionomer som utexaminerats från högskolan under perioden 1965 1975. Då svarsprocenten var 80 % kom undersökningen att omfatta totalt 377 socionomer. Resultaten sammanställdes senare till en rapport av Jan Sundberg och Kerstin Sand (Sundberg och Sand 1975). Tanja Granberg och Susanne Lehtinen utarbetade år 1991 ett frågeformulär med sammanlagt 37 frågor kring social bakgrund, studier och arbetskarriär för socionomer som fått sin examen mellan åren 1972 och 1990. Undersökningen resulterade i ett examensarbete (Granberg och Lehtinen 1993), i vilket de socionomer som studerat vid linjen för socialt arbete granskas närmare. Undersökningens frågeformulär sändes till sammanlagt 776 utexaminerade socionomer. Sammanlagt 572 formulär returnerades vilket ger en svarsprocent på 74 %. I föreliggande rapport ingår några jämförelser mellan den nu aktuella undersökningen och undersökningen från år 1991. Eftersom materialet från undersökningen fortfarande är tillgängligt i elektronisk form har några nya jämförelseuppgifter från år 1991 tagits fram. 15

3 Utexaminerade åren 1990 2004 De första utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan dåvarande Svenska Medborgarhögskolan fick sina betyg i mitten av 1940-talet. Sammanlagt torde omkring 2 700 personer ha utexaminerats från högskolan fram till hösten 2007. Ett försiktigt antagande är att omkring 75 % eller ca 2 000 personer fortfarande är yrkesaktiva. Under perioden 1990 september 2007 har sammanlagt 965 personer utexaminerats från högskolan. Undersökningens egentliga målgrupp, d.v.s. utexaminerade 1990 2004 uppgick till 813. 3.1 Avgränsning av undersökningspopulationen Att undersökningen nu koncentrerar sig på studerande som fått sin examen mellan åren 1990 och 2004 beror främst på praktiska skäl. Det var helt enkelt lätt att ur universitetets datasystem få fram personnummer för utexaminerade från år 1990 framåt. Att ytterligare gå bakåt i tiden skulle ha krävt en del extra arbete, samtidigt som gruppen utexaminerade då skulle bli mer heterogen. Tidsperioden mellan examen och observation varierar nu mellan 1 15 år, vilket ur många synvinklar kan anses lämpligt. Knappast någon av målgruppen hade vid observationstidpunkten uppnått pensionsåldern. De flesta utexaminerade har också haft tid att finna sin plats i arbetslivet, avlägga ytterligare examina och välja en mer eller mindre fast bostadsregion. Då datamaterialet beställdes var Statistikcentralens färskaste uppgifter om bostadsort, huvudsaklig verksamhet och examina från år 2005. Yrkesuppgiften gällde situationen 31.12.2004. Det var därför naturligt att främst koncentrera sig på dem som fått sin examen senast år 2004. I samband med de mer detaljerade analyserna nämns den exakta observationstidpunkten för de olika uppgifterna samt vilken population som närmare studerats. Då det gällt uppgifter om bl.a. födelseregion har det t.ex. inte funnits anledning att utelämna utexaminerade från de allra senaste åren. 17

3.2 De utexaminerade Antalet utexaminerade 1990 2004 uppgår till 813. Fördelningen efter huvudämne, examensår och kön framgår av tabell 1. Tabell 1: Utexaminerade 1990 2004 efter examensår, kön och huvudämne Examensår, kön Totalt Antal Huvudämne Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi Hela perioden Båda könen 813 352 241 141 46 33 Man 137 23 75 33 2 4 Kvinna 676 329 166 108 44 29 1990 1994 Båda könen 236 124 70 42 - - Man 48 11 27 10 - - Kvinna 188 113 43 32 - - 1995 1999 Båda könen 264 148 79 37 - - Man 45 9 26 10 - - Kvinna 219 139 53 27 - - 2000 2004 Båda könen 313 80 92 62 46 33 Man 44 3 22 13 2 4 Kvinna 269 77 70 49 44 29 Merparten av de personer som under perioden 1990 1999 hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden 1990 99 hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. För en motsvarande tabell med samtliga utexaminerade 1990 2007, se tabellbilaga 2. Av de utexaminerade hade 43 % (352 av 813) haft socialt arbete som huvudämne. Därefter följer statskunskap (30 %) och journalistik (17 %). Socialpsykologi och sociologi finns som självständiga huvudämnen först för dem som utexaminerats på 2000-talet. Före det ingick dessa ämnen antingen i en examen från studielinjen för socialt arbete eller i en examen från studielinjen för organisation och samhälle. 18

Andelen kvinnor är hög 83 %. Andelen har varit högst inom socialpsykologi (96 %) och lägst inom statskunskap (69 %). Under den nu aktuella tidsperioden har könsfördelningen inte nämnvärt förändrats, andelen kvinnor har hållit sig kring något över 80 %. Tabell 2: Utexaminerade 1990 2004 efter kön (%) och huvudämne Examensår, kön Totalt Procent Huvudämne Socialt arbete Statskunskap Journalistik Socialpsykologi Sociologi Hela perioden Båda könen 100 100 100 100 100 100 Man 17 7 31 23 4 12 Kvinna 83 93 69 77 96 88 1990 1994 Båda könen 100 100 100 100 Man 20 9 39 24 - - Kvinna 80 91 61 76 - - 1995 1999 Båda könen 100 100 100 100 Man 17 6 33 27 - - Kvinna 83 94 67 73 - - 2000 2004 Båda könen 100 100 100 100 100 100 Man 14 4 24 21 4 12 Kvinna 86 96 76 79 96 88 Merparten av de personer som under perioden 1990 1999 hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden 1990 99 hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. En motsvarande tabell med samtliga utexaminerade 1990 2007 ingår som tabellbilaga 3. Samtliga 352 personer som valt socialt arbete som sitt huvudämne är formellt behöriga socialarbetare. Bland de utexaminerade 1990 2004 ingick ytterligare 38 personer som genom sin ämneskombination fått socialarbetarbehörighet. Flertalet hade här socialpsykologi som huvudämne. Studietiden för de utexaminerade 1990 2004 var i medeltal fem år, medianstudieti- 19

den omkring fyra år. Av den nu aktuella gruppen hade ett fyrtiotal inlett sina studier redan år 1984. En ungefär lika stor grupp hade börjat studera först på 2000-talet. Medelåldern vid examinationstidpunkten var omkring 27 år. De flesta uppgifter om de utexaminerades fortsatta karriär är från år 2005. Medelåldern för de utexaminerade 1990 2004 var vid denna tidpunkt omkring 35 år. Männens medelålder var något högre än kvinnornas. Tabell 3: Utexaminerade 1990 2004 efter medelåldern vid examinationsåret och medelåldern år 2005 enligt huvudämne och kön Huvudämne Medelålder Alla utexaminerade Man Kvinna Examensåret 2005 Examensåret 2005 Examensåret 2005 Alla ämnen 27,1 34,7 27,4 35,8 27,0 34,5 Socialt arbete 27,9 36,7 28,5 38,3 27,8 36,5 Statskunskap 26,6 34,2 26,9 35,5 26,4 33,5 Journalistik 26,5 34,0 27,8 35,6 26,2 33,4 Socialpsykologi 25,7 28,5 28,5 32,5 25,5 28,3 Sociologi 26,5 29,2 27,3 29,8 26,3 29,1 I det följande har de utexaminerades språkliga bakgrund, hemspråk eller arbetsspråk inte närmare undersökts. Nämnas kan att andelen studerande med en finskspråkig skolbakgrund brukat röra sig kring 10 %. Personer med finskspråkig skolutbildning måste klara av ett språkprov i svenska för att kunna delta i det egentliga inträdesförhöret. Fram till 1984 kunde de som antagits för studier vid högskolan besvara tentamensfrågor och avfatta skriftliga arbeten på finska. Från och med hösten 1984 är svenska uteslutande studie- och examensspråk vid högskolan. I en frågeundersökning från år 1991 fördelade sig utexaminerade åren 1985 1990 enligt hem- och arbetsspråk enligt tabellen nedan. Språkfördelningen för den nu aktuella gruppen torde inte märkbart skilja sig från dessa siffror. 20

Tabell 4: Nuvarande hemspråk och arbetsspråk bland utexaminerade 1985 1990 Språkbruk Hemspråk % Arbetsspråk % Endast svenska 56 9 Mest svenska men också finska 10 30 Lika mycket svenska och finska 14 16 Mest finska men också svenska 11 35 Endast finska 10 10 Totalt 100 100 Antal 178 159 P.g.a. bortfall motsvarar inte stickprovet det totala antalet utexaminerade. Språkfördelningen för arbetsspråket har räknats utgående från antalet sysselsatta. 21

4 Regional fördelning 4.1 Rekryteringsområden Högskolan har först på senare tid börjat föra statistik över den regionala fördelningen bland dem som ansökt om och mottagit en studieplats. Lättillgängliga uppgifter finns från och med år 2002. Omkring hälften av dem som sökt om studieplats var bosatta i Helsingforsregionen. Bland dem som mottagit studieplats var andelen större närmare två tredjedelar kom från nämnda region. Tabell 5: Ansökningar och mottagna studieplatser 2002 2007 efter hemregion Hemregion Ansökningar Mottagit studieplats Antal % Antal % Helsingforsregionen 878 51 363 63 Övriga Nyland 411 24 101 17 Åboland och Åland 70 4 16 3 Österbotten 282 16 73 13 Övriga Finland 47 3 16 3 Utlandet 30 2 11 2 Totalt 1 718 100 580 100 Tabellen grundar sig på högskolans interna statistik. Hemregionen är bestämd utgående från var ifrågavarande person bodde vid tiden för ansökan. Omkring hälften (51 %) av alla ansökningar kom från personer bosatta inom Helsingforsregionen. Det är inte alldeles lätt att säga varför andelen personer från Helsingforsregionen är större bland dem som blivit antagna och tagit emot sin studieplats (63 %). En orsak kan vara att de som söker till högskolan från andra regioner också söker till utbildningar närmare hemorten och sedan väljer att ta emot en studieplats på den utbildningsort som är närmare. 23

De olika regionerna har avgränsats på följande sätt: 3 - Helsingforsregionen (Helsingfors, Vanda Esbo, Grankulla, totalt 4 kommuner) - Övriga Nyland (landskapen Nyland och Östra Nyland, som sträcker sig från Hangö i väster till Strömfors i öster, totalt 30 kommuner) - Åboland och Åland (Egentliga Finland, 56 kommuner och Åland, 16 kommuner) - Österbotten (landskapet Österbotten, totalt 18 kommuner, från Kristinestad i söder till Karleby i norr) - Övriga Finland (totalt 328 kommuner) - Utlandet. Okänd Indelningen följer en vanlig uppdelning av landets svenskspråkiga områden. Helsingforsregionen, övriga Nyland och Åboland är tvåspråkiga områden med finskspråkig majoritet, medan landskapet Österbotten är tvåspråkigt med svenskspråkig majoritet. Övriga Finland är finskspråkigt, medan Åland är enspråkigt svenskt. Uppgiften om födelseregion torde vara mycket tillförlitlig. Men födelseregionen behöver inte alltid vara liktydig med den region där man vuxit upp och gått i skola. Vi kan emellertid anta att undantagen är relativt få. Siffror från Statistikcentralen visar att det stora flertalet av samtliga 18-åringar år 1990 fortfarande bodde inom sin födelseregion (landskap) 4. I det följande granskas födelseregionen för dem som slutfört sina studier vid högskolan. 3 Antalet kommuner är här räknade utgående från situationen 31.12.2005. Kommunantalet har minskat med 17 sedan år 2005. 4 Se tabellbilaga 1. 24

Tabell 6: Utexaminerade 1990 2004 efter huvudämne, examensår och födelseregion Huvudämne, examensår Födelseregion Totalt Antal % Övriga Nyland Åboland och Åland Helsingforsregionen Österbotten Övriga Finland Utlandet Alla ämnen Hela perioden 813 100 42 21 7 13 8 9 1990 1994 236 100 35 24 8 13 10 10 1995 1999 264 100 41 20 5 11 10 12 2000 2004 313 100 47 19 7 14 6 7 Socialt arbete Hela perioden 352 100 37 22 6 16 11 7 1990 1994 124 100 28 23 8 19 14 8 1995 1999 148 100 43 20 6 11 11 9 2000 2004 80 100 39 26 4 21 8 3 Statskunskap Hela perioden 241 100 42 26 6 5 8 12 1990 1994 70 100 46 29 9 1 6 10 1995 1999 79 100 33 29 3 10 9 16 2000 2004 92 100 48 22 7 3 10 11 Journalistik Hela perioden 141 100 45 13 9 17 6 10 1990 1994 42 100 38 17 5 17 7 17 1995 1999 37 100 51 5 8 14 11 11 2000 2004 62 100 45 16 13 19 2 5 Socialpsykologi Hela perioden 46 100 52 11 7 17 4 9 2000 2004 46 100 52 11 7 17 4 9 Sociologi Hela perioden 33 100 61 15 6 9 0 9 2000 2004 33 100 61 15 6 9 0 9 Merparten av de personer som under perioden 1990 1999 hade sociologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för organisation och samhälle (studieriktningen för offentlig förvaltning) och har här hänförts till statskunskap. Till statskunskapen har här också räknats offentlig ekonomi och rättsvetenskap (3 personer). De personer som under perioden 1990 99 hade socialpsykologi som huvudämne utexaminerades från studielinjen för socialt arbete och har här hänförts till socialt arbete. De flesta utexaminerade var födda inom Helsingforsregionen (42 %). Andelen från övriga Nyland var 21 %. Andelen utexaminerade födda i Helsingforsregionen verkar 25

ha ökat under hela den nu granskade tidsperioden. Bland journalisterna har andelen hållit sig relativt konstant kring något över 40 %. Också om den regionala fördelningen något skiljer sig från ämne till ämne är olikheterna inte särskilt dramatiska. Av de utexaminerade var 9 % födda i utlandet. Högskolan har redan länge riktat en del av sina rekryteringsåtgärder till de övriga nordiska länderna, främst Sverige. Merparten av de utländska studerandena kommer också från Sverige. Eftersom högskolan erbjuder examensinriktade studier endast på svenska, är det naturligt att just studenter från Sverige kan välja högskolan som studieplats. Nämnas kan att högskolan nog har ett brett utbud av kurser på engelska, vilket gör det möjligt för utomnordiska utbytesstuderande att vistas upp till ett år vid högskolan. Eftersom dessa inte avlägger examen vid högskolan finns de inte heller med i undersökningen. 4.2 Regional fördelning år 2005 Den regionala fördelningen bland utexaminerade 1990 2004 är framställd i Figur 1. Koncentrationen till Helsingforsregionen är tydlig i själva verket tydligare än vad kartan kanske visar. Av samtliga utexaminerade 1990 2004 bodde 486 personer eller 60 % i Helsingfors, Esbo, Vanda eller Grankulla i slutet av år 2005. Inom övriga Nyland bodde 22 %, vilket ger en total andel för de nyländska lanskapen på hela 82 %. Av kartan framgår också en koncentration till de traditionella svenskbygderna. 26