Att vara kyrka i ett mångreligiöst samhälle och samtidigt vara församling med förhållandevis få kyrkotillhöriga Kristina Hellqvist Handläggare för flykting- och integrationsfrågor Svenska kyrkan
Ett mångkulturellt samhälle 1950 var färre än tre procent av invånarna i Sverige födda utomlands Två kyrkor i gamla stan vittnar om ett land som längre varit flerspråkigt Fem officiella minoritetsspråk i Sverige Istället för mångkulturell interkulturell blandkulturell överlappande identiteter Idag är 12 % födda utomlands, 20 % har utländsk bakgrund
Ett förändrat religiöst landskap i och med invandring Katolska kyrkan (cirka 100 000) Ortodoxa kyrkor Invandrade frikyrkor t.ex. kongolesiska eller vietnamesiska Vi har idag cirka 100 000 praktiserande muslimer och även mindre grupper av judar, sikher, buddhister och hinduer i Sverige. Ett interreligiöst råd har bildats på nationell nivå efter initiativ från Svenska kyrkans ärkebiskop. På några platser i landet, t.ex. i Göteborg och i Linköping, finns det också lokala interreligiösa råd.
Vad är det att vara folkkyrka? att stå i dialog med människorna, vare sig de står innanför eller utanför kyrkans väggar att omsluta, upprätta och betjäna alla dem som bor (eller vistas) på församlingens område att i all sin ofullkomlighet utgöra förkroppsligandet av evangeliet i ett visst land, en viss kultur och ett visst samhälle
Vad innebär det att förkroppsliga evangeliet i ett land med ett demokratiskt statsskick där många kulturer, mer eller mindre religiöst präglade, finns sida vid sida, går i dialog med och påverkar varandra? Det kan inte handla om att identifiera sig med en av dessa kulturer som om endast den kunde förkroppsliga evangeliet. Helene Egnell, Centrum för religionsdialog
Segregation eller integration i relation till de andra? I segregationen är uppdelandet och särskiljandet mellan människor betonat - kyrkans uppgift blir att bygga broar till andra samfund och grupper, medan integration mer suddar ut det som skiljer och ser som kyrkans uppgift att inkludera och tillsammans skapa något nytt. Studie i Luleå stift kring församlingars flyktingarbete
Kanske behöver vi både samverka, gå i dialog, och välkomna, rekrytera Hur vill ni arbeta? Har ni formulerat er kring detta i er församlingsinstruktion?
Fyra utmaningar till Svenska kyrkan Identitet Makt Delaktighet Gränsöverskridande
1. Identitet Den kyrka som vi vill ha är en kyrka som grundar sin tillhörighet på den fria viljan och inte på etnicitet eller ras eller medborgarskap. Jag var präst i Svenska kyrkan innan jag blev svensk medborgare. Daniel Calero, stiftsadjunkt i Stockholm
Vilka är vi i Svenska kyrkan? En röd flagga borde höjas varje gång någon säger vi i Svenska kyrkan. Det handlar om att inte skriva in andra i våra egna definitioner. Martin Modéus
2. Makt Det är viktigt att ta itu med maktfrågor i Svenska kyrkan. Det ligger ett demokratiskt underskott i att mycket få utlandsfödda och andra generationens svennar finns bland förtroendevalda och att de dessutom ofta saknar rösträtt i kyrkovalen då de inte är medlemmar - men utgör en betydande del av många församlingars kärna. Deltagare på symposiet
Demokratiskt och ekonomiskt dilemma? Många av de icke kyrkotillhöriga som bor i församlingens område önskar omslutas, upprättas och betjänas av kyrkan, utan att för den skull ge upp sin egen trostillhörighet. Dubbelt medlemskap inte okomplicerat! Omfördelningsnyckel utifrån ohälsotal (Göteborg), externa medel Samverka med andra kyrkor Också välkomna nya medlemmar! Eller andra sätt människor kan bidra Är en fattigare kyrka mer trovärdig? Är det enklare att leva evangelium när man inte är den ekonomiskt starka och stora aktören?
3. Delaktighet Det handlar om vad jag kan ge och inte om vad jag kan få. Delaktighet handlar om att se att alla har något att ge. Deltagare på symposiet
Vi behöver förstå att vi är beroende av varandra Jesus möte med den samariska kvinnan vid Sykars brunn Svaret på frågan Vem är min nästa är egentligen den andre, den främmande, som jag ska förvänta mig hjälp av. (Helene Egnell) Människor är inte konsumenter i kyrkans värld. De är subjekt som kan och bör ges tilltron att också ta ansvar för sin församling. (Magnus Roos, tidigare kyrkoherde i Rosengård i Malmö)
I vår församling finns ingen mångfald Om den synliga gemenskapen är helvit eller utan barn eller utan män så är inte svaret att rikta arbetet mot nya grupper utan att rikta det inåt och arbeta med våra attityder. Vi måste bereda plats och synliggöra vår olikhet. Vår olikhet är så radikal att vi inte bara är olika från varandra utan också från oss själva. Martin Modéus
4. Gränsöverskridande Vi kan inte tala om Gud utan att tala om Jesus. Betyder det att Jesus är det som skiljer oss från alla andra som tror på ett annat sätt, och var det Guds mening att vi skulle använda Jesus som skydd mot alla de andra? Det är en grundfråga. Ibland kan man i NT få infallet att Gud tänkt det precis tvärt om, att Jesus skulle bryta de här religiösa barriärerna, att vi i Jesus skulle kunna känna igen något som är gränsöverskridande. KG Hammar, ärkebiskop emeritus
Min övertygelse är att vi kristna hör ihop med alla människor. Vi döps inte för att bli annorlunda än alla andra människor. Vi döps inte för att isolera oss i fina rum, fria från synd och smuts. Vi döps till den heliga samhörigheten. När människan möter Jesus Kristus möter hon inte en främmande gestalt utan den sanna människan, den människa som solidariserat sig med allt mänskligt och blivit en av oss. Martin Lind, biskop i Linköping, i antologin Där främlingskapet bryts kan en ny värld börja
Här ligger en utmaning mot särskiljandet. Denna utmaning riktar sig inte bara mot försöken att utmåla den kristna tron som något alldeles annorlunda än alla andra religioner och tankesystem. Denna utmaning riktar sig mot alla försök att stänga in den kristna tron i särskilda rum, antingen fromma rum med särskilda andliga förtecken eller rum med nationella förtecken där endast människor med särskilda språkkunskaper eller kulturella traditioner hälsas välkomna. Svenska kyrkan lever här farligt. Av och till märks tendenser där de nationella särdragen förstoras och blir till unika kännetecken. Det är då på nytt nödvändigt att erinra om Kristi Kyrkas självförståelse av att vara vänner och lärjungar till den sanna människan. Jesus Kristus kan aldrig låsas in i ett rum, hur fromt eller nationellt det än må vara. Jesus Kristus spränger alla låsta rum och lever endast i den fria öppenhet där alla folk, alla språk, alla kulturer, alla människor får rum. Martin Lind, biskop i Linköping, i antologin Där främlingskapet bryts kan en ny värld börja
Projekt Människovärde Svenska kyrkan, Svenska Kyrkans Unga och Sensus studieförbund driver projektet 2009-2012 21 mars 2010 lanserades antologin Där främlingskapet bryts kan en ny värld börja (Arcus förlag) Sensus har gjort ett församlingsrelaterat pedagogiskt material till antologin Nu söker vi pengar till Ambassadörsutbildningar för unga Samtal i det offentliga rummet
Främlingens blick kan vara en kunskapskälla den ser det de tillhöriga blivit hemmablinda inför. Ylva Eggehorn, i antologin Där främlingskapet bryts kan en ny värld börja
På väg till Emmaus Det finns ett välsignelselöfte i att välkomna främlingen. Detta blir tydligt i texten om mötet med främlingen under Emmausvandringen som visade sig vara ett möte med den uppståndne (Lukas 24:13-35). I Emmausberättelsen gömmer sig en annan nyckel till mötet med främlingen. Det är först när vi bryter brödet tillsammans som vi känner igen Gud i främlingen. Det är först när vi sätter oss ner och äter tillsammans som vi kan se det gudomliga hos vår nästa också den som vi först kanske tyckte var svår att känna igen oss i, svår att tycka om.
Gå vidare www.svenskakyrkan.se/migration internwww.svenskakyrkan.se/migration Här finns bl.a. vägledningsdokument, det ekumeniska dokumentet Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna, asylrapporter, uttalanden, egna sidor för Projekt Människovärde m.m. Prenumerera på nyhetsbrevet Aktuellt om migration genom att skicka e-post till kristina.hellqvist@svenskakyrkan.se