Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 15 december 2015 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2016 att gälla från och med den 1 januari 2016. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den 16 december 2014.
1(9) Innehåll 1 Om placeringspolicyn... 2 2 Ansvarsfördelning mellan styrelsen och Kammarkollegiet... 2 3 Avkastningsmål... 3 3.1 Långsiktigt mål för den reala avkastningen... 3 3.2 Mål för Kammarkollegiets aktiva förvaltning... 4 4 Tillåtna placeringar och återköpstransaktioner... 4 4.1 Tillåtna placeringar... 4 4.2 Återköpstransaktioner... 4 5 Normportfölj... 5 6 Aktiv förvaltning... 5 7 Jämförelseindex... 6 8 Finansiella risker... 7 8.1 Ränterisk i fondens placeringar... 7 8.2 Kreditrisk... 7 8.2.1 Motpartsrisk... 7 8.2.2 Emittentrisk... 8 8.3 Likviditetsrisk och likviditetsplanering... 8 8.4 Administrativa risker... 9 9 Rapportering och uppföljning... 9
2(9) 1 Om placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att ange regler för hur Kärnavfallsfondens kapital får placeras, hur ansvaret för placeringsbesluten ska fördelas, hur olika risker ska mätas och begränsas samt hur placeringsverksamheten ska rapporteras och följas upp. Placeringspolicyn fastställs av styrelsen. Dokumentet ska årligen revideras och ingå som en del av den årliga verksamhetsplanen. Därvid bör särskilt de olika riskbegränsningarna genom limiter övervägas. Vid behov kan styrelsen under löpande år besluta om förändringar i eller tillfälliga avsteg från placeringspolicyn. En mer genomgripande översyn av placeringspolicyn bör göras med intervall på 3-5 år och då grundas på en utvärdering av verksamheten med kapitalförvaltning. Därvid bör särskilt normportföljens sammansättning övervägas. 2 Ansvarsfördelning mellan styrelsen och Kammarkollegiet Styrelsen beslutar genom denna placeringspolicy i följande frågor: Avkastningsmål för förvaltningen. Normportfölj som anger den långsiktiga fördelningen av placeringar med nominell respektive real avkastning. Ramar för den aktiva förvaltningen i form av - tillåtna intervall för avvikelser från normportföljens andelar för placeringar med nominell respektive real avkastning, - limiter för å ena sidan placeringar på konto i Riksgäldskontoret eller placeringar i skuldförbindelser utfärdade av staten och å andra sidan skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1233) om utgivning av säkerställda obligationer, samt - limiter för duration i placeringarna. Jämförelseindex. Principer för hantering av risker i placeringsverksamheten och begränsningar av riskerna, s.k. limiter. Principer för rapportering och uppföljning av fondens avkastning och risk. Kammarkollegiet beslutar i följande frågor:
3(9) Fördelning mellan placeringar med nominell respektive real avkastning inom de ramar för den aktiva förvaltningen som styrelsen beslutar om i denna placeringspolicy eller i särskilda styrelsebeslut. Fördelning mellan å ena sidan kontoplaceringar i Riksgäldskontoret eller skuldförbindelse utfärdade av staten och å andra sidan skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1233) om utgivning av säkerställda obligationer inom de ramar som styrelsen beslutar om i denna placeringspolicy eller i särskilda styrelsebeslut. Placeringar i form av statspapper 1 eller på konto i Riksgäldskontoret. Duration i placeringarna inom de ramar som styrelsen beslutar om i denna placeringspolicy. Genomförande av köp och försäljning av värdepapper samt kontoplaceringar. Återköpstransaktioner (repor) med värdepapper inom de ramar som styrelsen beslutar om i denna placeringspolicy eller i särskilda styrelsebeslut. 3 Avkastningsmål 3.1 Långsiktigt mål för den reala avkastningen Målet är att med beaktande av de begränsningar som statsmakterna beslutat om för placeringsverksamheten uppnå högsta möjliga reala avkastning på det förvaltade kapitalet. Med real avkastning avses den nominella avkastningen minskad med inflationen, mätt som konsumentprisindextalets procentuella förändring under mätperioden. 1 Nominella och reala statsobligationer samt statsskuldväxlar.
4(9) 3.2 Mål för Kammarkollegiets aktiva förvaltning Målet är att fondens nominella avkastning över en femårsperiod överträffar jämförelseindex med i genomsnitt minst 0,5 procentenheter per år. 4 Tillåtna placeringar och återköpstransaktioner 4.1 Tillåtna placeringar Placeringar får ske i nominella och reala obligationer som är utgivna av staten, statsskuldväxlar och på avistakonto i Riksgäldskontoret, samt skuldförbindelser som är utgivna enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Om det vid ett visst tillfälle bedöms ekonomiskt fördelaktigt kan placeringar i statsskuldväxlar ersättas med placeringar på konton i Riksgäldskontoret med räntebindningstid som är högst ett år. 4.2 Återköpstransaktioner 2 Kärnavfallsfonden får delta i repomarknaden för att förbättra avkastningen. Därvid gäller följande. Det är tillåtet att genom återköpstransaktioner repa ut ett eller flera värdepapper och placera den erhållna likviden på avistakonto i Riksgäldskontoret eller i en omvänd repa (se nedan) placera likvida medel på repomarknaden (omvänd repa) under förutsättning att repan avser ett värdepapper som är tillåtet för placeringar (se avsnitt 4) Om det finns ett ovillkorat återköpsavtal behöver värdepapper som anskaffas genom omvända repor inte inräknas vid uppföljningen mot de limiter som anges i avsnitt 6 och 8.2.2. Tillåtna motparter vid återköpstransaktioner är endast sådana som Kärnavfallsfonden har träffat avtal med. Avtal träffas endast med motparter 2 Repor
5(9) som har en kreditrating på lägst A- eller motsvarande enligt något eller några av de tre ledande ratinginstituten. Om det finns rating från flera av de tre ledande ratinginstituten, tillämpas den mellersta 3 ratingnivån. Om någon motpart med A- i rating av ratinginstitutet ges negativ outlook ska styrelsens ordförande omedelbart kontaktas för beslut om vilken åtgärd som ska vidtas. Den totala risken i utestående återköpstransaktioner med en och samma motpart får inte överstiga 100 miljoner kronor för institut med bättre rating än A-. För institut med A- i rating är limiten 50 miljoner kronor. Med risken avses i detta sammanhang det belopp som fonden riskerar att förlora i det fall motparten inte kan fullfölja sitt åtagande i utestående repotransaktioner. Om limiten överskrids vid marknadens stängning en handelsdag, ska åtgärder vidtas senast vid nästa handelsdags början så att limiten åter är uppfylld. Återköpstransaktioner får vara utestående i högst 90 dagar. 5 Normportfölj 4 Normportföljen består av 70 procent placeringar med nominell avkastning och 30 procent placeringar med real avkastning. Andelarna avser marknadsvärdet av kapitalet i fonden. Normportföljens avkastning och risk mäts som avkastning och risk för det jämförelseindex som anges i avsnitt 7. 6 Aktiv förvaltning Kärnavfallsfondens tillgångar förvaltas aktivt. Utgångspunkten för den aktiva förvaltningen är normportföljens fördelning mellan nominella och reala placeringar. I den löpande förvaltningen får Kammarkollegiet avvika från normportföljen inom följande intervall: 3 Om en motpart har samma rating från två av tre ratinginstitut, gäller det kreditbetyg som två av tre ratinginstitut har. Om en motpart har olika rating från alla tre ratinginstituten, gäller det mellersta kreditbetyget. Om en motpart har rating från bara två ratinginstitut gäller det lägsta kreditbetyget av dessa. Om en motpart har rating från bara ett ratinginstitut, sänks det kreditbetyget med ett steg. 4 Långsiktig fördelning mellan placering med nominell respektive real avkastning.
6(9) (% av marknadsvärde) Nominella placeringar Reala placeringar Lägsta andel Normportfölj 5 Högsta andel 50 70 90 10 30 50 Vidare sker en aktiv förvaltning genom att Kammarkollegiet beslutar om fördelning mellan å ena sidan placeringar som Riksgäldskontoret svarar för och å andra sidan säkerställda obligationer inom de riskbegränsningar (limiter) som styrelsen anger i denna placeringspolicy 6. (% av marknadsvärde) Statspapper 7 och konto i Riksgäldskontoret Säkerställda obligationer Lägsta andel Högsta andel 45 100 0 55 Slutligen sker en aktiv förvaltning genom att Kammarkollegiet beslutar om placeringarnas duration inom de riskbegränsningar som styrelsen anger i denna placeringspolicy (se avsnitt 8.1). 7 Jämförelseindex Som jämförelseindex används ett sammanvägt index som består av 30 procent OMRX Real Return Bond Index (OMRX REAL) 70 procent OMRX Treasury Bond Index (OMRX TBOND) Som jämförelseindex för delportföljen med reala placeringar används OMRX REAL. Detta index består till 100 % av realränteobligationer som är utgivna av svenska staten. 5 Normportfölj fastställs endast för avvägningen mellan nominella och reala placeringar. 6 För denna fördelning finns inget normvärde fastställt. I stället sker en mjukare styrning utifrån sammansättningen av de fastställda jämförelseindexen (se avsnitt 7). 7 Nominella och real statsobligationer samt statsskuldväxlar.
7(9) Som jämförelseindex för delportföljen med nominella placeringar används OMRX TBOND. Detta index består av samtliga nominella obligationer som är utgivna av svenska staten och har s.k. benchmarkstatus. 8 Finansiella risker Genom att kapitalet placeras på räntemarknaden utsätts det för finansiella risker. Exponeringen och riskerna i placeringsverksamheten ska regelbundet mätas och följas upp med de metoder som är allmänt vedertagna på de finansiella marknaderna. För att begränsa de finansiella riskerna ska förvaltningen ske inom vissa ramar, s.k. limiter, som anges i det följande. 8.1 Ränterisk i fondens placeringar Med ränterisk avses den värdeförändring på ett räntebärande värdepapper som uppstår när marknadsräntan stiger eller sjunker. Graden av påverkan bestäms av räntebindningstiden. En längre räntebindningstid medför större värdeförändring vid en given marknadsränteförändring. Som riskmått för ränterisk används ofta duration, varvid en limit i form av ett durationsintervall brukar anges för att begränsa ränterisken. Durationen i var och en av delportföljerna för nominella respektive reala placeringar får inte avvika från durationen i respektive delportföljs jämförelseindex med mer än +/- 2 år. 8.2 Kreditrisk Kreditriskerna utgörs av motpartsrisk och emittentrisk. 8.2.1 Motpartsrisk Med motpartsrisk avses risken att en motpart vid köp eller försäljning av värdepapper inte kan fullgöra sina förpliktelser i samband med avvecklingen av affären. Motpartsrisken ska begränsas på följande sätt: Värdepappersaffärer får göras endast med värdepappersinstitut som har tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden att utföra order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag. Det ankommer på Kammarkollegiet att löpande fastställa en lista över godkända motparter som uppfyller detta krav och som i övrigt av kollegiet bedöms vara lämpliga motparter för att motpartsrisken ska vara så liten som möjligt. Endast affärer med likvid mot leverans är tillåtna. Antalet dagar mellan affärsdag och likviddag ska inte överstiga vad som är normalt på marknaden för den aktuella värdepapperstransaktionen. Om det finns synnerliga skäl får tiden utsträckas, dock
8(9) längst till 21 dagar. Sådan avvikelse ska i förväg godkännas av styrelsens ordförande och vice ordförande gemensamt. Begränsningen av motpartsrisk vid återköpstransaktioner anges under avsnitt 4.1. 8.2.2 Emittentrisk Med emittentrisk avses risken att den som utfärdat en skuldförbindelse inte betalar ränta och amortering på utsatt tid. Emittentrisken begränsas på följande sätt. Procentsatserna avser andelar av marknadsvärdet av den totala portföljen vid varje tidpunkt. Max totalt (%) Max per emittent (%) Räntebärande konto i Riksgälden 100 100 Skuldförbindelser utfärdade av staten 100 100 Säkerställda obligationer AAA 55 20 Angiven rating avser rating för de säkerställda obligationerna (inte ratingen för det emitterande institutet). Skulle en förändring i rating ske som innebär att en limit överskrids, ska ordföranden omedelbart kontaktas för beslut om vilken åtgärd som ska vidtas. Följande banker och kreditmarknadsbolag är godkända emittenter. Samtliga har Finansinspektionens tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Nordea Hypotek SEB Bolån Stadshypotek SCBC/SBAB Länsförsäkringar Swedbank Hypotek Landshypotek 8.3 Likviditetsrisk och likviditetsplanering Med likviditetsrisk avses risken att ett värdepapper på grund av marknadssituationen inte kan omsättas vid önskad tidpunkt till önskat pris och/eller till önskad volym. Nominella statsobligationer har mycket god likviditet på räntemarknaden. Säkerställda obligationer har lägre likviditet men under normala marknadsförhållanden är likviditeten nästan lika bra som för statsobligationer. För realränteobligationer är marknaden mindre likvid och det tar därför längre tid att omsätta dessa. Mot bakgrund av de
9(9) begränsningar som gäller för Kärnavfallsfondens placeringar och normportföljens sammansättning (se avsnitten 4 och 5) behövs inga ytterligare limiter för att begränsa likviditetsrisken. En likviditetsplanering ska göras så att fondens kassamedel (placeringar på avistakonto) alltid är tillräckliga för att möta planerade utbetalningar från fonden. 8.4 Administrativa risker Administrativa risker kan uppstå på grund av bristande rutiner för hur affärer ska genomföras, bekräftas, kontrolleras, registreras, bokföras etc. De administrativa riskerna hanteras genom att Kammarkollegiet sköter administrationen med tillämpning av samma rutiner som kollegiet i övrigt använder i sin kapitalförvaltningsverksamhet. Samtliga värdepappersaffärer ska avvecklas genom den anlitade depåbanken. 9 Rapportering och uppföljning Fondens tillgångar marknadsvärderas varje dag och avkastningen beräknas med tidsviktad avkastning vilken dagligen tar hänsyn till kapitalflöden. Månatligen uppdateras information om konsumentprisindex för att beräkna inflationskompensation på de reala placeringarna. Eftersom det långsiktiga avkastningsmålet är uttryckt i reala termer, beräknas såväl nominell som real avkastning. För att fondens avkastning ska kunna jämföras med marknadsutvecklingen, redovisas i en månadsrapport följande. Fondens reala avkastning (den nominella avkastningen minskad med inflationen mätt som förändring av konsumentprisindex). Den nominella avkastningen i fonden jämförs med normportföljens avkastning, som visas av jämförelseindex. Denna jämförelse visar vad Kammarkollegiets aktiva förvaltning bidragit med i förhållande till en helt passiv förvaltning. För uppföljning av den aktiva risken ( tracking error ) redovisas historiskt tracking error grundat på månadsdata för rullande 12-månadersperioder. Den nominella avkastningen för varje delportfölj (nominella placeringar respektive reala placeringar) jämförs med jämförelseindex för varje delportfölj. För delportföljen med nominella placeringar visas hur placeringarna i nominella statsobligationer respektive säkerställda obligationer bidragit till avkastningen. Dessa jämförelser ger en mer detaljerad bild av Kammarkollegiets aktiva förvaltningsresultat. Månadsrapporten omfattar vidare genomförda transaktioner, utestående repor och riskexponering mot respektive motpart för repor, portföljens
10(9) procentuella fördelning mellan nominella och reala placeringar, duration, genomsnittliga placeringsräntor, marknadsränta och marknadsvärde per instrument samt övriga nyckeltal som normalt ingår i rapportering om finansiell förvaltning. Till varje styrelsemöte görs en prognos över fondens avkastning under året och behållning vid årets slut baserad på aktuella räntor, portföljsammansättning och beräknade in- och utbetalningar.