Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning



Relevanta dokument
Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003

Projekt Märkning av kött 2009

ursprungsmärkning av livsmedel

Guide: Så använder du märket i butik, direktreklam och print

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Kommunikationsmaterial:

Ursprungsmärkning av nötkött

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

Mat och livsmedel med hög kvalitet

Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på frånsverige.se.

Christl Kampa-Ohlsson

Sviker livsmedelsindustrin/ livsmedelsbranschen konsumenterna? Seminarium 6 november 2008

Ursprungsmärkning av nötkött

Branschdialog hur håller vi koll på var maten kommer ifrån?!

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten,

Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014

Svenskmärkning AB

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Samhällsbyggnadsnämnden

FÅ KOLL PÅ KONSUMENTPOLITIKEN VAD TYCKER PARTIERNA OCH SVERIGES UNGA OM SVERIGES KONSUMENTERS KRAV FÖR EN STARKARE KONSUMENTPOLITIK?

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

MÄRKNING NÖTKÖTT Projektinriktad Livsmedelskontroll Norrbottens Län År 2001

Checklista för internrevision

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Checklista för internrevision

Svenska livsmedel. Motion till riksdagen 2018/19:1292. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion SD324

Checklista för Internrevision

MATENS KLIMATPÅVERKAN

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun

Projekt Märkning butik 2008

Skandinaviens främsta köttleverantör

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Grafisk manual för märkesanvändare

Vad tycker dina politiker?

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

SV Förenade i mångfalden SV B8-0545/17. Ändringsförslag. Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen

Stärk djurskyddet i Europa

ICA-kundernas syn på hållbarhet

Proteinskiftet. Varför händer det? Vad är det vi ser hända? Vad innebär detta för äggbranschen?

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER Livsmedelskonferens U24, Monica Sihlén, projektledare livsmedel,

14.1 Övergripande åtaganden

SV Förenade i mångfalden SV B8-0097/1. Ändringsförslag. Renate Sommer för EPP-gruppen

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Riktad salmonellakontroll i industri och grossistledet 2008

ANTAGNA TEXTER. Obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstort för vissa livsmedel

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001

Checklista för internrevision

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

Mål resurshushållning i kursplanen

Hur får vi mer lokalt producerad mat i våra offentliga kök?

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Vaddå ekologisk mat?

Antibiotikabehandlad kyckling serveras i vården

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Inköpspolicy. Kristianstads Nation

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

Till undersökningen Matvalet Konsumentundersökning om medvetna val och dess hinder

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

KLIMATSMARTA MATTIPS

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C)

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Varför handla ekologiskt?

Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Matfusk- Spårbarhet i tidigare led Lena Holmström & Louise Hultqvist

Kontroll av ekologiska livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

SVENSKA. Sortiment av. Fläsk och nötkött från De Groene Weg

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

Kriterier för kolonial/specerier

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

Transkript:

Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj

Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val.. 7 Slutsatser och Min Mats önskelista... 8 2

Inledning En överväldigande majoritet av de svenska konsumenterna tycker att det är viktigt att känna till ursprunget på de livsmedel som de köper. Det kan innebära en vetskap om var maten kommer ifrån, var djuren är födda och uppväxta, var grönsakerna är odlade och hur långt maten faktiskt har transporterats. Ursprunget påverkar även om en produkt bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling, och ger en närhet mellan producent och konsument. Konsumentmakt förutsätter information såsom ursprungsmärkning. En utökad obligatorisk ursprungsmärkning är så väsentlig för konsumenternas val att våra folkvalda inte längre kan bortse ifrån denna politiska fråga. Och dagens bristande matsäkerhet, som avsaknaden på obligatorisk ursprungsmärkning innebär, är faktiskt symtom på en dålig livsmedelspolitik. Min Mat kan i denna rapport visa att ledande miljöpartister inom riks- och kommunpolitiken mangrant ställer upp på kraven om utökad konsumentmakt och obligatorisk ursprungsmärkning av livsmedel. Den aktuella rundringningen 1 om inställningen till obligatorisk ursprungsmärkning av livsmedel har genomförts inför miljöpartiets kongress bland framträdande politiker i miljöpartiet, som redan är ett stödparti till regeringen och som inom mindre än ett års tid kan sitta i Sveriges regering. Denna undersökning visar glädjande nog att framträdande miljöpartister i stor eller mycket stor utsträckning ser på mat och ursprung på samma sätt som väljarna: Hälften av de uppringda miljöpartisterna anser t ex att det bästa argumentet för att köpa svenskproducerade råvaror är att det svenska jordbrukets högre krav gällande t ex djurhållning, uppfödning och användning av antibiotika och kemikalier, gör råvarorna mer säkra och hälsosamma. Samtliga uppringda miljöpartister anser att den bästa strategin för att möta en tuffare konkurrenssituation inte är att sänka kraven för svensk matproduktion. Istället vill man förbättra informationen till konsumenterna för att det ska bli lättare att göra medvetna val i butiken med hänsyn till exempelvis kvalitet och hälsa. 1 Rundringningen har genomförts av analysföretaget United Minds på uppdrag av Min Mat. Deltagande var 40 framträdande miljöpartister, aktiva inom riks- och kommunpolitiken. 3

39 av de 40 uppringda miljöpartisterna tycker därför att det borde vara obligatoriskt med märkning av ursprungsland på fler råvaror än idag, just för att möjliggöra denna valfrihet för konsumenterna. Vi skulle önska att obligatorisk ursprungsmärkning som politisk fråga gavs en större uppmärksamhet av ledande politiker, i synnerhet inför valet i höst. I och med det stora konsumenttryck som finns borde det vara ett enkelt beslut att tillgodose dessa krav. Utmaningen för miljöpartiet idag blir därför om partiet i enlighet med önskemålen från ett antal ledande miljöpartister runt om i landet samt nio av tio konsumenter tydligt kommer att förorda en utvidgad konsumentmakt genom obligatorisk ursprungsmärkning på livsmedel, så som redan gäller i Frankrike och Irland. Min Mat, Stockholm i maj 2006 4

Om ursprungsmärkning Obligatorisk märkning Den obligatoriska märkningen av livsmedel är idag långt ifrån heltäckande. Bestämmelserna för obligatorisk ursprungsmärkning inom EU som alla medlemsländer lyder under sedan september 2002 gäller bara för färskt och fryst helt, skivat och malet nötkött. Ursprungsmärkningen var en effekt av utbrottet av BSE (galna ko-sjukan). Den gäller inte för till exempel nötkött på restauranger eller korv och köttbullar som även innehåller andra ingredienser. Inte heller för så kallade köttberedningar där köttet tillförts marinad eller kryddor. Dock omfattas ägg, frukt och grönt samt honung också av kraven på obligatorisk ursprungsmärkning. För nötkött gäller att det ska framgå på förpackningen i vilket land ett djur är fött, uppfött, var det är slaktat och i vilket land köttet är styckat och urbenat eller malet. Märkningen ska visa slakteriers kontrollnummer och innehålla ett referensnummer, en slags kod, som fastställer sambandet mellan köttet och djuret det kommer ifrån. Det är den som märker varan som har ansvaret för att ursprungsmärkningen är korrekt. Ursprungsmärkning underlättar möjligheten att kunna spåra köttets ursprung i samtliga led i försäljningskedjan. Kravet på spårbarhet gäller för övrigt alla livsmedel från och med den 1 januari 2005 inom EU. Spårbarheten syftar till att snabbt kunna vidta åtgärder för att hindra produktion eller försäljning av hälsovådliga produkter. I Irland bedrivs redan utökad obligatorisk ursprungsmärkning och i Frankrike tillämpas en lagstiftning för utökad ursprungsmärkning i restaurangmiljö, som gäller inte bara nötkött, utan även exempelvis behandlat nötkött, halvfabrikat, fläsk och fågel. Bakgrunden till den lagstiftningen präglas av konsumenternas rätt till information att välja matvaror utifrån bland annat ursprungsland. Överenskommelse om frivillig märkning räcker inte För att underlätta för den enskilde konsumenten att göra sina val av matvaror ingick en majoritet av detaljhandelns representanter och livsmedelsproducenterna i september 1995 en överenskommelse att bedriva frivillig ursprungsmärkning av kött och oblandad chark. Innan dess 5

hade motsvarande överenskommelse träffats om ursprungsmärkning av frukt och grönt. Principen tillämpas också i andra delar av Europa. Tanken med den frivilliga ursprungsmärkningen är att även andra produkter i dagligvaruhandeln än nötkött, ägg, frukt och grönt samt honung ska vara tydligt märkta med ursprungsland. Det är bra. Tyvärr tillåter principen om frivillighet alltför mycket egna tolkningar av vad som kännetecknar ett ursprungsland. Det innebär också att industri och handlare helt kan frångå märkning av köttprodukter utöver vad lagstiftning kräver. Det är till exempel inte alltid säkert att konsumenten får en vara från Sverige bara för att den är märkt med en svensk flagga. Detta är naturligtvis mycket allvarligt för tilltron till all märkning och konsumenternas möjlighet att gör aktiva val av matvaror och därmed utöva sin konsumentmakt. Nio av tio svenskar stöder utökad ursprungsmärkning Stödet för ursprungsmärkning av mat är starkt bland svenska konsumenter. En opinionsmätning som Temo genomförde i september 2004, på uppdrag av Min Mat, visade att nio av tio svenskar visar stöd för att andra råvaror än nötkött också bör ursprungsmärkas. Nio av tio konsumenter gav också sitt stöd till ursprungsmärkning av hel- och halvfabrikat där nötkött ingår. Djuretik viktigt Tydlig information och möjlighet att utöva sin konsumentmakt hamnar mycket högt på de svenska konsumenternas agenda. Det är naturligt att människor vill veta var maten kommer ifrån. En konsumentstudie från oktober 2005, Matvalet, visade att kravet på att veta ursprunget på köttfärsen är viktigare än priset. Det är lika självklart att konsumenter också bryr sig om hur djuren har skötts. En undersökning från 2005, genomförd av uppropet Veterinärer för svenska mervärden i samarbete med Min Mat, visade att 83 procent av svenskarna tycker att djurhållningen har inverkan på hur hälsosam en matprodukt är. För en majoritet (54 procent) är det viktigare att veta att djuren har haft det bra än att priset är förmånligt. Det handlar bland annat om att ge djuren gott om utrymme, och att inte utsätta dem för onödigt lidande. Ytterst handlar det om respekt för djuren och deras hälsa. Detta förutsätter dock att konsumenterna har tillräcklig information. 6

Om betydelsen av att kunna göra medvetna val Utan fullständig produktinformation förfelas och försvåras konsumenternas val av livsmedelprodukter i såväl handeln som på restaurang. Utan en utökad, tydlig och obligatorisk ursprungsmärkning finns risken att följden blir negativa konsekvenser för konsumentens önskemål om trygghet och valfrihet. Otydligheten innebär också att konsumenten inte har den information som krävs för att kunna välja eller välja bort vid köptillfället i handeln eller på restaurangen. Ur ett rent konsumentmaktsperspektiv så är detta djupt beklagligt. En marknad utan obligatorisk märkning på exempelvis gris- eller fågelkött riskerar att sprida osäkerhet kring allt ursprung och all kvalité inom breda livsmedelskategorier. Idag gäller olika regler och olika villkor för diverse matvaror och märkningar. Med denna situation hindras den positiva möjligheten för konsumenten att kunna göra medvetna val av mat och matvaror oavsett om det är kyckling, nöt- eller fläskkött som man handlar i butiken. 7

Slutsatser och Min Mats önskelista Dagens obligatoriska märkning av nötkött och ägg bör naturligtvis utökas för att omfatta även andra animaliska produkter, inklusive griskött och fågel. Obligatorisk ursprungsmärkning är ett utmärkt sätt att både ta tillvara konsumentens intressen och möjliggöra aktiva konsumentval. Det går tyvärr inte att förlita sig på frivillig märkning. Den ger idag inte konsumenten den tydliga och korrekta information som krävs för att i alla lägen kunna göra ett aktivt val i butiken. Detta faktum försvårar konsumenternas önskan att låta medvetna val ligga till grund för köpbeslut. Därför behövs en utökad obligatorisk ursprungsmärkning nu. Vi vill införa obligatorisk ursprungsmärkning också i restaurangmiljöer och i storhushåll. Konsumenterna måste kunna göra medvetna val även när det gäller halvfabrikat och när man köper maten över disk eller på restaurang. Det finns ett lika stort behov av att ursprungsmärka maten på den offentliga tallriken som maten i den privata stekpannan. Vi tänker kanske speciellt på skolornas restauranger där våra barn får stora delar av det dagliga näringsintaget. Vi vet att svenska konsumenter vill ha en mer omfattande ursprungsmärkning. Det är tydligt att det folkliga stödet för märkt mat är betydande, vilket politikerna bör ta hänsyn till. Ursprungsmärkningsfrågan engagerar 93 procent av befolkningen och breda led in i de politiska partierna, vilket vår rundringning till ledande miljöpartister tydligt visar. Att svenskar vill ha obligatorisk ursprungsmärkning är inte förvånande. Kravet värnar om det aktiva konsumentvalet som möjliggör att viktiga mervärden som etik, hälsa, miljö och djurskötsel kan komma till sin rätt. Frankrike och Irland tillämpar redan separata lagstiftningar för en utökad ursprungsmärkning. Och om de kan varför kan inte vi? 8