Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011
Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska kontrollera att avloppsvattnet som släpps ut från fastigheten inte innehåller ämnen som skadar miljö, hälsa eller reningsverkens processer. (ABVA) Skriften är tänkt att utgöra ett verktyg och stöd i arbetet med att minimera mängden farliga och olämpliga ämnen i avloppsvattnet. Den är ett komplement till Arvika kommuns Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen, vanligen kallad ABVA. Genom att följa riktlinjerna bidrar din verksamhet till att uppfylla några av Riksdagens miljömål, i första hand, Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. Kommunala avloppsreningsverk är byggda för att ta emot och rena spillvatten som huvudsakligen innehåller organiskt material (BOD) och näringsämnen (fosfor och kväve) från hushållen innan det släpps ut i recipienten. De kommunala reningsverken är enligt Vattentjänstlagen inte skyldiga att ta emot avloppsvatten som skiljer sig avsevärt från vanligt hushållsspillvatten och som kan skada avloppsreningsprocessen, recipient eller slam. Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för att avledning sker enligt huvudmannens anvisningar och att det avloppsvatten som släpps till det allmänna VA-nätet minst uppfyller kraven enligt riktlinjerna i denna skrift. I det allmänna nätet ingår ledningar, pumpstationer och reningsverk. I Arvika kommun är Arvika Teknik AB VA-huvudman och ansvarar för drift och verksamhet på vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät. Principskiss på oljeavskiljare
Begreppsförklaringar Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för förorenat vatten som avleds i rörledning, dike eller liknande. Exempel på avloppsvatten är spill-, dag-, dränerings-, process- och kylvatten. Dagvatten är regn- och smältvatten som avleds från tak, gator, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor. Dagvatten ska inte koppls till spillvattennätet. Avledning sker istället till närmaste recipient, d.v.s. sjöar eller vattendrag. Detta sker utan rening. Spillvatten är förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar etc. Spillvatten leds till reningsverk och renas innan det släpps ut i recipienten. Avloppsreningsprocess Kommunala reningsverk är konstruerade för att rena hushållsspillvatten. För att minimera halten av farliga och olämpliga ämnen i spillvatten och slam kan krav ställas på verksamhetsutövaren om egen rening av spillvatten. (ABVA) Den kommunala reningsprocessen är konstruerad för att bryta ner organiskt material och minska fosforhalten i avloppsvattnet (d.v.s. sådana föroreningar som kan förväntas finnas i ett vanligt hushållsspillvatten) innan det släpps ut i recipienten. I reningsprocessen avskiljs slam ur avloppsvattnet, slammet är en avfallsfraktion som innehåller näringsämnena kväve och fosfor samt mullbildande ämnen. Många kommunala reningsverk har processer med biologisk rening där mikroorganismer arbetar med att bryta ner de organiska föroreningarna. Mikroorganismerna är väldigt känsliga för störande ämnen, t.ex. lösningsmedel, färgrester och motorolja. Avloppsvatten som inte är behandlingsbart i det kommunala avloppsreningsverket renas i verksamhetens egen reningsanläggning innan avledning sker till ledningsnätet eller recepient. Om egen rening inte är tillräcklig eller möjlig, blir annat omhändertagande av avloppsvattnet aktuellt, t.ex. som farligt avfall.
Lagar, bestämmelser och andra krav Det finns lagar och bestämmelser som reglerar rening av avloppsvatten och anslutning av industriellt avloppsvatten till kommunala reningsverk. De viktigaste bestämmelserna redovisas här. Vattentjänstlagen (SFS 2006:412) och ABVA Vattentjänstlagen och ABVA reglerar användningen av avloppsnätet med syfte att skydda ledningsmaterial, reningsprocesser samt kvaliteten på utgående vatten från reningsverket och avloppsslam. Verksamhetsutövare ska informera huvudmannen om utsläpp till spill- eller dagvattennätet från en planerad verksamhet. får inte släppa ut avloppsvatten som kan skada ledningsnätet, reningsprocesserna, slamkvaliteten eller på annat sätt orsakar skador eller olägenheter. Huvudmannen för VA-verksamheten bedömer om ett utsläpp från en planerad verksamhet är acceptabel för ledningsnätet och reningsverket. är inte skyldig att ta emot avloppsvatten som skiljer sig alltför mycket från avloppsvatten från hushåll. är inte skyldig att koppla in en fastighet eller låta en fastighet vara inkopplad om VA-installationen (ledningar eller reningsanläggningen) har väsentliga brister. kan begära att fastighetsägaren tar prov på sitt avloppsvatten. har rätt att undersöka VA-installationen och utföra nödvändig provtagning och analys, som då bekostas av fastighetsägaren. upprättar avtal med fastighetsägaren vid inkoppling till den allmänna VA-anläggningen. Miljöbalken (SFS 1998:808) Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Kopplade till miljöbalken finns förordningar och föreskrifter med ytterligare bestämmelser.
Verksamhetsutövaren ska enligt miljöbalken välja bästa möjliga teknik till rimlig kostnad för att motverka skador på miljön. byta ut farliga produkter mot mindre farliga (produktvalsprincipen). anmäla eller söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet. utföra egenkontroll, vilket bland annat innebär att det ska finnas en förteckning över vilka kemikalier som används i verksamheten. hantera farligt avfall från verksamheten på ett korrekt sätt. Utsläpp till avloppsnätet ska alltid godkännas av huvudmannen och av den myndighet som avgör hur verksamheten får bedrivas. Myndighetens beslut gäller tillsammans med bestämmelserna i Vattentjänstlagen och ABVA. REACH REACH är EU:s kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av tidigare regler för kemikalier. Tillverkare, importörer och användare ansvarar för att kemiska produkter (ämnen, beredningar och preparat) som tillverkas, marknadsförs eller används, inte ger några skadliga hälso- och miljöeffekter. Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, har till syfte att upprätta regler och riktlinjer för att skydda sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Vattenmyndigheterna har till uppgift att ta fram miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för varje vattendistrikt för att nå god status i våra sjöar och vattendrag. Farliga, olämpliga ämnen och produkter samt deras konsekvenser Avskiljning och rening av ämnen nära källan ger bästa reningsresultatet. I första hand ska produkter som inte ger miljöpåverkan användas. I de fall detta inte är möjligt ska bästa tillgängliga reningsteknik tillämpas för att förhindra oönskade utsläpp, vare sig det gäller utsläpp till avloppsnätet eller direkt till recipienten. För att uppnå bästa möjliga reningsresultat är avskiljning av ämnen nära källan (t.ex. fett och olja) oftast att föredra.
Exempel på farliga ämnen är metaller, olja, konserveringsmedel, algbekämpningsmedel m.m. Dessa ämnen utgör ett hot mot såväl reningsverkens biologiska process, kvalitet på slammet samt på recipienten. Fettet ställer till problem i ledningsnätet och dagvattentillskottet medför överbelastning på ledningsnätet och i förlängningen en försämring av reningseffekten på allt inkommande spillvatten. Är dagvattnet kopplat på spillvattennätet kan detta även leda till att nätet blir överbelastat och skapar problem som t.ex. källaröversvämningar. Oljeavfall Olja i avloppsvattnet skadar mikroorganismerna och kan helt slå ut det biologiska reningssteget, det förorenar dessutom slammet och recipienten. Ett enkelt och vanligt sätt att förebygga problem p.g.a olja är att installera oljeavskiljare i avlopp från verksamheter där oljehaltiga avloppsvatten kan uppstå. Behov av ytterligare reningsutrustning utöver oljeavskiljare beror på avloppsvattnets innehåll och egenskaper. För att en oljeavskiljare ska fungera behöver den tömmas. Oljeskiktet på ytan får inte blir så tjockt att det påverkar den del där reningen ska ske. Även slam som sedimenterar på botten måste tömmas eftersom detta påverkar flödeshastighet och uppehållstid i oljeavskiljaren. Slam och olja som töms från avskiljare räknas som farligt avfall. Detta medför att tömning och transport endast får utföras av entreprenör som har giltigt tillstånd. Fettavfall De senaste åren har fettavlagringar i VA-huvudmannens avloppsledningar blivit ett stort problem med t.ex. igensättningar och översvämningar som följd. Det enklaste och vanligaste sättet att förebygga problem p.g.a fett är att installera fettavskiljare i avlopp från verksamheter där fetthaltigt avloppsvatten kan uppstå. Avgörande om en fettavskiljare ska installeras är den mängd fett som släpps ut på spillvattennätet från verksamheten. Se separat broschyr för mer information om fettavskiljare. Farligt avfall Vissa processbad och andra vätskor klassificieras som farligt avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063). Exempel på avfall är förbrukade processbad, spillolja, förbrukad kylarglykol samt färg- och limrester. Farligt avfall tas om hand och skickas med godkänd transportör för behandling eller destruktion vid särskild anläggning. Övrigt avfall Hushållsavfall från matavfallskvarnar, kasserad råvara eller produkt får inte tillföras spillvattennätet.
Begränsningsvärden Tabellen visar parametrar som påverkar reningsprocessen, slammet eller recipienten. Värdena ska ses som varningsvärden. Vattenprov tas som samlingsprov för dygn, vecka eller månad vid aktuell process eller verksamhet. Avsiktlig utspädning av avloppsvattnet för att uppnå lägre halter är inte tillåten. Högre värden än ett varningsvärde innebär ofta att avloppsvattnet behöver förbehandlas. Utsläppt mängd kan ha betydelse för huvudmannens bedömning. Parameter Varningsvärde Bly, Pb 50 µg/l Kadmium, Cd 0,2 µg/l* Koppar, Cu 200 µg/l* Krom, Cr 50 µg/l Kvicksilver, Hg 0,2 µg/* Nickel, Ni 50 µg/l Silver, Ag 10 µg/l Zink, Zn 200 µg/l* Oljeindex 50 mg/** Nitrifikationshämning vid 20 % hämning inblandning av 20 % processvatten * Till utgången av 2012 är begränsningsvärdet för kadmium 0,5 µg/l, koppar 500 µg/l, kvicksilver 1,0 µg/l och zink 500 µg/l. ** Vid utsläpp direkt till en recipient gäller vanligen ett oljeindex på 5 mg/l. Det finns en svensk standard för oljeavskiljare, SS-EN 858. Andra ämnen Många ämnen, t.ex. organiska ämnen, saknas i tabellerna för begränsningsvärden. Det innebär inte att ämnet fritt får släppas ut till avloppsnätet, utan tillståndsmyndigheten och huvudmannen gör en bedömning i varje enskilt fall. Vissa ämnen kan vara giftiga, svårnedbrytbara och/eller bioackumulerbara d.v.s. lagras i levande organismer. Kontakta huvudmannen för mer information om olika metoder för att bedöma andra ämnen. Olyckshändelse Inträffar en olyckshändelse som medför utsläpp av någon form av störande eller farliga ämnen, t.ex. syror, lösningsmedel, metaller, oljor eller andra produkter som kan misstänkas medföra problem i ledningsnät, reningsverk eller recipient ska VA-huvudmannen, tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen eller kommuens miljökontor) och räddningstjänsten omgående kontaktas.
Vattenavstängning och polisanmälan VA-huvudmannen har rätt att stänga av vattentillförseln till fastigheter som bryter mot lagbestämmelser. Detta görs med stöd av tillsynsmyndighet och en polisanmälan kan upprättas om det finns misstanke om miljöbrott. Mer information Faktablad Oljeavskiljare, nr 8283, från Naturvårdsverket ABVA för Arvika kommun Information och riktlinjer för fettavskiljare, Arvika kommun Telefonnummer Arvika Teknik AB (VA-huvudman) 0570 816 00 (växel) Miljöstaben 0570 817 46 Akuta störningar dagtid 0570 816 00 (växel) Akuta störningar 0570 828 28 jourtid Räddningstjänst 0570 816 00 (växel) Akut händelse 112