Malax. Kommunrapport

Relevanta dokument
Sibbo. Kommunrapport

Kommunrapport Vasa. Företagarna i Finland

Kommunrapport Borgå. Företagarna i Finland

Så här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64

Så här blir du företagare

Det går inte att förnya Finland utan företag

Finlands största och mest inflytelserika näringslivsorganisation

Korporationernas tid är förbi I Finland finns arbetsgivarföretag: Finlands förnyelse lyckas inte utan företag

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Arbetsplatserna i Vasaregionen

Vad innebär företagande?

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Verksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 16 OKT 2018

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Målsättningar för den regionala kommunikationen

Verksamhetsplan Forum Flen

Pendling och arbetsplatssufficiens i Vasaregionen

Morgondagens vägvisare. Finlands Transport och Logistik rf

Bygg- och miljökontoret framtid.norrkoping.se

Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

Partigranskning mars 2006

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Överenskommelsen ur de idéburna organisationernas synvinkel. En uppföljning av Överenskommelsen

VÄRLDSARVSPORTEN - LEADER-PLANERINGSPROJEKT

Hur ser företagare på Skövde som ort?

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Pendling och arbetsplatssufficiens i Vasaregionen

HANDBOK KOMMUN- & LANDSKAPS- STRATEGI

FINSKA INFRAFÖRETAGS UPPLEVELSER AV INTERNATIONALISERING, DIGITALISERING OCH VERKSAMHETSUTVECKLING. Oskar Rantala, Yrkeshögskolan Novia

Fö retagarna Huddinge

Företagandet skapar livskraft

Verksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 27 JUNI 2019

Regionalräkenskaper 2010

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

Analys och uppföljning Monica Emanuelsson

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret framtid.norrkoping.se

Kuntaliitto Kommunförbundet

ZEF Report - generated on

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA (2015/N) Finland Ändring av regionalstödskartan användning av befolkningsreserven

Exempel på övriga program

ag föret små om Smått

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen

HANDBOK KOMMUN- & LANDSKAPS- STRATEGI

Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Stig in konferensen i Nagu maj 2018 Närpesmodellen

Samhall sopar mattan med städföretagen

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Inledning. Inne på bryggeriet.

UTVECKLINGSARBETE KARTLÄGGNING AV INTRESSE OCH ATTITYDER FÖR EXAMINA INOM UTRIKESHANDEL PÅ SVENSKA

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS

Miljöaffärsverksamhet 2009

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland

Nr Prognos: Pris, utbud, efterfrågan. Vanligaste frågorna till mäklarna just nu

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Om tutorlärarverksamheten - nationell överblick och lokal tutormodell. Kristian Smedlund, UBS Arena för digitalt lärande

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Stadsbyggnadskontoret framtid.norrkoping.se

Q1: Vilken typ av SME arbetar du på?

En gemensam röst. Länsmuseernas Samarbetsråd

Företagsklimatet i Besöksnäring 2019

NÄRINGSLIVET 2017 KIMITOÖNS KOMMUN

Företagsklimatet i Industri 2019

Företagsklimatet i Handel 2019

Inledning. Företagets ålder. Figur 1. Företagens ålder.

Utdrag ur beviljad förstudieansökan: Gränslöst innovativt företagande på landsbygden

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Samarbetsavtal för samordning av utvecklingsåtgärder för världsarvet Kvarkens skärgård

Vård- och omsorgskontoret framtid.norrkoping.se

Rådgivning och information i ärenden som berör migration

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Stöd för energikartläggning. Ekonomiskt stöd till små och medelstora företag för att genomföra en energikartläggning. Få koll på energin i företaget!

Framtidens mångsidiga kommun

Lönerna och personalen i kommunsektorn

Företagsklimatet i Information, inklusive IT 2019

Företagsklimatet i Tjänster till företag 2019

Företagsklimatet i Vård och omsorg 2019

Företagsklimatet i Bygg 2019

Företagsklimatet i Fastigheter 2019

Företagsklimatet i Ronneby kommun 2018

ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt

Tekniska kontoret framtid.norrkoping.se

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN

Transkript:

Malax Kommunrapport

Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen av samarbetet mellan kommuner och företagare. Enkäten Näringspolitiska mätare genomfördes nu för sjunde gången. Datainsamlingen skedde som en Internetenkät om vilken information sädes ut med e- post mellan den 15 februari och den 20 mars 2016. Den första uppmaningen att delta skickades den 15 februari och påminnelser tre gånger (24.2, 7.3 och 14.3). Den här rapporten presenterar kommunens eget resultat, kommunens resultat 2014 (om 5 eller flera respondenter deltagit), regionorganisationens resultat samt hela landets resultat 2014 och 2016. Antalet respondenter när det gäller resultaten i denna rapport är: Hela landet, N=6347 Region, Kust-Österbotten, N=90 Kommun, Malax, N=8 2

Bakgrund och genomförande 2/2 På blanketten bads om ett helhetsvitsord om olika delområden inom näringspolitiken samt ett helhetsvitsord om kommunens näringspolitik på skalan 4 till 10. Respondenterna bedömde utvecklingen av varje enskilt delområde inom näringspolitiken genom att bedöma 30 påståenden på en skala från -2 till +2 (fem steg). Delområdena för kommunens näringspolitik: 1. näringspolitik och resurser 2. företagsorienteringen i kommunens beslutsfattande 3. kommunens kommunikation och informationsspridning 4. utbildning och kunnande 5. kommunens upphandlingspolitik 6. kommunala tjänster och infrastrukturen 7. verksamheten av ett regionalt utvecklingsbolag eller motsvarande Bedömningsskalan: -2 = Har utvecklats i avsevärt sämre riktning -1 = Har utvecklats i något sämre riktning 0 = Har inte ändrats 1 = Har utvecklats i något bättre riktning 2 = Har utvecklats i avsevärt bättre riktning 3

Så här läser du rapporten Kommunens resultat i % Kommunens genomsnittsresultat 2016 Regionorganisationens genomsnittsresultat 2016 Spridning i hela landet: Min = sämsta kommunresultat Max = bästa kommunresultat Gm = genomsnitt i hela landet Hela landets genomsnitt 2016 4

Helhetsvitsordet

Helhetsvitsordet (4-10) för kommunens näringspolitik (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt KOMMUN 2016 7,1 2014 Kommun 14 14 43 29 REGION 2016 6,7 2014 6,7 HELA LANDET 2016 6,7 4 5 6 7 8 9 10 2014 6,6 6

Helhetsvitsordet (4-10) för kommunens näringspolitik (Kust-Österbotten, N=90) Skala 4-10 Hela landet 6,7 Regionen 6,7 Malax 7,1 Vasa 6,8 Vörå 6,6 Korsholm 6,0 7

Sammanställning av mätarna enligt delområde (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt Spridning Näringspolitik och resurser Företagsorienteringen i kommunens beslutsfattande Kommunens kommunikation och informationsspridning Utbildning och kunnande Kommunens upphandlingspolitik Kommunala tjänster och infrastrukturen Verksamheten av ett regionalt utvecklingsbolag eller motsvarande 8 14 14 33 14 14 62 38 33 50 57 62 71 33 14 4 5 6 7 8 9 10 6,4 6,8 6,7 6,9 6,5 6,5 6,9 6,9 6,7 6,5 6,9 6,8 6,3 6,4 6,3 7,0 6,5 6,7 7,1 6,9 6,6 Kommun Region Hela landet Min Gm Max 4 6 8 10

Sammanställning av mätarna enligt delområde (Malax, N=8) Kommunens årliga jämförelse (skala 4-10) Näringspolitik och resurser 6,4 Företagsorienteringen i kommunens beslutsfattande Kommunens kommunikation och informationsspridning 6,9 6,9 Utbildning och kunnande Kommunens upphandlingspolitik 6,3 6,5 2016 2014 Kommunala tjänster och infrastrukturen Verksamheten av ett regionalt utvecklingsbolag eller motsvarande 7,0 7,1 9

1 Näringspolitik och resurser

Näringspolitik och resurser (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt Spridning Min Gm Max Kommunen och företagen samarbetar 0,3 0,1 0,1 Kommunen och företagarna ställer de näringspolitiska målen tillsammans 62-0,3-0,2-0,1 Kommunen genomför de ställda näringspolitiska målen 50-0,4-0,1-0,1 Resurserna inom kommunens näringsväsen är tillräckliga 38-0,3-0,3-0,3 11-2 -1 0 1 2 Kommun Region Hela landet -2 0 2

2 Företagsorienteringen i kommunens beslutsfattande

Företagsorienteringen i kommunens beslutsfattande (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt Spridning Min Gm Max Kommunens beslutsfattande är transparent med tanke på företag 71 29-0,2-0,3 0,3 Kommunens beslutsfattande är snabbt med tanke på företag 29 43 14 14-0,6-0,4 0,1 Kommunen lyssnar på företagare när den fattar beslut som påverkar företag 14 14 29 29 14-0,4-0,3 0,1 Kommunen tar hänsyn till företagsinverkningar redan då besluten förbereds 17 17 50 17-0,3-0,3-0,4 13-2 -1 0 1 2 Kommun Region Hela landet -2 0 2

3 Kommunens kommunikation och informationsspridning

Kommunens kommunikation och informationsspridning (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt Spridning Min Gm Max -0,1 Kommunen informerar om sina mål, planer, åtgärder och beslut som berör företag 50-0,3-0,2 0,7 Kommunen marknadsförs som en dragkraftig företags- och boendeort 29 71 0,4 0,1 15-2 -1 0 1 2 Kommun Region Hela landet -2 0 2

4 Utbildning och kunnande

Utbildning och kunnande (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt Spridning Min Gm Max Samarbetet mellan läroinrättningar och företag 38 38-0,1 0,3 0,2 Läroinrättningarna i kommunen sporrar till företagande 38 0,4 0,3 0,3 Läroinrättningarna erbjuder möjligheter för företagare att utveckla sina egna kunskaper 75-0,3 0,2 0,1 Kommunen främjar företagens tillgång till yrkeskunnig arbetskraft 50 38-0,1-0,2-0,3 17-2 -1 0 1 2 Kommun Region Hela landet -2 0 2

5 Kommunens upphandlingspolitik

Kommunens upphandlingspolitik (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt Spridning Företag har jämlika möjligheter att producera tjänster som kommunen ansvarar för Kommunen bedriver inte i störande grad egen näringsverksamhet som konkurrerar med företag Kommunens kunskaper om upphandling ligger på en tillräckligt bra nivå Kommunen genomför offentliga upphandlingar så att de lokala företagens möjlighet att delta tas i beaktande Kommunen gör små anskaffningar med särskild hänsyn till lokala företag Kommunen informerar om kommande anskaffningar eller om principiella beslut om anskaffningar i förväg 62 50 50 50 62 62-0,4-0,6-0,4-0,1-0,2-0,1-0,4-0,5-0,5-0,6-0,6-0,6-0,3-0,4-0,5-0,5-0,4 0,4 Min Gm Max 19-2 -1 0 1 2 Kommun Region Hela landet -2 0 2

6 Kommunala tjänster och infrastrukturen

Kommunala tjänster och infrastrukturen (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt Spridning Min Gm Max Kommunen anordnar offentliga tjänster på ett effektivt och högklassigt sätt 38-0,3-0,4-0,2 Planläggningen inom kommunen tar företagens behov i beaktande 62-0,1-0,5-0,1 Kommunen tar hand om företagens behov av lokaler 38 38-0,8-0,6-0,2 Kommunen tar hand om företagens behov av tomtmark 38 38-0,2 0,0 0,9 Kommunen tar hand om kommunikations- och datakommunikationsförbindelser 50-0,3-0,2 0,6 21-2 -1 0 1 2 Kommun Region Hela landet -2 0 2

7 Verksamheten av ett regionalt utvecklingsbolag eller motsvarande

Verksamheten av ett regionalt utvecklingsbolag eller motsvarande (Malax, N=8) Svaren på skalan, % Genomsnitt Spridning Min Gm Max Regionalt utvecklingsbolag eller samarbete stöder utvecklingen av företagens verksamhet 38 38-0,1 0,1 0,5 Företagen känner till det regionala utvecklingsbolagets verksamhet och tjänster 62-0,2 0,1 0,5 Det regionala utvecklingsbolaget genomför kommunernas näringspolitiska mål på ett effektivt sätt 62-0,1-0,2 0,5 Det regionala utvecklingsbolaget har informerat om sina mål och tyngdpunktsområden 88 0,0-0,3 0,3 23-2 -1 0 1 2 Kommun Region Hela landet -2 0 2

De viktigaste delområdena för kommunens näringspolitik

De viktigaste delområdena för kommunens näringspolitik, % (Malax, N=8) Kommunens upphandlingspolitik Företagsorienteringen i kommunens beslutsfattande Verksamheten av ett regionalt utvecklingsbolag eller motsvarande Kommunala tjänster och infrastrukturen Näringspolitik och resurser Kommunens kommunikation och informationsspridning 36 46 50 38 33 32 34 44 41 27 30 59 62 73 Kommun Region Hela landet Utbildning och kunnande 23 30

Bakgrundsmaterial

Företagarnas egen organisation Lokalföreningar Regionala organisationer Branschorganisationer 400 20 63 Medlemsföretag 115 000 Förtroendemän över 4 000 Medlemmar i kommunfullmäktige över 1 300 27

Kommunerna i Finland I Finland finns 313 kommuner. Av dem finns 297 i Fastlandsfinland. 47 35 20 20 001-50 000 10 001-20 000 över 50 000 st. invånare 134 under 5 000 77 5 000 10 000 Källa: kunnat.net, antalet kommuner enligt kommunens storlek 1.1.2016 28

SME-företag håller samhället i gång

Företagsstrukturen i Finland 2014 0,2% Storföretag (0- personer) 581 0,9% Medelstora företag (50 249 personer) 2 535 5,5% Småföretag (10 49 personer) 15 608 93,4% Mikroföretag (1 9 personer) 264 234 Sammanlagt 282 958 företag, exklusive lantbruk, skogsbruk och fiskeri Källa: Statistikcentralen, Företagsregistret 2014 30

Företagens personal 35% 26% Mikroföretag (1 9 personer) 346 382 Småföretag (10 49 personer) 301 857 18% 21% Medelstora företag (50 249 personer) 247 058 Storföretag (0- personer) 481 703 Sammanlagt 1 377 000 personer. Källa: Statistikcentralen, Företagsregistret 2014. 31

Företagens omsättning 16,0% 43,3% 17,3% 21,4% Mikroföretag (1 9 personer) 63 mrd Småföretag (10 49 personer) 69 mrd Medelstora företag (50 249 personer) 86 mrd Storföretag (0- personer) 167 mrd Källa: Statistikcentralen, Företagsregistret 2014. Totalt 385 miljarder euro. 32

33 Näringspolitiska mätare 2016, Malax, kommunrapport, 18.5.2016