Miljöutredning 2001 Reviderad 2007
INNEHÅLL Miljöutredning...1 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV KÖPINGS BOSTADS AB... 3 Miljöorganisationen enligt nedan...4 Ledningsgruppen...4 Anders Nordqvist VD...4 Miljögruppen...4 3. IDENTIFIERING AV MILJÖASPEKTER... 5 4. MILJÖPÅVERKAN... 5 4.1 Utsläpp till luft...5 4.2 Utsläpp till vatten...6 4.3 Avfallsproduktion...6 4.4 Resursförbrukning...6 4.5 Markförorening...7 4.6 Lokal miljöfråga...7 5. MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 8
1. INLEDNING Köpings Bostads AB (KBAB) har under 2001 genomfört en miljöutredning av förvaltningens verksamhet. Miljöutredningen har genomförts av miljösamordnare Anders Nilsson. KBAB har beslutat att miljöledningssystem enligt ISO 14001 ska införas i verksamheten. Miljöutredningen är ett steg mot att förverkliga detta beslut. Miljöutredningens syfte är att beskriva den aktuella miljösituationen i förvaltningen och dessutom identifiera förvaltningens betydande miljöaspekter. Miljöutredningen är en kartläggning av förvaltning KBAB i verksamhet och hur denna påverkar miljön. Miljöutredningen omfattar yttre miljöfrågor. Påverkan i form av t ex buller och lukt granskas också i ett yttre miljöperspektiv. Avgränsningar Hyresgästernas verksamhet och egna installationer ingår ej i utredningen. Arbetsmiljöfrågor omfattas ej i utredningen. Administrativa delen ingår inte i utredningen. Genomförande Miljöutredningen har genomförts genom granskning av dokumentation samt genom intervjuer av medarbetare inom olika funktioner. Miljöutredningen är genomförd av: Anders Nilsson Projektledare Anders Nordqvist VD Miljöaspekterna framgår av Miljöaspektlistan, bilaga 2. De betydande miljöaspekterna återfinns i listan Värderade miljöaspekter, bilaga 3. 2. BESKRIVNING AV KÖPINGS BOSTADS AB Koncernen består av moderbolaget Köpings Bostads AB och dotterbolagen KBAB-Service AB (förkortas KBAB:s i miljöhandboken) samt Köpings Kabel-TV AB (KTV) och ägs till 100% av kommunen. KBAB:s förvaltar kommunala fastigheter. KTV AB äger fibernätet i kommunen samt distribuerar kabel TV-utbudet och Internet. Koncernen har totalt 137 medarbetare varav 25 st inom KBAB. KBAB förvaltar 173 351 kvadratmeter bostadsyta fördelat på 2 661 bostäder, 63 602 kvadratmeter lokalyta fördelat på 262 lokaler samt 603 garage och 1 993 parkeringar
KBAB-koncernen 2007 Anders Nordqvist VD Köpings KabelTV AB Robert Larsson Ekonomichef Lena Ekman Adm.chef Krister Jansson Förvaltare KBAB Lars Engström Förvaltare Kommunfast. Ekonomiavdelning Uthyrningsavdelning Personal KTV Anders Nilsson Fastighetsing. VVS/Teknik Henry Lindahl Lokalförv. (KBAB-S) Inger Johansson Städavd. (KBAB-S) Husvärdar/F-skötare Öst & Väst Måleriavd Miljösamordning Fastighetsskötare KBAB-S Lokalvårdare KBAB-S FD Kolsvahems lgh Miljöorganisationen enligt nedan Ledningsgruppen Anders Nordqvist Lena Ekman Robert Larsson Krister Jansson Lars Engström Anders Nilsson Miljögruppen Anders Nilsson Kristoffer Rådås Meg Lauren Henry Lindahl Inger Johansson Daniel Nordqvist Ove Pettersson Krister Sigvardsson VD Adminstrativ chef Ekonomichef Förvaltare KBAB Förvaltare KBAB:s Fastighetsing. Miljöansvarig. Fastighetsing. Miljösamordnare förvaltningen KBAB Byggnadsing.Miljösamordare administrationen KBAB Assistent, Miljösamordnare KBAB:s Förvaltare, Miljombud KBAB:s Arbetsledare, Miljöombud KBAB:s städavd. Drifting. Miljöombud KTV Områdesansvarig, Miljöombud KBAB område öst Områdesansvarig, Miljöombud KBAB område väst
3. IDENTIFIERING AV MILJÖASPEKTER För förvaltningens verksamhet har först ett antal aktiviteter med miljöpåverkan identifierats. Till aktiviteterna har dess negativa eller positiva miljöpåverkan kopplats. Detta sammantaget kallas miljöaspekt. Varje aktivitet kan ge upphov till all form av miljöpåverkan, sett ur ett tillräckligt brett perspektiv. Vi har valt att begränsa oss till den tydliga miljöpåverkan som KBAB har en möjlighet att styra över. De flesta aktiviteter i samhället, även de från Köpings Bostadsbolag AB:s verksamhet, har miljöpåverkan. Det betyder inte att all miljöstörande verksamhet måste upphöra eller åtgärdas. Listan med miljöaspekter, se bilaga 1, ska ses som en kartläggning av Förvaltningens aktuella miljösituation. Utifrån de resultat som framkommit i miljöutredningen har Förvaltningen KBAB gjort en värdering av miljöaspekterna. I värderingen har hänsyn tagits till miljöpåverkans art och storlek för att få fram de betydande miljöaspekterna, bilaga 2. Värderingsprocessen beskrivs i bilaga 3 När mål för miljöarbetet ska formuleras ska de betydande miljöaspekterna ligga till grund men hänsyn ska även tas till andra faktorer såsom ekonomiska och tekniska möjligheter, ägarkrav, kundkrav, omvärldsfaktorer m m. 4. MILJÖPÅVERKAN I miljöutredningen identifierades på vilket sätt KBAB påverkar miljön. Här följer en beskrivning på de olika typerna av miljöpåverkan. KBAB köper in en del tjänster, exempelvis entreprenad, exempelvis mattläggningar, rörläggningar, diverse ombyggnationer, städning m.m. 4.1 Utsläpp till luft Transporter, uppvärmning och användning av kemikalier bidrar till växthuseffekten genom utsläpp av CO 2. (koldioxid). Bränsleförbrukningen i samband med transporter ger även upphov till CO (kolmonoxid), SO x (svaveloxid), No x (kväveoxid) och HC (kolväten). Utsläpp av kväveoxider och svaveloxider bidrar till försurning och övergödning. Tillsammans med kolväten kan kväveoxider bilda marknära ozon. Logistikplanering kan genom att optimera transporterna minska både kostnader och miljöpåverkan. Valet av transportmedel påverkar också miljöbelastningen och när så är möjligt kan exempelvis tåg väljas framför lastbil. Köldmedia av typ HCFC och HCF finns i kyl,- frys,- luft- och värmepumpsanläggningar. Vid lägage av köldmedia påverkas ozonskiktet och växthuseffekten.
4.2 Utsläpp till vatten I samband med bl.a lokalvård sker utsläpp till vatten av rengöringsmedel. Vissa ämnen i rengöringsmedel är giftiga för vattenlevande organismer och kan störa reningsprocessen. Andra ämnen kan vara syreförbrukande, övergödande eller svårnedbrytbara. Skötsel av fordon och arbetsredskap ger utsläpp till vatten. Oljeutsläpp och avfettningsmedel kan skada mikrolivet i vatten, vilket kan medföra att vattnet blir otjänligt att dricka eller bada i. Ämnen i kemikalier och kemiska produkter kan vara giftiga för mikroorganismer i avloppets reningsprocess. Några ämnen kan vara övergödande, svårnedbrytbara eller bioackumulerade. Vid upphandling och entreprenad bör det ställas miljökrav. 4.3 Avfallsproduktion Inom förvaltningens verksamhet uppkommer avfall. Vid omhändertagande av avfall uppkommer olika typer av miljöpåverkan. Förbränning av avfall innebär att energin i avfallet tas tillvara. Förbränning av avfall ger utsläpp av t.ex. CO 2, CO, No x, Hg och dioxiner. Förbränningsprocessen orsakar utsläpp som är övergödande och försurande, bidrar till växthuseffekten och kan vara giftiga. Askan innehåller ofta miljöskadliga metaller. Avfall som deponeras kan ge upphov till förorenat lakvatten och metangasbildning som bidrar till växthuseffekten. Deponier innebär också att markområden tas i anspråk. Det farliga avfall som uppkommer i fastighetsförvaltning kan vara t ex batterier, lysrör, färgrester och oljerester som bl.a. olika tungmetaller. Farligt avfall kan ha en rad negativa miljöeffekter, t ex ackumuleras tungmetaller såsom kvicksilver och stabila ämnen i näringskedjan. Det är därför viktigt med en korrekt hantering av farligt avfall. Datautrustning innehåller flamskyddsmedel. Spridningen av dessa kan medföra allvarliga risker för hälsa och miljö. Flamskyddsmedel används bl.a. för att impregnera material och textilier. De är mycket giftiga och en del av dem kan vara bioackumulerade. De största riskerna för utsläpp bedöms vara då produkterna blivit avfall. Återanvändning och återvinning minskar resursuttag och avfallsmängder. 4.4 Resursförbrukning Verksamheten förbrukar resurser i samband med transporter, elförbrukning, vattenförbrukning och konsumtion/inköp av övriga förbrukningsmaterial. Användning av fossila bränslen i samband med transporter och uppvärmning innebär förbrukning av ändliga resurser. Miljöeffekterna från förbränning av fossila bränslen som t ex olja är utsläpp av växthusgaser, försurande och övergödande gaser. Då elenergi förbrukas genom vatten och vindkraft, vilka är förnyelsebara energikällor. De ger upphov till mycket låga utsläpp. Vattenkraft ger miljöeffekter via de reglerade vattendragen.
Vattenförbrukning innebär att en naturresurs i form av rent vatten förbrukas. Det innebär också en indirekt miljöpåverkan genom de kemikalier och den energi som åtgår i renings- och distributionsprocessen. I samband med renovering, ombyggnad och nyproduktion används mycket produkter och stora mängder material. En produkt eller material påverkar miljön på olika sätt under sin livscykel, från utvinning av råvaror till kassering. Genom att välja produkter/ material/ utrustning som inte innehåller miljöfarligt komponenter, har lång livslängd, kan återvinnas eller återanvändas och är resurssnåla kan man minska resurspåverkan. Övrig konsumtion av produkter och material som t.ex. datautrustning, inventarier, kemikalier och städutrustning medför att material förbrukas. Produkterna påverkar miljön på olika sätt under sin livscykel, från utvinning av råvaror till kassering.. 4.5 Markförorening Felaktig hantering av miljöfarliga produkter och farligt avfall kan leda till att marken förorenas. Fogar med PCB (polyklorerade bifenyler) urlakas till marken. Relativt höga värden har uppmätts i marken vid fasader som är (har varit) fogade med fogmassa innehållande PCB. PCB består av fettlösliga ämnen som ackumuleras i näringskedjan och kan bl a skada fortplantningsförmåga och immunförsvar. Tryckimpregnerat trä kan innehålla bl a arsenik och krom. Staket och sandlådor är exempel där tryckimpregnerat trä förekommer.. Vägsalt (Natriumklorid) är i sig inget gift men i höga koncentrationer, som uppstår t ex vid halkbekämpning, skadas växtlighet och även beläggnig på hårdgjorda ytor. Salt tillsammans med vatten eller fukt har en hög korrosiv verkan. 4.6 Lokal miljöfråga Buller från t ex fläktar och fordon kan upplevas som störande för omgivningen. Nyproduktion och ombyggnader kan innebära en lokal miljöpåverkan till följd av buller som kan vara av temporär karaktär (under byggtiden) eller bestående. Bestående buller förorsakas av framtida transporter från de boende. Utöver buller kan även vibrationer, såväl temporära som bestående, uppstår. Exploatering av mark för nyproduktion påverka den biologiska mångfalden. Företagets avfallshantering kan skapa odör som påverka hyresgäster som bor i angränsade bostäder och lokaler. Verksamheter från lokala produktionsenheter och serviceföretag (bensinstationer, kemtvättar m.m.) kan ge upphov till miljöpåverkan i form av koncentrerade utsläpp till luft eller buller från transporter och tillverkningsprocesser. Nyproduktion av byggnader påverkar omhändertagande av dagvatten.
5. MILJÖLEDNINGSSYSTEM Köpings Bostads AB håller på att bygga upp ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. I detta arbete kommer alla ingående moment enligt standarden att införas i verksamheten. Vid uppbyggnaden av de ingående delarna kommer förvaltningen att kontrollera om det finns några befintliga rutiner i verksamheten som går att utnyttja i miljöledningssystemet. Miljöutredningen har därför inte omfattat en genomgång av befintligt miljöledningssystem.