Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Relevanta dokument
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Grundläggande energibegrepp

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

Det Globala Energisystemet

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Energikällor Underlag till debatt

Energihushållning. s i handboken

El- och värmeproduktion 2009

Primärenergi för energiföretag

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

Indikatorer för att mäta elsystemets resurseffektivitet. Seminarium 20 november 2014 Stockholm

Seminarium - Geoenergi

Energisamhällets framväxt

Förnybara energikällor:

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

El- och värmeproduktion 2010

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Varifrån kommer elen?

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Förnybar energi och Boverkets byggregler

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Energi & Atom- och kärnfysik

Svar: Extra många frågor Energi

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

El- och värmeproduktion 2013

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Hej och hå ingen tid att förspilla

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Människan, resurserna och miljön

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Energiläget 2018 En översikt

Förnybarenergiproduktion

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Vindkraft, innehåll presentation

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energideklarationsrapport

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Fortum Värmes miljövärden 2015

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Kärnenergi. Kärnkraft

Miljövärdering av el

Energideklarationsrapport

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll

Biokraftvärme isverigei framtiden

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder

KP SSAB BLUND. Fjärrvärme

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Energiläget En översikt

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Transkript:

Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09

2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA?

4 Term Energi Energiform Energikälla Energislag Energibärare Förklaring 1 Terminologi 1(4) Beskriver något med förmåga att utföra rörelse (ej nödvändigtvis arbete). Energi kan vara lagrad eller överföras. Energi kan aldrig skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas. Elastisk energi, Elektrisk energi, Kemisk energi, Kärnenergi, Lägesenergi, Magnetisk energi, Rörelseenergi, Strålningsenergi, Termisk energi, Elektromagnetisk strålning Primär energibärare, ex. uran, biomassa, naturgas, kol, olja, solstrålning Entydigt med energikälla Primära (se ovan) och sekundära, ex. elektricitet, vätgas

5 Term Energikvalitet Primärenergi Nettoenergi Förklaring 1 Terminologi 2(4) Entydigt med exergi. En värdering av en energiforms förmåga att kunna omvandlas till andra former med små förluster. Elektrisk och mekanisk energi har hög kvalitet medan värme har låg. Den energi som krävs för att leverera en viss mängd slutlig energi Energi som avges till en byggnad och som används i värmeinstallation och luftbehandlingssystem för att upprätthålla ett visst inomhusklimat och för värmning av tappvatten samt för hushållsapparater och hushållsmaskiner (TNC)

6 1 Terminologi 3(4) Term Förklaring Resursanvändning Användning av primära energi- och materialresurser Utsläpp Klimatpåverkan Miljöpåverkan Utsläpp av ämnen till luft, mark och vatten. Utsläpp kan vara fasta (avfall), flytande och gasformiga (avgaser) Sådant som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. En av flera miljöpåverkanskategorier i LCA Värdering eller sammanställning av resursanvändning och utsläpp

7 Term Miljöbelastning Miljöpåverkan Miljöprestanda Miljökvalitet Miljöeffekt Miljöaspekt Miljövärdering Miljöbedömning 1 Terminologi 4(4) Förklaring Entydigt med miljöprestanda eller miljöpåverkan. Påverkan på miljön från utsläpp och resursanvändning Flera tolkningar. Ofta använt som ett samlingsnamn på indikatorer/parametrar som mäter miljöaspekter för en verksamhet eller produkt. Miljöprestanda i naturen. Effekten i miljön av miljöpåverkan, ex. döda bottnar, ökenutbredning, fosterskador Med miljöaspekt menas de delar av verksamheten, produkten eller tjänsten som kan påverka miljön Beräkning av miljöprestanda. Används synonymt med miljövärdering och MKB

8 2 Primärenergi 1. Vad är primärenergi? 2. Vad är en primärenergifaktor? 3. Vad säger en primärenergifaktor om resursanvändningen? 4. Om primärenergifaktor i princip är entydigt definierat - hur kommer det sig att det florerar så många olika värden? 5. Är primärenergifaktorerna konsistenta med avseende på systemgräns och energikvalitet? 6. Vilka är alternativen till primärenergifaktorer?

9 2.1 Vad är primärenergi? Den energi som krävs för att leverera en viss mängd slutlig energi På vägen från utvinning av energiråvaror till slutkund uppstår en del energiförluster genom utvinning, förädling, transport, omvandling eller distribution Det går med andra ord åt energi för att omvandla energi Kallas även för kumulativ energi

10 2.2 Vad är en primärenergifaktor? Förhållandet mellan primärenergianvändning och slutanvänd energi kallas primärenergifaktor och används för att beräkna det totala energiresursbehovet för en viss mängd slutanvänd energi. Faktorerna för olika bränslen och energiformer fastställs som kvoten mellan tillförd primärenergi och nyttogjord energi. Primärenergifaktor kan med andra ord jämställas med en totalverkningsgrad eller systemverkningsgrad. Det går alldeles utmärkt att blanda olika energiformer så länge enheterna är de rätta.

11 2.3 Vad säger en primärenergifaktor om resursanvändningen? Primärenergifaktorerna har vissa svagheter: -De säger inget om energiformens kvalitet/omvandlingsbarhet till nyttigt arbete (exergi) -PEF säger inget om ifall resurserna är 1.begränsade eller ej 2.förnybara eller icke förnybara (lagerresurs) 3.en fondresurs eller flödande 4.fossila eller ej

12 2.4 Varför finns det så många olika värden på primärenergifaktorer? 1. Hur hanterar man kraftvärme 2. Vilka systemgränser används 3. Hur värderar man spillvärme 4.

13 2.5 Är primärenergifaktorerna konsistenta med avseende på systemgräns och energikvalitet? Nej! Några korta exempel från miljöfaktaboken: Kärnkraft PEF=2,92 kwh bränsle /kwh el Avser el och värmeförlust, missar kärnavfallet Vindkraft PEF=0,05 kwh el /kwh el Avser 5% förlust i distr., missar förluster och Betz lag Vattenkraft PEF=1,1 kwh pot / kwh el Avser förlust i turbinen, missar hjälpenergibehovet

14 2.6 Vilka är alternativen till primärenergifaktorer? Redovisa med transparens som i en LCA: Håll ordning på vilka slags energibärare som används (inte bara hur många kwh) och redovisa den totala mixen Alternativt redovisa vilka typer av resurser som används (förnybart, icke förnybart etc.)

2.6 Vilka är alternativen till primärenergifaktorer? 15

16 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 1 Beskrivande eller studera förändringar? =>Attributional (bokföring) eller consequential (konsekvens) 2 Tillbakablickande eller framtidsstudier? =>Olika sätt att studera framtiden

17 Forecasting eller backcasting Forecasting: Prognoser genom framskrivning av trender. Svarar på frågan: Når vi målen med dagens åtgärder? Backcasting: Utgår från en framtida situation, ofta ett årtal. För detta årtal gör man ett antal olika antaganden om vilka mål som skall vara uppfyllda. Därefter letar man sig bakåt i tiden till dagsläget. Svarar på frågan: Vilka åtgärder krävs för att nå uppsatta mål?

18 Scenarier eller principer Scenarier: Olika möjliga framtida utfall, verkliga eller tänkta Interna scenarier omfattar sådant ingår i det betraktade systemet Externa scenarier omfattar faktorer som speglar omvärlden Är ej synonymt med fall(-studier) som återger verkliga (ofta historiska) förhållanden Principer, ex.: Hållbarhetsprinciper enligt det naturliga steget Uppfyllande av allmänna hänsynsreglerna enligt MB

Olika slags framtidsstudier 19

När kommer framtiden? 20

Vad ska man räkna med? 21 I en bokförings-lca beräknas ersättningselen med ett genomsnitt (en mix) för Sverige eller Norden. I ett kort tidsperspektiv när man gör en konsekvensorienterad LCA (studerar effekter av förändringar i ett system) är ersättningselen s.k. marginalproduktion, d.v.s. den dyraste och smutsigaste elen (kol eller naturgas) I ett längre tidsperspektiv måste man ta hänsyn till förändringar i elproduktionen. Vad som är marginalel kan variera från år till år. Om dessa integreras över tid erhålls en mix av olika bränslen. Detta kallas ibland komplex mix. Observera att dessa resonemang även gäller fjärrvärmesystemet, transportsystemet etc.!

Vad är komplex mix? 22

Beslutsträd 23