Parkprogram Ge rum för landskapet! Strategier för landskapet i Göteborg
Ge rum för landskapet Landskapet och människan, i kombination. Det är förutsättningen för Göteborgs tillkomst och framtid. I landskapet sätter människan olika avtryck. De tydligaste är olika typer av byggnadsverk, t. ex. hus och vägar. Men även torg, parker, kanaler, ängar, skogar, berg, sjöar och stränder är mer eller mindre formade och påverkade av människan. Alla dessa platser är göteborgarnas och besökarnas gemensamma arena, det offentliga rummet. Det offentliga rummet är aldrig färdigt och det förändras hela tiden. På omslaget ser ni vår bild av framtidens landskap i Göteborg. Den översiktliga strukturen med stora sammanhängande kultur- och naturlandskap binds samman av tillgängliga dalar och tillgänglig kust. De stora kultur- och naturområdena i stadens ytterkanter som möter liknande landskap i grannkommunerna är viktiga offentliga rum för göteborgare och besökare. Här finns allt från trollskogar och ljunghedar till betade hagmarker. I de grönskande älvdalarna i landskapets lågpunkter och utmed hela kusten ska det vara lätt att röra sig. I parkprogrammet har fem strategier formulerats för att ta vara på de fantastiska möjligheter som finns för att Göteborg ska bli en ännu mer upplevelserik parkstad och en föregångare inom stadsplanering. Strategierna svarar också mot en mängd mål som park- och naturförvaltningen har att följa i sin dagliga verksamhet. Det handlar om övergripande mål som riksdagens miljömål, barnkonventionen, folkhälsomålen men även Göteborgs kommunfullmäktiges och park- och naturnämndens mål. Park- och naturnämnden antog parkprogrammet 12 april 2007. Parkprogrammet är startskottet för ett utvecklingsarbete som fortsätter med framtagande av parkplaner. Parkplanen ska ses som ett strategiskt och levande dokument där det utifrån parkprogrammets strategier görs prioriteringar i stadsdelen. 3
Projektgrupp Lars Johansson Johanna Mäkitaavola Liv Sonntag Peter Elofsson Referensgrupp Charlotte Horgby Elisabeth Lindgren Eva Glader Helen Svenstam Helena Engvall Ingela Gustafsson Kate Ryffé Lisa Lindgren Stina Rosenlöf Tage Nilsson Bilder Park- och naturförvaltningen Göteborg Stads bildarkiv Sture Hegerfors - seriestripp sid 8 Mario Prhat - Erik i sin koja sid 20 www.parkochnatur.goteborg.se 4
Innehållsförteckning I framtidens Göteborg finns god tillgång till kust, dalar och det sammanhängande natur- och kulturlandskapet. Parkprogrammet har fem huvudstrategier: karaktär inom räckhåll omhändertaget ställa till förfogande variation, som i sin tur bryts ned i ett antal understrategier. Listan här till höger är dels en innehållsförteckning, dels en förteckning över parkprogrammets samtliga strategier. I färgfältet under respektive strategi finns en ordlista. Framtidens landskap i Göteborg Framsida Tillgång till kust Tillgång till dalar Tillgång till det sammanhägande natur- och kulturlandskapet - Ge rum för landskapet! Inledning 3 Medverkande 4 Innehållsförteckning 5 Karaktär 6 Skog för alla I stort, smått och mittimellan Plocka fram bergen Landet i stan Låt dalarna växa Mera kust Båtliv och varvsdunk till alla Inom räckhåll 10 En stadsdelspark i varje stadsdel Bevaka tillgången på lekmiljöer Använd sociotopkartan och sociotopsnurran vid planering Skapa och gestalta stråk Ny park där det saknas Omhändertaget 14 Vårda kulturmiljöer Diskutera trygghet Jobba synligt Anpassa till parkanvändning året om Se helheter 5 Ta hand om vattnet Ny utformning och ny skötsel Följ policys och program Sköt inte, sköt lite, sköt mycket Ställa till förfogande 18 Plats för alla Vilka är önskemålen? Skänk en bänk Upplåt för kort tid......och för längre Skapa en platsbank Bygg tillfällighetsparker Variation 22 Parkvariation Skapa levande gatu- och torgrum Fler kontraster Prioritera variation Vardagsrum med högt i tak Blanda anlagt och vilt Mångfald och......platser för alla Skapa utrymme för biologisk mångfald Gestalta entréer Fler föränderliga miljöer Spännande lekmiljöer Lyft fram bergen Upplevelsevariation Fler badparker Parkplaner 26 Historia 27 Mark förvaltad av park- och naturförvaltningen samt naturreservat inom kommunen Baksida
Orkan och vindstilla är grannar Karaktär 6
Skärgård Hällmarkskog Bergshjässor Dalgång Brutna skogslandskap Industri Bergsbrant Skogslandskap Böljande åkerlandskap med skogspartier Kust Karaktär Göteborg är bergen, havet, dalarna och skogen. Det dramatiska landskapet ger förutsättningarna för livet i staden och skapar det unika på varje plats. Göteborg är också Masthugget, Annedal, Lövgärdet och Norra älvstranden. Varje stadsdel är speciell på sitt vis och har sina människor, sina betydande platser och sina särdrag. Att hitta och förstärka det som är karaktäristiskt, i det stora och det lilla, är att förstärka upplevelserna i Göteborg och av Göteborg. Stadsdel = ett område i en stad. I Göteborg är det exempelvis Masthugget, Länsmansgården, Vasastaden och Näset
Skog för alla Gran, tall, björk, asp och ask. Trollskog, ekbackar och snår. Vardagspromenad och helgutflykt. Smala stigar och asfalterade gångvägar. Svamp och mossa. Gläntor, sjöar, grill och bad. Plocka fram bergen Kala bergshjässor och bergskanter. Att se och att synas. En oas på toppen. Picknickplats, utsiktsplats, viloplats. Orientering i staden. Som det såg ut en gång för inte så länge sedan. Karaktär I stort, smått och mittimellan göteborg Eriksbergskranen, Ramberget och göteborgshumorn. Stadsdelen Guldhedsdalen, dalen i Gårdsten och Masthuggsbon. Kvarteret den stora tallen, flamingofontänen och klass 4c.
Landet i stan Öppet kulturlandskap. Betad mark och åker. Ursprung och historia. Obruten hävd ger unika miljöer. Mera kust Där land möter hav. Stråk att gå längs. Klippor att klättra bland. Utblick. Plaska med fötterna. Snålblåst och salt. Låt dalarna växa Illgrönt och tätt. Lära om snäckor och sniglar, fiskar och fjärilar. Att inte synas. Lövprickning, skred och död ved. Fuktig luft och vattenporl. Båtliv och varvsdunk till alla Där det händer saker. Doft av tjära. Promenad med sydväst. Jättemaskiner och segelbåtar.
Gå inte över ån efter vatten Inom räckhåll 10
Sociotopsnurran Sociotopsnurran är ett sätt att fördjupa användningen av sociotopvärdena från sociotopkartan. Sociotopsnurran skapar en riktlinje för maxavstånd till olika sociotopvärden från en människas bostad. Cirkeln kan peka ut platser och områden som har brist på ett eller flera sociotopvärden och kan därigenom fungera som en hjälp vid planering. Axlarna i cirkeln är de 20 sociotopvärden, tid och kommunikationsmedel. Sociotopvärdet Mp som i mötesplats ska kunna nås gående inom 15 minuter från bostaden. Sociotopvärdet O som i odling ska kunna nås med kollektivtrafik inom 30 minuter från bostaden. För att nå en plats för fiske är det acceptabelt att behöva transportera sig under en längre tid än 30 minuter från sin bostad. Inom räckhåll Det räcker inte att koncentrera sig på vad som finns i parkerna. För att de ska användas och uppskattas är det avgörande var de finns och hur vägen dit ter sig. Stadens parkstruktur bygger tillsammans med bebyggelse och infrastruktur upp staden. De tre kan samspela eller motverka varandra. Motverkar de varandra bildas barriärer. Men det finns sätt att överbrygga barriärer; en spårvagnssträckning in i Vättlefjäll, en bro över en motorled eller ett tydligt markerat cykelfält, skapar alla en känsla av närhet till park. I nya områden, eller i områden där parker saknas, ska nya parker skapas. Då behövs att man frångår synsättet att stadens byggnader är statiska. Vissa byggnader kanske behöver rivas för att skapa en bättre stad i sin helhet. Genom att integrera parkstrukturen i bebyggelse- och infrastrukturens väv kan upplevelsen av att parken finns nära öka. 20 sociotopvärden representerar göteborgarnas användning och upplevelse av sina parker. Till vissa värden - som exempelvis bad - är det acceptabelt att behöva ta sig en bit för att nå, andra - som lek - bör finnas nära bostaden. En fungerande stadsdelspark är av stor betydelse för de boende. Olika människor förflyttar sig mer eller mindre snabbt och lätt i staden. Parkerna, och värdena i dem, ska vara inom räckhåll för alla. Sociotop = plats för mänsklig aktivitet eller upplevelse * Sociotopvärde = en aktivitet eller upplevelse, exempelvis vila, lek och utblick * Sociotopkarta = karta som knyter samman aktiviteter och upplevelser med platser * Barriär = objekt (t ex väg, vattendrag) som hindrar eller begränsar tillgängligheten
En stadsdelspark i varje stadsdel Bevaka tillgången på lekmiljöer Skapa och gestalta stråk Inom räckhåll
Använd sociotopkartan och sociotopsnurran vid planering Ny park där det saknas
Hem ljuva hem Omhändertaget 14
Omhändertaget Göteborgaren identifierar sig med sin stad. Det offentliga rummet är för många medborgare lika betydelsefullt som hemmets vardagsrum. Ett omhändertaget offentligt rum signalerar att någon bryr sig om staden. Om någon bryr sig om staden känner sig medborgarna sedda och bekräftade. Omhändertaget betyder att staden upplevs städad och fräsch. Omhändertaget betyder välkomnande entréer till våra parker och färre anonyma gräsöknar. Det betyder livbojar vid havet, tömda papperskorgar och att gå torrskodd över ett kärr. Det kan vara den roliga lekplatsen, en bänk i rätt väderstreck, en grillplats med vindskydd och tillhandahållen ved eller pedagogiska informationstavlor. Omhändertaget betyder att sätta Göteborgaren i centrum att komma till insikt om att park och natur är en del av den kommunala servicen. Omhändertaget innebär att sköta det offentliga rummet på ett smart sätt. Det betyder för våra parker att sköta och förvalta dem på nya sätt, efter dagens krav. Att hänga med i utvecklingen och komma ihåg att det är upplevelsen som räknas. Omhändertaget handlar som synes många gånger om gestaltning och skötsel. Gestaltning och skötsel har stor del i att skapa en upplevelse av trygga miljöer i våra parker, utan att för den delen utarma dem. Det offentliga rummet bildar en helhet. Exempelvis är det, för helhetsupplevelsen, viktigare att sopkärl inte svämmar över än att parkens gräs är i perfekt skick. Det finns liknande exempel i våra lekmiljöer. Om all lekutrustning är ny, men det fortfarande växer gräs i sandlådan, upplevs inte lekmiljön omhändertagen. Lekmiljö = en omgivning där barn och vuxna ägnar sig åt en sysselsättning för att de tycker det är kul
Vårda kulturmiljöer Kulturlandskap och stadsmiljöer. Genuina platser. Traditionella bruk och arbetsmetoder. Ta hand om vattnet Fördröj dagvattnet. Bygg våtmarksparker. Motarbeta växthuseffekten. Omhändertaget Diskutera trygghet Hur ska gångstråk se ut? Var ska det röjas och gallras? Belysning var? Mörker var? Jobba synligt I parken, på kontoret och i sopmaskinen. Stormöten, medborgargrupper och spontana frågor på stan.
Anpassa till parkanvändning året om Pizzapicknick, badsäsong, parkfest, majbrasor, vintergrillning och kulturkalas. Ny utformning och ny skötsel Nya lösningar på gamla platser. Gamla lösningar på nya platser. Nya lösningar och nya material. Välkomnande entreér. Anlagt i naturen, natur i staden och blandningar däremellan. Sköt inte, sköt lite, sköt mycket Platser som upplevs omhändertagna med minimal skötsel, platser som kan få annat utseende, skötselinsats med långa tidsintervall, punktinsatser i naturparker, paradplanteringar och formklippta häckar. Se helheter Hela stadsmiljön. Gata mot park mot torg mot privat. Samarbete och byteshandel. Följ policys och program Trädpolicyn, primära gångstråkpolicyn, naturvårdsprogram, soffpolicy, lekplatspolicy och klotterpolicy.
Delad glädje är dubbel glädje Ställa till förfogande 18
Ställa till förfogande Varje göteborgare har 40 m 2 park, 130 m 2 natur och 60 m 2 vatten att förfoga över. Behovet av att själva få uttrycka sig och göra avtryck i sin stad är stort. Att ge utrymme för privata initiativ i parkerna tillgodoser en önskan om delaktighet och egen kreativitet. På så sätt kan fler göteborgare hitta eller skapa just sina platser att känna glädje och stolthet över. Till staden ger de personliga avtrycken varierade, karaktärsfulla och intressanta stadsrum. Rum som speglar den oförutsägbarhet och dynamik som staden rymmer. En förutsättning för sådana rum är att det finns föränderliga platser, där användning och form tillåts variera efter önskemål och initiativ. Att ställa till förfogande kan handla om kontakten med privatpersoner och privata företag, men också om att upplåta eller byta mark med andra kommunala förvaltningar.
Plats för alla Alla ska kunna finna sin plats. Ställa till förfogande Vilka är önskemålen? Platser som någon vill göra något på. Skänk en bänk Skänk en bänk, skänk ett träd, skänk en frisbeebana.
Upplåt för kort tid... Parkkalas, evenemang, marknader och spektakel....och för längre Koloniområden, uteservering och minigolf. Skolskog, klätterskog och gammelskog. Skötselkontrakt, överenskommelser och avtal. Bygg tillfällighetsparker Platser som förändras. En stund något och sedan något annat. Bygglek, utomhusbio, växtplats, arbetsplats, isbana, parkering, beachvolleyplan, uteservering, hundutställning och isskulpturtävling. Fult ibland, fint emellanåt. Skapa en platsbank Platser som kan få annan användning.
Skönheten sitter i betraktarens öga Variation 22
Variation Kärnan i strategin variation är att människor är olika, tycker olika och har olika behov. Det finns få saker som alla människor kan enas om. Genom variation skapas parker för alla. Variation i stadens parker innebär att parkerna tillåts ta sig olika uttryck, funktion och form. Variation innebär att lägga gamla konventioner åt sidan och låta kreativiteten flöda. Variation berättar för parkbesökaren att Göteborg är en modig stad med framåtanda. Variation innebär levande offentliga miljöer. Variation signalerar mångfald och allas rätt att ta plats att få vara en del av samhället. Variation innebär biologisk mångfald. Genom att bygga, sköta och utveckla olika typer av parker skapas ett brett spektra av livsmiljöer för växter och djur. En park kan vara ett vardagsrum utomhus en flexibel plats där en rad upplevelser får plats picknick, möten, vila, lek, motion, evenemang, fest, etc, etc. En park kan vara en lugn plats i skogen. Det behövs mörka såväl som ljusa parker. Det behövs parker där besökarna själva kan ändra utformningen på sin park och det behövs park som alltid ser likadan ut. Det behövs mer naturpark i centrala Göteborg och det behövs mer anlagd park i ytterstaden. Det finns ett sug efter paradparker och det finns ett sug efter platser som upplevs mer ruffiga. Staden behöver olika sorters parker små tysta omhändertagna oaser, badparker och större hårdgjorda offentliga ytor. Lekmiljöer för vuxna och lekmiljöer för barn.
Parkvariation = badparker, paradparker, kulturlandskapspark, mörkerparker, naturparker, betongparker, djurparker, fickparker, bollparker, barnparker, lekparker, stadsdelsparker, folkparker, festparker, torgparker, etc etc etc... Mångfald och......platser för alla Skapa levande gatu- och torgrum Fler kontraster Skapa utrymme för biologisk mångfald Variation Prioritera variation före rättvisa. Blanda anlagt och vilt Vardagsrum med högt i tak
Park är natur är park Fler föränderliga miljöer Spännande lekmiljöer för stora och små. Upplevelsevariation = lek, vila, sällskapslek, kulturhistoria, promenad, båtliv, mötesplats, gatusport, blomning, fiske, grön oas, evenemang, odling, naturupplevelse, utblick, bad, picknick, vattenupplevelse, motion och bollsport. Lyft fram bergen Gestalta entréer Fler badparker som erbjuder upplevelser året om.
Parkplaner Parkprogrammet är startskottet för ett utvecklingsarbete som fortsätter med framtagande av parkplaner. Arbetet med parkplaner bygger på ett antal träffar där personer med olika kompetens träffas och pratar om stadsdelarna och dess parkstruktur. Med parkprogrammets strategier som stomme samlas fakta och uppfattningar ihop, brister och tillgångar analyseras. Resultatet diskuteras med allmänheten och den samsyn som skapas mynnar ut i en utvecklingsplan i kartform. Nedan finns ett förslag på hur parkplansarbetet kan läggas upp. Karaktär - vad är stadsdelen? Zooma ut stadsdelen i Göteborg. Finns dalgångar, kust eller stora naturområden? Stråk till sådana? Vad händer utanför stadsdelen? Vad säger översiksplanen? Andra planer? Zooma in vad är typiskt för stadsdelen och dess delar? Namn på platser? Vilka är människorna som bor där och vad är karaktäristiskt för dem? Hur passar naturvårdsprogrammet in? Nyckelord: kala berg, utsiktsplatser, kust, kulturmiljöer, biotoper, dalgång, ädellövsskog, tallhed, sandstrand, varv, hamn, torg, kreativt, lugnt, hemtrevligt, människor. Inom räckhåll - vad och hur nära? Hur upplevs tillgången på park i stadsdelen? Parktillgång rent faktiskt? Jämför med andra delar av Göteborg. Hur är parken fördelad geografiskt och för olika användargrupper? Vilka sociotopvärden finns och var? Använd sociotopsnurran för att bedöma tillgången till sociotopvärden. Nyckelord: stadsdelsparker, barriärer, cykel-, gång- och kollektivtrafikstråk, lekmiljöer, parkbrist, badparker, sociotopkarta, sociotopvärden. Omhändertaget inte, lite eller mycket? Välj platser att omhänderta för helheten. Hur ska prioriteringar göras så att de stämmer med stadsdelens karaktär? Finns platser som kan skötas mindre eller inte alls men samtidigt upplevas omhändertagna? Platser som behöver skötas mera? Nyckelord: vatten, kulturmiljöer, policys, alltid säsong. Sköt inte, sköt lite, sköt mycket. Vilka områden ska fortsätta se ut som de gör? Förändrat utseende någonstans? Ny skötsel, nya växter, nya material? Önska Brainstorma idéer och förslag. Samla ihop tankar som tidigare kommit upp. Nyckelord: stadsdelspark. Förtydliga stråk. Små gröna rum - små pärlor. Naturparker hur kan olika karaktärer förstärkas? Natur med tillägg! 26 Parkprogram Parkplan Parkplan Parkplan Parkplan Parkplan Biotoper? Föränderliga platser, för odling, bete, djurgårdar? Vilken typ av användning önskas på olika platser? Platser som kan ställas till förfogande? Önskemål från ex. skolor, föreningar, fastighetsägare eller privatpersoner? Välj Prioritera bland idéerna och förslagen. Finn några nyckelord för de förslag som kommit fram. Kort respektive lång sikt? Vem ansvarar för respektive plats? Lyssna Anordna ett öppet möte med allmänhet, representanter från stadsdelen, stadsbyggnadskontoret och föreningar. Presentation och frågestund. Lyssna! Förändra Förändra den preliminära parkplanen så att den speglar åsikter och kunskaper som kom fram under Lyssna. Förverkliga Genomför parkplanen i praktiken.
Göteborgs parkhistoria 1600-1800tal Trädplanteringar Landeriträdgårdar Lindar längs Stampgatan (i ett annars mycket kalhugget Göteborg) Lindar planteras längs kanalerna då den befästa stadskärnan byggdes med holländska förebilder. Idag är bara träden längs Stampgatan kvar. Johannebergs landeri, Stora Katrinelund (Burgårdsparken), Bagaregårdens landeri De göteborgsunika landerierna var de välbärgades jordbruk. Idag är de lantliga platser i staden. Skansen Kronan, Heden, Kviberg Platserna som då var viktiga för försvaret - exercisfält, befästningar och vallar - finns kvar som friytor än i dag. 1800tal Promenadstråk Stadsparker Trädgårdsföreningen, Slottsskogen, Billdals park, Överåsparken, Nya allen Offentliga parker dyker upp i Göteborg och gör successivt staden grönare. Områden för promenad, rekreation, och flanerande börjar avsättas. 1900-1950tal Donationsparker Parker för folk Bostadsnära parker Hagaparken, Renströmsparken, Redbergsparken, Krokängsparken, Botaniska trädgården, Liseberg, Näckrosdammen, S.A Hedlunds park, Keillers park Krav från industriarbetarna om sol, luft och grönska till staden. En livlig parkbyggnadsperiod i Göteborg. Många av 1800- och 1900-talets parker kommer göteborgarna tillgodo genom donationer och testamenteringar. Landala egna hem, Bagaregården, Kungsladugård, Gamla Torpa Nya stadsbyggnadsideal och namn som Lilienberg, Åhrén och William-Olsson skapar stadsbyggnadskonst och många små bostadsnära parker. 1960-1980tal Natur Stadsdelsparker Vättlefjäll, Sandsjöbacka, Delsjön, Vrångö skärgårdsreservat, Änggårdsbergen, Sillvik, Hisingsparken Friluftsområden och naturreservat bildas för friluftslivet i staden. Dalen i Gårdsten, Galaxen i Bergsjön, Kastanjeallén Stadsdelsparker och parklekar kommer till som delar i storskaligt bostadsbyggande. 1990tal Hårdgjorda parker Norra älvstrandens kajstråk, Lindholmsallén Göteborg får nya alleér, trädtorg och kajstråk när hamnen blir bostäder. 27
Mark förvaltad av parkoch naturförvaltningen samt naturreservat inom kommunen. Göteborgs stad är 72 000 ha varav 45 000 ha mark 27 000 ha vatten Park- och naturförvaltningen förvaltar 11 000 ha varav 6 000 ha natur 2 000 ha park 3 000 ha vatten