Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 1(15) SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VATTENKRAFT I ORNÄS KVARN Närproducerad grön el genom vattenkraft
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 2(15) Förord OKFAB avser återuppta ett äldre vattenkraftverk i Ornäs, 1.5 mil öster om Borlänge. 2009-01-16 var starten för projektet då länsstyrelsen i Falun, Borlänge kommun samt Niklas Bergman träffades på plats för att gå igenom rådighet, ägande av vatten samt fallrättigheter. Sedan starten har målet vart att genomföra projektet med stor delaktighet angående vattenföring samt nivåer med boende och andra intressenter. Inför samrådet har brev (2010-03-14) skickats ut till ca 120 berörda samt skrivelser har utformats till både boende och myndigheter i god tid. Detta samrådsunderlag utgör ett fristående dokument som kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med att uträtta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Tillsammans utgör dessa två dokument det viktigaste underlagen för en tillståndsansökan till miljödomstolen (vattendomstolen). Samrådets tidsplan Start: 2010-03-14 Informationsbrev skickades ut till berörda intressenter. Slut: 2010-07-06 Gemensamt samråd vid Ornäs Kvarn Kl. 18:00. Administrativa uppgifter Bolagsuppgifter Ornäs Kvarn Fastighetsbolag Arents väg 35 784 77 Borlänge Org.nr: 556802-5323 Tfn: 070-4954917 www.ornaskvarn.se Fastighetsägare samt beteckning Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Ornäs Kvarn 1:2 Projektledare Niklas Bergman Arents väg 35 784 77 Borlänge Tfn: 070-4954917 E-post: niklas@ornaskvarn.se
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 3(15) Innehållsförteckning 1. Allmän information 4 1.1. Överblick 1.2. Historia 2. Informationsbrev samt inkomna frågor inför samrådet 5-6 2.1. Informationsbrev 2.2. Frågor kopplade till informationsbrevet 3. Utformningen innan -1974 7 3.1. Utformning 3.2. Teknisk sammanfattning 4. Utformning efter 1974-7 4.1. Utformning 4.2. Teknisk sammanfattning 5. Utformning efter byggnation 8 5.1. Utformning 5.2. Omfattning av vattenreglering 5.3. Teknisk sammanfattning 6. Lokalisering 9 6.1. Fastighet 6.2. Alternativa lokaliseringar 7. Planförhållanden samt områdesbestämmelser 9 7.1. Stadsplanen 7.2. Riksintressen samt arkeologiska intressen 8. Förutsedd miljöpåverkan uppströms 10 8.1. Nolläge 8.2. Efter byggnation 9. Förutsedd miljöpåverkan nedströms 11 9.1. Nolläge 9.2. Efter byggnation 10. Utredning av kvarndammen 12 11. Nuläge hinder för god reglering uppströms Ornäs Kvarn 13-14 12. Sammanfattning 14 13. Sändlista samt spridning av samrådsunderlaget 15
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 4(15) 1 Allmän information 1.1 Överblick Projektledare Projektets namn Turbiner Utbyggnads vattenföring Medelvattenföring Generator Slutlig producerad effekt/år Fallhöjd Höjdsystem Niklas Bergman Vattenkraft i Ornäs Kvarn 2st. Francisturbiner med löphjulsdiameter 550 mm & 800mm 2 m3/s 0,83 m3/s 2 st. á 20 respektive 25 kw = 45 kw Ca: 140 000 180 000 kwh 2,8 4,5 meter Projektstartdatum 2009-01-01 Projektutvärderingsdatum 2010-09-30 Projektslutdatum 2011-09-30 Planerat datum för effektuppföljning Ingår i projekt: RH 00 om inget annat anges. 2011-09-30 K. Isacssons teknik Granskning av ritningar till vattenkraftverket PEAB Borlänge Lunds schakt och maskin Borlänge stadskontor Samarbetspartners/gynnar vem efter projektet: Borlänge Energi Boende i Ornäs samt turister Alla uppströms Ornäs Kvarn till Lilla Aspan Bygg och konstruktion Schaktning och grävning Stadsplanering/gångvägar runt Ornäs kvarn Uppköp av grön el Gångvägar, parkbänkar och trivsamt ströområde Naturlivet i faxån. Jämnare vattennivå. Stabilare nivåer vid låg som hög vattenföring. 1.2 Historia Ornäs Kvarn har anor sedan 1600 talet med utvinning av kraft genom forsande vatten. Nuvarande kvarnbyggnad är troligen ifrån 1800 talets senare hälft. Kvarnen nämns i boken Svenska Kvarnar -1940. Rådande fallhöjd då var 4,5 meter, fyra stycken turbiner med total effekt om 70 hk. Man har använt kvarnen på 1800 1900 -talet till krossning av spannmål mm. Ornäs Kvarn lades ner på 60 70 talet och försåldes 1977 av Bergslagen till en privatperson som sedermera använde den till bilverkstad och lager. 1974 rasade bron över gamla turbinintaget och man flyttade då vägen 10 meter norrut samt utformade den nu gällande vattendomen för avvattning av aspån faxån via Ornäs Kvarn. (Bilaga 1). Niklas Bergman köpte kvarnen 2008 privat och 2010 försåldes den vidare till det nystartade bolaget Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB. Bolaget kommer nu driva vidare utvecklingen av kvarnen och vattenkraftverket.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 5(15) 2 Informationsbrev samt inkomna frågor inför samrådet 2.1 Informationsbrev Informationsbrev angående vattenståndet mellan Ornäs Kvarn och lilla Aspan. Hej. Ni får detta brev då ni direkt eller indirekt påverkas av vattenståndet mellan dammen vid Ornäs Kvarn 1:2 upp till lilla Aspan. Bakgrund Jag (Niklas Bergman) har köpt Ornäs Kvarn 1:2 (Maj 2008) med syfte att helrenovera Kvarnen och området. Kvarnen samt området kommer drivas som ett aktiebolag under namnet Ornäs Kvarn Fastighetsbolag. Syftet Syftet med detta brev är att informera i korthet om det arbete som pågår vid Ornäs Kvarn 1:2 samt att jag vill samla in alla synpunkter angående vilken höjd på vattenståndet som är acceptabelt. För och nackdelar samt vilka hinder som finns för att det idag inte går att hålla en jämn nivå. Anledningen är att jag projekterar för att nyttja vattnet till vattenkraft i Ornäs Kvarn1:2 så som det en gång var och det är av stor vikt att vi hittar en lösning på vattenståndet som vi alla kan trivas med. Intäkterna kommer användas till att värma upp samt hålla ordning på Ornäs Kvarn. Efter att lyssnat på era synpunkter så kommer jag kalla till ett samråd i april 2010. Förfarande i samrådet Ett samråd genomförs ihop med Länsstyrelsen, Borlänge kommun samt flera andra intresse organisationer. Även ni blir inbjudna att medverka på detta möte där vi diskuterar för och nackdelar med vattenståndet, vattenkraften samt området. Vilka höjder vill jag ha uppströms Ornäs Kvarn 1:2 och vilka vill ni ha? Även de tekniska ritningarna kommer visas upp så ni vet hur området kommer att påverkas ifall en byggnation genomförs. Och att jag svarar på frågor. Ansökan till Miljödomstolen Efter att samrådet är genomfört och vi kommer till en överenskommelse så skickar jag in protokollet med en ansökan om att bedriva vattenverksamhet till miljödomstolen. Domstolen beslutar sedan om vattendom om så är fallet vilket ger mig rätten att nyttja vattnet till vattenkraft. Senast 2010-03-31 vill jag ha era frågor så jag kan sammanställa dem inför samrådet. Kontakta mig gärna för mer information/diskussion på: Niklas Bergman 070-4954917 Arentsväg 35 niklas@ornaskvarn.se 784 77 Borlänge
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 6(15) 2.2 Frågor kopplade till informationsbrevet 2010-03-15 Jan Gustafsson 2010-03-21 Nils Gunnar Nilsson 2010-03-24 Hans Thegström 2010-03-25 Torbjörn Thalin 2010-03-26 Lennart Roslund 2010-03-31 Stig Andersson Ringer och påpekar sina synpunkter. * Bron vid gamla övergången. Lilla gångbron måste bort. Fungerar som en broms i systemet. * Bäver fördämning uppe i Faxån. Fördämningen skapar övertryck uppåt vilket vid vårflod leder till ökade nivåer uppströms Olsbacka. * Betongskräp under gamla bron vid RV50. Måste rensas. * Förr var vattenspegeln avsevärt högre vid normalflöden än nuförtiden. Detta styrks av gamla regleringen innan 1974. Påpekar sina synpunkter angående översvämningar mm. Ovan Olsbackabron. Vill bottentappa Faxån, lilla Aspan i förväg innan vårflod kommer. Detta styrks ej av vattendomen och är ej tillåtet. Samt att systemet vid höga flöden fylls upp på några timmar. Samt att fågellivet vid fågelsjön mellan Ornäs och Olsbacka tar skada av oregelbundna nivåer. Genom mail: Låter väldigt bra om vi kan komma fram till något vettigt vad gäller vattennivån i Lilla Aspan. Som det varit de sista åren har nog ingen av oss som har bryggor och båtar i sjön varit särskilt nöjda. Vattennivån har varierat med +- ca 40 cm. Enligt "Gröna Kartan" skall nivån ligga på 110,4. Finns det någon vattendom, och vad säger den i så fall om tillåten variation och var sker mätningen? Det väsentliga för min del är att vattennivån hålls så konstant som möjligt. Men jag är tveksam till om du kan göra något för vattennivån när vi har hela Faxen emellan Ornäs Kvarn och Lilla Aspans utlopp i Faxen. Diskuterade åter vattennivåer samt vilka hinder som finns samt fågellivet som tar skada vid stora fluktuationer. Även att nivåerna var jämnare förr och det tack vare att vattenspegeln var högre innan 1974. Diskuterade nivåerna i lilla Aspan samt vilka hinder som finns uppströms. Lennart lade även fram sitt önskemål om högre vattenstånd samt en jämn vattenspegel året runt. Här är några synpunkter från Vassbo Samfällighetsförening från styrelsesammanträde 29/3-2010. Först vill vi säga att vi ser positivt på ambitionen att renovera kvarnen och området men vi har naturligtvis frågor och funderingar kring hur en annorlunda reglering påverkar oss boende i samfälligheten. Några frågor; - varför skall den nuvarande vattendomen ändras? - vad skiljer mellan nu-läget och det nya förslaget? - vilka differenser mellan högst- o lägstnivå för Lilla Aspan finns i det nya förslaget? - vilka hinder finns för att hålla en jämn vattennivå? Från samfällighetens sida är vi framförallt angelägna om en jämn vattennivå vid vår båt- och badplats.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 7(15) 3 Utformning av verksamheten innan 1974 3.1 Utformning (bilaga 2) Under tiden innan 1974 så låg vägen som går utanför Ornäs Kvarn precis intill norra kvarnväggen. Detta gjorde att dammen ovan kvarnen låg ca 8 meter ifrån kvarnväggen med ett tillopp till turbinerna i nordöstra hörnet av kvarnen. Ett utskov fanns också placerat väster om kvarnen för utsläpp av högre vattenföring. Inne i kvarnens källare fanns från början fyra stycken turbiner som någon gång på 1900 talet ändrades till två Francisturbiner monterade i en trycksump av trä (finns kvar idag). Turbinerna samt elmotorn drev kvarnens drift helår. Vid normal vattenföring så har man kunnat reglera vattennivån i dammen någorlunda jämnt tack vare att slukförmågan i de två turbiner som finns kvar och användes förr, slukat det mesta vatten förutom kraftig nederbörd och vårsmältning. Det var vid dessa rådande fall som överfallssätten släppte förbi högre vattenföring per automatik med överfallsprincipen. När sedan kraftig vattenföring kom så öppna man turbinerna för fullt samt att man öppnade sätten vid en viss översta dämningsgräns. Dock har jag sökt i alla arkiv för att hitta en äldre vattendom, hävd eller liknande. Dock utan resultat. Jag hänvisar därför till boken Svenska Kvarnar, fotografier samt diskussioner med boende och mjölnarens släkt om att vattennivån förr var högre och jämnare. 3.2 Teknisk sammanfattning Dammsättens överkant = 109,730 möh enligt mätningar inför nu rådande vattendom. Dammsätt öppning = Ej hittat någon information Dammsättens stängning = Ej hitta någon information Naturlig nivå reglering = Troligen 30 cm med stängd dammsätt Slukförmåga turbiner = Ej hittat någon max slukförmåga. Troligen ca 2 m3/s Fallhöjd = 4,5 meter då sjön nedanför var ca 1,5 meter lägre förr. 4 Utformning av verksamheten efter 1974 4.1 Utformning (bilaga 3) Ornäs Kvarn 1:2 har idag en tillhörande knuten dämningsrätt samt vattenområde. I dag släpps allt vatten förbi genom ett utskov på 9 meters bredd med hjälp av en överfallssätt. Detta betyder att vattnet flödar fritt över en kant med given nivå över havet angivet i meter. Aktuell nivå är 109,45 möh i RH 00. När vattnet stiger över 110,16 möh uppströms vägbanken så ska sätten lyftas upp för att släppa ut höga flöden under sätten. Vid vårflod samt regniga perioder ökar vattenflödet men även fallhöjden ökar på våren då Fortum sänker sjön Runn och kringliggande vattendrag stegvis ner till 105,5 möh vilket ger en fallhöjd på ca 2,4-4,6 meter i ca 2 månader beroende på flöden 4.2 Teknisk sammanfattning Dammsättens överkant = 109,450 möh Dammsätt öppning = 110,160 möh Dammsättens stängning = Troligen när vattnet avtar. Dock ej specificerat i dom. Naturlig nivå reglering = 71 cm med stängd dammsätt Slukförmåga turbiner = Används ej sedan 1974. Fallhöjd = 2,4 4,6 möh
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 8(15) 5 Utformning av verksamheten efter byggnation 5.1 Utformning (bilaga 4) Åtgärder som kommer göras utvändigt är att en ny dammlucka kommer byggas öster om lilla kvarndammen nedanför vägbanken för att fungera som intag till turbinerna. Vattnets väg dit kommer ske genom ett 1200 mm glasfiberarmerat rör under mark. I källaren på kvarnen kommer sedan en ny betongsump gjutas varvid turbinerna placeras där i. Den gamla utloppskanalen på insidan gården kommer att tas fram för att vattnet ska kunna få fri väg ut i Ösjön nedanför kraftverket. Avvattning vid högre vattenföring kommer ske genom en planlucka som reglerar sig utefter damnivån ovan vägbanken genom PLC styrning. Varför man väljer att reglera ovan vägbanken är för att rören som leder vattnet under vägen ej ska riskera att gå fulla av vatten. 5.2 Omfattning av vattenreglering Då nuvarande vattendom sedan 1974 skapat en sämre reglering av vattendragen ovan Ornäs Kvarn så yrkar jag med hjälp av boende, Borlänge kommuns miljö inspektör på högre stabilare nivå helåret. Den nuvarande regleringen har skapat igenväxt uppströms tack vare lågt vattenstånd sommartid. Detta skapar i sin tur att det blir trängre och trängre i vattendragen för vårsmältning samt kraftig nederbörd att fritt ta sig ner till Ornäs Kvarn. På sikt kommer detta få förödande konsekvenser för de som bor ovan Lilla Aspan. Men även fågellivet har tagit skada av den onaturliga regleringen på 71 cm. På våren skapar fåglarna reden som riskeras sköljas bort när sedan tillritningen börjar och vattennivåerna stiger oavsett om jag öppnar damsätten eller ej. Mer ingående om förutsättningar, nuläge och hinder för miljön samt nivåregleringen redovisas under kapitel 11. Nedan tabell visar på vilka nivåer som vore rimliga ur miljösynpunkt att hålla. 5.3 Teknisk sammanfattning Övre dämningsgräns Nedre dämningsgräns Styrd nivåreglering Slukförmåga turbiner = 110,000 möh = 109,800 möh = 20 cm med hjälp av planlucka samt pådrag för turbinerna. = 2 m3/s vilket ger ca 1,5 m3/s vid 75 procents pådrag och bästa verkningsgrad.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 9(15) 6 Lokalisering 6.1 Fastighet (bilaga5) Ornäs Kvarn är belägen i Ornäs, Borlänge i Dalarnas Län vid inloppet till sjön Ösjön som mynnar ut i Runn mellan Borlänge och Falun. 6.2 Alternativa lokaliseringar Då fastigheten redan finns uppförd och vattnet rinner förbi fastigheten som det gjort i alla år så finns ingen alternativ lokalisering. 7 Planförhållanden samt områdesbestämmelser 7.1 Stadsplanen Orådet är inte planerat inom stadsplanen. Dock har Ornäs Kvarn Fastighetsbolag genom Niklas Bergman fört diskussioner med Borlänge kommuns stadsarkitekt Arne Ludvigsson om en framtida planering så att Ornäs Kvarn samt tillhörande område ingår i stadsplanen. Detta för att området vart eftersatt under lång tid och vi ser att en stadsplanering skapar den ordning vi eftersträvar i Ornäs. 7.2 Riksintressen samt arkeologiska intressen (bilaga 6) Hela området kring Ornäs Kvarn ligger under riksintresse då Ornäs Stugan ligger sydost om fastigheten. Ornässtugan härstammar ifrån tiden då Gustav Wasa undkom danskarna 1521. Ornäs Stugan blev museum på 1700 talet och är ett av Sveriges äldsta museum. Diskussioner förs med biträdande länsantikvarie Tommy Nyberg angående stenskoningen av kraftverkskanalen samt området ifrån sydvästra kvarnfästet bort till strandvägen. Väster om Ornäs Kvarn finns ett område som är en fornlämning sedan 1600 talet. Ornäs Kvarn berörs inte av fornlämningen i detta projekt om driftåtertagande av vattenkraftverket.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 10(15) 8 Förutsedd miljöpåverkan uppströms 8.1 Noll läge Då nuvarande vattendom som trädde i kraft 1974 bidrog till sänkt normalnivå med ca 30 cm har det skapat flera problem uppströms. Dels har Faxån upptill Aspån vuxit igen om man jämför med tiden innan 1974 då nivån var högre. Detta skapar en för låg grundnivå som inte räcker till vid högre vattenföring. Åtgärd blir då att systemets vattennivå stiger tills tvärsnittsarean utmed åns fulla bredd når en storlek som behövs för att aktuell vattenföring kan passera. I nuläget ca 71 90 cm naturlig nivåreglering. Men även ovanför Olsbackabron så har det skapat problem. Lilla Aspan har en angiven nivå som ska hållas för friluftslivet såsom fiske, bad och båt. Enligt en boende så finns det en angiven höjd på gröna kartan på 110,4 möh. Tack vare att dammsätten sänktes 1974 så har det under torrperioden när det inte finns något direkt övertryck eller tillrinning i systemet som gör att vattennivån hålls uppe, så har nivån i Lilla Aspan blivigt för låg. Åtgärder som utförts då är att man lagt ner betongblock ovan Olsbackabron för att skapa en broms i systemet och på så vis få upp nivån under torrperioder. Detta är dock enbart lösningen på ett symptom (låg nivå i lilla Aspan) och inte grundorsaken (sänkt nivå vid Ornäs Kvarn). Problemet som dessa betongblock skapar vid högre vattenföring är att flödet inte kan ta sig förbi Olsbackabron utan att nivån stiger. Med andra ord så skapar systemet en översvämning ovan bron tills nivån är så pass hög att högre vattenföring kan passera. Betongblocken fungerar som en fångdamm idag. Dessa ovanstående situationer leder till direkt miljöpåverkan tack vare låga igenväxta sumpmarker sommartid till högre nivåer vår, höst samt vid högre vattenföring. Vass, träd samt djurlivet blir lidande i och med de naturliga nivåskillnaderna. Träd och vass börjar växa på sommaren för att sedan bli vattensjuka då nivåerna stiger. Fågellivet påverkas av att fåglarna lägger reden tidigvår när nivån är låg för att sedan sköljas bort när vårsmältningen tilltar och nivåerna stiger. 8.2 Efter ombyggnation Då det kommer skapas mindre variation av vattennivån efter byggnation så kommer naturens olika delar att vänja och lära sig en viss nivå. Detta i sin tur bidrar till en jämnare tillväxt samt att fågellivet kan lägga reden på platser som vi vet inte kommer svämmas över. Men även de boende som har bryggor eller breddavlopp uppströms kommer gynnas av en högre stabilare vattennivå över året. Dock så behövs fortfarande åtgärder utföras oavsett om vattenkrafts projektet genomförs eller ej. Dessa nulägen och hinder redovisas i kapitel 11.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 11(15) 9 Förutsedd miljöpåverkan nedströms 9.1 Noll läge Ifall ingen byggnation sker så kommer det inte råda några direkta skillnader på miljön nedströms då det under 35 år uppstått en naturlig vattenfåra ut i Ösjön som ligger nedanför Ornäs Kvarn. Dock har det bildats mer tillväxt av vass nedanför Ornäs Kvarn åt sydost. Detta tack vare att allt vatten passerar Ornäs Kvarn på västra sidan och då har det bildats ett baksug nedanför kvarnen där pollen, löv och skräp samlas i relativt stillastående vatten. 9.2 Efter ombyggnation Då det ingår i byggnationen att även leda om turbinvattnet och ta fram den gamla kanalen på insida Ornäs Kvarn (östra sidan) så skapar detta ett drag av allt vatten på båda sidorna om kvarnen samt möjlighet till att tappa vatten i två kanaler vid högre vattenföring. Resultatet av detta blir att stillastående vatten utmed kanterna försvinner och kvarnviken ser trevligare ut.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 12(15) 10 Utredning av kvarndammen Då jag förra året började misstänka att något inte stod rätt till med de angivna höjderna av kvarndammen i vattendomen så fick jag hjälp av stadsbyggnadskontoret att mäta upp kvarnen och området i Borlänges lokala höjdsystem. Anledning till funderingarna är att jag hittat olika kartor som anger samma fixpunkt med olika höjder i samma höjd system. Rikets höjdsystem 1900 (RH00). Plus att det var påbyggt på dammsätten vilket inte stämmer med angiven höjd i vattendomen. Samt redogörelser från de boende uppströms som klagat på låg nivå sedan ombyggnation samt det besiktningsprotokoll (bilaga 7) från 1979 där det konstaterades att dammens betongtröskel var 12 cm för låg mot den angivna fixpunkten. Mätfakta att ta hänsyn till är att skillnaden mellan RH00 och Borlänges höjdsystem är minus 21,5 cm. Denna skillnad har jag fått fram genom Borlänges mätingenjörer på stadsbyggnadskontoret. Vi tittade på olika mätfixturer i Borlänges kartarkiv och fick då fram höjdskillnaderna i systemen. Fixpunkt Plats Höjd i RH 00 Höjd i Blg lokala Differens nr. (möh) (möh) 520 Faluvägen 137,090 137,305 0,215 m 522 Tomnäs 120,970 121,185 0,215 m 0,215 m Resultatet av mätningarna med ovan kända differens redogörs i nedan tabell där även fel och brister som upptäckts redovisas. Objekt Höjdsystem Enligt vattendom 1974 Verklig nivå efter uppmätning 2009 Fix punkt järnögla RH 00 110,570 möh 110,355 möh Fix punkt järnögla Blg lokala Finns ej 110,570 möh Betongtröskelns höjd RH 00 109,220 108,855 möh Betongtröskelns höjd Blg lokala Finns ej 109,070 möh Dammsättens RH 00 109,450 möh 109,415 möh överkant Dammsättens Blg lokala Finns ej 109,630 möh överkant Dammsättens höjd Obetydligt 23 cm 56 cm Slutsats utredning av kvarndammen Resultatet av mätningarna är att fixpunktens höjd i RH 00 är 110,355möh och inte 110,57 såsom det antyder i vattendomen daterad 1974. Jag styrker detta med stadsbyggnadskontorets mätningar samt en karta som användes vid förrättningen 1994 (bilaga8) där fixöglan benämns som 109,34möh i RH00 vilket stämmer ganska bra överens med de mätningar som gjorts i nutid av stadsbyggnadskontoret. Detta ledde till att dammen byggdes 21,5 cm för lågt då man antog en fel fixpunkthöjd plus de 12 cm man mätte fel enligt besiktningsprotokollet 1979. Detta leder till att betongsockeln i RH00 har en höjd på 108,855möh och inte den höjd på 109,10 som anges i besiktningsprotokollet 1979. Detta leder i sin tur att dammsättens höjd måste vara 109,450 (sättens överkant) 108,855(fasta betongsockelns överkant) = 0,595m för att nå en lägsta vattennivå på 109,45 i RH 00 som vattendomen säger. Detta har påbyggts tidigare år för att uppnå rätt höjd enligt vattendomen. Dock saknas det fortfarande 3,5 cm vilket kommer att rättas till. Sen för att få klarhet i hur man reglerade förr så har jag kontaktat samtliga instanser utan framgång. Svea hovrätt, riksarkiv, landsarkiv, länsstyrelsen m.fl. Det som dock styrker högre vattenhöjd förr är fotografier samt berättelser av de boende och mjölnarens släkt.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 13(15) 11 Nuläge hinder för god reglering uppströms Ornäs Kvarn För att nuvarande vattendom eller framtida reglering ska kunna regleras/träda ikraft så behövs vissa hinder som jag sett, hört och dokumenterat tas bort eller breddas. En likartad skrivelse är inskickad till Borlänge Kommun samt Länsstyrelsen i Dalarna efter samtal med Sören Nyström 2010-04-16 och som svar på en skrivelse till länsstyrelsen angående den befintliga dammen samt regleringen av ovan nämnda damm. 1. Lilla gångbron som kom till på 1990 talet markerat 1 på kartan till bilaga 9. Denna gångbro skapar idag vid höga vattenflöden såsom vårsmältning och kraftig nederbörd ett övertryck på ca 30 cm då den är för trång och fungerar i dag som en tratt i systemet. Denna bro ser jag som den största orsaken till det dåliga vattenflödet ner till kvarnen. Öppnar jag dammsätten fullt vid höga flöden så sänker jag nivån 40 cm på 10 minuter upp till lilla gångbron och där bildas det en fors under bron. Detta finns dokumenterat i bilaga 10. Fotografier och mätningar. 2. Gamla bron bredvid RV 50 markerat 2 på kartan till bilaga 9. Vid vägbygget av RV 50 så lämnade man kvar betongdelar samt fyllnadsmassor ovan bron norrut samt under bron vilket behöver rensas för att vattnet vid höga flöden ska kunna ha en fri farled ner till Ornäs Kvarn. Detta kommer bli tydligare om man åtgärdar punkt 1. Detta finns dokumenterat i bilaga 10. 3. Bäverdammen som är markerat 3 på kartan till bilaga 9. Denna fördämning skapar även den ett hinder mitt i fåran ner till Ornäs Kvarn. Tack vare igenväxten och det låga vattnet sommartid och vid normalflöden så har bävern kunnat ordna denna fördämning. Då jag gjorde tester som redovisas i bilaga 10 kan man tydligt se vilka hinder som påverkar vad. Även fast jag öppnat dammsätten max så stiger vattnet ovan fördämningen och då trycks vattnet uppströms som sedan tar en annan väg över Jan Gustavssons marker markerat 4 på kartan till bilaga 9 och översvämmar en övergång. Detta finns dokumenterat i bilaga 10. 4. Olsbackabron markerat 5 på kartan till bilaga 9. Denna bro är 6 meter bred invändigt. Men tack vare att fyllnadsmassor såsom grus, sten och jord rasat ner i vattnet både uppströms som nedströms så har den en bredd på ca 5 m i normal vattennivå fallande ner till 4 m på botten. Även denna måste grävas ur för att vattnet ska kunna ta sig ner mot Ornäs Kvarn. Samt de betongfundament som lagts i för att hålla upp nivån i Lilla Aspan sommartid. Detta finns dokumenterat i bilaga 10. 5. Förslag till fångdamm vid Lilla Aspans utlopp markerat 6 på kartan till bilaga 9. Genom att bygga en fångdamm vid Lilla Aspan så kontrollerar Ornäs Kvarn nivåerna upp till Lilla Aspan och inte mer. Denna nya föreslagna damm vid Lilla Aspan är en förutsättning för att hålla en jämn vattennivå och kunna reglera Lilla Aspans vattennivå sommartid då det rinner till väldigt lite vatten till systemet. Sjunker vattennivån vid Ornäs Kvarn så sjunker även systemet och även Lilla Aspans vattennivå tack vare att allt vatten kan passera ovan hinder i tid då flödet är litet vid torra perioder. Jag hänvisar även till den förrättningsutredning som gjordes 1994. Se bilaga 8. Där man påpekar vidden av en fångdamm vid Lilla Aspans utlopp. Att ta hänsyn till. Denna åtgärd är det sista som behöver göras och kan möjligen undvikas om vi åtgärdar punkterna 1 4 först samt höjer vattennivån för att på så sätt hålla upp nivån i Lilla Aspan. Detta finns dokumenterat i bilaga 10.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 14(15) Slutsats nuläge och hinder Då jag vill kunna bedriva näringsverksamhet såsom vattenkraft och fastighetsskötsel vid Ornäs Kvarn så behöver åtgärder träda i kraft så vattnet kan ta sig ner till Kvarnen utan hinder. Samt att jag vill reglera dammen utan påtryckningar från allmänheten om olika tyckande i nivåfrågor vid olika tidpunkter. Fastslagen dom gäller. Största orsaken är gångbron nedanför RV 50 som fungerar som en tratt idag vid höga vattenflöden. Denna måste bort eller breddas rejält samt grävas ut under. Men även Olsbackabron måste rensas för att ge fri farled till Ornäs Kvarn. Samt att håller vi uppe nivån i systemet så motverkar det igenväxt vilket leder till att vattnet kan flöda fritt nedströms. Anledningen till betongfundamenten som lagts ned vid Olsbackabron har ju att göra med den alltmer låga vattennivån i Lilla Aspan. Men det löser inget genom att bromsa upp vattnet sommartid för att sedan ställa till med större problem vid vårflöden. Det riktiga i detta vore att plocka bort fundamenten (symtomlösningen) och höja vattenståndet i dammen vid Ornäs Kvarn (grundorsaken). Genomförs detta så kommer vi kunna hålla upp nivån vid kvarndammen men även släppa ut vatten vid höga flöden och hålla samma nivå vid dammen ändå. I dags läget om jag öppnar vid höga flöden så sänker jag nivån upp till gångbron, men ovan gångbron och vid Olsbackabron fortsätter vattnet stiga. Se mätningar i bilaga 10. Som avslutning så vill jag som sagt höja nivån till den gamla nivån innan 1974 och på så sätt hålla upp nivån i faxån så att den inte växer igen. Sen så ökar min effekt i vattenkraftverket med ca 15 % samt att regleringen av dammnivån vid Ornäs Kvarn kommer regleras med hjälp av en styrd 9 meters dammlucka som reglerar sig utefter 109,80 110,00 året runt i RH00, + intag för turbiner som kommer kunna sluka ca 2 m3/s. Total behövd förbisläppningskapacitet kommer ligga på ca 15 m3/s vilket aldrig råder i Faxån då 15 m3/s är det högsta beräknade flödet enligt SMHI under en 50 års period. Se bilaga 8b samt i vattendomen. Som avslutning så kan man se att 1974 när vägverket byggde om dammen vid Ornäs Kvarn skedde flera mätfel som resulterade i för låg dammnivå. Inte bara mot den äldre regleringen med planerade 30 cm sänkning utan plus mätfelen på ca 21,5 cm plus konstruktionsfelet som upptäcktes 1979 på 12 cm enligt protokoll. Detta totalt leder till ca 60cm för låg vattennivå mot föregående reglering innan 1974. Påbyggnaden på nuvarande dammsätt är för att komma upp i rätt nivå enligt rådande vattendom. 109,45 möh. 12 Sammanfattning Efter omfattande arbete med att intervjua personer uppströms Ornäs Kvarn, kartläggning och mätning av flöden samt nivåer ser jag fram emot samrådet 2010-07-06 kl 18:00 vid Ornäs Kvarn. Genom detta samråd och framtida vattenkraftbygge så hoppas jag att vi ska komma fram till vad som är bäst för samtliga i hänseende till reglering, vattenföring och nivåer i systemet uppströms Ornäs Kvarn. Väl mött Niklas Bergman 2010-06-07, Borlänge i Dalarnas Län.
Ornäs Kvarn Fastighetsbolag AB Vattenkraft i Ornäs Kvarn 15(15) 13 Sändlista samt spridning av samrådsunderlaget Vem Länsstyrelsen Dalarna Borlänge Kommun Fiskeriverket Naturvårdsverket Kammarkollegiet i Stockholm Borlänge Energi Berörda markägare/intressenter som besvarat informationsbrevet Aspeboda Golfklubb Evald Holmén Allmänheten genom kungörelse i Dalarnas Tidningar samt Dala Demokraten. Kungörelse i tidningarna publiceras 2010-06-10 Allmänheten genom kungörelse på facebook genom en Ornäsgrupp. Vad Samrådsunderlaget finns att läsa på www.ornaskvarn.se Information angående kontaktperson, telefonnummer samt adress till hemsida.