Bilaga 1 Dnr 400 2015:6 585 efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion i gymnasieskolan vid Nya Bergska Väst i Finspångs kommun
1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Nya Bergska Väst Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktionsprogrammet under våren och hösten 2016. Granskningen vid Nya Bergska Väst i Finspångs kommun ingår i detta projekt. Nya Bergska Väst besöktes den 20 21 september 2016. Ansvariga inspektörer har Susanne Bäckstedt och Marita Bergman varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av utbildningen på språkintroduktion i gymnasieskolan genomförs i ytterligare 41 skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en publikation. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Skolinspektionen har följt två elevers utbildning vid språkintroduktionsprogrammet i denna granskning. Elevnamnen Hassan och Della i denna rapport är fiktiva och används endast för att underlätta läsningen. Bakgrundsuppgifter om Nya Bergska Väst Nya Bergska är Finspångs enda gymnasieskola. Nya Bergska är indelad i två olika skolenheter, Nya Bergska Öst och Nya Bergska Väst. Nya Bergska Väst erbjuder utbildning inom gymnasiesärskolan och fem introduktionsprogram, varav språkintroduktionsprogrammet är ett av programmen. Skolenheten leds av en rektor.
2 (12) Gymnasieskolan är en del av sektor Kultur och Bildning, där övriga delar är vuxenutbildningen, musikskolan, bibliotek, arbetsmarknadsenheten, allmän kultur, integration och flyktingmottagning samt försörjningsstöd. Vid tiden för granskningen har Nya Bergska Väst 159 elever, varav 101 nyanlända elever studerar på språkintroduktionsprogrammet. Antalet elever vid språkintroduktionsprogrammet har ökat från 45 elever vid starten för läsåret 2015/2016, till 101 elever i september 2016. Resultat 1. Utformas utbildningen så att den är flexibel och anpassas efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, med avseende på studietakt, omfattning och innehåll? Frågeställningen fokuserar på i vilken omfattning huvudmannen, rektorn och skolpersonalen erbjuder eleverna en flexibel utbildning utifrån deras skiftande behov och förutsättningar. Det handlar om huvudmannens plan för utbildningen, kartläggning av elevernas kunskaper, den individuella studieplanen och hur den planen följs upp och omprövas. Forskning och identifierade framgångsfaktorer pekar på vikten av att riktlinjer finns för organisation och mottagande av nyanlända elever såväl som att en inledande bedömning genomförs av elevens kunskaper och erfarenhet. Framgångsfaktorer är också att utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov samt att elevens utveckling mot utbildningens mål kontinuerligt utvärderas. 1 Flexibel utbildning Inför Skolinspektionens granskning har rektorn på Nya Bergska Väst redovisat dokumentet, Plan för utbildningen på introduktionsprogrammet på Bergska skolan, Finspångs kommun. Av huvudmannens plan framgår att utbildningen vänder sig till ungdomar som nyligen anlänt till Sverige. Eleven erbjuds utbildning som innehåller förutom svenska eller svenska som andra språk, även utbildning i samtliga grundskoleämnen, gymnasiegemensamma ämnen på nationellt 1 Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket
3 (12) program och även programgemensamma karaktärsämnen på nationellt yrkesprogram. Utbildningen längd är beroende av elevens behov men pågår dock längst i tre år. Det framgår dock inte av planen om utbildningen sker på heltid. Av planen framgår också att den enskilda elevens behov ligger till grund för den individuella studieplanen som ska upprättas för varje enskild elev. Både lärare och elevhälsans personal uppger att de har sett planen sedan tidigare men att den inte fungerar som ett styrdokument för deras planering. Inför granskningen och vid intervjun med rektorn framkommer att för att möta de olika behov som kan finnas hos de nyanlända elever som främst börjat på språkintroduktionsprogrammet, finns på skolan ett antal studiehandledare/coacher. De är inte uteslutande pedagoger utan kan även ha en annan bakgrund. Coacherna/studiehandledarnas uppdrag kan bestå av att coacha elever som av olika anledningar behöver extra stöd och stimulans och de finns tillsammans med eleverna både under och vid icke lektionsbunden tid, exempelvis under raster. De fungerar också som en sammanhållande länk, enligt rektorn, för kommunikation mellan skolan och vårdnadshavare/god man/boendepersonal. Eleven Hassan uppger att han inte har några läroböcker på dari, men att sådana böcker finns att tillgå under den timman i veckan som han läser modersmål. Lärarna bekräftar detta men nämner också att det finns lexikon men att det är på farsi. Della har erbjudits modersmål på bosniska men avböjer det erbjudandet eftersom hon vill koncentrera sig på svenska, enligt henne själv. Avseende motivationshöjande insatser berättar Della att hon deltar i praktik två dagar per vecka inom äldreomsorgen, och hon tycker det är bra och roligt. Mentorn och ansvarig lärare berättar att de tillsammans med Della har initierat och planerat praktiken. Uppföljning sker också genom att ansvarig lärare gör besök på Dellas arbetsplats en gång/ vecka. Rektorn och representanter ur elevhälsan bekräftar att eleverna får motivationshöjande insatser och uppger vid intervjun att skolan exempelvis har initierat till den s.k. tjejgruppen som bedrivs tillsammans med den fristående gymnasieskolan Curt Nicolin-gymnasiet. Målet är att skapa en större självkänsla och integration i samhället hos flickorna på språkintroduktionsprogrammet. Det finns också en grupp för pojkar som benämns bollsport, där syftet är detsamma det vill säga skapa en större integration till det svenska samhället. Rektorn och lärarna på skolan uppger att eleverna läser på heltid. Det bekräftas också av Della och Hassan vid intervju som känner igen sitt schema som utgör heltidsstudier.
4 (12) Kartläggning Vid intervju med rektorn och lärarna framkommer att eleverna kan antas till språkintroduktionsprogrammet på två olika sätt. Skolan kan sedan tidigare ha fått en avisering från kommunens integrationssamordnare om inflyttning av en elev men en elev kan även komma från grundskolan och skrivas in på språkintroduktionsprogrammet. Två lärare, båda med specialpedagogisk kompetens håller ett första möte med eleven där även studiehandledare/modersmålslärare i aktuellt språk deltar. Tolk anlitas vid behov. Bakgrundsuppgifter om elevens tidigare skolbakgrund, modersmål, och särskilda behov efterfrågas. Därefter skrivs eleven in i en introduktionsgrupp av dessa två lärare. Tiden i introduktionsgruppen kan variera för eleverna och under introduktionstiden diskuteras elevens kommande placering i undervisningsgrupp. Lärarna uppger vidare att efter introduktionssamtalet får eleverna genomgå tester i svenska som andra språk och matematik. Studie-och yrkesvägledaren deltar även i denna utvärdering och ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för eleven. Lärarna uppger att fr.o.m. höstterminen 2016 används Skolverkets kartläggningsmaterial. Kartläggningen sker på svenska. Lärarna uppger att utifrån resultaten av testerna gör lärarna och studie-och yrkesvägledaren en bedömning av elevens resultat och bestämmer vilken grupp eleven ska placeras i och en mentor utses. Grupperna benämns A som motsvarar de nationella målen i årskurs 3, B motsvarar målen i årskurs 6 och slutligen gruppen C som arbetar mot målen i årskurs 9. I grupp C testas eleverna för första gången i engelska, men elever kan testas tidigare om de bedöms ha förutsättningar för det. Enligt rektorn läser D-gruppens elever vissa gymnasiekurser men att eleverna primärt läser grundskolans ämnen. Enligt elevernas studiedokumentation och vid intervju med eleverna och lärare framkommer att Della studerar i grupp A, hon läser svenska som andraspråk, matematik, bild, slöjd, hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. Hassan studerar i grupp C. Lärarna berättar att eleverna har en stor spridning av kunskaper när de börjar på språkintroduktionsprogrammet. Vissa moment klarar eleverna väldigt bra och vissa områden är svårare. Lärarna berättar om Hassan som lärt sig på ett visst sätt att hantera divisionen i matematiken. Då sa vi lärare om du kan dividera på ditt sätt så gör det. Hassan uppger att han alltid har tillgång till tolk vid samtal med skolpersonal. Vad gäller validering av betyg uppger studie-och yrkesvägledaren vid intervjun att hon tidigare varit med om att validera elevers betyg genom att skicka
5 (12) betygen till Universitets-och Högskolerådet (UHR). Studie-och yrkesvägledaren anger också att hon alltid ställer frågan om betyg till de elever som skrivs in vid skolan. Men att validering har blivit mindre förekommande nu. Varken Hassan eller Della har vid ankomsten till skolan haft några betyg från sina hemländer. Förkunskaper och behov I huvudmannens plan för språkintroduktionsprogrammet anges att elevens individuella studieplan upprättas i samverkan mellan skolan och eleven. Både Hassan och Della berättar att de inte känner till sina individuella studieplaner sedan tidigare. Men Hassan menar dock att han kunnat diskutera med sina lärare om att ändra i sin ämnesplanering, genom att successivt läsa fler ämnen, först läste jag bara svenska, sedan matematik, och senare NO [naturorienterande ämnen] och hemkunskap. Della uppger att hon talat med studie-och yrkesvägledaren om att läsa fler ämnen som engelska och hon även framfört detta till sin mentor. En av lärarna berättar att, det finns naturligtvis en koppling mellan den individuella studieplanen och resultaten efter testerna. Hassan fick goda resultat efter tester men ville inte gå vidare till nästa grupp då han hade många tankar om det som varit och var hans mamma är. Lärarna bekräftar att de inte använder dokumentet som är den individuella studieplanen, men menar att de genomför samtal med eleverna kring studieplanering, och dokumenterar elevens planering och målsättningar i skolans egenhändigt upprättade dokument som förvaras i arkivskåp på skolan. Lärarna uppger att eleverna har ett flexibelt schema och att de båda eleverna Della och Hassan läser på heltid. Eleverna kan flyttas flexibelt mellan de olika grupperna utifrån den enskilda elevens kunskapsutveckling. För att ytterligare kunna stödja eleverna i deras kunskapsutveckling anser lärarna att bristen på tillräcklig studiehandledning i dari och därtill avsedda lärare är en anledning till att Hassan inte kan gå vidare. Vid skolan erbjuds enligt rektorns tidigare insänd dokumentation till Skolinspektionen dock i begränsad omfattning, studiehandledning på språken arabiska, dari, somaliska och tigrinja. Uppföljning och utvärdering De båda eleverna Della och Hassan uppger att det är lärarna eller mentorn som bestämmer när det är dags att byta grupp eller när de är klara med ett ämne eller kurs.
6 (12) Della uppger att hon efter prov i kartläggningen inte fick reda på sina resultat. Men elevernas lärare uppger dock att mentorssamtal ska genomföras varje vecka med varje enskild elev men att tiden ibland inte tillåter detta. Vid mentorssamtalen sker en pågående uppföljning tillsammans med eleven där mål och prestation fokuseras. En av lärarna menar vid intervjun att just nu när vi diskuterar så tänker jag att vi kanske inte är så tydliga mot eleven. Som lärare finns man i sin egen värld ibland och förutsätter att eleven förstår, men så är det förstås inte alltid. Lärarna och rektorn berättar att utvecklingssamtal genomförs två gånger per år tillsammans med elev och vårdnadshavare/ god man. I de så kallade målkonferenserna som genomförs två gånger per termin där arbetslaget, elevhälsan och skolledning deltar följs elevernas utbildning upp och utvärderas. Även klasskonferenser genomförs en gång per termin där rektorn, elevhälsa, mentor och all undervisande personal deltar. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att utbildningen inte i alla delar utformas så att den är flexibel och anpassas efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov avseende omfattning och innehåll. För språkintroduktionsprogrammet har huvudmannen en plan, men som dock inte anger om utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier för eleverna. Elevernas individuella studieplaner används inte fullt ut som det verktyg det är avsett att vara. Eleverna saknar kännedom om sina individuella studieplaner och det saknas i studieplanerna fullständig information om elevernas utbildning. Elevernas utbildning följs dock upp och omprövas regelbundet och revideras vid behov. 2. Får eleverna studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av deras utbildning, så att de stödjs och vägleds inför deras framtida utbildnings- och yrkesval? Frågeställningen fokuserar på om eleverna får studie- och yrkesvägledning av skolpersonalen som en integrerad del av deras utbildning, så att de får kunskap om och kan göra medvetna och självständiga val om sin studie- och yrkesinriktning. Det handlar alltså om att personalen på skolan ska informera och ge eleverna vägledning inför de val av kurser som erbjuds, om möjligheterna till fortsatta studier i och utanför gymnasieskolan och om framtida yrkesval och att den studie- och yrkesvägledning som elevernas får är en integrerad del av deras utbildning. En del av detta vägledningsarbete handlar
7 (12) också om att ge eleverna stöd i att formulera mål för sina studier. Vidare handlar det om att eleverna ska öka sin förmåga till studieplanering och att ta ställning till sin studie- och yrkesinriktning. Forskning visar på vikten av ett nära samarbete med omgivande samhälle för att utveckla utbildningen och dess kvalitet. 2 Personal För elevernas behov av studie-och yrkesvägledning finns en studie-och yrkesvägledare för alla introduktionsprogram på skolan (159 elever), och omfattar en halvtid av en heltidstjänst. Enligt rektorn och studie-och yrkesvägledaren är tillgången otillräcklig och att studie-och yrkesvägledningen behöver omfatta en heltidstjänst som specialiseras till språkintroduktionsprogrammet. Kultur och bildningschefen instämmer i att det finns ett antal studie-och yrkesvägledare i kommunen men att samverkan inom vägledningen mellan gymnasieskolan och grundskolan är svag. Han menar vidare att huvudmannen därför har svårt att möta de förväntningar på vägledning som finns på gymnasieskolan, vi kommer därför att se över organisationen för studie-och yrkesvägledarna. En annan personalgrupp som är viktig i relationen mellan skolan och omgivande samhälle är enligt rektorn och lärarna de studiehandledare/coacher som är anställda på skolan. De arbetar särskilt mot språkintroduktionsprogrammet. Coacherna/ studiehandledarna är fem till antalet och talar språken arabiska, dari, somaliska och tigrinja. Studie-och yrkesvägledaren känner inte till huvudmannens plan för språkintroduktionsprogrammet. Avseende riktlinjer för studie-och yrkesvägledning uppger hon dock att hon tillsammans med rektorn har utarbetat en plan för verksamhetens studie-och yrkesvägledning. Verksamhetens plan utgår från den av huvudmannen fastlagda planen för studie-och yrkesvägledning. Vägledning Studie-och yrkesvägledaren uppger i intervju att hon finns tillgänglig på skolan cirka 2 3 dagar/vecka och hon anser att eleverna vet var hon sitter och hur de kan boka tid hos henne för samtal. Eleverna har också fått information i klasserna om möjligheten till vägledning då studie-och yrkesvägledaren varit ute i klasserna och presenterat sig. 2 Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket
8 (12) Hassan och Della bekräftar att de träffat studie-och yrkesvägledaren i klassrummet, Della säger att jag knackar på om jag vill prata med henne, eller så messar eller ringer jag. Vi har pratat hon hjälper mig med information om program, hon har visat på datorn hur jag ska göra. Medvetna och självständiga val Della berättar att hon vill arbeta inom äldreomsorg och menar att hon har fått hjälp med att formulera sina framtida mål av både lärarna och studie-och yrkesvägledaren. Det bekräftas också av studie-och yrkesvägledaren som menar att eleven ska kunna sätta upp sina mål och skapa större medvetenhet om sin egen plats i utbildningen. Hassan berättar att han kämpar för att komma in på nationellt program på gymnasieskolan. Lärarna uppger att de tycker att det är svårt för eleverna att förstå det svenska skolsystemet, och nämner om Della att vi försöker att ge henne återkoppling så att hon känner sig trygg och att hon märker att hon går framåt. Hon vill så mycket men allt är inte realistiskt. Integrerad del av utbildningen Lärarna och studie-och yrkesvägledaren möts i diskussioner kring eleverna i de regelbundna arbetslagsmöten som lärarna genomför tillsammans med studieoch yrkesvägledaren. Då kan vägledning och framtida möjliga studievägar för elever diskuteras. Studie-och yrkesvägledaren ingår också i elevhälsoteamet. Studie-och yrkesvägledaren uppger att hon har kontakt med externa aktörer där Arbetsförmedlingen är en viktig samarbetspartner. Skolan och Arbetsförmedlingen kan samverka om en elev som ska sluta eller avbryta sin utbildning. Rektorn, studie-och yrkesvägledaren samt lärarna samarbetar med Arbetsförmedlingen kring exempelvis stödanställningar. Rektorn menar att vi vill ha en bredare inställning mot utbildning, det behövs ett yrkesvux. Rektorn uppger vidare att skolan har en utslussningsplan för eleverna. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna ges studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av deras utbildning, så att de stödjs och vägleds inför deras framtida utbildnings- och yrkesval. Eleverna får vägledning inför val av framtida utbildnings-och yrkesverksamhet. Det finns på skolan en integrerad del av studie-och yrkesvägledning i
9 (12) undervisningen. Lärarna och studie-och yrkesvägledaren samarbetar regelbundet och kopplar lämpliga delar av ämnesplaneringen innehåll till elevernas studie-och yrkesval. 3. Bedriver elevhälsan ett hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete i nära samarbete med skolans övriga personal? Frågeställningen fokuserar på i vilken grad elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, och i detta arbete samverkar med övriga personalgrupper på skolenheten. Främst i syfte att stödja elevens utveckling mot målen för utbildningen. Tillgången till elevhälsa bedöms på huvudmannanivå. Frågan om hur elevhälsan arbetar gentemot eleverna bedöms på skolenhetsnivå. Forskning och en identifierad framgångsfaktor pekar på vikten av att det finns samsyn i förhållningssätt där all personal tar ett gemensamt ansvar och att de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet. 3 Tillgång Enligt tidigare insänd dokumentation som rektorn redovisat inför granskningen och vid intervju med rektorn beskriver hon att tillgången till elevhälsans kompetenser för enheten består av två specialpedagoger, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Skolpsykologen används för att verka som samtalspartner till elevhälsoteamet och ger handledning till lärarna. Skolläkare avropas vid behov. Dessutom anger rektorn att resursen för kuratorsfunktionen blivit utökad. Kopplat till skolans elevhälsoteam finns även speciallärare, och studie-och yrkesvägledare. Rektorn menar att speciallärarresursen är mycket god vid språkintroduktionsprogrammet. Hälsofrämjande arbete Rektorn uppger att hon träffar elevhälsan en gång i veckan i de regelbundna elevhälsoteams möten som hålls och att elevhälsan finns representerade i ledningsgruppen för skolan. 3 Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket
10 (12) Vidare uppger rektorn under intervjun att eleverna erbjuds ett hälsobesök hos skolsköterskan under sin tid på gymnasieskolan men erbjuds även ytterligare ett besök som är frivilligt, något som även skolsköterskan bekräftar. Hassan bekräftar att han känner till skolsköterskan, kuratorn och specialpedagogerna som ingår i elevhälsan och berättar att han fått hjälp av dem. Hassan berättar också att han varit på hälsobesök och fått vaccinationer. Della känner också till de olika funktionerna inom elevhälsan och anger att hon varit på hälsobesök på den förra skolan. Della säger att hon minns att elevhälsan kommit till klassrummet och berättat om alkohol, hur man respekterar varandra och informerat om sex och samlevnad. Skolsköterskan berättar också att ett nytt initiativ är bestämt som heter Östgötapiloten, det handlar om att utbilda eleverna om droger. Rektorn berättar att kuratorn deltar i skolans elevråd där tar man upp frågor om exempelvis bemötande och respekt, samt kost och motion. Della berättar man ska visa respekt för dem som kommer hit, de är ofta stressade på grund av det som de varit med om. Om man inte mår bra, så ska man gå till kuratorn Förebyggande arbete Representanter ur elevhälsan uppger att elevhälsan tillsammans med rektorn påbörjat en utbildning genom Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) som heter Att höja skolans elevhälsokompetens. Elevhälsan berättar vidare att en rutinplan för hedersfrågor finns på skolan och att en halvdags kompetensutveckling har handlat om radikalisering där också lärarna deltog. Vidare har skolsköterskorna deltagit i en kurs med ett flertal träffar som handlat om hedersfrågor som arrangerats av Länsstyrelsen i Östergötland. Rektorn berättar att det bedrivs ett aktivt förebyggande arbete kring hedersfrågor och anger vidare kring hedersproblematiken att det finns föräldrar på sfi [svenska för invandrare]som kontrollerar sina barn. Detta är svårt men vi har skilt på verksamheterna i lokalerna. Orosanmälan ska göras om vi misstänker hedersproblem. Åtgärdande arbete Vid ärenden om eventuella kränkningar kan enligt elevhälsans representanter kuratorn, speciallärare, elevcoacher och ibland rektorn samlas snabbt för att lösa uppkomna problem. Vidare berättar elevhälsans representanter att elevcoacherna tar mycket ansvar för de svåra samtalen och även i vardagssamtal. Vidare anger elevhälsans representanter avseende elevernas boende så råder en osäkerhet från elevhälsans representanter om vad som ingår i rutinerna för eleverna på boendet. De anger att mycket arbete läggs på skolan som boendet
11 (12) skulle ansvara för, exempelvis väcks inte eleverna på morgnarna och de kommer därför inte i tid till skolan. Vad är egentligen mandaten för boendepersonalen? Rektorn uppger att skolan samarbetar mycket med Polis och de sociala myndigheterna. Elevhälsans samarbete med skolans personal Att skolans personal samarbetar med elevhälsan beskriver Della att ja läraren rekommenderar att vi ska gå till elevhälsan och Hassan säger ja de tipsar mig om att jag kan gå dit. Vid intervju med elevhälsans representanter uppger de att de deltar i mötena i lärarnas arbetslag. Vi vill vara en större del av arbetslagen och nu har elevhälsotiden i arbetslagen ökats. Lärarna uppger att kontakten och samarbetet med elevhälsan är kontinuerlig och kontakt med elevhälsan sker smidigt. Rektorn berättar att ansvarig för introduktionsgruppen på skolan har speciallärarbehörighet och det innebär att rektorn har byggt in elevstöd och har en tydlig koppling mellan personalgruppen och skolans elevhälsoteam. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete bedrivs i nära samarbete med skolans övriga personal i en omfattning som motsvarar elevernas behov. Eleverna på Nya Bergska Väst har tillgång till alla de kompetenser som elevhälsan ska innehålla. Elevhälsan har ett fokus på faktorer som vidmakthåller hälsa hos eleverna, och arbetar även med att stärka skyddsfaktorer hos eleverna. Det åtgärdande elevhälsoarbetet är organiserat och implementerat bland skolans hela personalgrupp och omfattar både medicinska och pedagogiska åtgärder. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om elevernas utbildningsbehov på språkintroduktion tillgodoses, och om eleverna på detta program får stöd och vägledning under sin utbildning och inför fortsatta studier och yrkesliv. För att uppfylla detta syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1) Utformas utbildningen så att den är flexibel och anpassas efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, med avseende på studietakt, omfattning och innehåll?
12 (12) 2) Får eleverna studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av deras utbildning, så att de stödjs och vägleds inför deras framtida utbildnings- och yrkesval? 3) Bedriver elevhälsan ett hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete i nära samarbete med skolans övriga personal? Metod och material Granskningsdesignen utgår från två elevers skolsituation på språkintroduktionsprogrammet. Information till granskningen samlas in genom dokumentstudier i form av verksamhetsredogörelse och annan dokumentation från skolenheten som belyser arbetet inom språkintroduktionsprogrammet. Dokumentstudier kompletteras med intervjuer med elever, pedagoger, elevhälsa, handledare, studie- och yrkesvägledare, rektor samt representanter för huvudmannen. Skolinspektionen har inför granskningsbesöket begärt att få ta del av den dokumentation som finns kring eleverna i form av plan för utbildningen, individuell studieplan samt underlag av bedömningar av elevens kunskaper för upprättande av planen samt elevernas schema. Skolinspektionen har också begärt få in dokumentation av gymnasieenhetens systematiska kvalitetsarbete avseende språkintroduktionsprogrammet samt eventuell information avseende språkinformationsprogrammet på skolan som kan vara av vikt för granskningen.