EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.12.2013 COM(2013) 855 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Trettonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet {SWD(2013) 491 final} SV SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Trettonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet 1. INLEDNING Rådet beslutade den 9 juli 2013 att Lettland uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa euron 1. Lettland kommer att införa euron den 1 januari 2014 ( eurodagen ), vilket innebär att sammanlagt arton medlemsstater då har infört euron. Omräkningskursen mellan lettiska lat och euron har oåterkalleligen fastställts till 0,702804 lettiska lat för en euro 2. De praktiska förberedelserna för övergången är nu inne i slutfasen. Eurosedlar och euromynt kommer att bli lagligt betalningsmedel samma dag som euron införs (det så kallade big bangscenariot). Denna rapport utgör en uppföljning till kommissionens första särskilda rapport om Lettlands praktiska förberedelser inför införandet av euron 3. Här bedöms de ytterligare framsteg som har gjorts fram till slutet av oktober 2013. I denna rapport behandlas framför allt förberedelserna inför införandet av eurokontanter, de åtgärder som har vidtagits för att skydda konsumenterna under övergångsperioden, t.ex. kampanjen om skälig prissättning, samt informationskampanjen. I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport beskrivs närmare förberedelserna inför införandet av euron i de EU-medlemsstater som ännu inte har antagit den gemensamma valutan och som inte har något lagligt undantag. 2. LÄGESBESKRIVNING OM FÖRBEREDELSERNA FÖR ÖVERGÅNGEN I LETTLAND Sedan kommissionens förra rapport har de lettiska myndigheterna och de berörda aktörerna totalt sett kommit mycket långt i arbetet för en smidig och framgångsrik övergång. 2.1. Organisation av övergången, anpassning av rättssystemet och förberedandet av den offentliga sektorn Lettlands nationella plan för övergången till euron av den 19 september 2012 uppdaterades senast den 4 april 2013. Arbetet med att anpassa rättssystemet till euron tog ännu ett steg framåt när parlamentet antog 113 lagändringar den 19 september 2013. Regeringsförordningar och kommunala föreskrifter håller fortfarande på att ändras. Omställningen av it-systemen 1 2 3 Rådets beslut 2013/387/EU av den 9 juli 2013 om Lettlands införande av euron den 1 januari 2014 (EUT L 195, 18.7.2013, s. 24). Rådets förordning (EU) nr 870/2013 av den 9 juli 2013 om ändring av förordning (EG) nr 2866/98 vad gäller omräkningskursen till euron för Lettland (EUT L 243, 12.9.2013, s. 1). Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Tolfte rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet av den 23 juli 2013 COM(2013) 540 final. SV 2 SV
fortsätter planenligt. Det har upprättats ett register över it-risker som anger kritiska it-system inom den offentliga förvaltningen. 2.2. Förberedelser för kontantövergången Inför övergången krävs det 400 miljoner euromynt med lettiska nationella sidor och 110 miljoner eurosedlar av olika valörer. Mynten började präglas vid Staatliche Münzen Baden-Württemberg (Stuttgart, Tyskland) i juli 2013. Eurosedlarna har lånats från Deutsche Bundesbank. Förhandstilldelningen till kreditinstitut kommer enligt planerna att inledas den 1 november 2013. Den vanliga vidaretilldelningen till affärsbankernas största kunder kommer att börja den 10 december 2013. Eurokontanter levereras till mindre företagskunder som använder sig av förenklad vidaretilldelning från och med den 27 december 2013. Postkontoren kommer att få eurokontanter genom vidaretilldelning från Citadele Bank. Exakt vilka belopp som krävs för förhandstilldelning och vidaretilldelning är ännu inte känt eftersom bankerna kan lämna in sin begäran fram till den 1 november 2013. Förhands- och vidaretilldelningen beräknas uppgå till cirka 25 miljoner eurosedlar och 192 miljoner euromynt, båda i olika valörer. För allmänheten kommer 800 000 startkit att finnas tillgängliga från och med den 10 december 2013 via 339 affärsbankers kontor, 302 postkontor och den lettiska centralbankens (Latvijas Banka) olika kontor. Dessa startkit kommer att vara förpackade i plastpåsar och innehålla en blandning av samtliga lettiska euromyntsvalörer (till ett värde av 14,23 euro). Den preliminära efterfrågan på startkit är redan hög (cirka 720 000 startkit är beställda). För att säkerställa tillräcklig spridning mellan hushållen och förhindra hamstring kommer det att säljas högst fem startkit per person. Vidare kommer 70 000 särskilda kit för detaljister (som vart och ett innehåller 200 euro) att finnas tillgängliga från och med den 10 december 2013. Men eftersom 200 euro är ett relativt högt belopp för mindre företag i Lettland, är det möjligt att mindre detaljister införskaffar de eurokontanter som behövs för eurodagen genom att köpa flera vanliga startkit. Efterfrågan på startkit bör noggrant övervakas av Lettlands centralbank. Utländska samlare och företag som säljer mynt får köpa resterande startkit och lettiska euromynt först efter den 1 januari 2014. Särskilda euromyntskit för samlare kommer att produceras 30 000 myntkit med kvaliteten BU ( brilliant uncirculated ) och 5 000 kit med proof-kvalitet, dvs. som innehåller mynt präglade med en särskild myntningsprocess. Utgivningsdagen för båda dessa kit är den 1 januari 2014. Mot bakgrund av den ökade säkerhetsrisken har en säkerhetshandlingsplan utformats med åtgärder för att öka säkerheten för värdetransportföretagens kontanttransporter under övergången. En särskild handlingsplan har utarbetats för att kunna hantera eventuella dåliga väderförhållanden. De latkontanter som är i omlopp har minskat sedan början av året, men ligger fortfarande kvar på en hög nivå. Värdet av de latsedlar och latmynt som ska återkallas uppgick den 30 september 2013 till 971 miljoner lat. Demonetariseringen av latmynt inleddes den 5 september 2013. För att minska mängden latkontanter före eurodagen har flera banker sedan oktober 2013 erbjudit sina kunder att sätta in latmynt på sparkonton utan att det kostar dem något. Lettlands centralbank erbjuder också obegränsad och kostnadsfri växling av latmynt till latsedlar. Affärsbankerna marknadsför icke-kontantbetalningar hårdare gentemot sina kunder. De stora livsmedelsdetaljisterna har anslutit sig till detta initiativ. För att det inte ska vara så många latsedlar med höga valörer i omlopp när eurodagen närmar sig har SV 3 SV
värdetransportföretagen och andra företag uppmanats att inte beställa sedlar med höga valörer. Eftersom kontanter fyller en viktig funktion som betalningsmedel och värdesäkrare i Lettland, är det extra viktigt att dessa åtgärder fortsätter och ökar under de återstående veckorna i de fall då detta är möjligt. Under övergången kommer affärsbanker och postkontor att behöva hantera ovanligt höga kontantbelopp. För att underlätta logistiken i återkallandet av latmynt kommer värdetransportföretagen och affärsbankerna att förses med mobila standardbehållare som ska användas för insamling, lagring och transport av mynt. Från och med eurodagen kommer Lettlands centralbank att växla obegränsade belopp i lat till euro kostnadsfritt och under en obegränsad tidsperiod. Den lettiska centralbankens olika kontor kommer att hålla öppet den 1 januari 2014 för att tillhandahålla kontantväxling för allmänheten. Den lettiska banksektorn består av 25 banker med 371 bankkontor. Kontanttjänster tillhandahålls på 19 av dessa banker med 321 kontor. Affärsbankerna kommer att tillhandahålla obegränsad kontantväxling kostnadsfritt i sex månader från och med eurodagen. För att underlätta processen kommer en del banker att utöka sina öppettider under årets sista veckor. De fyra största bankerna (149 kontor) håller öppet den 30 december 2013 som är en bankhelgdag i Lettland. Samtliga 96 kontor till de båda största bankerna håller öppet, men med kortare öppettider, den 31 december 2013. Den 1 januari 2014 kommer de tre största bankerna att hålla 22 kontor öppna under eftermiddagen. Flera banker sätter in extrapersonal på sina kontor (en två banktjänstemän per kontor) för kassatransaktionerna under perioden med dubbla valutor (de båda första veckorna i januari 2014). Kontantinsamlingstjänster kommer att erbjudas till detaljister och andra affärskunder i föregripande syfte. Kontoren håller för närvarande på att justera sin räknings- och lagringskapacitet. Uttagsautomaterna kommer att laddas med eurokontanter framför allt under de sista dagarna i december 2013. Av de 1 061 uttagsautomater som finns i Lettland kommer 99,8 % att distribuera eurosedlar under de första 30 minuterna den 1 januari 2014. Uttagsautomater som inte kan anpassas i tid bör vara stängda. Uttagsautomaterna kommer framför allt att laddas med valörerna 10, 20 och 50 euro. Valören 5 euro kommer att finnas tillgänglig vid 242 uttagsautomater från och med den 1 januari 2014 samt vid 460 ytterligare uttagsautomater från och med den 15 januari 2014. I uttagsautomaterna används framför allt sedlar av låga valörer, vilket är ett bra sätt att minska risken för att detaljisterna snabbt får slut på sin euroväxel. Bankerna har också rekommenderats att inte lämna ut höga valörer vid kassorna under veckorna efter eurodagen. Terminaler vid försäljningsställen (POS-terminaler) kommer att gå över till euron omedelbart den 1 januari 2014. Bankernas kunder har uppmanats att oftare använda sig av elektroniska betalningar, framför allt under de första dagarna efter eurodagen. Av de befintliga POS-terminalerna är 99,3 % redan kompatibla med det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA). Anpassningen av bankernas it-system pågår och sluttestningen planeras ske i slutet av november början av december 2013. Sedan slutet av september 2013 har Lettlands centralbank tillsammans med lettiska arbetsgivarförbundet anordnat utbildningar för kontanthanterare och kamrerspersonal där man behandlar eurokontanter i allmänhet och säkerhetsdetaljer i synnerhet. Dessa utbildningar ska enligt planerna ha hållits i 26 städer runtom i de olika regionerna i slutet av november 2013. Deltagarna är framför allt detaljister och postpersonal (enligt principen utbilda utbildaren ). Bankpersonalen har fått särskild utbildning av sina arbetsgivare om de allmänna SV 4 SV
principerna för införandet av euron och hur detta kommer att påverka banktjänsterna samt tillgången på banktjänster kring eurodagen. För att förbättra tillgången till kontantväxlingstjänster, särskilt på landsbygden, kommer den lettiska posten (Latvijas Past) att spela en aktiv roll vid kontantövergången. På 302 postkontor kommer det att finnas växelkontor för allmänheten under tre månader från och med eurodagen (vilket kan komma att förlängas i ytterligare tre månader). Postkontoren kommer inte att vara öppna den 1 januari 2014, men däremot på lördagen (den 4 januari 2014). Förberedelserna inför kontantövergången är långt framskridna. Den preliminära efterfrågan på startkit är redan hög och bör noggrant följas upp av Lettlands centralbank. Eftersom kontanter fyller en viktig funktion som betalningsmedel och värdesäkrare i Lettland, är det extra viktigt att åtgärderna för att minska de latkontanter som är i omlopp fortsätter och ökar fram till eurodagen om detta är möjligt. Bankerna bör överväga att erbjuda sina kunder kostnadsfri växling av latmynt till latsedlar. Det är mycket positivt att 99,8 % av uttagsautomaterna kommer att kunna distribuera eurosedlar under de första 30 minuterna den 1 januari 2014. Uttagsautomater som inte kan anpassas i tid bör vara stängda. I uttagsautomaterna används framför allt sedlar av lägre valörer, vilket är bra med tanke på att detaljisterna endast får ge växel i euro från och med eurodagen. Banker och postkontor bör också avstå från att distribuera sedlar i höga valörer i kassorna under veckorna före och efter eurodagen. Bankerna och det lettiska postverket bör noggrant förbereda sig för en betydligt större arbetsbelastning och ett mycket större antal kunder under de första dagarna i januari 2014. 2.3. Förebyggande av otillbörliga affärsmetoder och missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarna Den allmänna opinionen i Lettland är oroad över den eventuella inverkan som övergången till euron kan få på priserna (se avsnitt 3 nedan). Det är därför särskilt viktigt att de lettiska myndigheterna vidtar alla åtgärder som krävs, både för att förhindra otillbörliga affärsmetoder och undanröja missuppfattningar om prisutvecklingen. Sedan januari 2013 har företaget Aptauju centrs övervakat priserna på 120 vanliga köpta varor och tjänster vid de populäraste försäljningsställena i Lettlands sju största städer. De övervakade tjänsterna omfattar tjänster som baserat på erfarenheterna från tidigare övergångar mest sannolikt kan påverkas av prishöjningar till följd av övergången, som hårfrisersalonger, restauranger och kaféer och bilreparationstjänster. Resultaten av övervakningen har regelbundet offentliggjorts på ekonomiministeriets webbplats och på webbplatsen för övergången till euron. Priserna har totalt sett visat sig ligga på en stabil nivå. Från mars till slutet av september 2013 hade genomsnittspriserna inte ändrats för 86,53 % av varorna/tjänsterna, medan priserna hade gått ner för 7,16 % av varorna/tjänsterna och prisökningar hade konstaterats för 6,51 % av de övervakade priserna. SV 5 SV
De obligatoriska dubbla prisangivelserna i lettiska lat och euron inleddes den 1 oktober 2013 och kommer att pågå fram till och med den 30 juni 2014. Lettland rekommenderas att införa regler för att säkerställa att perioden då alla priser anges i både lat och euro avslutas den 1 januari 2015, och se till att allmänheten får tydlig information om detta datum så att den utnyttjar denna period för att lära sig den nya värdeskalan. På så vis blir det lättare för medborgarna att bli helt vana vid den nya valutan. Kampanjen om skälig prissättning inleddes den 12 juli 2013. Genom denna kampanj uppmanas företagen (t.ex. detaljister, finansinstitut, internetbutiker) att förbinda sig att inte missbruka övergången för egen vinning, att följa reglerna för övergången och ge sina kunder den hjälp de behöver. Kampanjen leds av det lettiska ekonomiministeriet och stöds av bland annat åtta företagsorganisationer, däribland den lettiska handelskammaren och det lettiska arbetsgivarförbundet. De som ansluter sig till kampanjen har rätt att använda en dekal med en särskild logotyp för skälig prissättning för att visa att de deltar och kommer att stå med på en vit lista som är tillgänglig på europrojektets webbplats. I slutet av oktober 2013 hade runt 100 företag (mer än 9 000 försäljningsställen) som säljer varor eller tjänster till konsumenterna anslutit sig till kampanjen för skälig prissättning. De fem största detaljistkedjorna hör till dem som deltar i kampanjen. Deltagandenivån är inte tillfredsställande och fortfarande en bra bit från de lettiska myndigheternas mål, som redan det har satts ganska lågt (minst 70 % av detaljisterna, grossistföretagen och tjänsteleverantörerna fram till den 1 januari 2014, dvs. cirka 10 000 företag eller 30 000 försäljningsställen). De lettiska myndigheterna har för avsikt att stärka den särskilda massmediekampanjen och informationsverksamheten betydligt, med bland annat radio, tryckta medier, internetreklam, sociala medier och tv-reklam under de veckor som återstår fram till eurodagen. Det är positivt att den lettiska handelskammaren är en aktiv partner som marknadsför kampanjen för skälig prissättning gentemot sina medlemmar. Det kommer att krävas att alla aktörer satsar fullt ut för att nå ut så att så många som möjligt deltar före den 1 januari 2014. Man bör aktivt använda sig av särskilt utbildade frivilliga som kan går runt till butikerna och locka fler att ansluta sig till kampanjen. Efterlevnaden av kraven på prisangivelser och omräkning (t.ex. avrundningsregler) under perioden med dubbla prisangivelser samt genomförandet av överenskommelsen om skälig prissättning övervakas av konsumentskyddsnämnden, icke-statliga konsumentskyddsorganisationer, den statliga livsmedels- och veterinärmyndigheten samt skattemyndigheten. Intensiva kontroller inleddes den 1 oktober 2013. Efter kommissionens första särskilda rapport om Lettlands praktiska förberedelser inför införandet av euron har det sammanlagda antalet inspektörer ökat betydligt (och uppgår nu till 346 inspektörer). Merparten av inspektörerna är baserade i Riga. De icke-statliga konsumentskyddsorganisationerna har emellertid inspektörer i 20 städer i samtliga lettiska regioner. Under första hälften av oktober 2013 utfördes 5 570 kontroller (av totalt 36 000 planerade kontroller). Konsumentskyddnämnden och konsumentskyddsorganisationen genomförde 3 746 kontroller och upptäckte överträdelser i 1 681 försäljningspunkter, som i de flesta fall (1 082 försäljningspunkter) handlade om felaktig prisomräkning till euro. I 411 fall fanns det ingen prisangivelse i euro över huvud taget. I slutet av oktober hade redan överträdelser dessa åtgärdats i 1 306 försäljningspunkter och i 803 av fallen gjordes detta på plats medan konsumentskyddsnämndens inspektör var närvarande. Vid upprepade eller allvarliga överträdelser kan böter på upp till 500 lat (711,44 euro) utdömas. Hittills har konsumentskyddsnämnden inlett förfaranden i fem fall. Den statliga livsmedels- och SV 6 SV
veterinärmyndigheten har genomfört 1 745 priskontroller (överträdelser upptäckts i 129 försäljningspunkter), och skattemyndigheten har har genomfört 79 kontroller (överträdesler upptäcktes i sju föräljningspunkter). Vad gäller genomförandet av överenskommelsen om skälig prissättning kommer de företag som inte korrigerar de överträdelser som inspektörerna konstaterat, som upprepade gånger bryter mot överenskommelsens krav och/eller som tillämpar otillbörliga affärsmetoder att föras upp på en offentligt tillgänglig svart lista. Företag som hamnar på den svarta listan blir inte längre berättigade att stå med på den vita listan, och förlorar rätten att använda logotypen för kampanjen för skälig prissättning. Under de kommande månaderna bör man noggrant följa upp antalet överträdelser och vilken typ av överträdelser det rör sig om så att man lättare kan vidta lämpliga åtgärder, t.ex. att vid behov öka informationen om genomförandet av dubbla prisangivelser eller prisomräkning. Med tanke på den allmänna opinionen (se avsnitt 3 nedan) är det också viktigt att myndigheterna reagerar snabbt för att lugna medborgarna. Sedan den 1 oktober 2013 kan konsumenterna lämna in klagomål om överträdelser av reglerna för prisangivelser till konsumentskyddsnämnden via en särskild telefonjour för klagomål, den allmänna telefonjouren för information om euron, e-post och brev. I oktober har konsumentskyddsnämnden tagit emot 180 konsumentklagomål, varav 103 gällde prisökningar och 31 avsåg felaktig priskonversion och 37 avsaknad av prisuppgifter i euro. Klagomålen följs upp av konsumentskyddsnämnden eller en samarbetande icke-statlig organisation inom högst 48 timmar efter det att klagomålet har inkommit. Klagomål om eventuella eurorelaterade prisökningar bedöms av det lettiska konkurrensrådet. Det är positivt att ett allt större antal inspektörer deltar i övervakningen av dubbla prisangivelser samt genomförandet av överenskommelsen om skälig prissättning. En snabb respons är avgörande när företagen inte uppfyller kraven för prisangivelser och omräkning (t.ex. avrundningsregler) eller inte genomför överenskommelsen om skälig prissättning korrekt. Det bör säkerställas att kontrollerna kommer att intensifieras från och med den 1 januari 2014. Kampanjen för skälig prissättning måste få betydligt större spridning. Det kommer att krävas att alla aktörer satsar fullt ut för att nå ut så att så många som möjligt deltar före den 1 januari 2014. Man bör använda sig av särskilt utbildade frivilliga som kan locka fler att ansluta sig till kampanjen. Detta bör även omfatta de icke-statliga konsumentskyddsorganisationer som redan övervakar att de dubbla angivelserna genomförs på rätt sätt. Dessa skulle kunna ta tillfället i akt att marknadsföra kampanjen om skälig prissättning samtidigt. Samtliga 119 lokala myndigheter bör också ansluta sig till kampanjen. Lettland rekommenderas att införa regler för att säkerställa att perioden då alla priser anges i både lat och euro avslutas den 1 januari 2015, och se till att allmänheten får tydlig information om detta datum så att den utnyttjar denna period väl för att lära sig den nya värdeskalan. På så vis blir det lättare för medborgarna att bli helt vana vid den nya valutan. 2.4. Förberedelse av övergången på landsbygden och företagens förberedelser Med tanke på att de lettiska medborgarna främst har för vana att betala med kontanter kommer en grundlig planering och förberedelse av övergångsförfarandena i SV 7 SV
landsbygdsområden att bli en avgörande faktor för en smidig övergång. Glesbygdstäckningen av kontantställen (postkontor, bankkontor och uttagsautomater) har kartlagts för att säkerställa att det finns möjligheter att växla lat till euro och samla in den gamla valutan överallt. En checklista för åtgärder vid övergången till euro har också utarbetats för att underlätta övervakningen av utvecklingen på lokal nivå. I november 2013 kommer det att genomföras särskilda informationsåtgärder för medborgare och företag på landsbygden, vilket inbegriper utsatta grupper, minoriteter och den rysktalande gruppen. De lettiska myndigheterna har genomfört mer än 160 utbildningar om införandet av euron under 2013, däribland regionala forum och yrkesseminarier (se avsnitt 3 nedan). Dessa åtgärder kommer att visa sig vara värdefulla under övergången. Vid sidan av medierna och internet är nämligen de lokala myndigheterna ofta den enda informationskällan på glesbygden. Under övergångens slutfas bör det kontinuerligt kontrolleras att åtgärderna på checklistan har genomförts fullt ut. Det lettiska postverkets deltagande i övergången (se avsnitt 2.2 ovan) kommer att medföra en betydligt bättre tillgång till kontantväxling på landsbygden. Utbildningarna för postkassörer och postbud (i princip alla anställda som har direktkontakt med kunderna) omfattar bland annat kontanthantering och säkerhetsdetaljer. De inleddes den 1 oktober 2013 och pågår för närvarande. Personalen på postkontoren kommer att få hjälp av 50 extraanställda under de första veckorna efter eurodagen. Säkerhetsåtgärder samt lagrings- och räkningskapacitet har stärkts inför övergången. Det lettiska postverket har slutligen utarbetat särskilda informationsåtgärder för övergången till euron. Detaljisterna spelar en viktig roll vid övergången eftersom kunderna ofta använder dem som minibanker för att växla nationell valuta mot euro (framför allt om det inte finns några bankkontor i närheten). De flesta lettiska detaljister, inklusive snabbköpskedjor, har bara precis börjat förbereda sig inför övergången efter rådets beslut av den 9 juli 2013. När det gäller det ökade behovet av kontanter (se avsnitt 2.2 ovan) är viktiga frågor för detaljisterna bland annat efterlevnad av kraven på dubbla prisangivelser, deltagande i kampanjen om skälig prissättning (se avsnitt 2.3 ovan), utbildning av personal, anpassning av kontantlagringskapacitet, säkerhetsåtgärder och it-relaterade frågor. De stora livsmedelsdetaljisterna förefaller ha kommit långt i sina förberedelser. I slutet av oktober 2013 hade de flesta av dem utvärderat sina kontantbehov för vidaretilldelningen och ingått avtal med bankerna om vidaretilldelning. Huvudkassörerna från varje butik kommer att delta i utbildningar som anordnas av den lettiska centralbanken (se avsnitt 2.2 ovan) i november 2013 och därefter utbilda sina kolleger internt. Utbildningen ska omfatta praktisk utbildning i kontanthantering med två valutor. It-systemen har kontrollerats och kan hantera betalningar i såväl euro som lettiska lat, inklusive blandade betalningar. Detektorer för att upptäcka förfalskade sedlar kommer att installeras där detta bedöms vara nödvändigt. Upphandlingar om ökade säkerhetsåtgärder hade påbörjats och förhandlingar med värdetransportföretag inletts i slutet av oktober 2013. För att minska på trycket för kassapersonalen och begränsa väntetiderna vid kassorna bör ytterligare åtgärder vidtas, t.ex. att använda separata lådor för kontanter i lat för att omedelbart och på ett enkelt sätt ta dem ur omlopp, öppna informationsdiskar i stora detaljistaffärer för att svara på kundernas frågor och hyra in tillfällig personal för att slå in varor. Trots att det finns mycket information att tillgå om de praktiska arrangemangen för övergången till euron även på landsbygden, verkar de mindre speceriaffärerna (som har en marknadsandel på 30 % i Lettland) fortfarande vara sämre förberedda inför övergången och SV 8 SV
känna oro inför utmaningarna och kostnaderna i samband med detta, särskilt under perioden med dubbla valutor. Eftersom de mindre detaljisterna är särskilt betydelsefulla på landsbygden, bör denna oro bemötas på lokal nivå samt informationsåtgärderna stärkas mot slutet av året. Framför allt ute på landsbygden bör företagens förberedelser följas upp regelbundet och kunskapen om de praktiska arrangemangen inför övergången till euron stärkas. Särskild vikt bör läggas vid att informera äldre personer som har svårt att lämna hemmet om övergången. De kan också behöva få hjälp att växla sina kontanter i lat. De som arbetar med social omsorg bör få utbildning så att de kan besvara grundläggande frågor om övergången. 3. INFORMATIONSAKTIVITETER OCH DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Efter rådets beslut av den 9 juli 2013 har de lettiska myndigheterna inlett en intensiv fas i informationsverksamheten kring övergången till euron. Informationskampanjen, som samordnas av finansministeriet, omfattar en blandning av informationsverktyg och informationsinstrument (direktutskick till hushållen, seminarier och utbildningar, sociala medier, kampanjinslag i tv och tryckta medier) och riktar sig till olika grupper (t.ex. allmänheten, skolbarn, utsatta grupper och företag). Kompletterande informationsverksamhet genomförs av delstatsregeringarnas kansli, ekonomiministeriet, den lettiska centralbanken, forsknings- och utbildningsministeriet, utbildningsministeriet, den lettiska affärsbankssammanslutningen och andra offentliga och privata organ. Ekonomiministeriet genomför i nära samarbete med finansministeriet en kampanj om skälig prissättning där man bemöter oron för att införandet av euron ska leda till prisökningar. Massmediekampanjen inleddes i september 2013 med olika tv-reklaminslag och syftar till att väcka ett känslomässigt engagemang hos allmänheten samt förklara praktiska aspekter av övergången till euron. Kampanjen kompletteras med tryckta medier, radio, internet och utomhusreklam. I valet av olika medier har särskild vikt lagts vid att nå ut till utsatta grupper på landsbygden samt till den ryskspråkiga befolkningen. Kampanjen om skälig prissättning omfattar två olika faser. Den första fasen inleddes i september med tv-reklaminslag och reklam i olika medier för att informera företagen och uppmana dem att ansluta sig till överenskommelsen. Den andra fasen löper från oktober till december och syftar till att informera konsumenterna om målen med kampanjen och uppmana dem att handla vid de försäljningsställen som har undertecknat överenskommelsen och som därmed har åtagit sig att inte utnyttja övergångsperioden till otillbörlig prissättning. Olika regionala forum för företag och medborgare ägde också rum i fem olika städer i september och oktober. Den lettiska arbetsgivarorganisationen, den lettiska handelskammaren och den lettiska sammanslutningen för handlare anordnade workshoppar för företag där man informerade om kampanjen för skälig prissättning. Här gavs även möjlighet att träffa statstjänstemän och ekonomer. Vid det här tillfället hade företag möjlighet att ansluta sig till initiativet. Aktuella siffror visar att företagens deltagande kan förbättras ytterligare. Regelbundna seminarier och evenemang anordnas i regionerna för företag, personer som yrkesmässigt hanterar kontanter samt utsatta grupper. För att informera lärare och skolelever SV 9 SV
har utbildningsministeriet delat ut en informationsbroschyr till lärarna och tagit fram serier som ska användas i skolundervisningen. Flera aktiviteter har genomförts för målgrupperna syn- och hörselskadade. Regionala utbildare för synskadade har utbildats för att ge respektive målgrupp ytterligare vägledning om kontanternas utformning, säkerhetsdetaljer och allmänna aspekter kring övergången. En stor mängd kontanttester, informationsmaterial på punktskrift och ljudkort har delats ut under dessa seminarier. Direktutskick till alla hushåll i Lettland är planerade till november 2013. Sex regionalt anpassade versioner håller på att tas fram, en för varje region i Lettland (Kurland, Livland, Lettgallen, Semgallen, Riga), inklusive en separat rysk språkversion. Inom ramen för partnerskapsavtalet, som undertecknades mellan det lettiska finansministeriet och kommissionen den 10 juli 2012, har ett antal gemensamma informationsaktiviteter genomförts: ett seminarium om övergången till euron i september 2013, ett seminarium för lettiska journalister samt den ambulerande euroutställningen. Denna utställning invigdes i Riga i september och kommer att fortsätta till Daugavpils och Liepaja innan året är slut. Kommissionen har också försett de lettiska myndigheterna med olika publikationer. Europeiska centralbanken samarbetar med den lettiska centralbanken för att stärka synergieffekterna och ge informationskampanjen maximalt genomslag. De inledde en informationskampanj i slutet av oktober, där man använder sig av en rad olika verktyg (tv, tryckta medier, internet och utomhusreklam samt annat informationsmaterial). Fokus ligger på eurosedlarnas och euromyntens utseende, säkerhetsdetaljerna samt grundfakta och datum för övergången. Europeiska centralbankens euroutställning invigdes i Riga den 25 oktober 2013. Kommissionen följer uppmärksamt de opinionsundersökningar som utförs av finansministeriet. De senaste resultaten (oktober 2013) tyder på et stabilt men återhållsamt stöd för införandet av euron: 39 % av de som svarade var för (-1 procentenheter jämfört med september 2013). Allmänhetens kunskapsnivå om frågor som rör övergången till euron fortsätter att öka: 68 % av de som svarade ansåg att de var välinformerade (+2 procentenheter jämfört med resultaten i september och +10 procentenheter jämfört med april-maj 2013). Vidare känner 94 % av de lettiska medborgarna till att euron kommer att införas den 1 januari 2014 (+33 procentenheter jämfört med april maj). Men en stor andel av den lettiska befolkningen (83 %) verkar känna stor oro för obefogade prisökningar. Kommissionen kommer att genomföra Eurobarometerundersökningar i Lettland före, under och efter perioden med dubbla valutor, med start i december 2013. I Lettland bör man under informationskampanjens sista fas fokusera på den oro som fortfarande finns kring eurons införande och stärka konsumenternas förtroende. För att bemöta den befintliga oron för prisökningar under övergångsperioden måste medborgarna få kontinuerlig information om resultaten från prisövervakning och annan kontrollverksamhet. SV 10 SV