Ura 2010:7 ISBN 978-91-977810-2-2 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010
Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter av fördjupningsrutor: Thomas Liljegren Jan Norberg Text- och bildredigering: Gun Westberg Grafisk form: ETC Eftertryck tillåten med angivande av källa
Ura 2010:7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...2 Uppföljning av tidigare prognoser... 12 Internationell översikt... 13 Finansiella marknader...20 Svensk ekonomi...24 Efterfrågan på arbetskraft...39 Näringsgrenar...49 Inledning...49 Jord- och skogsbruk... 52 Industrin... 53 Byggnadsverksamhet... 59 Privata tjänster...62 Offentliga tjänster...66 Utbudet av arbetskraft... 72 Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen... 75 Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken...86 Utlandsfödda...90 Inskrivna med funktionsnedsättning...93 Äldre 55-64 år... 95 Korttidsutbildade högst grundskola...96 Matchningsläget...98 Arbetslöshetsförsäkringen på väg att förlora sitt syfte...100 Regional utveckling...101 Bilaga 1. Metod och urval... 106 Bilaga 2. Kodförklaring till länsbokstäverna... 109
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 2 Sammanfattning Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas Sedan hösten 2009 har Arbetsmarknaden uppvisat en stadig förbättring. Sysselsättningen har ökat undan för undan och de lediga jobben på Arbetsförmedlingen har blivit påtagligt fler samtidigt som varslen fallit tillbaka till en låg nivå. Resultatet från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av drygt 12 000 arbetsställen i privat näringsliv visar att förstärkningen på arbetsmarknaden, med fler sysselsatta och en sjunkande arbetslöshet, fortsätter under 2011 och 2012. Under dessa år stiger dessutom behovet av att ersättningsrekrytera då många pensioneras. Arbetslösheten faller från 8,4 procent 2010 till 7,8 procent 2011 och till 7,5 procent 2012. Det motsvarar sammanlagt 40 000 färre arbetslösa. Under åren 2011 och 2012 ökar sysselsättningen med sammanlagt 100 000 personer. Företagen räknar med en bra utveckling 2011 Enligt vår senaste intervjuundersökning har arbetsställena mött en påtagligt stigande efterfrågan på sina varor och tjänster under det senaste halvåret, och de räknar med att den utvecklingen fortsätter under det närmaste året. De lediga personalresurserna har krympt jämfört med motsvarande undersökning våren 2010 och många företag måste nu möta den ökade efterfrågan med fler anställda. Detta är också något som företagen planerar för, både på ett och på två års sikt. Företagen har hittills hanterat efterfrågeökningen framför allt genom en mycket kraftig produktivitetstillväxt och en ökad medelarbetstid hos de anställda. Även under de kommande åren blir produktivitetstillväxten god men ökningen av antalet arbetade timmar och antalet anställda kommer att få en allt mer framträdande roll. De framåtblickande indikatorerna för arbetsmarknaden visar att förbättringen fortsätter, men också att förstärkningen på arbetsmarknaden bromsar in. För det första har ökningen av nya lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen dämpats under hösten, vilket är ett tecken på att ökningen av sysselsättningen bromsar in framöver. Dock är det fler nyanmälda platser än för ett år sedan. För det andra har sysselsättningstillväxten bromsat in något under hösten. Den sammantagna bedömningen är att denna något lägre sysselsättningstillväxt består 2011 och saktar in ytterligare 2012. Den globala ekonomin dämpas Den internationella konjunkturen har förstärkts påtagligt, men det finns nu flera tecken på att en inbromsning av tillväxttakten står för dörren. Återhämtningen i Förenta staterna har gått trögare än väntat, vilket bland annat kan kopplas till skuldtyngda hushåll, en fortsatt svag bostadsmarknad och en arbetslöshet som förblivit hög. Till detta kan läggas ett mycket stort budgetunderskott. De positiva signalerna har dock blivit fler än de negativa under hösten och BNP-tillväxten var förhållandevis stark tredje kvartalet 2010 då den uppgick till 2,5 procent. 1 1 Jämfört andra kvartalet, säsongrensat och uppräknat till årstakt.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 3 Den europeiska konjunkturen går trögt och BNP växte endast med 0,4 procent mellan andra och tredje kvartalet i såväl EU-området som eurozonen. Många länder brottas med stora ekonomiska problem. Krisen är akut i Grekland och Irland och till detta kan läggas att både Portugal och Spanien kan stå i tur att behöva ekonomisk hjälp. Många EU-länder uppvisar mycket stora budgetunderskott och växande statsskulder. Det innebär att budgetsanering står i förgrunden vilket kommer att hämma den ekonomiska återhämtningen. Däremot fortsätter tillväxtekonomierna i Asien med Kina i spetsen att gå mycket bra. BNP-tillväxten i världen bedöms till cirka 4,5 procent 2010 för att dämpas till cirka 4 procent 2011. BNP ökar med 5,4 procent 2010 Nationalräkenskaperna redovisar att den svenska ekonomin är inne i en mycket stark återhämtningsfas. BNP växte med starka 6,9 procent mellan tredje kvartalet 2009 och tredje kvartalet 2010. Bakom detta låg en god ökning av privat konsumtion, en påtaglig ökning av investeringarna och en fortsatt stark export. Det största bidraget till BNP-tillväxten kom dock från en kraftig ökning av lagren. BNP har nu växt sedan fjärde kvartalet 2009 och allt talar för en fortsatt stark tillväxt under fjärde kvartalet, vilket påvisas av alla framåtriktade indikatorer. Det betyder att BNP-tillväxten för 2010 beräknas till starka 5,4 procent. Detta skall emellertid ses i ljuset av att BNP föll med hela 5,3 procent 2009. Detta betyder att BNP vid slutet av innevarande år når den nivå som rådde före den finansiella krisen. men uppgångstakten avtar sedan Det finns samtidigt mycket som talar för att BNP-tillväxten dämpas 2011. Det finns en tendens att ökningen av exporten kulminerat och med tanke på att uppgången av världshandeln dämpas nästa år kommer exportökningen att bromsa in från drygt 11 procent 2010 till 7 procent 2011. Det betyder att svenska exportföretag försvarar sin marknadsandel under nämnda år. Detta hänger samman med att exporten gynnas av att innehållet av insatsvaror och investeringsvaror är stort och att den ekonomiska utvecklingen bedöms komma att bli bra för flera länder som är viktiga för svenska exportföretag, bland annat Tyskland och de nordiska länderna. BNP beräknas öka med 3,9 procent 2011 och med 2,7 procent 2012. Detta betyder att BNPtillväxten bromsar in successivt under dessa år. Att ökningen blir så pass stark 2011 sammanhänger med ett stort överhäng från 2010. Under 2010 bidrar både en ökning av det totala antalet arbetade timmar och en god produktivitetstillväxt till BNP-tillväxten, dock bidrar produktiviteten mest. Under åren 2011 till 2012 blir bidraget från antalet arbetade timmar allt tydligare. Hushållen fortsatt optimistiska Hushållen är mycket optimistiska för sin och landets ekonomi och till detta kan läggas att både inkomster och förmögenheter bedöms komma att utvecklas väl under 2011 och 2012. Den privata konsumtionen förutses uppvisa starka tal åren 2010 till 2012. Dock dämpas ökningstakten, men trots detta sjunker sparkvoten stadigt. Vidare blir investeringskonjunkturen stark under prognosperioden. Dels ökar investeringarna i nyproduktion av småhus och lägenheter kraftigt dels ökar investeringarna i maskiner och lokaler. Däremot bedömer vi att
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 4 lagrens stora bidrag till BNP-tillväxten vänds till ett svagt negativt tal. Den offentliga konsumtionen bedöms utvecklas svagt under de kommande åren. Sammantaget blir det den inhemska efterfrågan som driver upp BNP-tillväxten under 2011 och 2012. 100 000 fler sysselsatta på två år Sysselsättningen började öka under slutet av 2009 och har därefter uppvisat en stadig tillväxt under 2010. Hittills har mellan 80 000 och 85 000 sysselsättningstillfällen tillkommit och en kraftig ökning av nystartsjobben har bidragit till detta. Sysselsättningsökningen i år kan sättas i relation till att cirka 130 000 sysselsättningstillfällen förlorades under den finansiella krisen. Under hösten har dock ökningstakten bromsat in något, och denna tendens bedöms kvarstå bland annat till följd av att tempot i återhämtningen i omvärlden bedöms växla ned. Sysselsättningen beräknas öka med 46 000 år 2010, med 65 000 år 2011 och med 35 000 år 2012. Rekordstort sysselsättningsgap mellan män och kvinnor Hittills har sysselsättningen utvecklats betydligt starkare för männen än för kvinnorna. Det sammanhänger med att männen befinner sig i de yrkesområden som gynnats mest av konjunkturförstärkningen. Detta har lett till att sysselsättningsgraden ökat påtagligt för männen och gapet mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad är för närvarande den största på de senaste decennierna, cirka 5 procentenheter. Denna utveckling kan också härledas till en stark ökning av antalet utomeuropeiska kvinnor (16-64 år) i befolkningen. Sysselsättningsgraden för utomeuropeiskt födda kvinnor uppgick under tredje kvartalet 2010 till endast 50 procent, jämfört med 76,1 procent för svenskfödda kvinnor. Även under prognosåren 2011 till 2012 talar mycket för att männens arbetsmarknad förbättras mer än kvinnornas, varvid det stora gapet i sysselsättningsgrad kan komma att öka ytterligare. Sysselsättningsgraden för utrikesfödda minskar För utrikesfödda minskade inte antalet sysselsatta under den nyligen passerade recessionen och hittills under 2010 har deras sysselsättning ökat något snabbare än den för svenskfödda, procentuellt sett. Utrikesföddas sysselsättningsgrad föll dock kraftigt under recessionen och den har inte återhämtat sig under 2010. Däremot har sysselsättningsgraden ökat tydligt för svenskfödda. Den bilden sammanhänger med en kraftig befolkningstillväxt i aktiv ålder (16-64 år) för utrikesfödda medan den svenskfödda befolkningen sjunkit något. Den nuvarande ökningen av sysselsättningen har hittills mest gynnat eftergymnasialt utbildade och i viss mån gymnasieutbildade. Förgymnasialt utbildade har endast fått liten del av de nya jobb som skapats. De nämnda tendenserna kvarstår under prognosperioden. Stark industrikonjunktur Industrin är inne i en mycket stark återhämtningsprocess och ser framtiden an med optimism. I Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning räknar företagen med en god utveckling under det närmaste året. Detta resultat är i samklang med Konjunkturinstitutets barometerundersökningar, och gäller för alla delbranscher inom industrin med undantag av sågverken som planerar för en lägre aktivitet. En stor del av den ökade efterfrågan har lösts med en hög produktivitetstillväxt. Detta har påverkat enhetsarbetskostnaden och därmed
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 5 konkurrenskraften gynnsamt, trots en starkare krona. Under de kommande åren växlar ökningen av aktiviteten inom industrin ned något, vilket helt beror på att tillväxten av världshandeln dämpas. Industriföretagen räknar med att utöka antalet anställda under det närmaste året, men vi bedömer att ökningen inte blir så stor som planerat. Under 2010 har antalet anställda inom industrin upphört att minska och börjat öka svagt. Trots detta minskar sysselsättningen med 8 000 personer mellan 2009 och 2010. För 2011 beräknas sysselsättningen komma att öka med knappt 5 000 personer. Rekryteringsproblemen har ökat då nästan 20 procent av företagen hade haft brist på arbetskraft under det senaste halvåret, vilket kan jämförs med cirka 10 procent under motsvarande undersökningar hösten 2009 och våren 2010. Bristen ökar ytterligare det kommande året. Ökad sysselsättning inom byggnadsverksamheten Byggkonjunkturen har förstärkts ytterligare och företagen räknar med att tiderna blir ännu bättre. Det har skett en kraftig omsvängning mot ökad bostadsproduktion och det är en utveckling som stärks ytterligare under det kommande året. Dessutom har det skett en kraftig ökning av ombyggnadsinvesteringar det senaste året. Företagen räknar med att aktiviteten stiger undan för undan men de är fortfarande missnöjda med orderläget. Sysselsättningen har ökat och även denna utveckling kommer att förstärkas under det närmaste året. Byggsysselsättningen beräknas öka med cirka 10 000 personer 2010 och med 8 000 personer 2011. Rekryteringsproblemen har ökat snabbt. Drygt 30 procent av företagen uppgav brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Det kan jämföras med 16 procent hösten 2009 och drygt 20 procent våren 2010. Bristtalen bedöms komma att öka stadigt under 2011 och kan regionalt utgöra ett hinder för ökad byggproduktion. Den privata tjänstesektorn är sysselsättningsmotorn Den privata tjänstesektorn kände av konjunkturfallet endast i begränsad utsträckning och jobbförlusten blev liten och kortvarig. Företagen är mycket optimistiska för det kommande året och de räknar med fortsatt påtaglig ökning av efterfrågan på deras varor och tjänster. Näringen är samtidigt mycket heterogen. Bäst går det för företag som säljer tjänster till andra företag. Datakonsulterna är inne i en god utveckling och de räknar med att aktiviteten stärks ytterligare. Den så kallade uppdragsverksamheten exempelvis teknisk och ekonomisk rådgivning har haft en osedvanligt stark utveckling under hösten och arbetsgivarna räknar med att den så förblir under det närmaste året. Särskilt starkt går bemanningsbranschen. Handeln har efter en liten svacka åter kommit in i en stark period och den goda privata konsumtionen kommer att påverka handeln positivt under de närmaste åren. Hotell- och restaurangnäringen har gått mycket bra och räknar med ytterligare ett starkt år 2011. Transportnäringen gynnas av växande aktivitet inom byggnadsverksamheten och en växande privat konsumtion samt en fortsatt förhållandevis god export. Inom vissa tjänsteområden bland annat datakonsulterna ökar bristen på arbetskraft och den utvecklingen förstärks under de närmaste åren. Antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn beräknas öka med 32 000 år 2010 och 46 000 år 2011.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 6 Svag ökning av sysselsättningen inom den offentliga tjänstesektorn För landets kommuner och landsting ser 2010 ut att bli ännu ett resultatmässigt starkt år. Men det ekonomiska läget bedöms bli svagare 2011, trots att det tillfälliga konjunkturstödet till kommunsektorn förlängts. Kommunerna planerar för neddragningar inom grundskolan och gymnasieskolan på grund av sjunkande elevantal medan omsorgen om de äldre och handikappade blir i stort sett oförändrad. En viss ökning av barnomsorgen planeras. Landstingen planerar framför allt att dra ned på verksamhetsområdet primärvård. Samtidigt sker ett tillskott av sysselsatta med privata huvudmän och dessa sysselsätter nu 250 000 personer eller 16 procent. Sysselsättningen inom offentlig tjänstesektor, inklusive privata huvudmän, bedöms öka med 13 000 personer 2010 och med 7 000 personer 2011. Merparten av den ökningen ligger på privata huvudmän. Arbetskraftens ökning halveras till 2012 Utbudet av arbetskraft (arbetslösa plus sysselsatta) har ökat betydligt starkare än väntat. För det första minskade inte utbudet av arbetskraft under den senaste recessionen vilket vanligen sker under lågkonjunkturår och för det andra har utbudet ökat kraftigt under innevarande år. Mellan 2009 och 2010 beräknas arbetskraften komma att öka med 53 000 personer. Bakom den siffran ligger en kraftig tillväxt av befolkningen i aktiv ålder samt ett ökat arbetskraftsdeltagande hos den aktiva befolkningen. Arbetskraften har sålunda ökat särskilt kraftigt för dem med lång eftergymnasial utbildning och procentuellt sett är ökningen betydligt större för utrikesfödda än för svenskfödda. Sammantaget har den utbudshöjande politiken haft avsedd effekt. Under åren 2011 och 2012 ökar den aktiva befolkningen endast blygsamt. Hela ökningen kommer från utrikesfödda medan de svenskfödda inleder en lång period med allt färre i den aktiva befolkningen. Tillskottet till arbetskraften från den så kallade demografiska effekten blir obetydlig under dessa år. Arbetskraften beräknas öka med 35 000 personer 2011 och med 25 000 personer 2012. Arbetslösheten minskar till 7,5 procent 2012 Arbetslösheten kulminerade vid årsskiftet 2009/2010 i säsongrensade tal. Därefter har tendensen varit tydligt nedåtriktad. Anledningen till minskningen är en förstärkt efterfrågan på arbetskraft och en återgång till relativt få varsel om uppsägningar. Under året till och med oktober uppgick minskningen till närmare 1 procentenhet från det att nivån kulminerade. Flera konjunkturindikatorer pekar emellertid på att nedgångstakten kommer att avta under prognosperioden. Arbetslösheten beräknas minska från årets 8,4 procent till 7,8 procent 2011 och sedan till 7,5 procent 2012. Det betyder att antalet arbetslösa minskar från nästan 410 000 personer 2010 till knappt 370 000 personer 2012. Som vanligt vid ett omslag på arbetsmarknaden ligger männen före kvinnorna i konjunkturcykeln. Industrin och byggnadsverksamheten två typiskt mansdominerade näringsgrenar har nu repat sig efter den djupa konjunktursvackan och efterfrågar mer personal än under föregående år. Detta ger ett tydligt utslag i arbetslöshetsstatistiken, varvid arbetslösheten går ned snabbare bland män än bland kvinnor. I oktober var arbetslösheten ganska jämnt fördelad mellan könen. Vid inledningen av året hade männen omkring en procentenhet högre ar-
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 7 betslöshet än kvinnorna. Det kommande året väntas arbetslösheten fortsätta att sjunka något snabbare bland männen, en utveckling som sedan tonar ut under 2012. Hög ungdomsarbetslöshet men de yngre gynnas mest av uppgången Den högsta relativa arbetslösheten återfinns som vanligt bland ungdomarna, till stor del beroende på deras lösare anknytning till arbetsmarknaden. Detta blir särskilt påtagligt under och strax efter en lågkonjunktur. Vidare ägnar sig många ungdomar åt studier, och om de samtidigt söker arbete ska de redovisas som heltidsstuderande arbetslösa. 2 I nuläget tillkommer dessutom det faktum att ungdomskullarna är ovanligt stora, vilket skärper konkurrensen mellan dem som ska ta steget in på arbetsmarknaden. Under tredje kvartalet 2010 var totalt 28,3 procent av 15-19-åringarna och 17,3 procent av 20-24-åringarna arbetslösa, vilket innebär en nedgång med 2,5 respektive 0,7 procentenheter på ett år. Om man räknar bort de studerande, erhålls arbetslöshetstalen 21,3 respektive 13,0 procent för tredje kvartalet 2010, en nedgång med 2,6 respektive 1,4 procentenheter på ett år. Eftersom ungdomar i stort främst dock välutbildade unga med aktuell kompetens är attraktiva för arbetsgivarna när konjunkturen vänder uppåt, kan man förvänta sig en tydlig nedgång av deras arbetslöshet de närmaste åren. För övriga åldersgrupper är arbetslöshetens nedgång tämligen svag, men även dessa åldersgrupper väntas i ökande utsträckning få del av förbättringen på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst 25-34-åringarna, vars arbetslöshet det senaste året sjunkit från 8,1 till 7,7 procent. De som sist berörs är de äldsta på arbetsmarknaden, 55-64-åringarna. För dessa är ingen nämnvärd minskning av arbetslösheten ännu i sikte. Var fjärde utan arbete mer än 3 år senaste 10 åren Av cirka 400 000 inskrivna som var öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd hade i oktober 2010 strax över 100 000 personer varit utan arbete längre än 3 år under den senaste tioårsperioden. 3 Talet motsvarar var fjärde person av dem som saknar arbete. Antalet som varit utan arbete mellan 1 och 3 år har ökat med 70 000 personer de senaste två åren, vilket indikerar att det efter hand blir ännu fler med tider på mer än 3 år. Arbetsmarknadspolitiken måste inriktas mot att bryta de långa tiderna för personer som är utan arbete nu när efterfrågan på arbetskraft ökar, för att motverka en strukturell och bestående hög arbetslöshet. Utmaningarna större än på mycket lång tid Arbetsmarknadspolitiken står inför stora utmaningar, större än på mycket lång tid. Antalet personer i grupper som har svårt att snabbt finna arbete utgör ett större inslag bland de arbetssökande än på mycket länge, och det samtidigt som vi ser att bristen på arbetskraft stiger. Anledningen till att det nu finns betydligt fler i grupper som har svårt att finna arbete är bland 2 Om de studerande ungdomarna däremot inte söker arbete och hit hör huvuddelen av de studerande räknas de inte in i arbetskraften. Detta förklarar varför ungdomsarbetslösheten blir avsevärt lägre om den relateras till hela befolkningen än om den relateras till enbart arbetskraften. 3 Perioden 1 november 2000-31 oktober 2010.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 8 annat att Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvarsområde, som gäller personer som utförsäkrats inom sjukförsäkringssystemet. Till detta kan läggas att Arbetsförmedlingen från december 2010 ska ta ett helhetsgrepp över inträdet i arbetslivet för nyanlända invandrare. Detta inträffar samtidigt som arbetslösheten är hög i ett historiskt perspektiv, särskilt för traditionellt svaga grupper, i kölvattnet av lågkonjunkturen. Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken åren 2011 och 2012: Många ungdomar med bristfällig utbildning Fler utrikesfödda, särskilt födda utom Europa Fler funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Långa arbetslöshetstider för personer 55-64 år Många personer med högst förgymnasial utbildning Många arbetslösa inom tillbakagående yrken, strukturarbetslösa Ökad brist på arbetskraft inom expanderande näringsgrenar Arbetslöshetsförsäkringen på väg att förlora sitt syfte Ett redskap för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och undvika strukturell arbetslöshet är en aktiv användning av arbetslöshetsförsäkringen som omställningsförsäkring. Antalet ersättningstagare inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen har dock minskat kontinuerligt år från år. I augusti 2010 uppbar cirka 140 000 personer ersättning och det var endast strax över 40 procent av det totala antalet möjliga ersättningstagare. 4 Andelen ersättningstagare har minskat successivt de senaste åren men under år 2010 har nedgångstakten tilltagit. Enbart under det senaste året 5 har andelen ersättningstagare fallit med 10 procentenheter och sedan början av 2006 har andelen halverats, från cirka 80 procent. Detta betyder att möjligheterna att använda arbetslöshetsförsäkringen som ett redskap för att underlätta omställningen på arbetsmarknaden försämrats påtagligt. Nedgången återfinns bland både svenskfödda och utlandsfödda. Bland utlandsfödda har bara 30 procent arbetslöshetsersättning. Mot bakgrund av att allt fler utlandsfödda skrivs in på Arbetsförmedlingen kommer andelen ersättningstagare att fortsätta sjunka åren 2011 och 2012. Fortsätter nuvarande nedgångstakt sjunker andelen ersättningstagare till knappt en tredjedel nästa år och till mindre än en fjärdedel år 2012. Utlandsfödda tappar mark Invandringen till Sverige har varit stor sedan år 2006. Detta har inneburit en ökning av den utlandsfödda befolkningen i åldern 16-64 år med cirka 180 000 personer mellan hösten 2005 och hösten 2010. 6 Under samma period har antalet utrikesfödda i arbetskraften ökat med drygt 155 000 personer och antalet sysselsatta med 125 000 personer. Härigenom har de ut- 4 Arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda. 5 Mellan augusti 2009 och augusti 2010. Andelen är än lägre under hösten 2010. 6 Genomsnitt för perioderna augusti till oktober 2005 och augusti till oktober 2010.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 9 landsfödda tappat mark i jämförelse med de svenskfödda, visat som andelen av den yrkesaktiva befolkningen som finns i sysselsättning, den så kallade sysselsättningsgraden. Denna bild är än tydligare för utlandsfödda kvinnor. Ökningen i befolkningen 16-64 år uppgick under samma period som ovan till 100 000 personer. Antalet i arbetskraften ökade samtidigt med 70 000 personer och uppgången av sysselsättningen stannade på 55 000 personer. Endast drygt hälften av befolkningstillskottet föll alltså ut i sysselsättning. I synnerhet de utomeuropeiskt födda har en mycket hög arbetslöshet, och många står helt utanför arbetsmarknaden. Under den senaste tvåårsperioden har antalet arbetslösa eller programinskrivna utomeuropeiskt födda fördubblats till 80 000 personer. Stor uppgång av inskrivna med funktionsnedsättning Antalet personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen 7 stiger i rask takt. Under de två senaste åren har antalet inskrivna ökat med 23 000 personer till 162 000. Två viktiga faktorer ligger bakom den utvecklingen: en svag konjunktur med nedskärningar i samband med finanskrisen och överföringen av utförsäkrade från sjukförsäkringssystemet. Personer som utförsäkrats inom sjukförsäkringssystemet och som bedöms ha en viss arbetsförmåga har från januari 2010 förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Redan före år 2010 skedde överföringar från Försäkringskassan men omfattningen var betydligt lägre, omkring 10 000-15 000 personer per år. År 2010 beräknas antalet som överförs stiga till drygt 35 000 personer. År 2011 beräknas antalet till 18 000 personer och åren 2012-2014 blir omfattningen 4 000 till 5 000 personer varje år. Funktionsnedsatta är den grupp som har svårast att komma ut i arbete. Det speglas mycket tydligt i de långa tiderna utan arbete. Cirka 45 procent av samtliga funktionsnedsatta som är arbetslösa eller har aktivitetsstöd har varit utan jobb i mer än tre av de senaste tio åren. Gruppen med långa sammanlagda tider utan arbete har ökat mycket kraftigt, med hela 50 procent, de senaste två åren. Även gruppen med tider på 1 till 3 år i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd har ökat kraftigt och ökningarna väntas fortsätta under kommande år. Allt fler inskrivna på Arbetsförmedlingen har förgymnasial utbildning Utvecklingen av antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen som har förgymnasial utbildning (högst grundskola eller motsvarande) har varit mycket negativ under de två senaste åren. Situationen är utomordentligt bekymmersam och man får gå tillbaka till efterdyningarna från den djupa krisen på 1990-talet för att hitta jämförbara tal. Anledningen till nuvarande utveckling är personalneddragningar i samband med den djupa lågkonjunkturen samt en påfyllnad av utrikesfödda med kort utbildning. Under den senaste tvåårsperioden har antalet korttidsutbildade arbetslösa eller programinskrivna ökat med nästan 45 000 personer, varav hälften utgörs av utlandsfödda. Det finns dessutom utrikesfödda på den utbildningsnivån som inte trätt ut på arbetsmarknaden, till exempel kvinnor som står utanför arbetskraften. 7 Här ingår både arbetslösa, programdeltagare och inskrivna inom övriga sökandekategorier.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 10 Totalt är mer än var fjärde med högst förgymnasial utbildning inskriven på Arbetsförmedlingen, räknat som andel av arbetskraften med den utbildningsnivån, motsvarande 194 000 personer (oktober 2010). Av dessa är 110 000 arbetslösa eller programdeltagare, motsvarande drygt 15,5 procent av arbetskraften. Det senare talet kan jämföras med drygt 8,5 procent för gymnasialt utbildade och 5 procent för eftergymnasialt utbildade. Motsvarande tal för två år sedan för dessa tre utbildningsnivåer var 8,8 (förgymnasial), 4,9 (gymnasial) och 2,9 procent (eftergymnasial). Flera faktorer pekar mot fler korttidsutbildade på Arbetsförmedlingen åren 2011 och 2012: Fortsatt tillskott av korttidsutbildade genom att en stor andel av de nyligen invandrade saknar gymnasieutbildning. Stort tillskott av yngre genom att två av tio svenskfödda elever och fyra av tio med utländsk härkomst i varje årskull inte har fullföljd gymnasieutbildning. Nästan 30 procent av dem som överförs från Försäkringskassan har högst förgymnasial utbildning 14 procent på arbetsmarknaden som helhet. Bred återhämtning över landet Under krisen drabbades de industritunga länen mycket kraftigt samtidigt som sysselsättningen var betydligt starkare i mer tjänsteintensiva delar av landet. Allra tydligast syns detta i Stockholms län där sysselsättningen till och med indikeras ha ökat något under 2009 jämfört med året före, men även Uppsala och Skåne län klarade sig genom krisen relativt väl. Under innevarande år har efterfrågan på arbetskraft återhämtat sig på bred front. Antalet varsel har minskat kraftigt i samtliga län och antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har på motsvarande sätt ökat i alla regioner. I de delar av landet som har en arbetsmarknad med tydligt inslag av privata tjänsteverksamheter främst Stockholms, Uppsala och Skåne län har sysselsättningen fortsatt att utvecklats starkt under året, men den positiva trenden är också tydlig i Hallands län. Samtidigt har sysselsättningen också visat tydlig styrka även i de delar av landet som drabbades allra hårdast under krisen, till exempel Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Örebro och Gävleborgs län. Storstadslänen tar täten Den positiva arbetsmarknadsutvecklingen kommer att fortgå även under nästa år. I stort sett samtliga regioner väntas få en ökad sysselsättning, men den tydligaste tillväxten bedöms för storstadslänen drivet av en stark sysselsättningstillväxt i den privata tjänstesektorn. Storstadslänen svarar för 52 procent av befolkningen medan deras andel av den förväntade sysselsättningstillväxten är hela 73 procent. Också i Dalarnas, Örebro, Uppsala och Västmanlands län förväntas utvecklingen vara relativt stark. Svagast utveckling väntas i Jämtlands län, vilket förklaras av ett bekymmersamt utgångsläge med en indikerad kraftig nedgång i sysselsättningen under såväl 2009 som hittillsvarande kvartal i år. Även Västernorrlands, Gävleborgs, Blekinge, Kronobergs och Östergötlands län bedöms få en relativt svag utveckling under 2011.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 11 Valda indikatorer Procentuell förändring 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 BNP, till marknadspris 3,2 4,3 3,3-0,6-5,3 5,4 3,9 2,7 BNP, kalenderkorrigerat 3,1 4,5 3,5-0,8-5,2 5,1 3,9 3,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 0,2 2,0 3,8 0,2-2,6 1,8 2,3 1,4 Produktivitetstillväxt 2,9 2,5-0,3-1,0-2,6 3,3 1,6 1,7 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,1 1,4 1,5 2,7 1,9 2,0 1,0 1,2 Timlön 3,1 3,1 3,3 4,3 3,4 2,2 2,5 3,0 Hushållens reala disp. inkomster 2,1 3,8 5,4 3,2 1,6 1,2 2,2 2,0 Privat konsumtion 2,8 2,7 3,7 0,0-0,4 3,5 3,3 2,7 Sparkvot, inkl. avtalspension 5,5 6,6 8,8 11,2 12,9 9,8 8,3 7,7 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Nyckeltal 8 Tusental personer Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos Utfall Prognos 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Arbetskraft 4736 4778 4782 4835 4870 4895 65 42 4 53 35 25 Sysselsatta 4445 4484 4381 4427 4492 4527 104 40-103 46 65 35 Arbetslösa 292 294 401 408 378 368-39 2 108 7-30 -10 Procent av arbetskraft 6,2 6,1 8,4 8,4 7,8 7,5-0,9 0,0 2,2 0,0-0,7-0,2 Konjunkturprogram 88 87 127 186 163 129-51 -1 40 59-23 -34 Procent av arbetskraft 1,9 1,8 2,7 3,8 3,3 2,6-1,1 0,0 0,8 1,1-0,5-0,7 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. 8 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. Samtliga grupper avser 16-64 år.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 12 Uppföljning av tidigare prognoser Under andra halvåret 2009 upphörde den kraftiga nedgången på arbetsmarknaden, och vid slutet av året började arbetsmarknaden återhämta sig. Bland annat började sysselsättningen öka igen. Ett stort negativt överhäng bidrog emellertid till att vi i fjolårets höstprognos förutsåg en kraftig nedgång i sysselsättningen 55 000 personer mellan helåren 2009 och 2010. Under intrycket av en allt starkare arbetsmarknad reviderades sedan denna förutsägelse i vårprognosen 2010 till en sysselsättningsuppgång med 35 000 personer. I nu föreliggande prognos har förväntningarna skrivits upp ytterligare något, och vi räknar nu med en uppgång på 46 000 personer. Även prognosen för 2011 har förändrats. Hösten 2009 prognostiserades för det året en svag uppgång, med 10 000 personer, men våren 2010 hade ökningen räknats upp till 65 000. Den nivån ligger fast även i denna prognos, trots en viss inbromsning av utvecklingen under hösten 2010. I höstprognosen 2009 angavs en minskning av arbetskraftsdeltagandet för 2010 med 9 000 personer. Även denna förändring bedömdes som överspelad våren 2010, då vi i stället prognostiserade en ökning med 75 000. Den förutsedda uppgången har dock dämpats och nu beräknar vi istället tillskottet till 53 000 personer. På liknande sätt har bedömningen av arbetskraften för 2011 förändrats: från en minskning med 4 000 i höstprognosen 2009, via en ökning med 50 000 i vårprognosen 2010, till en ökning med 35 000 personer i nu aktuell prognos. Det markanta konjunkturomslaget har också modifierat vår bedömning av arbetslösheten. Den relativa arbetslösheten för 2010 förutsades hösten 2009 till 9,4 procent av arbetskraften, våren 2010 till 9,1 procent och nu till 8,4 procent. För 2011 är motsvarande prognostal 9,1 procent, 8,7 procent och 7,8 procent.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 13 Internationell översikt Återhämtningen bromsar in Återhämtningen i världsekonomin bedöms komma att bromsa in, vilket är en följd av utvecklingen av Förenta staternas ekonomi och stora ekonomiska problem i flera europeiska länder. Prognoserna för ökningen av världshandeln estimerar att den blir lägre 2011 än 2010. Internationella valutafonden (IMF) bedömer att världshandeln ökar med 11,4 procent 2010 och med 7 procent 2011, vilket samtidigt är en upprevidering jämfört med föregående prognos. Även för de kommande åren håller tillväxtekonomierna med Kina i spetsen i taktpinnen när det gäller den globala BNP-tillväxten. Dock försöker den kinesiska regeringen att med olika vapen dämpa tillväxttakten något för att undvika överhettning. Den ökade inflationstakten utgör ett orosmoln. Trots allt räknar de flesta med en god global BNP-tillväxt under åren 2010 till 2012. Risken att dessa bedömningar inte kommer att infrias är dock fortfarande stor. Vi skattar att global BNP växer med cirka 4,5 procent 2010 och med cirka 4 år 2011. Procent 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Global BNP-tillväxt Prognos för 2010-2011 Heldragen linje = historiskt genomsnitt -2 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Olika signaler från USA Statistik från Förenta staterna blandar dystra och positiva signaler. Under hösten har dock de positiva intrycken dominerat. Det mesta talar dock för att återhämtningen i Förenta staternas ekonomi håller på att dämpas, men samtidigt har risken för en ny recession minskat. De skuldtyngda amerikanska hushållen har förblivit dystra, vilket återspeglas av nedpressade förtroendeindikatorer. Det sammanhänger bland annat med att bostadssektorn inte tagit fart och att arbetslösheten bitit sig fast på en med amerikanska mått mycket hög nivå. Detta kommer att hämma den privata konsumtionen framöver. Det leder också till att bostadsinvesteringarna förblir på en låg nivå, vilket betyder att lågkonjunkturen inom byggnadssektorn består ett bra tag till. Dessutom ebbar effekterna från de stora stimulanspaketen och nollräntepolitiken ut. Vidare uppvisade budgetunderskottet en rekordnivå 2009, cirka 10 procent av BNP, och allt talar för att underskotten förblir stora också under åren 2010 till 2012 även om regeringen bedömer att de minskar successivt under de kommande åren. Detta betyder att
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 14 den offentliga skulden fortsätter att stiga stadigt under dessa år. Sammantaget leder detta till att den inhemska efterfrågan fortsätter att gå trögt. Detta har en dämpande effekt på världshandeln, eftersom Förenta staterna är världens största importör. BNP-tillväxten har varit förhållandevis stark i USA under årets tre första kvartal. Mellan andra och tredje kvartalet växte BNP med 2,5 procent säsongrensat och uppräknat till årstakt. Det mesta talar för att ökningstakten saktar in något framöver. För 2010 beräknas BNP komma att öka med 2,7 procent. För 2011 bedöms ökningen till 2,2 procent och för 2012 till 2,5 procent. Detta är inte tillräckligt för att mer rejält nedbringa den höga arbetslösheten. Denna uppgick till 9,6 procent i oktober vilket är en nedgång med endast 0,4 procentenheter från slutet av 2009. Framöver bedöms arbetslösheten fortsätta att söka sig nedåt i maklig takt och nå cirka 9 procent vid slutet av 2011. Procent 20 BNP-tillväxt i USA Prognos för 2010-2012 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 15 10 5 0-5 -10-15 1930 1938 1946 1954 1962 1970 1978 1986 1994 2002 2010 1934 1942 1950 1958 1966 1974 1982 1990 1998 2006 Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Dämpning i Japan men Kina fortsätter som tillväxtlokomotiv Den japanska ekonomin har dragit nytta av den höga ekonomiska aktiviteten i närområdet, men samtidigt är Japan beroende av världshandeln i allmänhet och utvecklingen i Förenta staterna i synnerhet. Japans ekonomi har genomgått en kraftig förbättring och BNPutvecklingen har varit god under årets tre inledande kvartal. Förra året minskade BNP med 5,2 procent, men i år beräknas BNP komma att öka med närmare 3 procent. Det finns dock tydliga tecken på att aktiviteten i den japanska ekonomin har dämpats under hösten. Bland annat har inköpschefsindex fallit tydligt och detsamma gäller för orderingången till exportindustrin. Detta är en avspegling av vad som sker i världsekonomin men beror också på tappad konkurrenskraft via en tydlig appreciering av yenen. Denna utveckling fortsätter 2011 varvid BNP beräknas öka med endast 1,5 procent 2011. Den japanska arbetsmarknaden har förblivit kärv med japanska mått mätt. Arbetslösheten har stabiliserats på 5 procent vilket kan jämföras med det historiska genomsnittet på 2,6 procent. 9 En viss ökning av arbetslösheten är trolig under 2011. 9 1953 till september 2010.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 15 Den kinesiska ekonomin har utvecklats starkt och under tredje kvartalet ökade BNP med 9,6 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Detta innebär dock en viss inbromsning jämfört med andra kvartalet då BNP ökade med 10,3 procent. För 2010 som genomsnitt bedöms ökningen till drygt 10 procent, vilket kan jämföras med knappt 9 procent 2009. Den kinesiska ekonomin fortsätter därmed att vara draglok i den globala ekonomin. Den inhemska efterfrågan spelar en allt viktigare roll för tillväxten och enligt regeringens plan skall den så göra också framöver. Politiken strävar dock efter att dämpa tillväxten framöver och den ökade inflationstakten under hösten har skärpt denna målsättning. Denna strategi har dock använts tidigare utan att lyckas. De flesta bedömare räknar med en BNP-tillväxt på cirka 9,5 procent 2011 och strax under 9 procent 2012. Även Indiens ekonomi går starkt och BNP-tillväxten beräknas av konjunkturbedömare ligga inom spannet 8,7 till 9,7 procent 2010 för att sedan dämpas till till cirka 8 procent 2011. Den indiska ekonomin drivs framför allt av den inhemska efterfrågan och huvudproblemet är en hög inflationstakt. Mörka moln över fler länder i eurozonen Ekonomin i eurozonen är inne i en återhämtningsprocess, men den rör sig endast långsamt uppåt. Detta ska sättas i ljuset av att området drabbades av ett kraftigt ras 2009 då BNP föll med 4,1 procent. Enligt preliminära siffror ökade BNP med 0,4 procent mellan andra och tredje kvartalet 2010. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade BNP med 1,9 procent. Det är framför allt Tyskland som håller uppe BNP-tillväxten i området. Det finns dessutom stora underliggande obalanser i många länder, bland annat oacceptabelt stora budgetunderskott enligt gällande regler. Det har lett till beslut om höjda skatter och besparingspaket för de offentliga utgifterna i flera länder. Denna stramare finanspolitik kommer dessutom att kvarstå under flera år framåt. Andra åtgärder kan vara interndevalveringar för att stärka konkurrenskraften. Skillnaderna mellan euroländerna är emellertid stora. Utvecklingen i Tyskland, som är den största ekonomin i området, har varit mycket stark främst via en kraftigt förbättrad export. Å andra sidan vacklar ekonomierna i flera europeiska länder. Grekland och Irland är mitt inne i en djup kris och situationen är oroande också i Portugal. Varningssignalerna är dessutom stora för Spanien och där uteblir tillväxten i ekonomin i år. Även Italien plågas av stora strukturella problem. Den ekonomiska krisen i Grekland och Irland har lett till stora krispaket från EU och IMF. De ledande indikatorerna har dock förstärkts i euro-området främst via en stark utveckling i Tyskland. BNP-tillväxten i eurozonen beräknas till 1,6 procent 2010. Det som hållit uppe tillväxten är den starka utvecklingen i Tyskland där tillväxten bedöms komma att uppgå till cirka 3,5 procent 2010. De nämnda budgetsaneringarna tillsammans med en dämpning av världshandeln påverkar dock exporttunga länder som Tyskland och kommer att hålla tillbaka den ekonomiska aktiviteten under flera år. Den centrala frågan är om den privata konsumtionen kan komma att ta fart i Tyskland under de kommande åren. Inhemska faktorer talar för detta medan utvecklingen i eurozonen i dess helhet talar emot en sådan utveckling. Den allmänna bedömningen är dock att tyska hushåll kommer att hålla mindre hårt i plånboken. Detta är emellertid inte tillräckligt utan BNP-tillväxten i eurozonen bedöms komma att dämpas 2011 då den beräknas komma att uppgå till 1,5 procent. Även 2012 be-
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 16 döms bli ett svagt år i eurozonen och BNP-ökningen skattas också detta år till cirka 1,5 procent. och många arbetslösa Arbetsmarknaden i euroområdet har dock påverkats mindre än väntat av den finansiella krisen. Under perioden sommaren 2008 till slutet av 2009 minskade antalet sysselsatta i eurozonen med 3,8 miljoner personer, motsvarande 2,6 procent. 10 Detta medförde att arbetslösheten ökade från 7,5 till 10,1 procent i september 2010. Det är värt att lyfta fram att arbetslöshetsnivån i praktiken legat stilla ända sedan hösten 2009. Männens arbetslöshet uppgick i september 2010 till 9,9 procent och kvinnornas till 10,3 procent, vilket betyder att männens arbetslöshet ökat kraftigare än kvinnornas. 11 Ungdomar (15-24 år) drabbas alltid hårt när konjunkturen viker. Deras arbetslöshet har ökat från 14,6 procent i mars 2008 till 20 procent i september 2010. Fallet i BNP och den svaga tillväxten 2010 indikerar att arbetsmarknaden borde ha drabbats hårdare. Det finns nu till och med tecken på att sysselsättningen stiger. Detta visar att sysselsättningen ökar vid en förhållandevis låg BNP-tillväxt och det indikerar i sin tur att den underliggande produktivitetstrenden är förhållandevis låg. För de kommande åren torde arbetsmarknaden bara komma att förändras lite, vilket betyder att arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå men röra sig svagt nedåt. Därmed är risken stor att de långsiktiga skadeverkningarna från den höjda arbetslösheten blir förhållandevis stora, genom att den så kallade strukturarbetslösheten stiger, något som också bedömts av OECD. Procent 12 Arbetslöshet - USA och eurozonen heldragen linje = historiskt genomsnitt januari 1993 - oktober/november 2010 Eurozonen USA 10 8 6 4 2 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: EcoWin, säsongrensad Storbritannien har infört stora krispaket Storbritanniens ekonomi har utvecklats bättre än befarat. Landet uppvisar stora ekonomiska obalanser samtidigt som besparingspaket beslutats och det är därför överraskande att tillväxtsiffrorna varit starka både under andra och tredje kvartalet. För 2010 beräknas tillväxten uppgå till 1,7 procent. Den inhemska efterfrågan kommer att hämmas under både 2011 och 10 Följande jämförelser av sysselsättning och arbetslöshet avser säsongrensade värden. 11 Männens arbetslöshet uppgick till 6,4 procent i mars 2008 och kvinnornas till 8,1 procent.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 17 2012 av det omfattande budgetsaneringsarbete som regeringen satt igång i höst och som omfattar framför allt utgiftsnedskärningar men också skattehöjningar. Exporten, som gått bra, påverkas negativt av att tillväxten i den globala ekonomin växlar ned. Industriinvesteringarna kan dock komma att öka och dessutom har industrins konkurrenskraft stärkts genom en svag valuta. BNP-tillväxten bedöms inte förändras så mycket under 2011 och 2012, det vill säga ligga kvar på cirka 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills under 2010 varit förhållandevis stark. Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten har stabiliserats på cirka 8 procent. Arbetsmarknaden påverkas negativt framöver genom stora nedskärningar inom den offentliga tjänstesektorn. Omkring 600 000 offentligt anställda kan komma att förlora sina anställningar vilket motsvarar 2 procent av de anställda. Detta kan komma att motverkas av fler sysselsatta inom den privata tjänstesektorn. Detta talar för att arbetslösheten bara kommer att förändras lite under det kommande året för att först därefter börja krympa. Danmark växer sakta men säkert Danmarks ekonomi har fortsatt att förstärkas, men exempelvis EU:s sammansatta konjunkturindikator har dämpats sedan sommaren. Inköpschefsindex för industrin har visat på ett ryckigt utseende men ändå klättrat uppåt och passerat 50-strecket under hösten. Industrin har återhämtas sig genom ett markant exportuppsving. Den inhemska ekonomin dämpas av en förhållandevis stram finanspolitik, ökad sparbenägenhet bland hushållen och återhållsamma bygg- och bostadsmarknader. Huspriserna har emellertid stigit tre kvartal i följd. Sammantaget bedöms dock den inhemska ekonomin förbli förhållandevis svag under 2011. I år beräknas BNP komma att öka med 2,1 procent och BNP-tillväxten bedöms komma att bli ungefär densamma 2011. Arbetslösheten har dock rört sig sakta nedåt och uppgick till 7 procent i september. Ungdomsarbetslösheten har dock ökat svagt och uppgick till 12,2 procent i september 2010, viket kan jämföras med 12 procent för ett år sedan. Arbetslösheten bedöms endast komma att förändras marginellt under det kommande året. Norge har kapacitetsproblem Norges ekonomi har utvecklats svagare än väntat, vilket sammanhänger med att den inhemska efterfrågan gått trögt. Detta har hållit tillbaka BNP-tillväxten som bedöms komma att uppgå till 1,6 procent 2010 för fastlandsekonomin. Inkluderas oljesektorn bedöms BNP växa med blygsamma 0,5 procent. Det finns emellertid mycket som talar för att den privata konsumtionen tar fart nästa år och att investeringarna förstärks. Till detta kan läggas att oljeindustrin planerar att öka investeringarna påtagligt. BNP för fastlandsekonomin beräknas öka med 2,8 procent 2011 medan hela ekonomin (inklusive oljesektorn) växer med drygt 2 procent. Det finns sedan en del som talar för att BNP-tillväxten blir ungefär densamma 2012. Sysselsättningen har ökat svagt sedan slutet av 2009 och fram till och med augusti uppgick ökningen till drygt 10 000 personer. 12 Denna utveckling bedöms fortsätta under det närmaste året. Arbetslösheten har minskat svagt och uppgick i augusti 2010 till 3,4 procent i säsongrensade tal. Det mesta talar för att den redan nu låga arbetslösheten fortsätter att krypa nedåt under 2011. 12 I en säsongrensad tidsserie.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 18 Stark export i Finland Den finländska ekonomin drabbades mycket hårt av den finansiella krisen. BNP föll med hela 7,8 procent 2009 och nedgången fortsatte under första kvartalet 2010, vilket till stor del kan kopplas till den långdragna hamnarbetarstrejken. Under andra kvartalet tog dock BNPtillväxten rejäl fart och den utvecklingen bedöms fortsätta under tredje och fjärde kvartalet, vilket stöds av centrala konjunkturindikatorer. Finland gynnas av stark utveckling i viktiga exportländer för den finska industrin såsom Sverige, Tyskland, Ryssland och Kina. Dessutom fortsätter den inhemska efterfrågan att utvecklas starkt. BNP-tillväxten bedöms komma att uppgå till 2,7 procent 2010 och till 2,4 procent 2011. Nedväxlingen 2011 är en följd av att ökningstakten i världshandeln bedöms bromsa in. Sysselsättningen har börjat öka och arbetslösheten har sjunkit från 8,9 procent i början av året till 8,3 procent i september 2010. Det mesta talar för att arbetslösheten fortsätter att minska under 2011 och närma sig 7 procent under slutet av året. Tydlig återhämtning i Östeuropa De östeuropeiska länderna har gått in i en kraftigare återhämtningsfas än de västeuropeiska. Återhämtningen i Östeuropa sammanhänger med en kraftig tillväxt av exporten medan den inhemska efterfrågan förblivit svag. Exporten fortsätter att dra upp tillväxten, men den inhemska efterfrågan kommer att gradvis öka sitt bidrag till tillväxten. Nedväxlingen av tillväxten av världshandeln påverkar Östeuropa negativt, även om länderna bedöms ha möjlighet att öka sina marknadsandelar. Skillnaderna mellan olika länder är dock fortfarande stora. De baltiska länderna drabbades mycket hårt av den finansiella krisen och BNP uppvisade i det närmaste ett fritt fall. Kostnadsanpassningen har varit mycket tuff i de baltiska länderna men den perioden går nu mot sitt slut. Ländernas regeringar valde strategin att med interndevalveringar, det vill säga sänkta löner och priser, bryta de obalanser som blev synliggjorda genom den finansiella krisen i slutet av 2008. En annan väg hade varit att devalvera valutorna, men den lösningen var svår att välja eftersom företag och hushåll hade cirka 70-90 procent av lånen i utländsk valuta (främst euro). 13 Den genomsnittliga bruttolönen i hela ekonomin har från slutet av 2008 sjunkit med 12 procent i Estland och Litauen och med 19 procent i Lettland. 14 Även de baltiska länderna har emellertid nu gått in i en återhämtningsfas, men med Lettland på efterkälken. Optimismen är stor i Estland. Detta land har hanterat krisen så pass bra att landet fick sin ansökan om medlemskap i eurosamarbetet godkänd, och inträdet sker 2011. BNP steg med 3,1 procent under andra kvartalet jämfört med året innan, den första ökningen på två ett halvt år. För 2010 beräknas BNP-tillväxten till 2,3 procent vilket kan jämföras med ett fall på 13,9 procent 2009. Arbetsmarknaden drabbades mycket hårt och fler än 100 000 jobb har försvunnit. Arbetslösheten steg oavbrutet fram till och med våren 2010 då den nådde 19 procent. Den bedöms nu minska men ända ligga på cirka 16 procent 2011. För alla baltiska länder gäller att strukturarbetslösheten ökat till en hög nivå. BNP föll i Litauen med 14,7 procent 2009, men i år beräknas en liten tillväxt på cirka 1 procent. För 2011 bedöms tillväxten 13 SEB, Eastern European Outlook, oktober 2010. 14 SEB, Eastern European Outlook, oktober 2010.