Sveriges framtida elnät



Relevanta dokument
Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

Smart Gridett FUD projekt i Ludvika. Henrik Stomberg

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

PERSPEKTIVPLAN Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna?

Making electricity clean

10 år senare (2002) om framtiden

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Norra Djurgårdsstaden FoU-projekt Smart elnät i stadsmiljö

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utmaningar i det Nordiska elsystemet. Ulla Sandborgh Generaldirektör

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Varför ett nytt energisystem?

Dags för en ny elmarknadsreform?

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April Bo Normark

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

elstamnätet Värme och Kraftkonferensen , Stockholm Mikael Engvall, Svenska Kraftnät Avdelningschef Nätplanering och Förvaltning

ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER EFTER NÄRA NOLL?

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

SG + Hållbara IT = sant?

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Solar eclipse (Friday)

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Kommunikation och Automation

Kraftsystemet under januari - mars Sammanställning inför Driftrådet, Alexandra Grigoriou 12/3-18

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Svenska kraftnäts utmaningar - Ett lika leveranssäkert elsystem i framtiden? Chalmers

Transporter i den goda staden Hur svensk fordonsforskning bidrar till utvecklingen. Urban Wass

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

MIKRONÄT Dr Fredrik Carlsson Vattenfall Research and Development

Arrowhead - Process- och energisystem- automation

How will the Nordic industry be affected by early decommissioning of nuclear? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Händelser i kraftsystemet v v

Hur investerar vi för framtiden?

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

Omställning av busstrafiken till eldrift

Svenska Kraftnäts uppgifter

Energisystemet efter. A consumer perspective on the energy system after Concerted Action Energy Efficiency Bratislava October 18th 2016

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Lågan - nätverksträff

Johan Söderström, ABB Sverige, Ett hållbart energisystem nära användarna med fokus på förnybar energi är möjligt idag

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Promoting Electric Vehicles Lessons Learnt from the GreenCharge Project

Vad är det? Varför händer det? Konkreta steg

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Cirkulär ekonomi - vision och verklighet

Green Charge Southeast a Leading Effort for Electric Vehicles in Sweden. Project Overview, Spring 2014 Dr. Henrik Ny, BTH

Smarta elnät en framtida svensk tillväxtbransch?

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

CEDEC Annual konferens

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Stockholm Royal Seaport Urban Smart Grid, Active House

Resultatkonferens Välkommen!

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Smart specialisering. Kristiina Heiniemi-Pulkkinen

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

DYNAMISK INFRASTRUKTUR

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Aktiva hus i smarta elnät. Ralf Späth, Välkommen till det hållbara samhället

Smart Industri Digitaliseringens möjligheter - Investering i Kompetens Göteborg Torsten Nordgren Director Future Factory and Business

Bioenergi Sveriges största energislag!

University of Technology

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V

Transkript:

Sveriges framtida elnät EnergiledarGruppen 2010-06-03 Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Svenska Kraftnät

Framtidens elnät Framtidens elnät ska vara smarta, Smart Grids Ett europeiskt supernät Vanlig fråga: Smart Grids är nog bra.. men vem vill betala för dessa finesser?

Smart Grids är nog bra, men vem vill betala för dessa finesser? > Det är alltid elkunderna som betalar > Smart Grids måste vara det smartaste dvs också det ekonomiskt bästa sättet att lösa problem man står inför > Smart Grids måste drivas av sunda affärsmässiga incitament

Smart Grids Det mest intelligenta, verkningsfulla och ekonomiska sättet att med hjälp av ny teknologi utveckla dagens elsystem för att möta de krav som ställs för en långsiktigt hållbar energiförsörjning Smart Grids? Smart Systems!!

Investments to meet the climatic challenges 15.000.000.000.000 dollar Investments in Electrical Energy up to 2030 1/3 to 1/2 of the investments needed in transmission source: World Energy Outlook, 2006 (+ exchange rates corrections to 08)

Svenska Kraftnäts uppgifter Systemansvar Balansreglering Överföring Stamnät och utlandsförbindelser Snitt 2 7000 MW Snitt 1 3000 MW Snitt 4 4500 MW

Uppdrag Att utveckla det nordiska elsystemet till ett effektivt instrument för att nå de energi- och klimatpolitiska målen 20/20/20 år 2020. och där bortom!

Seven key EU technology challenges for the next 10 years to meet the 2020 targets, the SET-plan: 1. Make second generation biofuels competitive alternatives to fossil fuels, while respecting the sustainability of their production; 2. Enable commercial use of technologies for CO2 capture, transport and storage through demonstration at industrial scale, including whole system efficiency and advanced research; 3. Double the power generation capacity of the largest wind turbines, with offshore wind as the lead application; 4. Demonstrate commercial readiness of large-scale Photovoltaic (PV) and Concentrated Solar Power; 5. Enable a single, smart European electricity grid able to accommodate the massive integration of renewable and decentralised energy sources; 6. Bring to mass market more efficient energy conversion and end-use devices and systems, in buildings, transport and industry, such as poly-generation and fuel cells; 7. Maintain competitiveness in fission technologies, together with long-term waste management solutions;

A 20XX large-net European vision - based on smart thinking Hydro power Solar power Wind power DC transmission Hydro 200 GW Wind 300 GW Solar 700 GW 9

Scenarier för vindkraftutvecklingen i Sverige Summering av alla identifierade projekt: 36 000 MW / 90 TWh Fastställd planeringsram för att möjliggöra: 30 TWh / 12 000 MW Installerad kapacitet: Vattenkraft 16 000 MW Kärnkraft 9 000 MW

Markbygden, Piteå 2000-4000 MW Juktan 300 MW Storfinnforsen 1000 MW Områden med större vindkraftprojekt Hälsingland Gästrikland 2000 MW Dalarna 1000 MW Bohuslän/Dalsland 1500 MW Småland /Halland 1500 MW

Mest trolig utveckling i Sverige till år 2020 > Vindkraft ca 12-15 TWh > Elenergiöverskott 20 30 TWh > Vindkraft > Biobränslebaserad produktion > Effekthöjd kärnkraft > Exportpotential för att ersätta CO 2 belastande produktion i andra länder

Projekt i norra Norge som lämnat in ansökan till NVE 2775 2615 2575 1185 835 3580 Snefjord 160 MW 3100 Hammerfest 110 MW Vannøya 135 MW Raufjell 240 MW Kvitfjell 200 MW Flatneset 35 MW Andøya 260 MW 2900 Nordkyn 750 MW Eliastoppen 40 MW Skjøtningberg 400 MW Laukvikdalsfjellet 70 MW Havøygavlen 40 MW Gartefjell 40 MW Sørøya 15 MW Rieppi 63 MW Laksefjorden 100 MW Digermulen 100 MW Rakkocearro 350 MW Seglkollfjellet 350 MW Båtsfjord 120 MW Domen, 100 MW Skallhalsen, 65 MW Bugøynes 90 MW 725 155 3930 Gimsøy 50 MW 3955 Straumøya 26 MW Sjonfjellet 428 MW 4605 Sleneset 225 MW 4855 Fosen offsh.: 600 MW 4905 5655 Ytre Vikna 250 MW Hundhammerfjellet 48 MW Oksbåsheia 150 MW 6095 Harbaksfjellet 90 MW 6815 Bessakerfjellet 50 MW Roan 180 MW 7220 Frøya 200 MW Hitra 55 MW Smøla 150 MW Kvenndalsfjellet 120 MW Div. Vindparker Fosen statkraft 720 MW 7285 Fræna 65 MW 895 Haramsfjellet 66 MW Haugshornet 75 MW Nygårdsfj. 40 MW Nord-Norge: Finnmark: 2900 MW Troms : 680 MW Nordland: 1025 MW Midt-Norge Trøndelag: 2210 MW Møre & Romsdal: 2215 MW Summa Nord-Norge & Mitt-Norge: Ca 9000 MW

Utveckling av förnybar elproduktion i ett nordeuropeiskt perspektiv Potential 100 GW

Wind Generation in PJM - Operational and Proposed Installed cap. 167 000 MW * In planning queue - August 2009 www.pjm.com

Reglerbehov för att balansera vindkraften Sammanlagring/pålagring mellan vindkraft och förbrukning Exempel från Tyskland Svårprognoserbart i tiden Reglerbehov ca 10 000 MW

Balansreglering i vattenkraft Effektiv, utsläppsfri MWh/h 30000.högt utnyttjad redan idag 25000 20000 15000 10000 5000 + Import / - Export Vattenkraft Vindkraft Värmekraft Kärnkraft Elavändning 0-5000 -10000 Tor Fre Lör Sön Mån Tis Ons

Balansreglering i vattenkraft Förutsättningar: > Inbyggd reglerförmåga i vattenvägar, svallgallerier, regulatorer mm > Vattenhushållningsbestämmelser (vattendomar) Magasinsnivåer, övy, nvy möh Flödesbegränsningar Qmax, Qmin m 3 /s Flödesförändringar max Q m 3 /s, h Omprövningar enligt miljöbalken tenderar att inskränka reglerbarheten av hänsyn till lokala miljöaspekter

Balansreglering Balansreglering i vattenkraft är mycket effektivt Reglerförmågan i den nordiska vattenkraften kommer att efterfrågas för behoven i övriga Europa, men den är inte oändlig Att hålla fossileldad produktion i drift endast för balansreglering är inte miljömässigt acceptabelt Snabb balansreglering i kärnkraft är inte reaktorsäkerhetsmässigt accepterat i Sverige

Vattenkraftens reglerförmåga > Hur stor vindkraftutbyggnad räcker den till? 10 TWh? 30 TWh? > Reglerbehov inom och utom Sverige > Regleringen blir dyrare ju hårdare den kommer att utnyttjas

Balansreglering i produktionsledet och i förbrukningsledet Källa: Svensk Energi 24

Reglerförmåga i förbrukningsledet Smart Grids Smart Systems

Elbilar - en balansregleringsresurs i elsystemet

Cash Back for Storage ~ $850/day 1 MW 0.018 MW ~ $10/day (20 Hrs.) Aggregator 1.018 MW Grid Signal Frequency Regulation Signal

Vattenfall Priority Areas for Smart Grids

Fortums Smart Grid tolkning: Kanske ser det ut så här! Utility communications Consumer portal & building EMS Internet Efficient building systems Renewable s Supported by EU! Exempel på nya affärsmöjligheter Micro-produktion Dynamic systems control Distribution operations Advanced metering Control interface Handel relaterad till microproduktion Data management Plug-in hybrids Distributed generation & storage Smart end-user devices Avancerade övervaknings & reglerlösningar 29

Stockholm Royal Seaport An emerging environmental profile area and international showcase, coop. ABB - Fortum Vision > Royal Seaport A sustainable urban city performing world class Objectives > Year 2030 the Royal Seaport is fossil free > Year 2020 CO2-emissions below 1,5 ton per person Focus areas > Effective energy end-usage > Environmental effective transports > Local re-cycling > Life style

Development and demonstration of a large scale Smart Grid in Stockholm Royal Seaport ABB-Fortum 7 1 Smart homes/buildings and Demand Response 6 2 Distributed Energy Systems 6 6 2 3 Integration and Use of electric vehicles 4 3 4 Energy Storage for Network Support and DES 1 5 Harbor Control Solution 4 2 6 Smart Primary Substations 5 7 Smart Grid Lab (part of Royal Seaport Lab)

T S O s Stake holders in Smart Grid 32 Stig Goethe P.C. Annual meeting 2009

Effektbalans Förmågan att klara höga förbrukningstoppar > Svenska Kraftnät har en uppgift enligt lag att upprätthålla en effektreserv på 2000 MW > Inriktning att den effektreserven ska trappas ner och avvecklas till 2018 > Efterhand förväntas effektbalansen klaras med högre grad av flexibilitet på förbrukningssidan

Balansreglering, arbetsfördelning + / - Primär- och sekundärreglering, systemtjänster som aktiveras av den systemansvarige A, B och C Timvis reglering av respektive balansansvarigt företag Verklig produktion lika med elförbrukningen - + A B - A B + + A B - - + A B - C C C C

Balance management, Market mechanisms Day before delivery (D-1) Day for delivery (D) Day after delivery (D+1) kl 12 kl 15 Hour for delivery kl 12 Day-ahead market (D-1) Elspot (4 countries) Balance planning load forecasts commercial trade generating plans Intraday market (D) Elbas Balance regulation Regulating power automatic called Balance settlement Balance power

Förutsättningar för att uppnå flexibilitet i elanvändningen > Ett dynamiskt elpris måste kommuniceras hela vägen ut till elanvändarna. och deras automatiker > Mätning och hantering av mätvärden måste ske med minst timupplösning > Utveckling av marknadsmekanismerna, elbörs mm > Nya aktörsformer kommer att uppstå som kan aggregera många mindre elanvändares prestationer > Integrering med åtgärder för att nå energieffektivitetsmålen > Smart Grids!

Förstärkning av överföringsförmågan Q: Demands on transmission? A1:Bring wind energy to consumers A2:Manage fluctuations of flow A3:and Balance with complementary resources

ENTSO-E Association of European TSO:s Ten Year Network Development Plan TYNDP Evolving from a reliable transmission network designed for optimization of generation resources Electricity Directive 96/92/EC (1999) 3 rd Legislative Package for the Internal Market in electricity (2009) towards a transmission network implementing EU energy & climate policies and maximising welfare. June 3, 2010 38

Pilot TYNDP delivers Transmission investment projects that answer the three pillars of EU energy policy: > Security of Supply > Integration of RES > The completion of the IEM 56% long term Total projects 42100 km AC < 300 kv AC > 300 kv 2900 km 29600 km 83% 17% 22% 78% upgrade new 44% mid term DC 9600 km ~14% of existing transmission line km June 3, 2010 39

Ökade behov av överföringskapacitet > Överföra vindkraft och annan förnybar produktion > Överföra ersättande produktion > Möjliggöra utnyttjning av effektiva reglerresurser, fr a nordisk vattenkraft

Överföring i stamnätets snitt Varaktighetskurvor Snitt 2 8000 7000 6000 5000 Snitt 2 7000 MW Snitt 1 3000 MW Överföring (MW) 4000 3000 2000 1000 0-1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 2004 2005 2006 2007 Snitt 4 4500 MW -2000 Timmar Otillräcklig överföringsförmåga gör vattenkraftens reglerförmåga otillgänglig för det övriga systemet Prisområdesindelningen förändrar inte de fysiska överföringsförutsättningarna

Förstärkningar av stamnätets överföringsförmåga 3:e AC-ledning Sv-Finl Nord-syd i Sverige och Norge Snitt 1 - Snitt 2 Kärnkraft, effekthöjningar SydVästlänken HVDC VSC NordBalt HVDC VSC

Förstärkningar av stamnätet i norr Ny ACledning till Finland Ny ledning Seriekompensering Markbygdenområdet Förstärkningar i snitt 2

Fenno-Skan 2 Tillstånd klara Kontrakt tecknade Tillverkning sjökabel och omriktarstationer pågår I drift december 2011

Effekthöjning Forsmark Studie pågår Nya ledningar kommer att behövas

Effekthöjning Oskarshamn Gotland NordBalt

NordBalt Syften: Öka försörjningssäkerheten i de baltiska länderna Skapa en integrerad nordisk-baltisk elmarknad

SydVästlänken -en Smart Grids tillämpning SydVästlänken, en smart grids tillämpning En optimal kombination av två tekniker med hög kapacitet, ca 1 200 MW Likström VSC-teknik

Överföringskapacitet Smart Grids Produktion Förbrukning Lokal produktion Systemskydd Förstärkningar med mycket hög kapacitet t.ex UHV HVDC 2000-8000 MW Utveckling av avancerade systemskydd som påverkar produktions- och förbrukningsleden

Förnyelse av stationerna i stamnätet > Total förnyelse > Modern och enkel design > Färre komponenter Syfte: Förbättrad tillförlitlighet och minskat underhåll Stenkullen, 2006, finished Långbjörn, 2006, finished Horred, 2007, finished Hjälta, 2007, finished Strömma, 2008, finished Ramsele, 2008, finished Forsmark,2009, ongoing Finnböle, 2010, ongoing Ängsberg, 2010, ongoing Storfinnforsen, 2011 ongoing Simpevarp, 2012 ongoing Hallsberg, 2013 ongoing Odensala, 2012 Stackbo, 2013 Skogssäter, 2014 Forsmark, 2014 Midskog, 2015 Söderåsen, 2015 Letsi, 2016

Svenska Kraftnäts investeringsplaner MSEK 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013

Seven key EU technology challenges for the next 10 years to meet the 2020 targets, the SET-plan: 1. Make second generation biofuels competitive alternatives to fossil fuels, while respecting the sustainability of their production; 2. Enable commercial use of technologies for CO2 capture, transport and storage through demonstration at industrial scale, including whole system efficiency and advanced research; 3. Double the power generation capacity of the largest wind turbines, with offshore wind as the lead application; 4. Demonstrate commercial readiness of large-scale Photovoltaic (PV) and Concentrated Solar Power; 5. Enable a single, smart European electricity grid able to accommodate the massive integration of renewable and decentralised energy sources; 6. Bring to mass market more efficient energy conversion and end-use devices and systems, in buildings, transport and industry, such as poly-generation and fuel cells; 7. Maintain competitiveness in fission technologies, together with long-term waste management solutions;

US Generating Capacity by Energy Source The majority of new generation resources in all areas of the US is wind (almost 10 GW added in 2009!)

Wind Energy More Transmission Needed Source: DOE Report, 20% Wind Energy by 2030

>

American Recovery and Reinvestment Act $ 3.4B Federal( DOE) and $ 4.7B Non-Federal Enhanced Situational Awareness and System Reliability > Phasor Measurement Units > Smart Transformers > Automated Substations Peak Demand Reduction > Load Control Devices > Smart Thermostats Change in consumer behaviour and energy conservation > Smart Meters > In-Home Display Units Energy Independence > Electric Vehicles, Charging Stations

Smart Grids Svenska Kraftnäts perspektiv Det mest intelligenta, verkningsfulla och ekonomiska sättet att med hjälp av ny teknologi utveckla dagens elsystem för att möta de krav som ställs för en långsiktigt hållbar energiförsörjning - Balansreglering, flexibel elanvändning, marknadsutveckling - Överföringskapacitet, spänningsreglering - Systemstabilisering -Störningstålighet, störningshantering - Tillståndsövervakning -Förlustminimering

Omfattande utbyggnad av vindkraft och annan förnybar elproduktion Stora behov av balansregleringsförmåga Stora förstärkningsbehov av transmissionsnätens överföringsförmåga Förändringar av elsystemets fysiska egenskaper Utmaning att klara omställningen utan negativa följdeffekter för driftsäkerhet, ekonomi och miljö!

Tack för uppmärksamheten!