MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Relevanta dokument
Sveriges elva folkhälsomål

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsoplan Härnösands kommun

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Välfärds- och folkhälsoprogram

En god hälsa på lika villkor

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Prioriterade Folkhälsomål

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

1 (10) Folkhälsoplan

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt. program

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Länsgemensam folkhälsopolicy

mötesplats mitt i Dalarna!

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Folkhälsoplan

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Folkhälsoplan Essunga kommun

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsoprogram

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

ANTAGEN KF

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Ohälsa vad är påverkbart?

Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Fastställt av kommunfullmäktige Folkhälsopolitiskt program

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsoprogram

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Folkhälsoprogram

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan för Kristinehamns kommun

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Hälsoplan Reviderad 2008, 2011 och 2015

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program Foto: Sara Marklund

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Hälsopolitiskt program och handlingsplan

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet

Folkhälsoplan för Kristinehamns kommun

2015 är Töreboda en expansiv och attraktiv kommun, där det finns kunskap, delaktighet och människorna känner sig friska och trygga

Hälsoplan för Årjängs kommun

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsostrategi

Stockholms folkhälsoprogram - svar på remiss från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM LYCKSELE KOMMUN

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Transkript:

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt. Det finns ett samband mellan litet beslutsutrymme och sjukskrivning. På SAMHÄLLSNIVÅ är det viktigt att öka människors delaktighet i samhällslivet. arbetsmarknadspolitik jämställdhetsarbete integrations- och handikappspolitik kultur folkrörelser ungdomspolitik

MÅL 2 EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET Ekonomi och hälsa hör samman. Fattigdom och dålig hälsa följs åt. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och en form av ekonomisk stress. I samhällen med små inkomstskillnader är det hälsosammare att leva än i samhällen med stora sociala klyftor. en hållbar ekonomisk tillväxt se över trygghetssystemet arbetsmarknadspolitik utbildningspolitik

MÅL 3 TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Hälsan under de första levnadsåren har sannolikt stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. Det finns ett starkt samband mellan barns uppväxtvillkor och vuxnas ekonomiska och sociala trygghet samt inflytande och delaktighet. Viktigast för barns hälsa familjeförhållanden skola fritid förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer förstärk barnomsorgen utveckla hälsofrämjande skolor bryt utvecklingen mot försämrad psykisk ohälsa direkt stöd till barnfamiljer utbyggd föräldrautbildning riktade förebyggande insatser under förskoleåldern

MÅL 4 ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i hälsa. Kvinnor är överrepresenterade inom riskyrken både när det gäller negativ stress och ensidig muskelbelastning. Negativ stress höga arbetskrav tillsammans med lågt inflytande - ger kraftig överrisk för hjärt-kärlsjukdomar och psykiska besvär. satsa på hälsosamma arbetsplatser bra arbetsförhållanden - reellt inflytande fysisk aktivitet under arbetstid

MÅL 5 SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Sveriges miljökvalitetsmål ett ekologiskt hållbart samhälle. Sunda inomhusmiljöer och närmiljö ingen radon, fukt, mögel, buller - har en central betydelse. Sund yttre miljö god luftkvalitet. Sunda produkter. Eliminera och minska förekomst av skador. krav på nationell skaderegistrering skadeförebyggande arbete och självmordsförebyggande arbete är viktiga delar av detta arbete. stark kontroll av nya produkter som introduceras bra information om eventuella hälsorisker

MÅL 6 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens breds kunskap auktoritet stora kontaktyta Vården behöver blir mer hälsoorienterad d.v.s. en förskjutning mot en helhetssyn på människors problem och en övergång till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. integrera förebyggande arbete i vårdkedjorna stärk verksamhet med förebyggande inriktning MVC, BVC, ungdomsmottagning, skolhälsovård i vissa fall hälsoundersökningar mot riktade målgrupper

MÅL 7 GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. insatser för att förebygga smittspridning

MÅL 8 TRYGG OCH SÄKER SEXUALITET OCH EN GOD REPRODUKTIV HÄLSA Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Ta fasta på att stärka individens egen identitet och lyft fram en positiv syn på sexualitet. Informera om de risker som finns för sexuellt överförbara sjukdomar. Arbeta med att förebygga oönskade graviditeter. värna om de framsteg som gjorts inom områden som sex - och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård bekämpa diskriminering på grundval av sexuell tillhörighet

MÅL 9 ÖKAD FYSISK AKTIVITET Utforma samhället så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet påverkar en rad sjukdomar och hälsotillstånd. Behovet av medicinering skulle i många fall minska avsevärt om läkarna rekommenderade fysisk aktivitet. Det finns betydande sociala skillnader både när det gäller möjligheterna till och utövandet av fysisk aktivitet. mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet mer fysisk aktivitet under fritiden att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor stimulera friluftsliv genom stöd till folkrörelser och bättre samhällsplanering öka andelen arbetsresor med cykel

MÅL 10 GODA MATVANOR OCH SÄKRA LIVSMEDEL Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen. I allt fler länder, även Sverige, håller övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Andelen överviktiga barn ökar snabbt. Övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer. formulera mål för samhällets insatser när det gället matvanor ett tydligare folkhälsoperspektiv i livsmedelspolitiken öka medborgarnas kunskap om sambanden mellan kost och hälsa

MÅL 11 MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA OCH DOPNING SAMT MINSKADE SKADEVERKNINGAR AV ÖVERDRIVET SPELANDE Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Såväl när det gället tobak som alkohol spelar tillgängligheten en viktig roll. Tillgänglighet kan avse EU:s regler för införsel av alkohol Systembolagets öppettider och antal butiker skatten på tobak ett förväntat rökförbud på restauranger arbeta med att minska berusningsdrickandet begränsa ungdomars alkoholdrickande motverka alkoholkonsumtion i samband med arbete, graviditet och trafik motverka ungdomars tobaksdebut understöd rökavvänjning handlingsplan för insatser mot spelberoende