Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år 2019. Pär Karlsson

Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Pär Karlsson

Yrkesområden från a till ö 3 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Framtidsutsikter 2014 Pär Karlsson Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Pär Karlsson

Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Pär Karlsson Pär Karlsson och Saco 2014 Tryckeri: Strålfors, 2014 Upplaga: 30 000 ex ISBN: 978-91-87146-97-8 www.saco.se 4

Förord Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägval vi gör i livet. Det är viktigt att låta det egna intresset styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än man först trodde och ibland krävs uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är att utbildningsvalet görs medvetet, med öppna ögon och fakta på hand. En akademisk utbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval som görs i unga år inte säkert gäller under hela yrkeslivet. Hur man trivs och lyckas i arbetslivet beror också på andra egenskaper. Men en akademisk utbildning är en mycket bra grund att stå på, och att vidareutvecklas ifrån. Som alla vet händer det att också akademiker drabbas av arbetslöshet. Speciellt tufft kan det vara när man ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Ju mer man vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan man också vidta åtgärder för att hantera detta. I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när man väljer yrkesbana. Vi hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd för den som väljer, men också att de ska inspirera till att ta reda på mer. Göran Arrius Sacos ordförande 5

Innehåll Inledning 6 Om prognoserna 12 Sammanfattande tabell 18 Yrkesområden från A till Ö 23 Apotekare 24 Arbetsförmedlare 25 Arbetsterapeut 26 Arkitekt 27 Audionom 29 Beteendevetare 30 Bibliotekarie 31 Biolog 32 Biomedicinsk analytiker 33 Brandingenjör 34 Civilekonom och ekonom 35 Civilingenjör 37 Cytodiagnostiker 39 Datavetare 40 Dietist 41 Djursjukskötare 42 Fysiker 43 Fysioterapeut 44 Geovetare 45 Hälsovetare 47 Högskoleingenjör 48 Inredningsarkitekt 50 Jurist 51 Kemist 53 Kiropraktor 54 Kommunikationsyrken 55 Landskapsarkitekt 56 Logoped 57 Lots 59 Läkare 60 Lärare grundlärare mot förskoleklass och årskurs 1 3 eller årskurs 4 6 61 Lärare yrkeslärare i gymnasieskolan 62 Lärare ämneslärare i årskurs 7 9 och gymnasieskolan 64 6

Lärare och forskare vid universitet och högskolor 65 Matematiker och statistiker 67 Musei- och kulturyrken 68 Naturvetare inom arbetsmiljö 69 Naturvetare inom lantbruk: agronom, lantmästare m.fl. 70 Naturvetare inom life science 71 Naturvetare inom miljö: miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljövetare m.fl. 72 Naturvetare inom skog: jägmästare, skogsmästare m.fl. 73 Naturvetare inom trädgård och landskap 75 Officer 76 Optiker 77 Personalvetare 78 Planeringsarkitekt 79 Psykolog 80 Receptarie 81 Samhällsvetare 82 Sjukhusfysiker 84 Skolledare 85 Socionom 86 Specialistofficer 87 Studie- och yrkesvägledare 89 Systemvetare 90 Tandhygienist 91 Tandläkare 92 Veterinär 93 Sacoförbunden 96 7

Inledning För den som vill läsa vidare efter gymnasieskolan finns en mängd olika utbildningar och inriktningar att välja mellan. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när man är klar med sin utbildning är osäkert. I den här skriften ges en översikt av vad Sacos olika förbund tror om utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken. Prognoserna handlar om arbetsmarknaden på fem års sikt. Ett unikt material Arbetsmarknadsbedömningarna i denna rapport är en bearbetad sammanställning av ett stort antal arbetsmarknadsprognoser från Sacos förbund. Prognoserna kompletterar den yrkes- och utbildningsinformation som finns i boken Välja yrke. Välja yrke publiceras varje år i samband med Saco Studentmässor, och delas bland annat ut till avgångsklasserna i gymnasiet. Materialet i denna rapport är unikt i sitt slag. Saco Sveriges akademikers centralorganisation är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 22 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, exempelvis ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden 650 000 medlemmar. Genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och arbeta med professions- och utbildningsfrågor har förbunden goda kunskaper om hur utbud och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. I denna sammanställning kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken. 8

Akademiker på den svenska arbetsmarknaden I Sverige var år 2012 omkring 4,6 miljoner personer i åldersgruppen 15 74 år sysselsatta, varav cirka 1,1 miljoner hade minst en treårig högskoleutbildning. (Enligt Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB). I den här rapporten kallas den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med kortare eftergymnasial utbildning, till exempel tvåårig högskoleexamen eller personer med examen från Yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning. Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Figur 1 visar antalet sysselsatta akademiker under perioden 1993 2012. Ökningen tog fart i slutet av 1990-talet då högskolan började expandera kraftigt. Andelen akademiker bland de sysselsatta har ökat under samma period. År 2012 hade omkring en av fyra sysselsatta en akademisk utbildning. Figur 1 Antal sysselsatta akademiker i Sverige 16-74 år, 1993-2012 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 1992 1997 2002 2007 2012 Antal sysselsatta akademiker Källa: RAMS, SCB. 9

Figur 2 Sysselsättningsgrad Utbildningsgrupper, 15-74 år, 2006-2011 90 80 70 60 50 40 30 20 10 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) Kort eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: AKU, SCB. Anm.: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Akademikerna arbetar i samtliga sektorer. År 2011 arbetade 53 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig sektor, 24 procent i kommunal sektor och 12 procent inom landstingen. Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare utbildning, även om chanserna till jobb också påverkas av många andra faktorer inklusive personliga egenskaper. Arbetslösheten är lägre bland akademiker i genomsnitt och en större andel av akademikerna är sysselsatta. Figur 2 visar sysselsättningsgradens utveckling sedan 2006. Sysselsättningsgraden varierar med konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta, vilket är betydligt högre än bland övriga utbildningsgrupper. Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation framgår också av figur 3 som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrupperna. Bland akademikerna 10

Figur 3 Arbetslöshet Utbildningsgrupper, 15-74 år, 2006-2011 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) Kort eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: AKU, SCB. Anm.: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. var 3,7 procent av arbetskraften utan arbete år 2011 jämfört med 7,5 procent för hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har. Det finns relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan personer med olika inriktningar på utbildningen. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var ca 2,5 procent år 2011 medan den för utbildade inom konst och media var omkring 15 procent. (Siffrorna baseras på statistik från Arbetsförmedlingen som omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, det vill säga en bredare grupp.) Man ska dock hålla i minnet att arbetsmarknadssituationen även varierar inom respektive inriktning beroende på bland annat specialisering och vilken regional arbetsmarknad personen vill arbeta på. 11

Utbildningar och yrken Inom högskolan skiljer man på yrkesexamina, generella examina och konstnärliga examina. (Nationell referensram för examina, Reg nr 12-5202-10, Högskoleverket.) Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket man har specialiserat sig inom sitt område. En högskoleexamen omfattar två års studier, en kandidatexamen tre års studier, en magisterexamen fyra års studier och en masterexamen fem års studier. Yrkesspridning Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Ett exempel är läkarutbildningen som efter fullgjord AT-tjänstgöring leder till legitimation för läkaryrket. Andra legitimationsyrken är psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste man ha gått en viss utbildning. Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopplade till ett yrke. Bland de personer som till exempel tog en socionomexamen år 2007/2008 jobbade 62 procent som socialsekreterare och kuratorer, 16 procent som behandlingsassistenter, 6 procent som vård- och omsorgspersonal samt 5 procent som drift- och verksamhetschefer år 2009. (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R.)Detsamma gäller för generella examina, från till exempel samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar och utbildningar inom ekonomi. Högskoleutbildade med en examen inom det ekonomiska ämnesområdet finns inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. De vanligaste yrkena 2009 bland de som tog en kandidatexamen i ekonomi 2007/2008 var banktjänsteman och kreditrådgivare (15 procent), revisor med flera (13 procent), bokföringsoch redovisningsassistent (9 procent) samt övriga företagsekonomer (9 procent). (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R.) Att man med en utbildning kan jobba inom många yrken kallas yrkesspridning. Yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det gör det på ett sätt lättare att välja utbildning eftersom man inte behöver låsa upp sig för ett särskilt yrke om man inte är säker på exakt vad man vill jobba med i framtiden. Yrkesvalet kan man göra senare, när man genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund att utvecklas vidare ifrån under hela det framtida yrkeslivet. 12

Utbildningsspridning Genom att vända på perspektivet kan man istället studera utbildningsspridningen, det vill säga vilka olika utbildningar personer som är verksamma inom ett yrke har. Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare och programmerare. Ca 12 procent av dem hade 2008 en civilingenjörsutbildning med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data. 12 procent hade motsvarande men kortare ingenjörsutbildning medan 13 procent hade kortare eller längre eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning. (Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden, Temarapport 2010:4, SCB. Avser anställda i åldern 25 45 år.) Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke man är intresserad av. Det finns 642 yrken som kräver längre universitets- eller högskoleutbildning (3 4 år eller mer) enligt SCB:s yrkesförteckning. På grund av yrkesspridningen och utbildningsspridningen är det svårt att göra prognoser för alla yrken. Ibland måste vi istället arbeta med yrkesgrupper, som musei- och kulturyrken, eller med utbildningsgrupper, som beteendevetare och samhällsvetare. I den här rapporten kallar vi dock alla lite slarvigt för yrken. Forskarutbildning och arbete som lärare eller forskare vid universitet och högskolor När studierna på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är avslutade är man behörig till forskarutbildning. Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- respektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Idag har ca 1 procent av befolkningen, i åldern 16 år eller äldre, en forskarutbildning. Normalt sett krävs en doktorsexamen för att ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningar som lektor och professor kräver utöver pedagogisk skicklighet minst doktorsexamen. Studenter som är registrerade på grundnivå eller avancerad nivå kan medverka i undervisningen som amanuenser liksom doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag, de senare som assistenter. Fortsatt forskning efter tiden som doktorand kan dels ske som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård konkurrens med andra forskare. 13

Om prognoserna För den som ska välja en utbildning inför sitt framtida yrkesliv är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar om arbetsmarknaden år 2019. En viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke ges en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna. Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning till är om det om fem år kommer att vara liten konkurrens om jobben, balans mellan utbud och efterfrågan eller stor konkurrens om jobben. Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. Balansen mellan utbud och efterfrågan En prognos för arbetsmarknadsläget, det vill säga balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, för ett visst yrke är summan av en lång rad antaganden och bedömningar. För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom yrket: antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om antaganden om efterfrågan på arbetskraft: tillgången på arbete för ett visst yrke. 14

Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: Hur många som examineras. Antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och utbildningssystemets dimensionering. Hur många som går i pension. Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med. Det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera). Migration, både invandring och utvandring. Regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket. Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: Befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan på sikt innebära ett ökat behov av exempelvis lärare. Fler äldre kan enligt samma logik innebära ett ökat behov av vård och omsorg. Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster. Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt. Politiska prioriteringar och beslut. Tekniska innovationer. Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse. När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke gäller det också att vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningar som kan leda fram till samma jobb. Det betyder att arbetsmarknadsutsikterna för olika utbildningsgrupper inom yrket kan skilja sig åt. Det är även viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och utbildningsanordnare. Olika arbetsmarknadsläge på olika delarbetsmarknader Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Som exempel kan nämnas lärare med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med olika inriktning. En annan anledning till variation kan vara regionala skillnader i 15

arbetsmarknadsläget. Det kan till exempel vara lättare/svårare att hitta ett jobb i storstäderna än ute i landet. När det är stor variation inom yrket kommer förhållandena att beskrivas i prognosen. Osäkerhet Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoser är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Till exempel vet vi inte hur det allmänna konjunkturläget kommer att utvecklas. Samtidigt vet vi att i vissa lägen är konjunkturläget den enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig för konjunktursvängningar än offentlig sektor. När konjunkturen svänger kan situationen på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt. Förutom konjunkturläget finns en lång rad andra faktorer som också är svåra eller omöjliga att förutse på fem års sikt. Arbetsmarknaden kan exempelvis påverkas av förändrade konsumtionsmönster. Nya lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra förutsättningarna på arbetsmarknaden. I figur 4 illustreras hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan) både kan vara bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år. 16

Figur 4 Arbetsmarknadsläge Prognos och verkligt utfall Liten konkurrens om jobben Balans Stor konkurrens om jobben Nu Framtiden Prognos Verkligt utfall 17

Eftersom prognoser ibland slår fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fråga: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna? En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknadsläget fram till år 2019. När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras väsentligt finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda och hur rimligt är det? För att underlätta för läsaren är därför bedömningarna i Framtidsutsikter utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för. Det hela har gått till så att uppgiftslämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan 1 och 5. 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Viktigt är att understryka att även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Prognoser ska därför alltid ifrågasättas! Arbetsmarknadens kännetecken Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan den som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen historiskt har sett ut på arbetsmarknaden för ett yrke. Uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Läsaren bör fråga sig: Vad har hittills kännetecknat arbetsmarknaden för yrket? Till läsarens hjälp har uppgiftslämnarna i den här skriften beskrivit hur arbetsmarknaden sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, det vill säga om konjunkturläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten utsträckning. Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra Det är viktigt att vara medveten om att en situation med liten konkurrens om jobben inte självklart är detsamma som att exempelvis utvecklingsmöjligheterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ibland beror ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben, eller brist på arbetskraft, nämligen på att det 18

finns problem inom dessa eller andra områden. Varje signal om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör väcka frågan: Varför? Skälen till att det uppstår ett läge med liten konkurrens om jobben kan vara många. När det beror på att få väljer att utbilda sig mot ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden finns stor anledning att ta reda på mer. Förutom att det är angeläget att ta reda på orsakerna, är det viktigt att vara medveten om att en situation med brist på arbetskraft, oavsett orsak, kan påverka arbetsförhållandena inom yrket. När det är liten konkurrens om jobben kan det innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för de som är verksamma inom yrket. Brist på arbetskraft, i kombination med andra missförhållanden, är ibland också orsak till ökade sjukskrivningar eller till att kompetent personal söker sig bort. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden. Utbildning är en investering Att skaffa sig en akademisk utbildning är en stor investering, i både tid och pengar. Detta är något som många inte reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön. Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt, men frågan är lika viktig för det. Att svara på frågan är ett viktigt led i att fatta ett klokt utbildningsbeslut. För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden alltid viktig eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att få utöva sitt yrke. För detta kan prognoserna i denna skrift vara till nytta. Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga nackdelar och risker exempelvis perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare anställningar och låg lön mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika alternativa vägar att nå sina mål. 19

Sammanfattande tabell Tabell 1 sammanfattar Sacoförbundens prognoser för de nyexaminerades arbetsmarknader år 2019. I tabellen används tre rubriker: liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben. Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. 20

Tabell 1 Nyexaminerades arbetsmarknader år 2019 Anm.: Siffran inom parentes anger prognosens osäkerhet på en skala 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. LITEN KONKURRENS OM JOBBEN BALANS Arbetsterapeut (2) Audionom (2) Biomedicinsk analytiker (2) Cytodiagnostiker (3) Datavetare (3) Djursjukskötare (4) Inredningsarkitekt (2) Kemist (5) Lärare grundlärare mot förskoleklass och årskurs 1 3 eller årskurs 4 6 (4) Lärare yrkeslärare i gymnasieskolan (2) Matematiker och statistiker (2) Naturvetare inom arbetsmiljö (3) Naturvetare inom trädgård och landskap (3) Planeringsarkitekt (1) Receptarie (2) Skolledare (1) Apotekare (4) Arbetsförmedlare (4) Arkitekt (3) Bibliotekarie (4) Brandingenjör (3) Civilekonom och ekonom (3) Civilingenjör (3) Dietist (3) Fysiker (4) Fysioterapeut och sjukgymnast (2) Geovetare (4) Högskoleingenjör (3) Jurist (4) Kiropraktor (1) Landskapsarkitekt (2) Logoped (2) Lots (2) Läkare (3) Lärare ämneslärare i årskurs 7 9 och gymnasieskolan (4) 22

BALANS STOR KONKURRENS OM JOBBEN Lärare och forskare vid universitet och högskolor (4) Naturvetare inom lantbruk (4) Naturvetare inom life science (5) Naturvetare inom miljö (3) Naturvetare inom skog (4) Officer (3) Optiker (4) Personalvetare (4) Psykolog (3) Sjukhusfysiker (2) Socionom (3) Specialistofficer (3) Studie- och yrkesvägledare (4) Systemvetare (4) Tandhygienist (2) Tandläkare (4) Beteendevetare (4) Biolog (4) Hälsovetare (3) Kommunikationsyrken (2) Musei- och kulturyrken (2) Samhällsvetare (4) Veterinär (4) 23

Yrkesområden från A till Ö Här presenteras Sacoförbundens prognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning. Du hittar mer information om studievalet, olika yrken, utbildningar behörighet, löner m.m. i boken Välja yrke och på www.saco.se/studieval 25

Apotekare Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: balans Apotekare finns i hela kedjan från att ett läkemedel forskas fram till att det når sjukvård, apotek och patienter. Apotekarens breda arbetsmarknad inbegriper läkemedelsföretag, apotek, myndigheter, sjukhus, landsting och universitet. Apotekare är med andra ord hela samhällets läkemedelsexperter. Det finns idag över 2 500 yrkesverksamma apotekare i Sverige. Sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har tillgängligheten till apotek ökat, både genom fler apotek och genom utökade öppettider. Det har medfört ett ökat behov av apotekare och receptarier inom apoteksbranschen (Yrkeskompassen, Arbetsförmedlingen, 2013). Idag råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare medan det är liten konkurrens om jobben för apotekare med yrkeserfarenhet. På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden för både nyexaminerade och erfarna apotekare kommer att vara i balans. Antalet utbildade apotekare i yrkesverksam ålder i Sverige förväntas öka de närmaste åren. Antalet utbildningsplatser har ökat då Umeå universitet har startat en apotekarutbildning. Pensionsavgångarna kommer att vara relativt få. Med en ökad andel äldre, som använder många läkemedel, behöver hälso- och sjukvården ge dem stöd och hjälp i sin läkemedelsbehandling. Landsting och kommuner anställer eller anlitar därför i större utsträckning apotekare för att arbeta med patienter eller för att utbilda och stödja annan personal när det gäller läkemedelsfrågor. Det gör att efterfrågan på apotekare inom hälso- och sjukvården sannolikt ökar de närmaste åren. Läkemedelsföretag har apotekare anställda inom många delar av företaget. Apotekarnas breda naturvetenskapliga utbildning och närhet till hälso- och sjukvården kan göra dem attraktiva på läkemedelsföretag. Samtidigt drar många läkemedelsföretag ned på verksamheten. Sammanfattningsvis kan det vara svårare för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin. Skillnader mellan hög- och lågkonjunktur är vanligen små. Apotekare har, jämfört med andra yrken, historiskt sett haft låg arbetslöshet. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 inne- 26

bär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror till stor del på apotekarens breda arbetsmarknad, samt på omregleringen av apoteksmarknaden och på att marknaden fortfarande utvecklas. Mer information: Sveriges Farmaceuter, www.sverigesfarmaceuter.se Arbetsförmedlare Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans Prognos för erfarna till år 2019: balans Arbetsförmedlare arbetar på Arbetsförmedlingen och fungerar som en länk mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlaren är expert på arbetsmarknaden och arbetar med att förmedla arbeten eller platser och medverkar till att arbetssökande får jobb. En överväldigande majoritet av arbetsförmedlarna är anställda vid Arbetsförmedlingen. Många nyexaminerade intresserar sig för att arbeta som arbetsförmedlare. För att kunna anställas som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen krävs högskoleutbildning om lägst 180 högskolepoäng. Tillgången på nyexaminerad arbetskraft är större än efterfrågan. Arbetsmarknaden för nyexaminerade präglas därför av stor konkurrens om jobben. För erfarna arbetsförmedlare råder däremot balans på arbetsmarknaden idag. På fem års sikt förväntas ökade pensionsavgångar de kommande åren, då medelåldern bland dagens arbetsförmedlare är hög. Det bidrar till att det på fem års sikt väntas råda balans på arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna som är intresserade av att arbeta som arbetsförmedlare. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsförmedlarnas egen arbetsmarknad är i hög grad beroende av politiska beslut och av utvecklingen på arbetsmarknaden i stort. Deras arbetsmarknad kännetecknas av medelstora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur och deras arbetsmarknad är delvis kontracyklisk: vid lågkonjunktur behövs fler arbetsförmedlare och vid högkonjunktur behövs färre. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter en relativt stabil konjunktur och 27

att pensionsavgångarna sker som förväntat. Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student SRAT, www.srat.se Arbetsterapeut Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: liten konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: liten konkurrens Bostad, arbete och fritid arbetsterapeuten arbetar med helheten. Arbetsterapeutens jobb ser olika ut beroende på vilka önskemål, förutsättningar och behov en person har. Arbetsterapeuter ser till hela människan. Det handlar om att ta tillvara och utveckla fysiska, psykiska och sociala funktioner, vanor, roller, färdigheter och förmågor, eller att anpassa miljön runt personen. Arbetsterapeuten arbetar med patienten eller klienten individuellt eller i grupp, ofta i team med andra yrkesgrupper. Det finns idag drygt 10 000 legitimerade arbetsterapeuter i Sverige. Arbetslösheten bland arbetsterapeuter är mycket låg, och tenderar att sjunka. Det finns inga större svårigheter för en legitimerad arbetsterapeut att få jobb. Det kan dock vara relativt stor konkurrens på utbildningsorterna: där kan det vara svårt för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har den senaste tiden fått ett flertal rapporter om att landsting och kommuner inte kan tillsätta arbetsterapeuttjänster på grund av att de inte fått några sökande till tjänsterna. På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter. Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen efter år 2020, vilket kommer att påverka behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Det finns också ett ökat behov av, och intresse för, rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuters arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya arenor, såsom företagshälsovård och skolan. 28

Antalet arbetsterapeuter i yrkesverksam ålder växer, men samtidigt ökar antalet pensionsavgångar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har bland annat bedömt att under perioden 2013 2022 kommer 1 000 arbetsterapeuter behövas för att täcka upp pensionsavgångar. Dessutom behöver det totala antalet anställda ökas med 1 000, vilket innebär ett totalt rekryteringsbehov på 2 000 tjänster under den aktuella perioden. Utöver detta spekuleras det om neddragningar på antalet utbildningsplatser, vilket skulle innebära en ökad brist. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En anledning till detta är att majoriteten av arbetsterapeuterna arbetar inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda. Mer information: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, www.fsa.se Arkitekt Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: balans Arkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för byggnader, stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och naturlandskapet utifrån tekniska, ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar. De flesta arkitekter arbetar med byggnader, men det finns också arkitekter som inriktar sig på inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning. Arbetsmarknaden för nyexaminerade arkitekter är idag i balans, medan det för arkitekter med yrkeserfarenhet är liten konkurrens om jobben. Det är generellt sett god beläggning på kontoren och ett ökande behov förväntas på grund av stora 29

satsningar på bostadsbyggande och infrastruktur. Behovet av arkitekter med yrkeserfarenhet är stort på grund av pensionsavgångar, vilket skapar en viss rörlighet på arbetsmarknaden. På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade arkitekter, främst inom planering. Utbildningarna har ökat intaget. Vilket till viss del kan kompensera för pensionsavgångar. Samma trender styr prognosen för yrkeserfarna som för nyexaminerade. Det nuvarande underskottet på erfarna arkitekter planar ut, och vi ser en allt jämnare fördelning mellan olika åldersgrupper, tack vare en stabil arbetsmarknad sedan början av 2000-talet. Generellt är marknaden osäkrare för arkitekter utanför storstadsregionerna, och etableringen är därför större i storstadsregionerna. Undantaget är planeringsarkitekter som i huvudsak arbetar på kommunerna. Stockholmsregionen sysselsätter två tredjedelar av de nyexaminerade arkitekterna. Konkurrensen från utlandet växer i och med integrationen inom EU med ett ökande antal utländska arkitekter och företag i Sverige. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Runt 30 procent av arkitekternas uppdrag finns på bostadsmarknaden, och när den viker i lågkonjunktur gör alltså även en stor del av arkitekternas uppdrag det. Nu förväntas dock satsningarna på bostadsbyggande öka, vilket gynnar arkitekterna. Framöver förväntas de stora satsningarna på byggande inom handeln däremot minska på marknaden. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Generellt märks ett tilltagande allmänt intresse för god byggd miljö vilket ökar trycket på kommunerna och staten att rekrytera och stärka marknaden. Hur stora satsningarna blir beror dock ytterst på politiska beslut. Generationsväxlingen börjar nu fasas ut efter snart tio år. Det minskar osäkerheten på marknaden, och generellt formas arbetsmarknaden för arkitekter mycket av hur företagen själva kan påverka sin situation i olika konjunkturlägen genom till exempel vidareutbildning. Förändringstrycket bedöms vara fortsatt högt, och det behövs en beredskap för att ta nya roller och utveckla nya tjänster för att denna prognos ska infrias. Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt 30

Audionom Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: liten konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: liten konkurrens Audionomen arbetar självständigt med diagnostisering och rehabilitering av personer med skadad eller nedsatt hörsel. Audionomer ingår även i multiprofessionella team som arbetar med habilitering och rehabilitering av hörselskadade barn och vuxna. Bra förutsättningar är intresse för teknik, medicin, pedagogik, ljud och människor. Det finns idag ca 1 200 legitimerade audionomer i Sverige, enligt Socialstyrelsen. Arbetsmarknaden kännetecknas idag av liten konkurrens för både nyexaminerade och erfarna audionomer. Efterfrågan är stor genom en allmänt ökad efterfrågan på hörselvård och genom att det skett en snabb ökning av antalet privata aktörer på arbetsmarknaden på grund av politiska beslut om införande av vårdval. Samtidigt utbildas färre audionomer på grund av att distansutbildningen i Örebro har lagts ned. Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras fram till år 2019, utan konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även då. Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen och att den tekniska och medicinska utvecklingen gör att fler människor rehabiliteras. Ökat intresse för att forska påverkar antalet audionomer i den kliniska verksamheten. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där man inför vårdval ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner berörs av detta. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. En osäkerhetsfaktor är exempelvis att det tas politiska beslut om en väsentligt höjd självkostnad för individen. Mer information: SRAT, www.srat.se 31

Beteendevetare Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: stor konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: balans De beteendevetenskapliga ämnena finns inom pedagogik, psykologi och sociologi, varav studenten väljer ett huvudämne. Beteendevetare arbetar inom många områden och med en bred variation av arbetsuppgifter. Områdena omfattar bland annat gruppdynamik, organisationer och arbetsmiljö. Specialiseringar kan till exempel vara organisationsutveckling, rehabilitering, behandlingsarbete eller interaktion mellan människa och IT. Arbetsmarknaden för nyexaminerade beteendevetare är relativt svår, inte minst för att man konkurrerar med andra akademikergrupper om jobben. Det kan dröja innan man får en tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Även de yrkeserfarna beteendevetarna upplever stor konkurrens om jobben idag. Men de har en bättre situation än de nyexaminerade. Dagens situation med överskott på nyexaminerade beteendevetare lär bestå om fem år, då många arbetar inom konjunkturkänsliga yrken. Beteendevetarnas arbetsmarknad har historiskt präglats av konjunkturkänslighet för flera av de stora beteendevetaryrkena. Typiskt för dessa yrken är medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter en relativt stabil konjunktur och att pensionsavgångarna sker som förväntat. Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student 32

Bibliotekarie Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans Prognos för erfarna till år 2019: balans Bibliotekarien är en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån ett användarperspektiv. Bibliotekarier arbetar med att organisera och söka tryckta och elektroniska medier och kritiskt granska olika informationskällors kvalitet och innehåll. I arbetsuppgifterna ingår ofta att utbilda och handleda människor i att söka information effektivt. Det finns idag ca 5 700 bibliotekarier på arbetsmarknaden i Sverige. Arbetsmarknaden för bibliotekarier har tidigare präglats av stor konkurrens, men nu är läget mer balanserat. Arbetslösheten bland bibliotekarier, oavsett åldersgrupp, är låg. Dock kan det vara lite svårare för en nyexaminerad än för en person med yrkeserfarenhet. På fem års sikt bedömer vi att det är fortsatt balans. Den som vill arbeta som bibliotekarie läser vanligtvis biblioteks- och informationsvetenskap, en utbildning som har breddats i sitt innehåll jämfört med den tidigare bibliotekarieutbildningen. Det öppnar upp arbetsmarknaden, och biblioteksutbildade finns på långt fler ställen än på biblioteken. Antalet utbildade har även minskat, vilket i sin tur gjort att det tidigare överskottet minskat. Förändringar har gjorts i skollagen, och numera ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek. Beroende på hur skolorna väljer att tillämpa lagen så kan arbetstillfällen skapas, och till viss del har det redan börjat ske. Dessutom sker stora pensionsavgångar. Det är dock osäkert om alla tjänster kommer att återbesättas. Vid utbildningsorterna är det vanligtvis hårdare konkurrens om arbetstillfällena än i övriga delar av landet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Bibliotekarier återfinns främst i den offentliga sektorn och har historiskt inte påverkats mycket av konjunktursvängningar. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att förutsäga hur förändringar i skollagen kommer att påverka bibliotekariernas arbetsmarknad. Politiska beslut kring bibliotekssektorn kan även påverka arbetsmarknaden för de som vill arbeta inom bibliotek framöver. Mer information: DIK, www.dik.se 33

Biolog Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: stor konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: stor konkurrens Biologer har en mycket bred och generell kompetens inom både kemi och biologi. De arbetar med allt från bioteknik och läkemedelsutveckling till miljö och naturvård. Ingen annan grupp naturvetare finns på så många olika befattningar och branscher. Det finns idag ca 7 000 yrkesverksamma biologer, med minst 3 års akademiska studier, i Sverige. Antalet biologer har på senare år ökat starkt varför det råder ett överskott på såväl nyexaminerade som yrkesverksamma. Prognosen är att läget är detsamma om fem år. Idag är biologer den grupp på arbetsmarknaden som har störst yrkesspridning. Många arbetar dock inom life science eller med miljö- och naturvårdsfrågor. Vi kan förvänta oss att alltmer av den teknik som omger oss bygger på biologisk kunskap, vilket i sig borde öka behovet av kompetensen. Det är svårt att uttala sig generellt om biologer då kompetensen ofta är mer avgörande, men generellt kan man säga att de efterfrågas över hela landet inom olika branscher och sektorer. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Nedskärningar är vanligare under en lågkonjunktur, men även då kommer de flesta tillbaka i anställning relativt snabbt. Osäkerheten är mycket stor beroende på att biologer arbetar inom ett stort antal branscher och kan specialisera sig inom många områden. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Under hösten publicerar Naturvetarna rapporten Naturvetares arbetsmarknad & trender 2014 Nya möjligheter i en föränderlig omvärld på sin webbplats. Där kan man läsa en mer komplett analys kring biologer och deras arbetsmarknad. Är man intresserad av detta område är därför en rekommendation att fördjupa sig i denna rapport. Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se 34

Biomedicinsk analytiker Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: liten konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: liten konkurrens Biomedicinska analytiker ansvarar för det tekniska och metodologiska utförandet av analyser och undersökningar genom provtagningar, bearbetning, redovisning, bedömning och utvärdering av mät- och undersökningsresultat. Det finns idag ca 11 000 yrkesverksamma biomedicinska analytiker i Sverige. Det sker stora pensionsavgångar och en brist har uppstått på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna biomedicinska analytiker. Prognosen är att läget är detsamma om fem år. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tydligt uttryckt behovet av biomedicinska analytiker i en nyligen publicerad rapport. Arbetsmarknadsläget för yrket varierar inte så mycket över tid då biomedicinska analytiker behövs inom alla landsting. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Vi vet inte i vilken utsträckning landstingen kommer att anställa mer lågkvalificerad arbetskraft för att utföra en del av det arbete som biomedicinska analytiker utför idag. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det kommer att öppnas upp för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och därmed bli legitimerade biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas till en del av att det krävs legitimation för att arbeta som biomedicinsk analytiker. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Under hösten publicerar Naturvetarna rapporten Naturvetares arbetsmarknad & trender 2014 Nya möjligheter i en föränderlig omvärld på sin webbplats. Där kan man läsa en mer komplett analys av landstingssektorn. Är man intresserad av detta område är därför en rekommendation att fördjupa sig i denna rapport. Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se Biomedicinska analytikerföreningen, www.bmaforeningen.se 35

Brandingenjör Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: balans En brandingenjörs arbetsuppgifter kan bland annat innefatta operativ räddningstjänst, byggnadstekniskt brandskydd, förebyggande åtgärder och riskbedömningar liksom administration, personalledning och utbildning. Brandingenjörer arbetar främst inom den kommunala räddningstjänsten, men antalet verksamma i den privata sektorn ökar. Det finns idag ca 600 700 brandingenjörer och 300 civilingenjörer i riskhantering i Sverige. Vår bedömning grundar sig på att arbetslösheten bland brandingenjörer har varit låg under en följd av år, oavsett konjunkturläge. Arbetsmarknaden för brandingenjörer har också successivt breddats. De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten, men idag anställs många även i olika former av privat verksamhet (försäkringsbolag, byggföretag och konsultverksamheter). Enligt vår bedömning kommer den utvecklingen att fortsätta. Sammantaget ser vi därför positivt på det framtida arbetsmarknadsläget, också med hänsyn till att fler examineras i och med att utbildningen förutom i Lund sedan några år tillbaka även ges vid Luleå tekniska universitet. Sett över längre tid har arbetslösheten för brandingenjörer varit mycket låg också när konjunkturen varit svagare, och väsentligt lägre än den redan låga arbetslösheten bland ingenjörer totalt. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Antalet brandingenjörer (och civilingenjörer i riskhantering som finns på i stort sett samma arbetsmarknad) är litet, vilket gör alla försök till prognoser svåra. Vår bedömning grundar sig huvudsakligen på arbetsmarknadsläget idag och breddningen av yrket så som det utvecklat sig över längre tid. En snabb ökning av antalet examinerade brandingenjörer skulle kunna få en relativt stor påverkan på utbudet av arbetskraft eftersom yrkeskåren är förhållandevis liten. En ökning sker nu också i och med att även Luleå tekniska universitet anordnar utbildningen, men det rör sig fortfarande inte om mer än 60 70 examinerade per år de senaste åren. Med tanke på att efterfrågan under lång tid varit mycket stark, bedömer vi därför att utsikterna till arbete kommer att vara fortsatt goda, med en arbetsmarknad i balans. 36