STENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)

Relevanta dokument
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

Mineral aggregates. Determination of impact value*

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005

Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

Bestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

Bestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN Kalibrering

Sandekvivalent SE(10) (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Tvättlösning [5]

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Aktuellt om provningsmetoder

EXPERIMENTELLT PROV

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Nr L 277/ 12 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING RÅDETS DIREKTIV. av den 15 oktober 1984

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Bestämning av tjällyftningsparametrar

Undersökningar och experiment

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

äinstitutet Besök: OlausMagnusväg 37 Linköping

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.

Vattenrening nr 53400

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Temper variant, Temper-10, Temper-20 etc.:

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

SVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing

Sid 1 (9) KBE EP (S) Utgåva 5 (S) KONTROLLMOMENT. Seismisk kvalificering

Z8 Det viktigaste i korthet

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Diskmedelsdosering. Diskmedelsdoserare 2 Doseringspump ED100 4

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008

BRUKSANVISNING SMART. Äggkläckningsmaskin

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

PANELRADIATORER För vattenburen värme

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Mekaniska och fysikaliska egenskaper Del 3: Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos löst lagrad ballast

Silvano Box. 1 Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter förbehållna.

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

30. Undersökning av aminosyror i surkål

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning

Allmänt. att 01 ia föl ier med ut vid tömningen. eller om fel uppstått så att köldmedium läckt ut. Kylkapacitet hos kylanläggningen

FÖR ANVÄNDNING I BÅDE HÅRDA OCH PORÖSA MATERIAL

Livsmedelsverkets författningssamling

EXAMENSARBETE. En studie av sambandet mellan sprödhetstal och Los Angeles

Instruktioner. CL17förkalibreringochverifikationavfriochbundenklor. Anvisningar för användningen

Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

Houseware. SodaMaster gazelle // Type 6511, 6512, 6513, 6514, 6515, 6516, 6517, espresso nero// espresso nero// mineral water dispenser //

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson PX (3) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.se.

Stökiometri Molberäkningar

SVENSK STANDARD SS :2017

Matematiska uppgifter

8 Verifiera och utvärdera konceptet

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Z6 Det viktigaste i korthet

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM ANODAL CS-2N

Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Användning av autoklav för livsmedel. Christophe Picard, huvudansvarig för centrets utbildningar och lärare på livsmedelskurser

Disposition. Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast. 5-årsöversyn av produktstandarder för ballast pågår revideringen klar 2010?

ORIGINAL LINE A ANVÄNDARMANUAL

Etylacetat är lättantändligt, ingen öppen låga eller elplatta i närheten.

Transkript:

Sid 1 (4) STENMATERIAL Bestämnin av korndensitet med pyknometer Mineral areates. Determination of particle density usin pycnometer. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING 7. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING 8. RAPPORT BILAGA: Kalibrerin av pyknometer Denna metod är avsedd för bestämnin av korndensiteten hos stenmaterial. Korndensiteten är förhållandet mellan provets vikt och provets volym, där volymen bestäms med pyknometer. Kornens slutna håliheter inräknas alltså i volymen. Som utfyllnadsvätska används vatten försatt med natriumpyrofosfat. Denna kemikalie underlättar eliminerinen av luftblåsor som bildas, då lösninen undanträner luften i stenmaterialets öppna håliheter. Metoden är ej avsedd för poröst stenmaterial. Korndensiteten hos rövre stenmaterial ( 5,6 mm) kan också bestämmas med FAS Metod 208, som normalt er nåot läre värden än denna metod. Den systematiska avvikelsen uppår till ca 0,01 /cm 3. 2. SAMMANFATTNING Ett torkat prov av stenmaterialet inväs i en pyknometer. 0,67 %-i natriumdifosfatlösnin hälls över provet i pyknometern. Provet rörs därefter om till dess luftblåsor upphört att flyta upp. Pyknometern tempereras i vattenbad till 25 C. Därefter fylls pyknometern helt med samma lösnin, som tempererats till 25 C. Pyknometern väs och lösninens volym beräknas. Provets volym är skillnaden mellan pyknometerns volym och lösninens volym. Korndensiteten erhålls som förhållandet mellan provets vikt och provets volym.

Sid 2 (4) 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 3.1 Pyknometrar av rostfritt stål eller borosilikatlas med storlekar mellan 250 och 1500 ml enlit punkt 5.2. Kalibrerin av pyknometrarna, se bilaan. Pyknometrarna består av följande detaljer (fiur 1): Glas Glas eller stål Fiur 1. Exempel på pyknometertyper Kärl av stål eller las med utvikt planslipad kant. Pyknometerns öppnin bör ej vara mindre än 60 mm. Tättslutande lock av plant las med minst 5 mm odstjocklek. Klämma av rostfritt stål eller fosforbrons, fjädrande. Godstjocklekarna hos kärlets väar och botten beror av materialtyp och bör ej understia följande värden: Materialtyp Stål Glas Vä, tjocklek, mm 2 3 Botten, tjocklek, mm 3 5 3.2 Vattenbad rymmande minst 40 liter. Badet skall vara utrustat med termostat, omrörare och kylslina, vilka skall hålla vattentemperaturen inom 25 ± 1,0 C, samt kontrolltermometer med onorannheten höst 0,4 och avläsbarhet 0,1 C. Badet skall vara försett med sådan anordnin att fri vattencirkulation erhålls mellan och under pyknometrarna. 3.3 Vå med onorannheten höst 0,3 och avläsbarhet 0,1. För största prov behöver våen ha kapaciteten 5 k. 3.4 Torkskåp, som skall kunna hålla temperaturen 105-150 C. 3.5 Spatel e d för omrörnin av provet i pyknometern. 3.6 Sprutflaska för lösninen enlit punkt 3.7, lämpli volym 1 liter. 3.7 Utfyllnadsvätska (0,67 %-i natriumdifosfatlösnin). Lös 6,7 natriumdifosfat, vattenfri purum (Na 4 P 2 O 7 ) och späd till 1,0 liter med vatten (3.8). 3.8 Destillerat eller avjoniserat vatten som avluftats enom koknin (5-10 min) eller vakuum <4 kpa (30 mm H) under 15 min ±2 min. Vattenledninsvatten får användas under förutsättnin att densiteten bestäms enlit FAS Metod 412, bilaa B.

Sid 3 (4) 4. PROVBEREDNING Allmänna anvisninar om berednin av prov på stenmaterial, se FAS Metod 207. Undersök normalt två analysprov. Erforderli storlek på analysproven beror av största kornstorlek. Normalt får storleken på analysproven ej underskrida följande värden: Största kornstorlek, mm <0,6 0,6 12 13 17 >17 Vikt per analysprov, 200 400 550 700 Torka provet till konstant vikt i torkskåp vid 105-150 C. Med konstant vikt menas här att viktändrinen mellan två väninar med minst 2 timmars mellanrum inte är större än 0,1 %. 5. PROVNING Avläs våen på 0,1 när. Välj normalt pyknometerstorlek med följande utånspunkter: Vikt av prov, 200 400 400 550 500 850 700 1100 1000 1700 Storlek på pyknometer, ml 250 500 750 1000 1500 Vä pyknometern tom med lock och klämma. Om vikten avviker mer än 0,2 från kalibrerinsvikten, undersök orsaken och vidta åtärd. För in analysprovet i pyknometern. Vä pyknometern med analysprov tillsammans med lock och klämma. Häll lösnin i pyknometern så att provet blir helt täckt. För att undvika spill bör man ej fylla pyknometern med lösnin mer än till ca 2/3 av dess höjd. Låt pyknometern stå i rumstemperatur och bearbeta provet omsorsfullt med spatel tills luftblåsor upphört att flyta upp. Som alternativ till spatel för luftevakuerin får förfarande enlit FAS Metod 425, punkt 6.3 användas. Spola efter bearbetninen spateln med lösnin, som får rinna ned i pyknometern. Fyll därefter lösnin i pyknometern till ca 20 mm från överkanten. Temperera pyknometern med påsatt lock i vattenbad vid 25,0 ± 1,0 C i 2 timmar. Ta därefter upp pyknometern ur badet och fyll den omedelbart med lösnin, som tempererats till 25,0 ± 1,0 C. Skjut sedan på locket och fixera det med klämman. Torka av pyknometern och vä den.

6. BERÄKNING Beräkna korndensiteten med tre decimaler enlit följande: provets vikt m 2 m 1 s = = provets volym m 3 m Vp 2 L FAS Metod 228-98 Sid 4 (4) s = provets korndensitet /cm3 m 2 = vikt av pyknometer + prov m 1 = vikt av pyknometer V p = pyknometerns volym bestämd enlit bilaa cm3 m 3 = vikt av pyknometer + prov + lösnin L = utfyllnadsvätskans densitet vid 25 C = 1,0038 (ml) /cm 3 (/ml) 7. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING Godta värdena, om skillnaden mellan det största och det minsta värdet är mindre än 0,010 /cm 3 för material med kornstorlek 17 mm 0,020 /cm 3 för material med kornstorlek > 17 mm Om skillnaden är större, undersök ytterliare två analysprov. Beräkna därefter standardavvikelsen på rundval av samtlia bestämninar. Om standardavvikelsen blir större än 0,009 /cm 3 resp 0,018 /cm 3, stryk eventuella extremdata enlit FAS Metod 015. Beräkna aritmetiska medelvärdet ur samtlia odtana värden. 8. RAPPORT Rapportera a) att provninen utförts enlit denna metod b) korndensitet enlit punkt 6, medelvärde avrundat till två decimaler.

Bilaa KALIBRERING AV PYKNOMETER 2. UTRUSTNING 3. PROVNING 4. BERÄKNING 5. PRECISION, EVENTRUELL UPPREPNING 6. RAPPORT Förfarinssättet enlit denna bilaa är identiskt med det som anes i FAS Metod 412 resp 425. Pyknometern kalibreras enom att den väs tom och fylld med vatten vid 25 C. En norann bestämnin av pyknometerns volym är väsentli. Ett fel i pyknometerns volym på 0,1% er ett fel i korndensiteten på 0,006 à 0,009 /cm 3, om pyknometerstorlek valts enlit FAS Metod 228, punkt 5.2. 2. UTRUSTNING 2.1 Pyknometer enlit FAS Metod 228, punkt 3.1 (mätobjektet) 2.2 Vattenbad enlit FAS Metod 228, punkt 3.2 2.3 Vå enlit FAS Metod 228, punkt 3.3 2.4 Destillerat eller avjoniserat vatten som avluftats enom koknin (5-10 min) eller vakuum <4 kpa (30 mm H) under 15 min±2 min. Vattenledninsvatten får användas under förutsättnin att densiteten bestäms enlit FAS Metod 412, bilaa B. 3. PROVNING Kalibrera pyknometern med jämna mellanrum, eftersom pyknometerns vikt och volym kan ändras med tiden enom nötnin m.m. Vä pyknometern tom med lock och klämma. Fyll pyknometern med vatten (2.4). Temperera pyknometern med påsatt lock i vattenbad vid 25,0 ± 1,0 C i 2 timmar. Fyll därefter pyknometern helt med vatten, som tempererats till 25,0 ± 1,0 C. Skjut därefter på locket och fixera det med klämman. (Ina luftblåsor får synas under locket.) Torka av pyknometern. Vä omedelbart. Utför minst tre bestämninar. Anm. De luftblåsor som eventuellt bildas under locket vid väninen kan lämnas utan åtärd.

Bilaa 4. BERÄKNING Ane volymen i ml och beräkna den enlit följande: V p = m 4 m 1 w V = pyknometervolym p ml (cm3 ) m 1 = vikt av pyknometer m 4 = vikt av vattenfylld pyknometer w = vattnets densitet vid 25 C = 0,9971, alt. enl. /ml (/cm 3 ) bestämnin som utförts enl. FAS Metod 412, bilaa B. 5. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING Godta värdena om skillnaden mellan det största och det minsta värdet är mindre än 0,2 för pyknometerns vikt 0,3 ml för pyknometerns volym Om skillnaden är större, utför ytterliare tre bestämninar. Stryk därefter eventuella extremdata enlit FAS Metod 015, oavsett standardavvikelsens storlek. Beräkna aritmetiska medelvärdet ur samtlia odtana värden. 6. RAPPORT Rapportera a) att bestämninen utförts enlit denna metod b) pyknometerns vikt aniven i ram med en decimal c) pyknometerns volym aniven i ml (cm 3 ) med en decimal