TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21
Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se Tel: 08 782 91 10
Inledning I dagens ekonomiska läge är det många som talar varmt om behovet av utbildning både för unga och för personer som redan har etablerat sig på arbetsmarknaden. Tyvärr har det hittills mest varit tomma ord. Satsningarna på studenterna och den högre utbildningen har uteblivit. Vår undersökning visar att det finns ett starkt stöd för att satsa mer på utbildningen. Hela 78 procent anser att det är viktigt att ge samhällsstöd för att människor ska ha möjlighet att vidareutbilda sig i tider av lågkonjunktur. I en opinionsundersökning som Novus Opinion genomförde på uppdrag av TCO 14 16 april 2009, ställdes en rad frågor om bland annat vidareutbildning. Undersökningen omfattade ett riksrepresentativt urval om 1 000 svenskar mellan 18 och 65 år. Vi var dock mest intresserade av personerna mellan 30 och 55 år då vi till största delen ville undersöka attityderna hos dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Alla resultat avser med andra ord personer mellan 30 och 55 år om inget annat anges. Undersökningen visar att: 26 procent anser att de kommer att behöva komplettera sin utbildning i framtiden med studier på högskola eller universitet; 20 procent av dem som anser sig behöva en komplettering i sin utbildning menar att det är en nödvändighet om de ska vara säkra på att behålla sitt nuvarande jobb; 60 procent av dem som anser sig behöva en komplettering i sin utbildning vill göra det för att ha möjligheten att byta jobb i framtiden; 37 procent skulle känna sig tryggare på arbetsmarknaden med mer utbildning alternativt en mer färsk utbildning; 42 procent anser inte att de har fått tillräckligt mycket vidareutbildning av sin arbetsgivare; över hälften (65 procent) tror inte att de skulle klara sig ekonomiskt om de valde att utbilda sig; knappt hälften (49 procent) skulle välja att studera om de fick hjälp att finansiera sina levnadsomkostnader, vidaretutbildning behövs i kristid 2009 3
I det nya arbetslivet är det viktigare än någonsin för individen att kontinuerligt underhålla sin kompetens och uppdatera sina kunskaper. Detta är självklart extra viktigt i tider av lågkonjunktur. TCO anser att det är av största vikt både för individen och för samhället att den som förlorar jobbet ska ha möjligheten att utveckla sin kompetens under tiden och därmed stå sig bättre när konjunkturen vänder. Arbetslivet förändras även när det inte är ekonomiska kriser. Återkommande i undersökningar som TCO har gjort är att många av dem som vill byta jobb, men inte tror att de kan göra det, anser att de inte har tillräcklig utbildning eller kompetens för att kunna byta jobb. Därför måste även den som går en utbildning av högsta kvalitet ha möjlighet att förnya sina kunskaper under livets gång. Det är själva grunden för att kunna hänga med i den snabba utvecklingen och gå från ett jobb till ett annat. Det finns därmed ett allt större behov för individer och företag att klara av snabba omställningar och att ta till sig ny kunskap. För individen riskerar svårigheten att byta arbete eller yrke att upplevas som en inlåsning. Detta kan leda till att den enskilde upplever maktlöshet och olust inför arbetet, att hennes ställning på arbetsmarknaden försvagas. På sikt finns även risken att det leder till problem med den psykiska eller fysiska hälsan. Sambandet mellan inlåsning och ohälsa är väl dokumenterat. 1 TCO-förbunden driver därför frågan om att stimulera och förbättra möjligheterna för parterna att teckna omställningsavtal så att individer med ohälsa bättre kan ta tillvara sin arbetsförmåga. Det är TCOs bestämda uppfattning att de länder som investerar mest i individers utbildning och trygghet i omställning kommer att klara sig bäst i konkurrensen. 1 Se exempelvis Wirkkala, L (2008) Mer utbildning ökar rörligheten, TCO granskar nr 11/08 4 vidaretutbildning behövs i kristid 2009
Metodbeskrivning Novus Opinion genomförde undersökningen på uppdrag av TCO. Novus Opinion äger en förrekryterad representativ webbpanel som rekryterats via olika rekryteringsmetoder. Främst rekryteras respondenter genom slumpmässiga telefonintervjuer och breda direktrekryteringsinsatser. Novus tillämpar inte självrekrytering. För att en webbundersökning ska bli representativ dras först ett representativt urval ur den totala panelen i åldersgruppen 18 till 74 år. Novus tar då hänsyn till kön, ålder, geografi och i vissa fall annan bakgrundsdata till exempel politisk preferens. Inbjudan till webbundersökningen går ut via e-post. Svarsfrekvensen blir normalt sett cirka 70 procent efter att 1 000 svar har samlats in. Resultatet efterstratifieras med hänsyn till bortfall på kön, ålder, geografi och ibland politisk preferens. Panelmedlemmarna hanteras i ett panelhanteringssystem MARSC som garanterar ekonomisk ersättning för deltagande och korrekt handhavande av paneldata och urval. Novus utvärderar kontinuerligt svarsdata från olika datainsamlingsmetoder. Panelen fylls kontinuerligt på med både telefonrekryterade respondenter och respondenter rekryterade genom riktade personliga inbjudningar. Varje folkbokförd person i Sverige kan bara vara med en gång i panelen. Vid misstanke om dubbelt medlemskap kan panelmedlemmar uteslutas. Panelmedlemmar får heller inte deltaga i för många liknande undersökningar på för kort tid. Panelmedlemmen uppger vid registreringen hur ofta vederbörande kan tänka sig att svara på undersökningar. Den aktuella undersökningen genomfördes mellan den 14:e och den 16:e april. Urvalet var ett riksrepresentativt urval vad gäller kön, ålder och geografi i åldersgruppen 18 till 65 år. Urvalet drogs från Novus förrekryterade panel. Inbjudan skickades ut via e-post och undersökningen genomfördes via webben. De resultat som redovisas i den här rapporten rör dock de personer i urvalet som är mellan 30 och 55 år. Anledningen är att vi till största delen ville undersöka attityderna hos dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Alla resultat som redovisas i rapporten avser med andra ord personer mellan 30 och 55 år om inget annat anges. vidaretutbildning behövs i kristid 2009 5
Resultat Diagrammet nedan visar att många i åldrarna 30-55 år som tror sig behöva fylla på med kunskap i framtiden. En dryg fjärdedel (26 procent) anser att de kommer att behöva söka sig till högskola eller universitet för en kunskapspåfyllnad. SCB har tidigare visat att 60 procent av dem som går ut gymnasiet vill påbörja högskolestudier inom tre år. 2 Det finns med andra ord ett stort tryck på att satsa på fler platser i högskolan. Det finns även ett starkt stöd för att satsa på fler platser visar en undersökning som TCO genomförde förra året. 3 Personer som redan idag har en högskoleutbildning är överrepresenterade bland dem som trots allt tror att det klarar sig med nuvarande utbildning. 2 SCB, (2007) Pressmeddelande nr 2007:361 3 Persdotter, K.(2008) Starkt stöd för satsningar på högre utbildning, TCO granskar nr 7/08 Diagram 1: Tror du att du kommer att behöva komplettera din utbildning i framtiden med kortare eller längre högskolestudier? Vet ej 9% Ja, aboslut 6% Nej, absolut inte 13% Ja, troligen 20% Nej, troligen inte 52% Det bör noteras att vi här enbart har ställt frågan om hur många som tror sig behöva komplettera sin utbildning med högskolestudier. Vi får alltså inte svar på frågan om man tror att man behöver annan form av vidareutbildning, exempelvis via sin arbetsgivare. De som tror att de behöver komplettera sin utbildning anger som främsta skäl att de tror det förbättrar deras möjligheter att byta jobb i framtiden (anges av 60 procent). 6 vidaretutbildning behövs i kristid 2009
Diagram 2: Om du tror att du skulle behöva komplettera din utbildning i framtiden, av vilken anledning känner du det behovet? 70% 60% 60% 50% 40% 30% 20% 20% 17% 10% 10% 2% 0% För att vara säker på att behålla mitt nuvarande jobb För att kunna byta jobb i framtiden Arbetssökande - behöver mer utbildning för att ha möjlighet att få ett jobb Vet ej Annat En femtedel av de svarande uppger att de behöver komplettera sin utbildning på högskola eller universitet för att vara säkra på att behålla sitt nuvarande arbete i framtiden. Det är något förvånande att det inte finns några signifikanta skillnader mellan personer med olika utbildningsbakgrund. Personer med grundskola eller gymnasieskola som högsta avslutade utbildning anger i ungefär lika stor utsträckning som personer som redan idag har någon form av högre utbildning att de behöver komplettera sin utbildning i framtiden för att vara säkra på att få behålla sitt jobb. Att slutsumman blir över hundra beror på att man kunde ange fler än ett alternativ till varför man ansåg sig behöva en kompletterande utbildning. Kunskapspåfyllnad kan också ge individen en ökad känsla av trygghet på arbetsmarknaden i och med att man kan känna att man lättare klarar av omställningar och att söka sig till nya arbeten eller områden. Av alla svaranden i åldrarna 30 till 55 år anger 37 procent att mer utbildning, alternativt en nyare utbildning, skulle göra att de kände sig tryggare på arbetsmarknaden (se diagram 3). Det är framför allt personer med en gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning som skulle uppleva en ökad känsla av trygghet med mer utbildning. vidaretutbildning behövs i kristid 2009 7
Diagram 3: Skulle mer utbildning alternativt en nyare utbildning förändra din känsla av trygghet på arbetsmarknaden? Skulle absolut inte göra att jag känner mig tryggare 12% Vet ej 7% Skulle känna mig mycket tryggare 10% Skulle känna mig något tryggare 27% Skulle troligen inte göra att jag känner mig tryggare 44% En dryg fjärdedel anser, som vi redovisade ovan, att de i framtiden kommer att behöva komplettera sin utbildning med högskolestudier. Men påbyggnad av kunskap sker ju inte enbart inom högskola och universitet. Många personer får i mer eller mindre utsträckning vidareutbildning via sin arbetsgivare. Därför ville vi undersöka om man anser att man får tillräckligt mycket vidareutbildning inom ramen för sitt arbete. Diagram 4 visar att 42 procent inte anser att deras arbetsgivare satsar tillräckligt mycket på deras vidareutbildning. En majoritet är dock mer eller mindre nöjd med hur mycket vidareutbildning de har fått. Personer med en högskoleutbildning är något mindre missnöjda med den vidareutbildning de får via sitt arbete. 8 vidaretutbildning behövs i kristid 2009
Diagram 4: Tycker du att du har fått tillräckligt med vidareutbildning via din arbetsgivare? Nej, absolut inte 15% Vet ej Ja, absolut 12% Nej, i stort sett inte 26% Ja, i stort sett 44% Valet att gå från ett arbete till att börja studera beror självklart på många olika faktorer. En begränsande faktor kan vara ekonomin. Idag får en heltidsstudent på högskola eller universitet som får både studiebidrag och tar studielån drygt 1900 kronor per vecka (40 veckor om året). Vi ville därför veta hur man ser på möjligheterna att klara sig ekonomiskt om man skulle välja att vidareutbilda sig. Diagrammet nedan visar att en stor majoritet (65 procent) inte skulle klara ekonomin. Endast 11 procent uppger att de skulle klara sig bra ekonomiskt. Diagram 5: Om du skulle välja att vidareutbilda dig, skulle du klara dig ekonomiskt? Vet ej Ja, det skulle gå bra 11% Nej, det skullle absolut inte fungera 34% Ja, men det skulle gå mindre bra 20% Nej, det skulle troligen inte fungera 31% vidaretutbildning behövs i kristid 2009 9
Knappt hälften (49 procent) anger att de skulle välja att studera om de fick hjälp att finansiera sina levnadsomkostnader, se diagram 6. Diagram 6: Om du skulle få hjälp att finansiera dina levnadsomkostnader skulle du då välja att studera? Nej, absolut inte 6% Vet ej 8% Ja, absolut 17% Nej, troligen inte 37% Ja, troligen 32% Vi ställde också frågan om hur man ser på behovet av att ge samhällsstöd för att människor ska ha möjlighet att vidareutbilda sig i tider av lågkonjunktur. Det finns ett stort stöd för denna typ av samhällsstöd, 78 procent tycker det är viktigt att ge samhällsstöd till vidareutbildning i en lågkonjunktur. Diagram 7: Anser du att det är viktigt att ge samhällsstöd för att människor ska ha möjlighet att vidareutbilda sig i tider av lågkonjunktur? Vet ej 12% Nej 10% Ja 78% 10 vidaretutbildning behövs i kristid 2009
Slutsatser Resultaten från vår undersökning visar att många i åldrarna 30 till 55 år känner ett behov av att komplettera sin utbildning på högskolan i framtiden för att stå sig bättre på arbetsmarknaden. De anser att det skulle öka tryggheten på arbetsmarknaden och möjligheten att byta jobb i framtiden. Men det handlar också om att vidareutbilda sig för att vara säker på att behålla sitt nuvarande jobb. Undersökningen visar också att det finns ett starkt stöd för att ge samhällsstöd för att människor ska ha möjlighet att vidareutbilda sig i tider av lågkonjunktur, nästan fyra av fem anser att det är viktigt. Många olika bedömare av den svenska ekonomin har lyft fram satsningar på studenterna genom höjning av studiemedlen som ett effektivt sätt att få fart på konsumtionen och den svenska ekonomin. Den studiesociala kommittén har föreslagit en höjning av studiemedlet med 400 kronor i månaden vilket är ett välkommet tillskott. Vad som händer med det förslaget är dock oklart i dagsläget. TCO har tidigare föreslagit en höjning av studiemedlen med 900 kronor i månaden eftersom flera beräkningar har visat att det motsvarar det extra tillskott i kassan en genomsnittlig student skulle behöva för att få ekonomin att gå runt. Vår undersökning visar att ekonomin är en begränsande faktor för människor som står i valet att gå från arbete till att vidareutbilda sig. Resultaten i vår undersökning visar att 65 procent inte tror att de skulle klara sig ekonomiskt om de skulle välja att vidareutbilda sig. Majoriteten av de svarande är idag etablerade på arbetsmarknaden. Om det var möjligt att få finansiellt stöd för att klara sina levnadsomkostnader, skulle nästan hälften (49 procent) välja att vidareutbilda sig. Det ekonomiska läget Sverige och omvärlden idag befinner sig i har aktualiserat frågan om nödvändigheten i att arbetskraften har en bred kunskapsbas. Möjligheterna att lära mer och att lära helt nytt måste vara många genom hela yrkeslivet för att ge individen chans att bättre klara omställningar och förändringar i arbetslivet. TCO anser att det är av största vikt både för individen och för samhället att den som förlorar jobbet ska ha möjligheten att utveckla sin kompetens under tiden och därmed stå bättre rustad när konjunkturen vänder. Men behovet att fylla på med kunskap genom hela yrkeslivet gäller inte enbart i dåliga tider både samhälle och individ tjänar på att in- vidaretutbildning behövs i kristid 2009 11
dividen utbildar sig. Utbildningssystemet måste därför byggas ut för att tillgodose yrkesverksammas behov av återkommande kunskapspåfyllning och utbildning för nya jobb genom hela yrkeslivet. En dryg fjärdedel av de tillfrågade tror att de kommer att behöva komplettera sin utbildning i framtiden med kortare eller längre högskolestudier. Det behöver därför etableras en väl fungerande infrastruktur till stöd för det livslånga lärandet. För att möjligheterna att lära nytt genom hela livet ska vara reella måste även ekonomin fungera för den som vill vidareutbilda sig. Vår undersökning ger stöd till att ekonomin är en begränsande faktor. Ett system med kompetenskonton eller kompetensförsäkringar framstår allt mer som en nödvändig reform. Det mesta talar för att vi framöver kommer att behöva ännu fler välutbildade på arbetsmarknaden. Idag står vi inför en situation där ungdomskullarna ökar samtidigt som söktrycket till universitet och högskolor ökar på grund av den rådande lågkonjunkturen. Om vi vill behålla en utbildning av hög kvalitet krävs det en planering och en framförhållning så att högskolorna är förberedda på att ta emot fler studenter. Det får inte komma som en överraskning. En satsning på högskolesektorn måste därför komma i god tid. 12 vidaretutbildning behövs i kristid 2009
vidaretutbildning behövs i kristid 2009 13
tjänstemännens centralorganisation l i n n é g a t a n 1 4, 1 1 4 9 4 s t o c k h o l m tel 08-782 91 00, tco.se