Projektavslut Appar för kommunikation

Relevanta dokument
Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Att vara delaktig på distans

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Messa med symboler. Möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att använda sms. Margret Buchholz och Ingrid Mattson Müller

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Platon - om lärande och lek

Insatser kring elektronisk kommunikation vid tal- och språksvårigheter

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Pratmakaren. TiVOLi. Uppläsning av textremsor med talsyntes. Teckeninlärning via datorspel och lekfull interaktion

Framtidens habilitering

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på AKK-appar

Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på AKK-appar

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Bilder och modern teknik som stöd för kommunikationen. Livets möjligheter, 10 mars 2014 Bitte Rydeman

Smartphones och surfplattor som kommunikationshjälpmedel. Maria Olsson Mats Lundälv Lage Persson

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Länsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland

Vi är med! Pia Käcker information anhörigmöte i Lerum Ett FUB-projekt med medel från Arvsfonden

Välfärdsteknik. Ett verktyg för att hantera vardagslivet

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Du kan stötta ditt barn

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

DART. Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade

Appar med symboler, text och talsyntes och/eller ljud som kan användas som stöd för personer som inte kan uttrycka sig via tal.

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

DART/Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/su, Kruthusgatan 17, Göteborg. Lars-Åke Berglund från Handitek

IN LIFE. INdependent LIving support Functions for the Elderly. Katarina Mühlenbock, projektledare

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

COGAIN Communication by Gaze Interaction

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Kognitivt tillgängliga möten checklista och information

ARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! -

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register

Länsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Projektets primära målsättning är:

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Surfplatta i förskolan

Att undervisa utifrån funktionshinderområdets kompetensbehov

DART 2013 en kort presentation

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Habiliteringen i Dalarna

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Kurser. Hösten Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16


med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1

Arbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen

Rätten till kommunikation

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik Konduktiv pedagogik Konduktiv pedagogik 3...

Det är lätt att göra rätt!

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Hvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet. Universiell design vs spesialtilpasninger

IKT i förskola och skola

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Transkript:

Projektavslut Appar för kommunikation

Plan för dagen Introduktion av projektet Genomgång av forumet Appstöd Användarna i projektet och en fallbeskrivning Erfarenheter från en projektdeltagare Hur funkar det att ringa, messa, maila och chatta när man har kommunikationssvårigheter intervjuer Hur får vi det att fungera i vardagen? Hur får vi veta mer? Sista timmen: Mingel på DART, chans att prova forumet med stöd, ställa frågor och diskutera Margret Buchholz, DART

Projekt: Appar för kommunikation - ett webbforum DART - Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (och Hjälpmedelsinstitutet) i samarbete med: Autism- och Aspergerföreningen RBU - Rörelsehindrade Barn och Ungdomar FUB - Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning Medel från Arvsfonden Margret Buchholz, DART

Margret Buchholz, DART Projektgruppen

Arbetsplan År 1: Konstruktion och uppstart av webbforumet År 2: Användarprovningar År 3: Sammanställning och informationsspridning Fortlöpande utveckling av webbforumet Margret Buchholz, DART

Ett forum om appar som kompenserar, kompletterar och stödjer talet och språkförståelsen. www.appstod.se Margret Buchholz, DART

Användartestning Nätverk kring 8 personer deltog Vuxna, barn och ungdomar med neurologisk sjukdom, autism, cerebral pares, utvecklingsstörning Assistenter, föräldrar, syskon, partner och lärare Indelning i 3 grupper Kartläggning av kommunikation Fyra träffar med genomgång av appar, surfplattor, diskussioner hur användningen fungerat och nästa steg, erfarenhetsutbyte Mellan träffarna fick de prova appar och styrsätt hemma Ingrid Mattsson Müller, DART

Vem behöver kommunikationsstöd/akk? Tre huvudgrupper: 1. Behov av ett alternativt sätt att uttrycka sig 2. Behov av komplement för både uttryck och förståelse - i vissa situationer eller perioder i livet 3. Behov av alternativ för både uttryck och förståelse (von Tetzchner 1996, fritt översatt) Ingrid Mattsson Müller, DART

Appar, styrsätt och apparater som provats Joystick WidgitGo Speech Assistant Scene and Heard Handske Penna Skype BookCreator Autismate Ögonstyrning Ipad Air DialogComai GridPlayer Dasher Samsungplatta Windowsplatta med ögonstyrning och programmet Communicator StoryKit Timstock GoTalk Now Ingrid Mattsson Müller, DART

Fjärrkommunikation T.ex. att ringa, messa, maila och chatta Något vi alla använder Det är svårt för personer med kommunikationssvårigheter Är det viktigt för personerna? Vad behöver personer med kommunikationssvårigheter? Vad vill de ha? Margret Buchholz, DART

Syfte Studien syftar till att undersöka upplevelse av, åsikter och erfarenheter kring möjligheterna till fjärrkommunikation i vardagen. Studien undersöker också önskemål om och behov av fjärrkommunikation. Målgrupp Personer med omfattande kommunikationssvårigheter som använder alternativ och kompletterande kommunikation och har begränsad läs- och skrivförmåga. Margret Buchholz, DART

Intervjustudie - Frågeområden Användning av och erfarenheter om fjärrkommunikation i dagliga livet? Hur beskriver deltagarna sin fjärrkommunikation i relation till självbestämmande och delaktighet? Vill deltagarna använda fjärrkommunikation på något annat sätt än vad de gör idag, i så fall hur? Margret Buchholz, DART

Intervjustudie - Genomförande Individuella kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt 12 personer och deras stödpersoner. Samtalsmatta. I den mån det var möjligt utvecklades svaren med följdfrågor. Till detta intervjuades stödpersonerna kort för att få komplement till informationen. Intervjuerna filmades. Margret Buchholz, DART

Intervjustudie - Analys Kvalitativ innehållsanalys av intervjusvaren Kvantitativ analys av samtalsmattesvaren då de besvaras som skalsteg. Totalt bearbetas studien alltså med mixed method. För mer information, se filmen. Margret Buchholz, DART

Slutsatser från projektet: De som var bekanta med kommunikationsstöd innan projektstart, kom snabbare igång att börja använda apparna för kommunikation Det tar tid att lära sig teknik och man behöver stöd Behöver mycket stöd inte bara kring tekniken utan också vokabulär och komma igång att använda i vardagen vilket liknar processen när det gäller mer traditionella hjälpmedel Ingrid Mattsson Müller, DART

För att kommunikationsstödet ska fungera krävs att syftet med hjälpmedlet är tydligt: Adekvat och motiverande vokabulär Fysiskt tillgängligt att det finns till hands och att personen motoriskt kan använda det Vem hjälper till och vem har tiden? Ingrid Mattsson Müller, DART

För att kommunikationsstöd/akk ska fungera krävs att omgivningen: Har god kompetens och förmåga att kommunicera Använder ett tydligt och rikligt kroppsspråk Uppmärksammar alla kommunikativa initiativ och olika uttryckssätt: kroppsspråk, ljud, tecken, bilder, tal. Låter kommunikationen få ta tid och att man orkar vänta Ingrid Mattsson Müller, DART

Margret Buchholz, DART Hur lär jag mig mer?