Grödan Nummer 3 2015 Information från Lantbruksenheten TEMA Landsbygdsprogrammet
> TEMA Landsbygdsprogrammet Många möjligheter på landsbygden Landsbygdsprogrammet 2014-2020 är äntligen igång på allvar och i detta nummer av Grödan ger vi en bild av de möjligheter som finns inom programmet för landsbygden, lantbruket och Östergötland. Vi fokuserar på information kring delarna i landsbygdsprogrammet som rör företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar och kompetensutveckling. De olika åtgärderna i landsbygdsprogrammet är, tillsammans med andra aktiviteter, viktiga verktyg för att uppnå Länsstyrelsens vision om Ett livskraftigt Östergötland. Vi vill därför att de stöd och ersättningar som nu finns avsatta i landsbygdsprogrammet kommer efterfrågas av olika företagare, föreningar och organisationer i länet. om stöd är det därför bra att ta reda på vad syftet med stödet är och vad som är viktigt för dig som söker att uppnå för att kunna få del av pengarna. När ett nytt program ska sjösättas kommer också mycket frågor och nu när mer detaljer i regelverk är klara kan vi lättare ge svar på dina frågor. Den bästa samlade informationen om möjligheterna med landsbygdsprogrammet finns på Jordbruksverkets hemsida. Vi hoppas att du är intresserad av att ta del av alla möjligheter som landsbygdsprogrammet ger för Östergötland. Då hela landsbygdsprogrammet ska vara tydligare målstyrt kommer landsbygdsstöden prioriteras hårdare än tidigare programperiod vilket innebär att bara de ansökningar som ger störst måluppfyllnad kommer få pengar. Innan du ansöker Enhetschef & Planeringsdirektör madeleine.soderstedtsjoberg@lansstyrelsen.se Lantbruksdirektör jonas.kallming@lansstyrelsen.se 2 Ansvarig utgivare Redaktion Jonas Källming Jonas Källming, Temanummer: Marie Johansson, Karin Lothigius 2 2
Landsbygdsprogrammet TEMA < Odlingslandskapets beskyddare STEN PERSON har avlidit. Sten Person har under hela sitt liv värnat om landsbygden och framförallt hur viktiga människorna är som driver lantbruksföretag och sköter vårt odlingslandskap. När vi började jobba med odlingslandskapets natur- och kulturvärden på länsstyrelsen så upptäckte vi att Sten kände mer eller mindre varenda lantbrukare i länet, och inte nog med detta, han kände till deras betesmarker utan och innan. Sten inspirerande oss nyexaminerade biologer till att tänka naturvård och småbrukare i första hand om vi hade möjlighet. Han agerade stödjande och uppmuntrande i vårt arbete för att bevara odlingslandskapet. Sten hade ett helhetsperspektiv för att finna strategiska vinklingar för att bevara och sköta odlingslandskapet, som gjorde att Sten tidigt kunde fixa pengar till betesmarksstöd långt före EU-stödens tid- den gamla NOLA-tiden (Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet). Nu tror vi att många av er lantbrukare tänker, ja, det var lättare och enklare på den tiden. För under NOLA-tiden då länsstyrelsen tecknade avtal med lantbrukarna om ersättning av deras värdefullaste marker så blev Sten Person en omtyckt, färgstark och välkänd tjänsteman. Åtskilliga av länets värdefullaste betesmarker har räddats med hjälp av Stens avtal med er lantbrukare. En annan egenskap som kännetecknade Sten var hans ödmjukhet och prestigelöshet. I många situationer där han hade varit drivkraften och agerat i kulisserna för att få genomfört aktiviteter eller åtgärder för att bevara naturoch kulturvärden, så hade han inget behov att framhäva sin egen person utan det var ett bra resultat som var målet. Vi är många som har haft kontakt med Sten Person i olika sammanhang med kopplingen till odlingslandskapets skötsel av natur- och kulturvärden som kommer att sakna honom djupt. Några av hans kattfotsvänner: Peter Dahlström Thomas Johansson Anneli Lundgren Carina Greiff Andersson Susanne Boe Skåmedal 3 3
> TEMA Landsbygdsprogrammet Vad är landsbygdsprogrammet? Det nya Landsbygdsprogrammet skulle ha startat 1 januari 2014 men har försenats kraftigt vilket gäller för i stort sett samtliga EU-länder. Detta har medfört att handläggningen av landsbygdsstöden inte har kunnat påbörjas förrän under senhösten 2015. Landsbygdsperioden löper från 2014 till och med 2020 och består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen i regeringens landsbygdspolitik. Det svenska landsbygdsprogrammet godkändes av EU-kommissionen 26 maj 2015. Landsbygdsprogrammet ska ge bättre förutsättningar för människor som bor och verkar på landsbygden och visionen är lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur och attraktiv landsbygd. Samtliga prioriteringar i landsbygdsprogrammet bidrar till EU:s övergripande mål EU 2020. EU 2020 är EU:s tillväxtstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. Det nya landsbygdsprogrammet har ett tydligare fokus på målstyrning än tidigare program. Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 15 mer detaljerade fokusområden. Ett av dessa prioriterade områden genomsyrar samtliga och det är att främja kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk, skogsbruk och landsbygd. Samtliga stöd och ersättningar som går att söka passar in i minst ett fokusområde. Prioriteringarna är: Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jordoch skogsbruk Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket Främja social utveckling och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden I landsbygdsprogrammet ingår miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion, kompensationsstöd, djurvälfärdsersättningar, miljöinvesteringar, miljöåtgärder i skogsbruket, kompetensutveckling och rådgivning, företagsstöd, projektstöd samt lokalt ledd utveckling. Stöden och ersättningarna finansieras av Sverige och EU gemensamt. Det finns totalt 36 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014 2020. 4 4
Landsbygdsprogrammet TEMA < Landsbygdsprogrammet i Östergötland I Östergötland ska landsbygdsprogrammet bidra till: Att skapa goda förutsättningar för att bo och verka på landsbygden Ett fortsatt aktivt lantbruk och skogsbruk Minskad negativ miljö- och klimatpåverkan Hushållning av resurser en för landsbygdsprogrammet i Östergötland är 440,7 MSEK för perioden 2014-2020. Regionala handlingsplaner Regionala handlingsplaner för landsbygdsprogrammet har tagits fram i samtliga län. Den regionala handlingsplanen ska användas för att styra länsstyrelsens arbete med prioritering och urval av ansökningar för att nå regionala mål. Handlingsplanen har tagits fram i dialog med ett externt partnerskap bestående av aktörer från offentlig, privat och ideell sektor. Partnerskapet för fram landsbygdens aktörers behov och har en rådgivande roll. Östergötlands regionala handlingsplan blev formellt beslutad 15 oktober 2015 och finns nu på länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/ostergotland. De regionala prioriteringar som finns beskrivna i handlingsplanen grundas bland annat på en SWOT-analys över landsbygden i Östergötlands län som tagits fram av länsstyrelsen tillsammans med partnerskapet. I handlingsplanen finns de olika stöden beskrivna samt information om vad som prioriteras, stödnivåer och maxbelopp. Östergötlands totala budget för landsbygdsprogrammet 2014-2020 är 440,7 MSEK Hembygdsgårdar: 3,7 Rekreation/ turistinformation: 6,7 Service & fritid, övrigt: 2,9 Idrotts/ fritidsanläggningar: 1,8 Kommersiell service: 17,5 Natur- och kulturmiljö: 11,1 Vattenåtgärder: 28,3 Kompetensutveckling och rådgivning: 35,9 Investeringsstöd: 129,5 Bredband: 157,5 Förädlingsstöd: 6 Engångsröjning betesmark: 2,4 Rovdjursstängsel: 2,2 Startstöd: 9,1 Småskalig infrastruktur: 1,7 Skapa nya jobb: 19,5 Förnybar energi (ej biogas):5 5 5
> TEMA Landsbygdsprogrammet Investeringsstöd inom jordbruk och trädgård Stödet är ett företagsstöd som du har möjlighet att söka för att utveckla och stärka företagets konkurrenskraft, genomföra energieffektivisering, anlägga energiskog eller för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak. 129,5 MSEK Ökad konkurrenskraft 119,6 Energieffektivisering, energigrödor, 4,1 Minskat utsläpp av växthusgaser och ammoniak, 5,8 För investeringar inom ökad konkurrenskraft kan du bl.a. söka stöd för: Ny-, om- och tillbyggnad av djurstall, anläggning för hållande av hjort eller annat vilt, anläggningar för torkning och lagring av skörd samt för växthus. Stöd kan också lämnas till ny- och tillbyggnad av anläggning för gödsellagring samt ny-, om- och tillbyggnad av mobila anläggningar för mjölkning eller djurhållning inklusive biodling. Ny inredning för djurstallar och växthus, nya stängsel för att hålla hjort och annat vilt samt för skydd av frukt- och bärodling, ny utrustning för biodling samt ny specialutrustning för precisionsgödsling. Dränering och strukturkalkning. Du kan däremot inte få stöd för maskinhallar, halmlager, gårdsverkstäder, motorfordon, terrängmotorfordon, släpvagnar och konventionella fältmaskiner. Du kan få 40 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste uppgå till 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 1 000 000 kronor under en treårsperiod. För energiskog gäller enhetskostnad och att investeringen måste vara på minst 50 000 kronor för att du ska få stöd. Du som har ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag. För investeringar inom energieffektivisering kan du bland annat söka stöd för: Nytt material och fast inredning om du investerar i till exempel effektivare ventilation, belysning, isolering eller värmeväxlare. För investeringar inom fleråriga energigrödor kan du bland annat söka stöd för: Plantor, plantering och stängsling runt plantor gällande de fleråriga energigrödorna salix, hybridasp och poppel på åkermark. För investeringar för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak kan du bland annat söka stöd för: Nybyggnation för extra lagringskapacitet av stallgödsel utöver lagkrav samt teknik för spridning och nedmyllning av stallgödsel. Du kan även söka stöd för rötresthantering för företagets egna behov. Observera att du inte kan få stöd för begagnad utrustning. 6 6
Landsbygdsprogrammet TEMA < 4,9 MSEK Investeringsstöd till förnybar energi Investeringsstöd till förnybar energi är till för dig som vill bygga en anläggning för att producera förnybar energi. Syftet med stödet är att öka tillgången till och användningen av förnybar energi. Stödet är ett företagsstöd. Du kan bl.a. söka stöd för att producera och sälja energi från biobränsle, biovärme, bio-el och biodrivmedel. I samband med det kan du söka stöd för köp av nytt material och ny fast inredning; tjänster som du köper av konsulter för att planera och genomföra investeringen; investeringar i inköp eller utveckling av programvara. Om du har ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag kan du dessutom söka stöd för att producera förnybar energi, både till jordbruksverksamhet och till försäljning. Detta kan vara i form av: bioenergi, vindkraft, solenergi, vattenkraft, jordvärme eller bergvärme. Du kan få 40 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste uppgå till 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 1 000 000 kronor under en treårsperiod. Företag på landsbygden som bedriver annan verksamhet än jordbruksverksamhet, omsätter högst 10 miljoner euro och har mindre än 50 anställda och kommer att producera förnybar energi till försäljning Du som vill bredda din jordbruksverksamhet och producera förnybar energi till jordbruksverksamhet eller till försäljning Skapa nya jobb Stöd till investeringar i nya och mindre företag som breddar sin verksamhet om investeringen leder till fler arbetstillfällen. Stöd kan lämnas till företag inom branscherna turism, omsorg, tillverkning, tjänster, detalj- och partihandel, hantverk, restaurang, kultur och nöjen. Stödet är ett företagsstöd. 19,5 MSEK Du kan bl.a. söka stöd för om- ny- och tillbyggnad av anläggning, nya maskiner, fast inredning och programvara. Du kan få 40 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste uppgå till 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 600 000 kronor under en treårsperiod. Företag på landsbygden som sysselsätter färre än 50 personer och omsätter max 10 miljoner euro per år. 7 7
> TEMA Landsbygdsprogrammet Investeringsstöd till biogas Investeringsstöd till biogas är till för dig som vill bygga en anläggning för produktion och användning av biogas eller bygga en anläggning för rötresthantering. Syftet med stödet är att öka tillgången till och användningen av förnybar energi. Stödet är ett företagsstöd. en är nationell och avropas från Jordbruksverket. Du kan bl.a. söka stöd om du investerar i Om-, ny- och tillbyggnad av anläggningar för produktion och användning av biogas från stallgödsel. Om-, ny- och tillbyggnad av anläggningar för produktion och användning av biogas från anda substrat än stallgödsel. Om-, ny- och tillbyggnad av anläggningar för rötresthantering Uppgraderingsanläggning Rörledningar och kulvertar Inköp eller utveckling av programvara Då kan du få stöd för det här: Köp eller avbetalningsköp av nytt material och ny fast inredning Tjänster som du köper av konsulter för att planera och genomföra investeringen Investeringar i inköp eller utveckling av programvara Du kan få 40 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste uppgå till 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 40 miljoner kronor. Företag på landsbygden som bedriver annan verksamhet än jordbruksverksamhet, omsätter högst 10 miljoner euro och har mindre än 50 anställda Du som vill bredda din jordbruksverksamhet och producera förnybar energi för eget bruk och till försäljning Startstöd Startstödet är ett företagsstöd som riktar sig till dig under 40 år som blir ägare eller delägare av ett jordbruks- eller trädgårdsföretag. 9,1 MSEK Du kan söka stödet för att underlätta uppstart eller övertagande av primärproduktion i kategorin mikroföretag och små företag. Primärproduktion är till exempel mjölkproduktion, köttproduktion, växtodling, odling av energigrödor, biodling samt vilteller hästuppfödning. Startstödet är på 250 000 kronor och delas upp i två omgångar. Den första utbetalningen, på 150 000 kronor, kan du ansöka om först om du får ett beslut om stöd. Slututbetalningen på 100 000 kronor ansöker du om när affärsplanen är genomförd, när eventuell kompletterande utbildning är klar och när minst en tredjedel av dina inkomster kommer från företaget du söker stöd för. Det är bara fysiska personer som kan söka startstöd och du skall vara yngre än 40 år. Du ska ha etablerat dig, för första gången, som primärproducent inom jordbruks- eller trädgårdsföretag. Du ska ansvara och ha faktiskt kontroll över företaget och du ska ha yrkesutbildning. Ansökan skall göras senast sex månader efter att du etablerat dig. 8
Landsbygdsprogrammet TEMA < Förädlingsstöd Du kan få stöd om du förädlar jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsprodukter till livsmedel på en lokal marknad eller om förädlingen leder till fler arbetstillfällen. Med lokal marknad menas handel inom eget och angränsande landskap. Stödet är ett företagsstöd. För att ha möjlighet att få stöd måste din investering uppfylla minst ett av följande syften: Du ska kunna förädla fler egenproducerade eller inköpta jordbruksprodukter till livsmedel och sedan sälja dem direkt till butik, restaurang eller konsument eller på en lokal marknad Att det genom förädling av jordbruksprodukter till livsmedel gör att det blir fler arbetstillfällen på landsbygden Du kan bl.a. söka stöd för om- ny- och tillbyggnad av anläggning eller mobil anläggning för förädling. Du kan även söka stöd för ny specialutrustning, nytt material och ny fast inredning, programvara, patentansökningar, licensavtal samt skydd av upphovsrätt och varumärken. Du kan få 40 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste uppgå till 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 600 000 kronor under en treårsperiod. 6 MSEK Jordbruks- och trädgårdsföretag eller företag som sysselsätter färre än 50 personer och har en årsomsättning som inte är mer än 10 miljoner euro per år. Reglerbar dränering Stödet är en miljöinvestering. Installation av dämningsbrunnar i syfte att reglera vattennivån så att transporten av näringsämnen minskar. Systemet kan också användas för underbevattning, dvs. tillförsel av vatten via reglerbrunnarna. För att ha möjlighet att få stöd bör den reglerbara dräneringen: Ligga inom nitratkänsligt område och placeras i, vid eller uppströms vattenförekomster i odlingslandskapet som har sämre än god ekologisk status Placeras på åkermark som är lämplig med avseende på genomsläpplig jordart och flack lutning I Östergötland finns lämpliga områden för åtgärden framförallt i området Mjölby-Skänninge-Motala. en är nationell och avropas från Jordbruksverket. Stöd ges till installation av särskilda dämningsbrunnar som placeras i täckdikessystemet på åkermark. Fast ersättning, 8 000 kronor per installerad regleringsbrunn. Vem som helst kan söka stödet. Du som söker måste ha markägaren eller markägarnas tillstånd. 9
> TEMA Landsbygdsprogrammet Stängsel mot rovdjur Stödet är en miljöinvestering. Du kan få stöd för att sätta upp stängsel mot rovdjur om du har betesdjur som betar betesmarker, slåtterängar eller betesvall. För att ha möjlighet att få stöd måste vissa kriterier vara uppfyllda: Ersättning beviljas endast till får- eller getbesättningar Ersättning beviljas endast till stängsling av betesmark, slåtteräng eller betesvall 2,2 MSEK Du kan bara få stöd om du sätter upp ett permanent stängsel mot rovdjur runt hela hagen och enligt Viltskadecenters riktlinjer. Du får börja med din miljöinvestering först när din ansökan kommit in och du har fått ett skriftligt besked från länsstyrelsen. Du kan inte få stöd för det du har köpt eller gjort innan din ansökan har kommit in till länsstyrelsen. Fast ersättning på 50 kronor per meter stängsel. Ersättningen är beräknad på arbetstid, maskiner och material. Utgifterna måste uppgå till 1 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Du ska vara markägare, lantbrukare eller företräda en organisation eller förening. Du som söker måste ha markägaren eller markägarnas tillstånd. Engångsröjning av betesmark Stödet är en miljöinvestering. Du kan få stöd om du röjer en betesmark eller slåtteräng för att du sedan ska kunna söka miljöersättning för den. För att ha möjlighet att få stöd måste vissa kriterier vara uppfyllda: Marken ska vara så igenvuxen att den inte kan ingå i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Marken ska vara så igenvuxen att det behövs en planerad röjning för att öka de natur- och kulturvärden som är kopplade till marken. Marken ska ha förutsättningar att efter en engångsröjning kunna uppfylla kriterier för betesmarker eller slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmarker, gräsfattiga marker eller skogsbeten med särskild skötsel. Marken ska tidigare vara brukad som betesmark eller slåtteräng. Den planerade röjningsytan får inte ingå i ett pågående miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar. 2,4 MSEK Du kan bara få stöd om du röjer en betsmark eller slåtteräng för att marken sedan ska kunna uppfylla kraven för betesmarker eller slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmarker, gräsfattiga marker eller skogsbeten med särskild skötsel. Du får börja med din miljöinvestering först när din ansökan kommit in och du har fått ett skriftligt besked från länsstyrelsen. Du kan inte få stöd för det du har köpt eller gjort innan din ansökan har kommit in till länsstyrelsen. 10
Landsbygdsprogrammet TEMA < Fast ersättning på 5 000 kronor per hektar. Utgifterna måste uppgå till 1 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Du ska vara markägare eller lantbrukare och sköta marken med betesdjur eller slåtter alternativt företräda en organisation eller förening som sköter marken. Miljöinvestering för förbättrad vattenkvalitet Syftet med miljöinvesteringarna är att i vid mening förbättra den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag genom olika insatser i, vid eller uppströms vattenförekomster i odlingslandskapet som har sämre än god ekologisk status. Insatserna ska inriktas mot att förbättra den ekologiska statusen som kan kopplas till jordbruk, främst övergödning, men även biologisk mångfald och fysisk påverkan i vattendrag (hydromorfologi). Här passar också mer innovativa och nyskapande åtgärder in. 28,3 MSEK Förbättrad vattenkvalitet; 2,83 Anlägga och restaurera våtmarker och damma för förbättrad vattenkvalitet; 14,16 För att ha möjlighet att få stöd bör miljöinvesteringen: Ligga inom nitratkänsligt område Placeras och utformas så att den bidrar till att förbättra vattenkvaliteten med avseende på övergödning, biologisk mångfald och/eller hydromorfologiska faktorer Gärna vara innovativ, men inget krav Anlägga tvåstegsdike: 5,66 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald; 5,66 Du kan söka stöd för åtgärd som förbättrar vattenkvaliteten, men som inte är våtmark, fosfordamm eller tvåstegsdike. Exempel är kalkfilterdiken/-dammar, åtgärder mot erosion och meandring av uträtade vattendrag. 11
> TEMA Landsbygdsprogrammet Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet Stödet är en miljöinvestering. Anläggning av våtmarker och dammar (tidigare fosfordammar) i jordbrukslandskapet för reduktion av näringsämnen och därmed minskad övergödning av sjöar, vattendrag och hav. För att ha möjlighet att få stöd bör våtmarken: Ligga inom nitratkänsligt område Placeras i eller uppströms vattenförekomst som inte uppnår god status Samla in vatten från ett tillrinningsområde större än 50 ha Samla in vatten från så mycket jordbruksmark som möjligt Utformas på ett sätt som gynnar reningsförmågan (storlek, in-och utlopp, flacka slänter etc.) Du kan söka stöd för anläggning av ny våtmark eller restaurering av gammal våtmark. för biologisk mångfald Stödet är en miljöinvestering. Anläggning av våtmarker och dammar i jordbrukslandskapet för bevara och stärka biologisk mångfald, t.ex. fågelvåtmarker. För att ha möjlighet att få stöd bör våtmarken: Ligga inom nitratkänsligt område och placeras på ett sätt som gynnar biologisk mångfald Utformas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald (stor andel flacka slänter, öar etc.) Ges en större yta än 4 ha, minimum 1 ha Samla in vatten från stort avrinningsområde med så mycket jordbruksmark som möjligt Skötas/hävdas på ett sätt som gynnar syftet med våtmarken Du kan söka stöd för anläggning av ny våtmark eller restaurering av gammal våtmark som inte längre uppfyller funktionen att rena vattnet från näringsämnen. Gemensamt för miljöinvesteringar vattenåtgärder (utom tvåstegsdiken) Stöd kan ges till projektering, eventuell tillståndsansökan, material och entreprenadarbeten. Våtmarker som används för fisk/ kräftodling eller enbart för bevattning kan inte få stöd. Du kan inte få stöd för det du har köpt eller gjort innan din ansökan har kommit in till länsstyrelsen. Du kan dock få stöd för vissa utgifter som uppkommer när du gör en förstudie inför ansökan. Det som gäller då är att du har kontaktat din länsstyrelse och fått ett förhandsbesked om att du får genomföra förstudien. Du kan inte få stöd för lön till anställda i ditt företag och inte heller till eget arbete i enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag för att genomföra investeringen. Du kan få 50 procent, 90 procent eller 100 procent av de utgifter som ger rätt till stöd, dock max 200 000 kr/ha våtmark. 50 procent stöd kan ges till bevattningsdamm där minsta halva dammen anpassats för biologisk mångfald. Utgifterna måste uppgå till 30 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 3 000 000 kronor per ansökan och under en treårsperiod. Vem som helst kan söka stödet. Du som söker måste ha markägaren eller markägarnas tillstånd. 12
Landsbygdsprogrammet TEMA < Anlägga tvåstegsdike Stödet är en miljöinvestering. Syftet med tvåstegsdiken är att förbättra den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag i, vid eller uppströms vattenförekomster i odlingslandskapet som har sämre än god ekologisk status. Miljöeffekten består till största delen av att erosion från diket kan minskas och att partiklar med fosfor och kväve kan fångas upp på de gräsbevuxna terrasserna. För att ha möjlighet att få stöd bör tvåstegsdiket: Ligga inom nitratkänsligt område med stor andel åkermark, >60 procent. Placeras i anslutning till vattenförekomst som är klassad som sämre än god status Vara längre än 0,5 km och utformas med breda terrasser Anläggas så att dikesmassorna kan omhändetas på ett effektivt sätt Du kan söka stöd för anläggning av tvåstegsdike som förbättrar vattenkvaliteten. Stöd kan ges till projektering, eventuell tillståndsansökan och omprövning av dikesföretag, material och entreprenadarbeten. Du kan inte få stöd för det du har köpt eller gjort innan din ansökan har kommit in till länsstyrelsen. Du kan dock få stöd för vissa utgifter som uppkommer när du gör en förstudie inför ansökan. Det som gäller då är att du har kontaktat din länsstyrelse och fått ett förhandsbesked om att du får genomföra förstudien. Du kan inte få stöd för lön till anställda i ditt företag och inte heller till eget arbete i enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag för att genomföra investeringen. Du kan få 50 procent, 90 procent eller 100 procent av de utgifter som ger rätt till stöd upp till 1000 kr per löpmeter dike. Tvåstegsdiken där miljönyttan delvis är begränsad (korta diken, inte optimalt placerade) kan få ersättning med 50 procent av kostnaderna. För att erhålla 100 procent av stödberättigade kostnader ska länsstyrelsen bedöma att miljönyttan är särskilt stor i förhållande till kostnaden. Utgifterna måste uppgå till 30 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 2 000 000 kronor under en treårsperiod. Vem som helst kan söka stödet. Du som söker måste ha markägaren eller markägarnas tillstånd. 13
> TEMA Landsbygdsprogrammet Investeringar i småskalig infrastruktur 1,7 MSEK Du kan få stöd för att bygga, förbättra eller utvidga småskalig infrastruktur på landsbygden. Syftet är att förbättra den småskaliga infrastrukturen och ge en ökad livskvalitet och en tryggare utomhusmiljö för de som bor där. Stödet är ett projektstöd. Du kan bl.a. söka stöd för att sätta upp vägbelysning, att anlägga mindre vägar, att bygga bryggor och broar, att anlägga en pendelparkering eller att skapa system för samåkning och i samband med detta kan du få stöd för: köp eller avbetalningsköp av nytt material; köp av tjänst för att uppföra eller rusta upp småskalig infrastruktur enligt punkterna ovan; tjänster som du köper av konsulter för att planera och genomföra investeringen. ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 200 000 euro under en treårsperiod. Offentlig medfinansiering på 10 procent av godkända kostnader. Myndigheter, kommuner, landsting, regioner, företag, föreningar och andra organisationer. Du kan få 90 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste uppgå till 100 000 kronor eller mer för att du Kommersiell och offentlig service Stöd till investeringar som leder till bättre tillgång till service på landsbygden. Stödet är ett projektstöd som syftar till att behålla och utveckla den lokala servicen i dagligvarubutiker, drivmedelsanläggningar och servicepunkter. Stöd kan även lämnas till distributions- och logistiklösningar. 17,5 MSEK Du kan bl.a. söka stöd för nytt material och ny eller begagnad fast inredning, ny eller begagnad utrustning, tjänst för omny-och tillbyggnad samt större reparationer, köp av byggnad, konsult för att planera och genomföra investeringen, köp eller utveckling av programvara. Du kan få 50 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste uppgå till 50 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 600 000 kronor under en treårsperiod. Du kan få 90 procent av de utgifter som ger rätt till stöd om investeringen avser förbättrad tillgänglighet, start av en nedlagd butik, om butiken är högt prioriterad i det regionala serviceprogrammet eller vid större förbättringar för miljö och klimat. Företag, myndigheter, kommuner, landsting, regioner, föreningar och andra organisationer 14 14
Landsbygdsprogrammet TEMA < Fritids- och idrottsanläggningar Stöd till investeringar som leder till att skapa och behålla fritids- och idrottsanläggningar på landsbygden. Stödet är ett projektstöd. 1,8 MSEK Du kan bl.a. söka stöd för nytt material och ny eller begagnad fast inredning, ny eller begagnad utrustning, tjänst för om-nyoch tillbyggnad samt större reparationer, konsult för att planera och genomföra investeringen, köp eller utveckling av programvara. Företag, myndigheter, kommuner, landsting, regioner, föreningar och andra organisationer. Du kan få 90 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste uppgå till 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 600 000 kronor under en treårsperiod. Offentlig medfinansiering på 10 procent av godkända kostnader. Investeringar i rekreation och turism Syftet med stödet är att skapa möjligheter till rekreation för allmänheten. Det ska också förbättra möjligheterna till turism i området. Stödet är ett projektstöd. 6,7 MSEK Du kan få stöd för investeringar i till exempel badplatser, lekplatser eller leder för vandring, cykel, kanot och skoter. Dessa ska vara fria att använda för allmänheten. Du kan också få stöd för att ta fram och sprida turistinformation. Som turistinformation räknas information som syftar till att få fler besökare till landsbygden. Det kan exempelvis vara turistbroschyrer, webbplatser och skyltar för att informera om bygden och de natur- och kulturarv som finns. föreningar och andra organisationer kan söka stödet. Du kan få upp till 90 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste vara 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 600 000 kronor under en treårsperiod. Myndigheter, kommuner, landsting, regioner, företag, 15 15
> TEMA Landsbygdsprogrammet Bredband Stöd ges till bredbandsutbyggnad av accessnät d.v.s. bredbandsnät som syftar till att ansluta hushåll och företag på landsbygden. Får att få stöd måste projektet anlägga bredband med en hög överföringskapacitet, t.ex. fiber. Stödet är ett projektstöd. 157,5 MSEK Du kan få stöd för de utgifter du har för att anlägga den passiva infrastrukturen. Med passiv infrastruktur menas den grundläggande fysiska infrastrukturen, till exempel kanalisationsrör och fiberkablar. Du kan inte få stöd för aktiv utrustning, alltså den utrustning som skapar signalen i bredbandsnätet Du kan få upp till 60 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste vara 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är 10 miljoner euro per projekt. Den som söker stödet ska vara en juridisk person. Det betyder att alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet. Det innebär också att till exempel en enskild privatperson eller en enskild firma inte kan ansöka om stödet eftersom de inte är juridiska personer. Kravet är att projektet ska vara till nytta för fler. Det betyder till exempel att en förening som bygger för sina medlemmar eller ett företag, organisation, kommun eller myndighet som bygger för fler än bara den egna verksamheten kan söka stödet. Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö 11,1 MSEK Stödet är ett projektstöd. Du kan få stöd om du bevarar eller utvecklar natur- och kulturmiljöer. För att ha möjlighet att få stöd måste vissa kriterier vara uppfyllda: Ditt projekt ska bidra till att stärka landskapets natur- och kulturvärden inom en by eller bygd. Detta innebär att det på något sätt ska utveckla området till en miljö som är attraktiv att bo i vad gäller friluftsliv och rekreation. Det ska också ge bättre förutsättningar för turism och annat företagande inom bygden. Du kan bara få stödet om du genomför investeringen på landsbygden samt i tätorter med högst 3 000 invånare. Du kan inte få stöd för sådant som myndigheter, staten, landsting, regioner och kommuner, ska ansvara för enligt lag. Du kan få stöd för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande kan också ingå här. Exempel på investeringar kan vara att återskapa park- och trädgårds-miljöer, murar, gärdsgårdar och andra värdefulla kulturmiljöer eller att anlägga småbiotoper och andra värdefulla naturmiljöer. Du kan få stöd för köp eller avbetalningsköp av nytt eller återanvänt material samt tjänster som du köper av konsulter för att planera och genomföra investeringen. Du kan inte få stöd för lön till anställda i ditt företag och inte heller till eget arbete i enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag för att genomföra investeringen. Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter om offentliga aktörer är sökande. Om offentlig aktör är sökande ska minst 30 procent av de stödberättigande utgifterna vara övrigt nationellt offentligt stöd. Stöd ges till 50 procent av stödberättigande utgifter om sökanden är ett företag som äger fastigheten där insatsen görs. 16 16
Landsbygdsprogrammet TEMA < Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter i övriga fall. Utgifterna måste vara 100 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Det högsta belopp som du kan få i stöd är 200 000 euro under en treårsperiod. Detta stöd kan sökas av myndigheter, kommuner, landsting, regioner, företag, föreningar och andra organisationer. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader hembygdsgårdar 3,7 MSEK Du kan få stöd om du investerar för att ta tillvara och vårda kulturhistoriskt värdefulla byggnader i form av hembygdsgårdar. Det kan till exempel vara hembygdsgårdar med trädgårds- och gårdsmiljöer som kan utvecklas till mötesplatser och turistmål. Stödet är ett projektstöd. Om du investerar i: Att restaurera kulturhistoriskt värdefulla byggnader, inklusive tillhörande byggnader Att bygga en ny anläggning i anslutning i hembygdsgården för service till besökare Då kan du få stöd för: Köp eller avbetalningsköp av nytt eller återanvänt material och ny fast inredning Tjänster som du köper av konsulter för att planera och genomföra investeringen Du kan få upp till 40 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. Utgifterna måste vara 50 000 kronor eller mer för att du ska kunna få stöd. Maxbeloppet är på 200 000 euro under en treårsperiod. Myndigheter, kommuner, landsting, regioner, företag, föreningar och andra organisationer kan söka det här stödet. Hur söker du stöd? Ansökan till samtliga stöd görs via en e-tjänst på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Du hittar e-tjänsten på Mina sidor. För att logga in i e-tjänsten använder du dig av e-legitimation. När du loggat in väljer du vilken typ av stöd du vill söka, e-tjänsten hjälper dig sedan att fylla i ansökan på rätt sätt. Om någon gör ansökan åt dig (exempelvis en konsult) måste du ge den personen fullmakt. Samma sak gäller om du gör ansökan för ditt aktiebolag eller handelsbolag, då krävs att du skickar en fullmakt till Jordbruksverket så att ditt personnummer kopplas samman med företaget. Du ska även skicka in en fullmakt till Länsstyrelsen, via e-tjänst eller brev. Det är viktigt att du som söker stöd inte påbörjar projektet eller investeringen förrän ansökan har skickats in. Du kan påbörja investeringen innan du fått beslut om stöd men du gör det på egen risk och om du inte beviljas stöd så får du stå för kostnaderna själv. Undantaget är miljöinvesteringar som du måste få ett förhandsbesked på, från Länsstyrelsen, innan du påbörjar din investering. Vad händer med din ansökan? 17 17
> TEMA Landsbygdsprogrammet På gång, håll utkik och kolla vår hemsida! Vi håller på att planera kurser och det kommer vara möjligt att få rådgivning inom ett rikt odlingslandskap och ekologisk produktion under 2016. Uppstarten av nya landsbygdsprogrammet har varit trögt och möjligheterna att erbjuda lantbrukare rådgivning och kurstillfällen har mer eller mindre saknats under några år nu. Men nu förbereder vi för en omstart av kompetensutveckling inom ett rikt odlingslandskap och ekologisk produktion. Under vinter/vår börjar planeringsarbete och förberedelserna tillsammans med externa aktörer för nya kurser och rådgivningar. Om du har tankar eller idéer om kurser, studieresor eller andra aktiviteter så hör av dig till susanne.boe-skamedal@lansstyrelsen.se HÅLL UTKIK FRAMÖVER I GRÖDAN OCH PÅ VÅR HEMSIDA FÖR MER INFORMATION! Några axplock av de teman som vi planera att genomföra inom ett rikt odlingslandskap under året är: Skogsbeten Eklandskapet Mångfald på slätten Trädgård Utökad djurhållning och betesplanering 18
Landsbygdsprogrammet TEMA < Behörighetskurser 2016 Sedan 2015 krävs olika tillstånd för användning utomhus och i växthus (växthusbehörigheten gäller också för spridning utomhus i anslutning till växthusen). Det kommer inte att anordnas kurser för användning i växthus i Östergötland. För att hitta kurserna för användning i växthus, gå in på Jordbruksverkets hemsida http://www.jordbruksverket.se. Välj odling/växtskydd/ behörighetsutbildning och kursutbud. Det finns dock möjlighet att gå vidareutbildning i Östergötland och komplettera med provuppgifter eller gå en del av grundkursen i Östergötland och komplettera med en kursdag i annat län för att få växthusbehörighet. Läs mer på vår hemsida; www.lansstyrelsen.se/ostergotland. Sök på behörighetskurs. Grundkurs utomhus (omfattar 4 dagar) Grundkursen vänder sig till den som behöver använda kemiska bekämpningsmedel (utom betningsmedel) inom jordbruk. Kursen ger ej behörighet att använda växtskyddsmedel i växthus. Plats: Linköping, Länsstyrelsen och Vretagymnasiet. Datum: 9 mars, 10 eller 11 mars, 14, 15 mars Tid: Ca kl. 8.30 ca 17 Kostnad: 4500 kr + moms (inkl. mat) Anmälan: Senast 15 februari. Anmälan görs via internet i första hand. Registrera dig till en grundkurs via ett registreringsformulär på Jordbruksverkets hemsida http://www.jordbruksverket.se under odling/växtskydd/behörighetsutbildning och kursutbud samt Östergötland och logga sedan in på Inloggningssidan: https://jordbruksverket.pingpong.se och anmäl dig till kursen. Vidareutbildning sprutning (omfattar 1 dag) Vidareutbildningen vänder sig till dig som genomgått grundkurs och har en behörighet inom jordbruk, trädgård och golf/grönytor som kan förnyas. Plats: Linköping, Länsstyrelsen, Sessionssalen Datum: Torsdag 21 januari Inriktning trädgård/golf och grönytor (ej växthus) Torsdag 28 januari Inriktning jordbruk Torsdag 4 februari Inriktning jordbruk Torsdag 11 februari Inriktning jordbruk Tid: Ca kl. 8.30 ca 17.00 Kostnad: 2400 kr + moms (inkl. mat) Anmälan: Senast 14 dagar innan kursdatum. Du som behöver gå en fortbildningskurs kommer att få inloggningsuppgifter med posten v. 49 och sen loggar du in via Inloggningssidan: https://jordbruksverket.pingpong.se Har du läs- och skrivsvårigheter finns en talbok att låna och möjlighet att redovisa provsvar muntligt, förutsatt att vi får reda på detta i god tid. Vid frågor kan du kontakta Cecilia Retzman, 010-22 35 513 cecilia.retzman@lansstyrelsen.se, eller Kristina Grill, 010-223 55 06, kristina.grill@lansstyrelsen.se 19
Kontaktuppgifter REGIONALEKONOMISKA ENHETEN Enhetsledning Söderstedt Sjöberg, Madeleine 010-223 52 92 LANTBRUKSENHETEN Enhetsledning Källming, Jonas Lantbruksdirektör 010-223 54 82 Boe Skåmedal, Susanne bitr. Lantbruksdirektör 010-223 54 83 Stolt Olsson, Helena 010-223 54 84 EU:S LANDSBYGSSTÖD (Företags- och projektstöd samt miljöinvesteringar) Boe Skåmedal, Susanne (Lantbruksenheten) 010-223 54 83 Chef för Landsbygdsfunktionen, Samtliga stöd inom landsbygdsprogrammet Ahlgren, Christoffer (Regionalekonomiska) 010-223 53 03 Förädlingsstöd, Bredband, Lokal utveckling, Kommersiell service och Idrotts och fritidsanläggningar Ahlstrand, Kristi (Lantbruksenheten) 010-223 54 85 Handlingsplaner, Miljöinvesteringar Jernberg, Jonas (Regionalekonomiska) 010-223 52 94 Bredband Lothigius, Karin (Lantbruksenheten) 010-223 55 30 Handlingsplaner, Livsmedelsstrategi Larsson, Katarina (Lantbruksenheten) 010-223 54 92 Investeringsstöd till jordbruk och trädgård, Förädlingsstöd, Startstöd Kernell, Margareta (Regionalekonomiska) 010-223 52 98 Investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt till service och fritid på landsbygden, Kulturhistoriska byggnader Johansson, Marie (Lantbruksenheten) Startstöd, Investeringsstöd till jordbruk och trädgård, Reglerbar dränering, Miljö i jordbruket Lindmark, Per (Lantbruksenheten) Våtmarker och dammar, förbättrad vattenkvalitet, reglerbar dränering, tvåstegsdiken Simic, Ranko (Regionalekonomiska) Förnybar energi, Gödselbaserad biogas, Småskalig infrastruktur, Investeringar i infrastruktur för rekreation och turism, Bredband Wixström, Ulf (Regionalekonomiska) Investeringar skapa nya jobb Kommersiell service, Service och fritid på landsbygden 010-223 55 09 010-223 55 12 010-223 52 97 010-223 53 02 RÅDGIVNING OCH UTBILDNING Boe Skåmedal, Susanne Biträdande Lantbruksdirektör Eliasson, Anders Biologisk mångfald och kulturmiljöer Grill, Kristina Växtnäring och bekämpningsmedel, behörighetskurser Källming, Maria Växtnäring och bekämpningsmedel, Greppa Näringen Retzman, Cecilia Växtnäring och bekämpningsmedel Lindmark, Per Vatten och våtmarker Eliasson, Anders Bitillsyn och Fastighet 010-223 54 83 010-223 54 94 010-223 55 06 010-223 55 11 010-223 55 13 010-223 55 12 010-223 54 94 Detta material har delvis finansierats med EU-medel Har du frågor om SAM-ansökan? Ring 0771 67 00 00 Här får du hjälp med frågor kring din SAM-ansökan och svar på allmänna frågor om de olika stödformerna.