Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-02-24 LS-LED09-181 8 Miljöprogram för Landstinget Sörmland 2009 2013 samt tillhörande handlingsplan Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer Miljöprogram för Landstinget Sörmland 2009 2013. 2. Landstingsstyrelsen fastställer Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009 2013. Ärendebeskrivning Miljöprogrammet 2009 2013 är en utveckling av tidigare program och det bygger på landstingets Miljöpolicy. Underlag till programmet kommer från samtliga förvaltningars gemensamma miljöutredning, som genomfördes under år 2007. Alla förvaltningar utformar egna detaljerade mål och handlingsplaner utifrån föreliggande miljöprogram och handlingsplan. Kommentar Ärendet har beretts i landstingsstyrelsens strategiska folkhälso- och miljöberedning. Därefter har några fel upptäckts vilka skall korrigeras. Det gäller en siffra sidan 7 och Miljöprogrammets första sida, där antaget av landstingsfullmäktige skall tas bort. Bilagor 1. Miljöprogram för Landstinget Sörmland 2009-2013 2. Handlingsplan till miljöprogrammet 3. Protokoll landstingsstyrelsens strategiska folkhälso- och miljöberedning 2008-11-28 4. Tjänsteutlåtande 5. sammanställning av remissvaren på miljöprogrammet Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram\ 8 Miljöprogram för Landstinget Sörmland LF.doc SID 1(1) Utskriftsdatum: 2009-03-12 14:07

Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-02-24 LS-LED09-181 Protokollsutdrag dokument till Akten Protokollsutdrag, efter fullmäktige, via webbavisering till Landstingsstyrelsens strategiska folkhälso- och miljöberedning ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram\ 8 Miljöprogram för Landstinget Sörmland LF.doc SID 2(2) Utskriftsdatum: 2009-03-12 14:07

Bilaga 1 LS 8/09 Miljöprogram för Landstinget Sörmland 2009-2013 Antaget av Landstingsfullmäktige 2008-xx-xx

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 INNEHÅLL Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013... 2 Miljöpolicy... 3 Miljömålsområden och mål... 4 A. Effektivt miljöarbete... 4 Mål till 2013... 5 1. Styrning av miljöarbetet... 5 2. Upphandling... 5 3. Utbildning... 5 B. Klimatpåverkan... 6 Mål till 2013... 6 1. Transporter... 6 2. Lustgas och anestesigas... 6 3. Köldmedier... 7 4. Jord- och skogsbruket... 7 5. Energi... 7 C. Kemikalier och läkemedel... 8 Mål till 2013... 8 1. Kemikalier... 8 2. Läkemedel... 9 Viktiga samband... 10 Hälsa och samhälle... 10 Miljöns inverkan på barns hälsa... 10 Ekonomi... 11 Miljöorganisation... 12 Nationella miljömål... 13 Regionala miljömål... 13 Sörmlandstrategin... 13 1

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013 Landstingsfullmäktige tog 2007 ett viktigt ställningstagande när de beslutade att Landstinget Sörmland alltid ska ligga i framkant när det gäller miljöbefrämjande arbete och åtgärder och bli ett av landets ledande miljölandsting, LF juni 2007 42. Verksamheterna inom Landstinget Sörmland påverkar klimatet och miljön, både regionalt och globalt genom sina olika aktiviteter. Miljöpåverkan sker via inköp, nyttjande och avfall från bl.a. förbrukningsartiklar, köldmedia, transporter, energiförbrukning, läkemedelsanvändning, livsmedelsanvändning samt jord- och skogsbruk. För att på ett strukturerat sätt minska miljöpåverkan från landstingets aktiviteter arbetar Landstinget Sörmland efter ett miljöprogram. Arbetet påbörjades i det tidigare Miljöpolitiska programmet med folkhälsoperspektiv 2003-2008. För att få en helhetssyn och bättre organisation kring dessa frågor togs ett politiskt beslut 2005 i landstingsstyrelsen, LS-LED05-124 105, att tillsätta en miljöstödssektion i landstinget för att driva arbetet med att uppfylla miljömålen i gällande miljöprogram. Miljöprogram 2009-2013, som du nu läser är en utveckling av tidigare program samt bygger på landstingets miljöpolicy. Som ett underlag till programmet har alla förvaltningar under 2007 genomfört en gemensam miljöutredning. Genom miljöutredningen har tre miljömålsområden utarbetats som har avgörande betydelse för ett fortsatt effektivt och framgångsrikt miljöarbete. Miljömålsområden i Miljöprogram 2009-2013 är: A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel Till varje miljömålsområde finns uppsatta miljömål, se tabell nedan. Miljömålsområden och miljömål A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel 1. Styrning av miljöarbetet 1. Transporter 1. Kemikalier 2. Upphandling 2. Lustgas 2. Läkemedel 3. Utbildning 3. Köldmedier 4. Jord- och skogsbruk 5. Energi Till Miljöprogrammet 2009-2013 finns en handlingsplan kopplad, med ansvar, åtgärder och en beskrivning av uppföljning för uppsatta miljömål. Handlingsplanen finns som bilaga till programmet. Respektive förvaltning utformar utifrån Miljöprogrammet med tillhörande handlingsplan egna detaljerade miljömål och handlingsplaner för de mål som förvaltningen berörs av. Miljöprogrammet vänder sig i första hand till alla anställda inom landstinget men även till medborgare, myndigheter, organisationer och leverantörer. 2

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 Miljöpolicy Miljöpolicyn visar vilken ambition landstinget har för miljöarbetet samt anger hur landstingets verksamheter ska bedrivas så att miljöpåverkan blir ringa och ohälsa förebyggs. Enligt beslut i Landstingsfullmäktige 38 1996-06-04 gäller följande miljöpolicy i landstinget Sörmland: Landstinget Sörmland ska verka för ett uthålligt, miljöanpassat och hälsosamt samhälle. För detta ska landstinget; verka för att alla medarbetare i det dagliga arbetet värnar om god hälsa, hushållar med resurser och minimerar icke önskvärda miljöeffekter förvalta de egna fastigheterna med en inriktning mot en byggd miljö som är kretsloppsanpassad, resurssnål och hälsosam vid all upphandling och vid alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inkludera en värdering av miljöpåverkan optimera all transportverksamhet samt utnyttja transportsystem med låg miljöbelastning verka för att förbrukat material återförs till kretsloppet verka för en miljömässigt hållbar markanvändning vid naturbruk och i friluftsområden integrera miljötänkande i skolutbildningen kontinuerligt reducera all miljöpåverkan samt alltid minst följa gällande lagar, förordningar och normer samt i all verksamhet föregå med gott exempel 3

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 Miljömålsområden och mål A. Effektivt miljöarbete Miljömålsområdet Effektivt miljöarbete syftar till att landstinget genom ett organiserat miljöarbete ska minimera negativ påverkan på både hälsa och miljö. För att nå de uppsatta miljömålen krävs en tydlig styrning från ledningen och verktyg för att kunna genomföra aktiviteter som syftar till att uppnå målen. Styrning av miljöarbetet ska göras genom att införa och ständigt utveckla ett miljöledningssystem, enligt den internationella standarden ISO 14001 för miljöledning, vilket underlättar arbetet och ger ett strukturerat, effektivt och systematiskt arbetssätt för miljöfrågor. Med ett miljöledningssystem kan landstinget organisera sitt miljöarbete på ett effektivt sätt genom att bryta ned det miljöpolitiska programmets övergripande målområden till specifika detaljerade miljömål. Se bild nedan. Ledningens engagemang - Hur skall vi förbättra oss? Miljöredovisning - Vad har vi gjort? Miljörevision - Hur går miljöarbetet? Miljöutredning - Hur påverkar vi miljön? Miljöledning ISO 14001 Miljöpolicy - Hur ser vi på miljön? Miljömålsområden - Vad skall vi prioritera? Miljöorganisation - Vem gör vad? Miljöprogram - Hur ska vi gå tillväga? Landstinget är en stor inköpare av varor och tjänster och de krav som ställs vid upphandling är betydelsefulla för att minska negativ påverkan på miljön. Upphandling är därför en viktig del av miljöarbetet där det finns möjlighet att påverka och tänka i ett hållbarhetsperspektiv. Landstinget arbetar sedan tidigare med riktlinjer och rutiner för miljöanpassad upphandling genom upphandlingspolicyn, LS-LED07-263. I upphandlingspolicyn står det bl.a. Landstingets upphandling ska ha minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Krav ska ställas på leverantör samt på produkten som upphandlas. Vidare står det Miljökraven ska kontinuerligt skärpas genom upphandlingspolicyns riktlinjer och andra styrdokument inom området upphandling och miljö. Genom att medvetenheten höjs ges utrymme för beteendeförändringar. Information och utbildning av anställda i förvaltningar och elever i våra skolverksamheter leder till ökad miljömedvetenhet och kunskap om miljöeffekter. Ökad miljökunskap och information är nödvändigt för ett framgångsrikt miljöarbete inom landstinget samt leder även till att kunskapen sprids utanför verksamheten. I miljömålsområdet Effektivt miljöarbete ingår miljömål för: 1. Styrning av miljöarbetet 2. Upphandling 3. Utbildning 4

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 Mål till 2013 1. Styrning av miljöarbetet Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14 001 Ansvariga: Alla förvaltningar 2. Upphandling Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 %. Ansvariga: Alla förvaltningar 50 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara ekologiskt producerade Ansvariga: Upphandlingsenheten i samarbete med Kultur- och utbildningsförvaltningen och Landstinget Sörmland Service 5 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara producerade enligt Rättvisemärkt 1 eller liknande etiska och socialt godtagbara förhållanden Ansvariga: Upphandlingsenheten i samarbete med Kultur- och utbildningsförvaltningen och Landstinget Sörmland Service 3. Utbildning All personal i ledande ställning ska ha en grundläggande utbildning i miljökunskap och om landstingets miljöarbete Ansvariga: Lednings- och verksamhetsstöd/personalutvecklingsenheten och Sektionen för miljöstöd All personal ska erbjudas tillgång till grundläggande interaktiv miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram eller motsvarande Ansvariga: Lednings- och verksamhetsstöd/personalutvecklingsenheten och Sektionen för miljöstöd 1 Rättvisemärkt innebär rättvis handel med tredje världen, att fattiga bönder får skäligt betalt för sitt arbete, motverkar slav- och barnarbete och diskriminering pga. kön, hudfärg och tro. 5

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 B. Klimatpåverkan Landstingets klimatpåverkan sker bland annat genom utsläpp av växthusgaser och ozonpåverkande ämnen. Dessa kommer till största delen från våra transporter, både interna personaltransporter och via varu- och tjänstetransporter till och från våra verksamheter. Läckage av lustgaser, anestesigaser och köldmedia, samt livsmedelsproduktion och energiförbrukning är andra faktorer som också har stor påverkan på klimatet. Landstinget använder stora mängder elenergi och energi för uppvärmning. Efter beslut i Landstingsfullmäktige 2007 ska endast el producerat enligt Svenska Naturskyddsföreningens Bra Miljövalskriterier eller likvärdigt köpas in. Fjärrvärme till landstingets lokaler produceras till största delen med förnyelsebara energikällor som t.ex. skogsflis. Värmeproduktion med olja ger luftföroreningar som bidrar till växthuseffekt, övergödning och försurning. I miljömålsområdet Klimatpåverkan ingår miljömål för: 1. Transporter 2. Lustgas och anestesigas 3. Köldmedier 4. Jord- och skogsbruket 5. Energi Mål till 2013 1. Transporter Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 %, utgångsvärde 2008 Ansvariga: Alla förvaltningar, anställda och landstingets politiker 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen 2, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar Ansvarig: Upphandlingsenheten i samråd med Internservice/Biladministration Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärde 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar Ansvariga: Alla förvaltningar, anställda och landstingets politiker 2. Lustgas och anestesigas Utsläppen av lustgas ska minska med 30 %, utgångsvärde 2008 Ansvariga: Landstinget Sörmland Service, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Folktandvården Utsläppen av anestesigas ska minska, utgångsvärde inköpt mängd halogenerande narkosmedel 2008 Ansvarig: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och övriga berörda förvaltningar 2 Statliga Miljöbilsdefinitionen SFS 2004: 1364 med ändringar, om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar 6

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 3. Köldmedier Alla ozonnedbrytande och/eller klimatpåverkande köldmedia ska fasas ut mot mindre påverkande alternativ Ansvarig: Landstinget Sörmland Service samt berörda förvaltningar 4. Jord- och skogsbruket Sörmlands Naturbruk skall öka andelen naturbetesmarker på Nynäs med 10 % Ansvarig: Kultur- och utbildningsförvaltningen 5. Energi Landstingets elenergianvändning ska minska med 5 % per total BRA 3, utgångsvärde 2008 Ansvariga: Alla förvaltningar, anställda och landstingets politiker. Landstinget Sörmland Service ansvarar för att bästa möjliga teknik används Landstingets energiåtgång för uppvärmning ska minska med 10 % per total BRA utgångsvärde 2008 Ansvariga: Alla förvaltningar, anställda och landstingets politiker. Landstinget Sörmland Service ansvarar för att bästa möjliga teknik används 95 % förnyelsebara energikällor ska användas till uppvärmning i landstingets lokaler, som inte är fjärrvärmeanslutna Ansvariga: Landstinget Sörmland Service 100 % av den el som landstinget köper in ska även fortsättningsvis uppfylla kriterierna för Bra Miljöval eller motsvarande Ansvariga: Landstinget Sörmland Service och Upphandlingsenheten 3 BRA = Bruksarea, arean av alla våningsplan exklusive omslutande konstruktionsarea, mäts från insidan av yttervägg. Skillnaden mellan bruttoarean, BTA och BRA är omslutande konstruktionsarea (OKA). BTA är byggnadens totala area i alla plan, mätt till utsida av yttervägg. BRA är således BTA med avdrag för ytterväggar och andra större konstruktionsdelar i byggnaden. BRA = 0,92 * BTA. 7

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 C. Kemikalier och läkemedel Kemikalier och läkemedel som används inom landstinget ska användas så att de ger minsta möjliga miljöstörning. Detta innebär även en översyn av produkter som bidrar till spridningen av kemikalier, t ex minskar ekologiskt odlade livsmedel spridningen av kemiska bekämpningsmedel i miljön och bidrar dessutom till biologisk mångfald. Landstingets kemikaliehantering styrs av miljö- och arbetsmiljölagstiftning. Förutom det finns landstingets upphandlingspolicy med generella krav att efterfråga miljöanpassade produkter. PVC-plaster med ftalater (mjukgörare), köldmedia, flamskyddsmedel och läkemedel är andra områden med farliga ämnen, för både miljö och människa. Därför är det angeläget att landstinget tillämpar försiktighets- och produktvalsprincipen och byter ut de farliga kemikalierna mot mindre farliga. Alla kemikalier och produkter innehållande CMR-ämnen (cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande), ämnen som är allergiframkallande, akut giftiga, hormonstörande och ozonnedbrytande samt farliga metaller ska fasas ut eller ersättas med icke farliga ämnen. Läkemedlens påverkan på vattenlevande organismer t.ex. fisk i anslutning till reningsverk är väl dokumenterade både i Sverige och i andra länder. Landstingets verksamheter bidrar till utsläpp av läkemedelssubstanser till våra vattendrag och har därigenom ett ansvar gentemot samhället vad gäller hantering av läkemedel och läkemedelsrester samt som läkemedelsförskrivare. I miljömålsområdet Kemikalier och läkemedel ingår miljömål för: 1. Kemikalier 2. Läkemedel Mål till 2013 1. Kemikalier Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Ansvariga: Alla förvaltningar och anställda Miljöskadliga kemikalier klassas i två nivåer: Nivå 1 Ämnen som inte ska, i största möjliga mån, förekomma i varor är CMR 4 kategori 1 & 2, PBT 5, vpvb 6, Hormonstörande, Ozonnedbrytande, Särskilt farliga metaller (kadmium, kvicksilver, bly och deras föreningar) Nivå 2 Ämnen som ska begränsas i största möjliga mån i varor är: CMR kategori 3, Potentiella PBT-, vpvb, Ämnen med mycket hög akut giftighet, Allergiframkallande ämnen, Ämnen med hög kronisk giftighet, Miljöfarliga ämnen, ämnen som ger långtidseffekter i miljön 4 CMR = Cancerogena, Mutagena, Reproduktionsstörande 5 PBT = Persistent, Bioackumulerande, Toxiskt 6 vpvb =(very) mycket Persistent, (very) mycket Bioackumulerande 8

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 2. Läkemedel Medverka till att nivåerna av de mest miljöpåverkande läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvattnet minskar med 10 %, utgångsvärde 2006 7 Ansvariga: Läkemedelskommittén, Sektionen för miljöstöd, Upphandlingsenheten och Landstinget Sörmland Service samt berörda förvaltningar 7 IVL, Swedish Environmental Research Institute, Results from the Swedish screening 2006, rapport B1751, oktober 2007. 9

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 Viktiga samband Behovet av en hållbar utveckling där man ser helheten och arbetar långsiktigt har blivit allt viktigare både nationellt och internationellt. Landstingets verksamhet är länsövergripande och landstinget har en roll och ett ansvar för en utveckling där miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner integreras och ses i ett större sammanhang. Nationella och regionala miljömål samt folkhälsomål är vägledande i arbetet för en hållbar utveckling. Miljöaspekterna är tydliga och genomsyrar hela miljöprogrammet men det är viktigt att även lyfta de sociala och ekonomiska aspekterna. Hälsa och samhälle är regionala sociala frågor som beskrivs nedan. Andra sociala aspekter är t ex socialt och etiskt hänsynstagande vid upphandling. Hälsa och samhälle Ett flertal mål och åtgärder i Landstingets miljöprogram berör områden där det finns klara samband mellan människors hälsa och miljö. Klimatförändringar ger negativa effekter på människa, djur, växter samt jord och skog. För hälso- och sjukvården medför ett förändrat klimat att det krävs en ökad beredskap för bl.a. nya sjukdomar och epidemier. Buller och utsläpp från trafik och industri påverkar människan negativt. Miljöförstöring i skog och mark kan begränsa människors möjligheter till rekreation och återhämtning. Kemikalierna är inte bara skadliga för miljön utan påverkar människans hälsa och kan ge arbetsmiljöproblem. Flamskyddsmedel i textilier och datorer kan vara reproduktionsstörande och kemikalier till t.ex. diskmaskiner kan vara allergiframkallande. Läkemedel är svårnedbrytbara och giftiga och kan anrikas i djur och växter. I vattenprover från dricksvatten har man funnit spår av läkemedel. Att djur och människor ständigt utsätts för låga doser läkemedel vet man idag inte konsekvenserna av. Miljöns inverkan på barns hälsa Alla landstingets verksamheter har ett stort ansvar att inte utsätta barn för hälso- och miljöskadliga ämnen. Barn påverkas mer av miljöföroreningar än vuxna. Det är vi vuxna som måste ta ansvar för den miljöpåverkan vi utsätter barnen för. Redan i fosterstadiet och vid amning utsätts barnet för de miljögifter som mamman exponeras för. I samhället drabbas de av kemikalier och luftföroreningar som skadar hälsan och på sikt kan ge sjukdomar som exempelvis astma och allergier. Den biologiska skillnaden mellan barn och vuxna är viktig att ta hänsyn till när man diskuterar miljöpåverkan som drabbar hälsan. Barns ämnesomsättning och näringsbehov är större än hos vuxna. Det gör att barn äter och dricker mer per kilo kroppsvikt än vad vuxna gör och riskerar därför att få i sig mer miljögifter än vuxna. Även barns andningsfrekvens är högre än vuxnas och de får på så sätt i sig mer luftföroreningar per kilo kroppsvikt än vuxna. 10

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 Landstinget Sörmland är medlemmar i föreningen Health Care Without Harm 8, HCWH, som är en global sammanslutning med nära 500 medlemmar i drygt 50 länder. Föreningen har länge arbetat för att minska medicinska produkters negativa påverkan människor, särskilt på barn. Sjukvården ska inte bidra med miljöförstöring och på så sätt skapa sina egna patienter. HCWH:s mål är att, utan att ge avkall på säkerhet eller vård, omforma hälsosektorn så att den inte är en källa till hälso- miljöförstöring. Ekonomi Ett framgångsrikt miljömålsarbete innebär ekonomiska fördelar för landstinget och samhället i övrigt. Kostnaderna för att inte åtgärda klimatpåverkan och andra miljöproblem kommer sannolikt att bli höga och är svåra att överblicka. Översvämningar och stormar har de senaste åren gett stora kostnader för fastighets- och markägare. Sjukdomar som är utlösta av ett förändrat klimat och ökade utsläpp av miljöfarliga substanser kostar samhället stora pengar för vård och andra åtgärder. Kostnaderna för el, värme och fordonsbränsle kommer att öka. Det är därför en stor vinst för landstinget att minska förbrukningen av dessa. Indirekt minskar också kostnaderna för vårdinsatser om de hälsostörande utsläppen försvinner. En omställning till mindre resande för personal i tjänsten och samordning av transporter är bra för miljön och människors hälsa samt frigör resurser för arbete med kärnverksamheten, vilket innebär besparingar för landstinget. Avfallshantering innebär ofta höga avgifter och kostnader. Det är därför viktigt att minimera avfallet från verksamheten. I en del fall kan avfallet generera inkomster, t.ex. matavfall som omvandlas till biogas. Destruktionsanläggning för omhändertagande och destruktion av lustgas kan initialt ge en hög kostnad. Vinsten är minimerade utsläpp av den starkt klimatpåverkande gasen. Idag beskattas CO 2 -utsläpp och det pågår diskussioner på nationell nivå om att i framtiden även beskatta lustgasutsläpp. Det ger en fördel för de verksamheter som redan har genomfört åtgärder för att minska läckaget. Anestesigasanvändningen kan minskas genom att andra metoder används. Detta ger en kostnadsbesparing och kan vid val av läkemedel med låg miljöbelastning ge en minskad miljöpåverkan. Att inventera och fasa ut onödiga och farliga kemikalier i verksamheterna ger ekonomisk vinst till följd av minskade inköp och kostnader för omhändertagande av farligt avfall. Det innebär även vinst för miljön som inte behöver belastas i samma utsträckning som tidigare. Det uppskattade värdet av kasserade humanläkemedel från Sörmland uppgick år 2007 till ca 43 miljoner kronor 9. Därmed är det viktigt att förändra förskrivningen av läkemedel både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. 8 http://www.noharm.org/ 9 Socialstyrelsen har uppskattat att 5 % av läkemedel i Sverige kasseras utan att användas. 11

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 Vissa av åtgärderna i Miljöprogram 2009-2013 med tillhörande handlingsplan kommer initialt att leda till högre kostnader, vilket kräver avsatta medel i budgeten. Andra åtgärder leder direkt till minskade kostnader, t.ex. genom hushållning av energi och transporter. Miljöorganisation I Landstinget Sörmland deltar många i miljöarbetet. Landstingsdirektören har det yttersta tjänstemannaansvaret. Chefernas ansvar beskrivs i särskild delegationsordning. Utöver arbetet från sektionen för miljöstöd har förvaltningschef/divisionschef ansvar för miljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Som stöd för detta arbete finns miljösamordnare i varje förvaltning samt miljöombud på varje arbetsplats. Sektionen för miljöstöd utgör ett strategiskt stöd till politiker, landstingsdirektör och chefer samt ett operativt stöd till miljösamordnare och miljöombud. Koncernlednings grupp Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp Landstingsdirektör Centrala verksamhetsrådet Landstingets ledningsstab Folkhälsocentrum/ Sektionen för miljöstöd Folktandvården Habilitering och hjälpmedel Hälso- och sjukvårdsdivisioner Regionsjukhuset Karsudden Kultur och utbildning Landstinget Sörmland Service Landstinget är en viktig aktör när det gäller regionalpolitik, att kartlägga miljörelaterad ohälsa och signalera risker och hälsoproblem samt att förebygga ohälsa. Landstinget har också en betydelsefull roll när det gäller att ställa miljökrav vid upphandling, som markägare och förvaltare. Landstinget ansvarar för den regionala sjuk- och psykvården samt tandvården, vilka är verksamheter som ger upphov till utsläpp av läkemedelsrester. Regionalt samverkar landstinget med bl. a. Länsstyrelsen i Södermanlands län, Regionförbundet Sörmland, Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro, Länstrafiken och övriga landsting i regionen. 12

Miljöprogram 2009-2013 2008-11-17 Nationella miljömål 10 Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbart på lång sikt. I tabellen nedan syns de nationella miljömålen och vilka av Landstingets Sörmlands miljöområden som de berör: De nationella miljömålen A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel 1. Begränsad klimatpåverkan X X 2. Frisk luft X X 3. Bara naturlig försurning X X 4. Giftfri miljö X X 5. Skyddande ozonskikt X X X 6. Säker strålmiljö - - (X) 7. Ingen övergödning X X 8. Levande sjöar och vattendrag X X X 9. Grundvatten av god kvalitet X X X 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård X X 11. Myllrande våtmarker X X X 12. Levande skogar X X 13. Ett rikt odlingslandskap X X X 14. Storslagen fjällmiljö - - - 15. God bebyggd miljö X X X 16. Ett rikt växt och djurliv X X X Regionala miljömål Länsstyrelsen kommer från och med 2008 att prioritera arbetet med miljömålen utifrån fyra åtgärdsområden: Klimat och energi Hav Biologisk mångfald Landskap och kulturmiljöer Sörmlandstrategin Regionförbundet Sörmland ansvarar för länets regionala utveckling och har 2007 utarbetat den sk. Sörmlandsstrategin. I den finns sex utmaningar för Sörmland de kommande 20 åren. Utmaningarna är kopplade till några av de indikatorer som ingår i EU:s Lissabonstrategi och bl.a. annat ska ohälsotal, koldioxid, andelen miljöklassade bilar samt restavfall mätas kontinuerligt. 10 www.miljomal.nu 13

Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 3 LS 8/09 DATUM DIARIENR 2008-10-27 LS-LED08-008 PROTOKOLL Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen Datum: 2008-11-28 Plats: Landstingskansliet Nyköping Sammanträdesrum 2 (Flyttat fr. Granbergsrummet) Kl 9.00-12.00 Ledamöter: Anmält förhinder: Ylva G. Karlsson (ordf.) Björn Blid Kjell Dahlborg Ann-Sofie Soleby Eriksson Mattias Claesson Marie-Louise Mustaniemi Forslund Michaela Borg Lotta Finstorp Ej anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Martin Ward FHC Åsa Ranung Johan Sundqvist Martin Ward Johnny Niskanen, Service Sammanträde: Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen 08 11 28 49 Godkännande av dagordning Ordförande öppnade mötet. Dagordningen godkändes därpå. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 3, Miljöprogram FoM PROTOKOLL.doc SID 1(1) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:29

50 Val av protokolljusterare Michaela Borg valdes tillsammans med ordf. att justera protokollet. 51 Riktlinjer för insatser riktade till befolkning Åsa Ranung gav en uppdatering kring Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland med åtföljande riktlinjer gällande individ/patient, befolkning samt personal Martin Ward föredrog därpå förslag på Riktlinjer för insatser riktade till befolkning. Den principiella utgångspunkten har varit att utgå från verksamheternas grunduppdrag. Uppfattningen är att är att ställda riktlinjer och utmaningar inte ska hamna i konflikt med ordinarie uppdrag utan snarare att den samlade uppsättningen ordinarie uppdrag utgör själva möjligheten för uppfyllande av befolkningsmålet. Förslaget på riktlinjer omfattar en utredning som tydliggör olika verksamheters relation till folkhälsans bestämningsfaktorer. Därpå har utmaningar formulerats med fokus på verksamheternas möjligheter att bidra till mer jämlika förutsättningar till hälsa i befolkningen. Ett särskilt exempel gavs från Kulturverksamheten i landstinget. Utmaningarna för Kulturen handlar till stor del om att få kännedom om de målgrupper som kulturen når, samt utveckla strategier att nå uppenbart underrepresenterade grupper. Implementering och uppföljning av riktlinjerna föreslås kanaliseras i ordinarie strukturen för budget, uppdrag och verksamhetsredovisning. Ambitionen är att undvika extraordinär uppföljning/redovisning som riskerar att tynga verksamheterna. Förslagen på utmaningar för verksamheterna har förankrats via remiss och dialog. Det för FoM presenterade förslaget på riktlinjer omfattade justeringar utifrån remiss-omgången. Folkhälso- och miljöberedningen avsåg ta ärendet vidare till Landstingsstyrelsen med kompletterande redovisning av de ändringar som remiss-omgången innebar. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 3, Miljöprogram FoM PROTOKOLL.doc SID 2(2) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:29

52 Revidering av miljöaspekter Miljöchef Johan Sundqvist gav bakgrund samt motiv till behov av revidering av miljöaspekter. Det första steget i att bygga ett certifierbart miljöledningssystem är att fastställa de för verksamheten betydande miljöaspekterna d v s orsaken till miljöpåverkan. Landstingets betydande miljöaspekter: Energianvändning Transporter Användning av läkemedel Användning av lustgas och narkosgas Användning av kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster (upphandling) Avfall, (konventionellt, special, farligt m.m.) Utbildning (elever, besökare och nyttjare) Vattenanvändning Folkhälso- och miljöberedningen föreslår Landstingsstyrelsen att förslå Landstingsfullmäktige att besluta enligt följande: Landstingsfullmäktige fastställer de betydande miljöaspekter som tagits fram enligt miljöledningsrutinen MR 3.1. Landstingsfullmäktige ger Sektionen för miljöstöd i uppdrag att revidera Landstingets miljöpolicy i enlighet med de fastställda betydande miljöaspekterna. 53 Miljöprogram + handlingsplan (inkl remiss-svar) Miljöchef Johan Sundqvist redogjorde för bakgrund, sammanhang samt remiss-synpunkter gällande framtagande av Miljöprogram (2009-2013) samt Handlingsplan. Miljöprogram 2009-2013, är en utveckling av tidigare program samt bygger på landstingets miljöpolicy. Som ett underlag till programmet har alla förvaltningar under 2007 genomfört en gemensam miljöutredning. Genom miljöutredningen har tre miljömålsområden utarbetats som har avgörande betydelse för ett fortsatt effektivt och framgångsrikt miljöarbete. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 3, Miljöprogram FoM PROTOKOLL.doc SID 3(3) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:29

Miljömålsområden i Miljöprogram 2009-2013 är: A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel I Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013 redovisas åtgärder inom de olika förvaltningarna för att nå de övergripande målen i Miljöprogram 2009-2013. Alla förvaltningar utformar, med utgångspunkt från miljömålen i miljöprogrammet samt Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013, egna detaljerade mål och handlingsplaner. Miljöprogram samt handlingsplan är en del av Landstinget Sörmlands miljöledningssystem, enligt ISO 14001. Syftet med den internationella standarden, inom miljöledningsområdet, ISO 14 001 är att tillhandahålla delar i ett effektivt miljöledningsarbete, som kan integreras med andra ledningskrav för att underlätta för organisationer att nå både miljömål och ekonomiska mål. Folkhälso- och miljöberedningen föreslår Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige besluta enligt följande; Landstingsfullmäktige fastställer Miljöprogram för Landstinget Sörmland 2009-2013. Landstingsfullmäktige fastställer Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013. 54 Energi - förbrukning och kostnader Johnny Niskanen Service, Fastigheter gav information om utvecklingen av energiförbrukning och kostnader i landstinget. Värmeförbrukningen har gått ner under åren 1989-2007 Elförbrukningen har däremot ökat under samma period. Varför har elförbrukningen ökat? Kraven på bl a komfortkyla har ökat Komforten är av betydelse för vissa verksamheter t ex operation. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 3, Miljöprogram FoM PROTOKOLL.doc SID 4(4) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:29

Fläktel har stor besparingspotential Belysning likaså Åtgärdskatalog enligt Service, Fastigheter Energiledningssystem Energibesiktning Politikens möjligheter Besparingskostnad tar hänsyn till ekonomi Besparingskostnad tar inte miljöhänsyn Budget 55 Mötets avslutande Ordföranden avslutade mötet. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 3, Miljöprogram FoM PROTOKOLL.doc SID 5(5) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:29

Mötet avslutades. Vid protokollet Martin Ward Justeras Ylva G. Karlsson Michaela Borg ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 3, Miljöprogram FoM PROTOKOLL.doc SID 6(6) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:29

Lednings- och verksamhetsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Bilaga 4 LS 8/09 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Johan Sundqvist Miljöchef Sektionen för miljöstöd 2008-11-19 Till/ Folkhälso- och miljöberedningen Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Landstinget Sömlands miljöprogram 2009-2013 samt tillhörande handlingsplan Landstingsfullmäktige tog 2007 ett viktigt ställningstagande när de beslutade att Landstinget Sörmland alltid ska ligga i framkant när det gäller miljöbefrämjande arbete och åtgärder och bli ett av landets ledande miljölandsting, LF juni 2007 42. Verksamheterna inom Landstinget Sörmland påverkar klimatet och miljön, både regionalt och globalt genom sina olika aktiviteter. Miljöpåverkan sker via inköp, nyttjande och avfall från bl.a. förbrukningsartiklar, köldmedia, transporter, energiförbrukning, läkemedelsanvändning, livsmedelsanvändning samt jord- och skogsbruk. För att på ett strukturerat sätt minska miljöpåverkan från landstingets aktiviteter arbetar Landstinget Sörmland efter ett miljöprogram. Arbetet påbörjades i det tidigare Miljöpolitiska programmet med folkhälsoperspektiv 2003-2008. För att få en helhetssyn och bättre organisation kring dessa frågor togs ett politiskt beslut 2005 i landstingsstyrelsen, LS-LED05-124 105, att tillsätta en miljöstödssektion i landstinget för att driva arbetet med att uppfylla miljömålen i gällande miljöprogram. Miljöprogram 2009-2013, som tagits fram är en utveckling av tidigare program samt bygger på landstingets miljöpolicy. Som ett underlag till programmet har alla förvaltningar under 2007 genomfört en gemensam miljöutredning. Genom miljöutredningen har tre miljömålsområden utarbetats som har avgörande betydelse för ett fortsatt effektivt och framgångsrikt miljöarbete. Miljömålsområden i Miljöprogram 2009-2013 är: Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 4, Miljöprogram, tjänteutlåtande.doc SID 1(1) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:30

A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel I Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013 redovisas åtgärder inom de olika förvaltningarna för att nå de övergripande målen i Miljöprogram 2009-2013. Alla förvaltningar utformar, med utgångspunkt från miljömålen i miljöprogrammet samt Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013, egna detaljerade mål och handlingsplaner. Miljöprogram samt handlingsplan är en del av Landstinget Sörmlands miljöledningssystem, enligt ISO 14001. Syftet med den internationella standarden, inom miljöledningsområdet, ISO 14 001 är att tillhandahålla delar i ett effektivt miljöledningsarbete, som kan integreras med andra ledningskrav för att underlätta för organisationer att nå både miljömål och ekonomiska mål. Sektionen för miljöstöds förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige besluta enligt följande; Landstingsfullmäktige fastställer Miljöprogram för Landstinget Sörmland 2009-2013. Landstingsfullmäktige fastställer Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013. Sektionen för miljöstöd Johan Sundqvist Miljöchef Bilagor: Miljöprogram för Landstinget Sörmland 2009-2013 Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2009-2013 Miljöprogram 2009-2013 med tillhörande handlingsplan - Sammanställning av remissvar ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 4, Miljöprogram, tjänteutlåtande.doc SID 2(2) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:30

Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 5 LS 8/09 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Anna Klippmark 2009-02-16 LS-LED07-383 Miljöprogram 2009-2013 med tillhörande handlingsplan Sammanställning av remissvar Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post Landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 1(1) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31

1. SAMMANFATTNING...3 2. BAKGRUND...4 3. INKOMNA REMISSVAR...5 4. SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA REMISSVAR...6 4.1 Regionförbundet Sörmland...6 4.2 Eskilstuna kommun...6 4.3 Nyköpings kommun...7 4.4 Katrineholms kommun...7 4.5 Flens kommun...8 4.6 Strängnäs kommun...9 4.7 Vingåkers kommun...9 4.8 Länsstyrelsen Södermanlands län...9 4.9 Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro...10 4.10 Centerpartiets landstingsgrupp i Sörmland...10 4.11 Landstinget Sörmland Service...11 4.12 Biladministration, Landstinget Sörmland Service...13 4.13 Anette Maltinus, ST-läkare, Ekensbergs vårdcentral...14 4.14 FOU-centrum, Landstinget Sörmland...14 4.15 Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Sörmland...15 4.16 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet, Landstinget Sörmland...16 5. BEAKTANDET AV INKOMNA REMISSVAR...16 ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 2(2) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31

1. SAMMANFATTNING Landstingsfullmäktige uppdrog till Landstingsstyrelsen ( 75/06) att ta fram ett nytt Miljöprogram med mål och nyckeltal för åren 2009-2013. Förslag till Miljöprogram med tillhörande handlingsplan sändes ut till valda remissinstanser under hösten 2008. Remissen besvarades av 16 instanser. Resultatet visar på god regional och lokal återkoppling. Detta genom att Länsstyrelsen i Södermanlands län, Regionförbundet och sex av länets nio kommuner har besvarat remissen. Sammanställningen av remissvaren visar att det finns ett betydande stöd för Miljöprogrammets och handlingsplanens utformning och innehåll. Ett flertal remissinstanser påpekar att programmet är strukturerat, tydligt och lätt att ta till sig Vidare att det speglar Landstingets miljöpåverkan och att det finns en klar koppling mellan mätbara mål och åtgärder; att det finns en redogörelse av hur uppföljning och redovisning ska gå till har också uppfattats som positivt. Många av remissinstanserna har valt att kommentera Miljöprogrammet och handlingsplanen utifrån sitt specifika verksamhets- eller intresseområde. En synpunkt som framkommit från några av remissinstanserna är vikten av att kostnaderna för åtgärderna i Miljöprogrammet med den tillhörande handlingsplanen återspeglas i Landstinget Sörmlands budget. Efter att hänsyn tagits till de förbättringsområden som remissinstanserna ger uttryck för i sina remissvar har förslag till slutversioner tagits fram av Miljöprogram 2009-2013 med tillhörande handlingsplan. Se bifogade dokument. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 3(3) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31

2. BAKGRUND Landstingsfullmäktige uppdrog till Landstingsstyrelsen ( 75/06) att ta fram ett nytt Miljöprogram med mål och nyckeltal för åren 2009-2013. Det nuvarande miljöpolitiska programmet gäller mellan 2003-2008. Dokumenten har arbetats fram i en arbetsgrupp ledd av Sektionen för miljöstöd. Miljösamordnare från alla förvaltningar i Landstinget är representerade i arbetsgruppen. En referensgrupp med representanter från Landstingets verksamheter samt en politisk styrgrupp bestående av den Strategiska folkhälso- och miljöberedningen ingår i uppdragsorganisationen. De övergripande målen i Miljöprogrammet syftar till att främja människors hälsa och miljö, att minska Landstingets påverkan på klimatet, arbeta för en giftfri miljö, värna om den biologiska mångfalden och tillvarata kulturhistoriska värden. Följande instanser utsågs som mottagare av remiss Landstingsfullmäktiges ledamöter Landstingsstyrelsens ledamöter Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen Nämnden för handikapp, habilitering och tandvård Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Patientnämnden Landstingets revision Koncernledningsgrupp Divisionsledningsstaben Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp Centrala verksamhetsrådet Samtliga förvaltningschefer Styrelsen för Länstrafiken Sörmland Läkemedelskommittén Referensgruppen för Miljöprogram 2009-2013 med tillhörande handlingsplan Regionförbundet Sörmland Länsstyrelsen i Södermanlands län Länets kommuner Politiska partier, gruppledarna Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 4(4) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31

3. INKOMNA REMISSVAR Remissen besvarades av 16 instanser. Resultatet visar på god regional och lokal återkoppling. Detta genom att Regionförbundet, Länsstyrelsen i Södermanlands län och sex av länets nio kommuner har besvarat remissen. Den relativt låga interna svarsfrekvensen beror på att en politisk styrgrupp (med representanter från alla politiska partier) samt referensgrupp (med företrädare från alla förvaltningar) har informerats och varit delaktiga i processen med att utforma förslag till Miljöprogram 2009-2013 med tillhörande handlingsplan. Svarande remissinstanser Regionförbundet Sörmland Eskilstuna kommun Nyköpings kommun Katrineholms kommun Flens kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Länsstyrelsen i Södermanlands län Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro Centerpartiets landstingsgrupp i Sörmland Landstinget Sörmland Service Biladministration, Landstinget Sörmland Service Anette Maltinus, ST-läkare, Ekensbergs vårdcentral FOU-centrum, Landstinget Sörmland Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Sörmland Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet, Landstinget Sörmland Remissinstanserna ombads lämna synpunkter enligt följande vägledning Hur Miljöprogrammets och handlingsplanens upplägg uppfattas Om målen är väl avvägda Om det är något som saknas ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 5(5) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31

4. SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA REMISSVAR Nedan följer en kortfattad sammanställning av inkomna remissvar. 4.1 Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland har tagit fasta på frågan om något saknas i programmet och framhåller att Landstinget i Miljöprogrammet på olika sätt bör inbegripa Sörmlandsstrategin. 4.2 Eskilstuna kommun Eskilstuna kommun framhåller att programmet har kvaliteter som i sin enkelhet och tydlighet bör kunna inspirera andra landsting, kommuner och övriga organisationer. Vidare konstateras att genom åtaganden i Miljöprogrammet kommer Landstinget att, tillsammans med bland annat Eskilstuna kommun, aktivt medverka i utarbetandet av en ny nationell vägledningsstandard för hållbar utveckling SIS/TK 522. Positiva synpunkter Miljöprogrammet har ett strukturerat och överskådligt upplägg som på ett föredömligt sätt anknyter till de nationella och regionala miljömålen. De valda målområdena med mål och åtgärder bedöms i huvudsak vara relevanta för Landstingets miljöpåverkan. Användningen av miljöledningssystemet (enligt ISO 14001) som bas för miljöarbetet skapar bra förutsättningar för att nå effektivitet och kvalitet i verksamheten samt möjliggör validering av insatta åtgärder. Förslag på förbättringsområden Det finns skäl att efterlysa Miljöprogrammets roll och plats i Landstingets övergripande styrsystem samt dess koppling till hållbar utveckling. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 6(6) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31

4.3 Nyköpings kommun Nyköpings kommun ställer sig positiv till Landstingets mål att bli ett av landets ledande miljölandsting. Positiva synpunkter Dokumenten är väl genomarbetade och lyfter de viktigaste miljöfrågorna för Landstinget Sörmland. Tydligt vem som ansvarar för olika mål och åtgärder. Landstingets mål och arbetet för att minska utsläppsnivåerna av de mest miljöpåverkande läkemedlen i reningsverken är viktigt och kommunen välkomnar resultatet. Förslag på förbättringsområden En sammanslagning av Miljöprogrammet och handlingsplanen till ett dokument är att föredra och minskar mängden upprepningar. Genom hänvisning till de nationella folkhälsomålen som berörs av Landstingets miljöarbete kan kopplingen mellan miljö och folkhälsa tydliggöras bättre i Miljöprogrammet. I handlingsplanen bör det också ingå hälsoaspekter. Vad gäller transporter finns möjlighet att lägga till ytterligare åtgärder i handlingsplanen avseende Eco- Driving. Utbildning av personal men även krav på de entreprenörer som Landstinget har avtal med. 4.4 Katrineholms kommun Katrineholms kommun framhåller att Miljöprogrammet och handlingsplanen ger stora förutsättningar för Landstinget att nå sina mål men att detta förutsätter att tillräckligt med resurser avsätts. Positiva synpunkter Miljöprogrammet är kortfattat, tydligt och lätt att ta till sig. Tydlig koppling mellan mål och åtgärder. Samtliga mål är tydliga och utformade så att de går att följa upp. I handlingsplanen finns tydligt utpekat vem som är ansvarig för åtgärderna, vilket är en förutsättning för att nå önskat resultat. Bra att en ordentlig genomgång har gjorts av de områden där landstinget har störst miljöpåverkan. Bra miljömålsområden som valts ut. Tydlig redovisning av hur uppföljning och redovisning ska gå till. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 7(7) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31

Förslag på förbättringsområden Målet om en 25-procentig minskning av koldioxidutsläpp vid tjänsteresor med personbil borde kunna avse tjänsteresor generellt. I handlingsplanen under avsnittet om upphandling finns en åtgärd om att återvinna matavfall genom biologisk behandling. Här borde det vara bra att tydliggöra vad som menas med biologisk behandling och hur detta ska gå till. Bra med en likartad formulering i Miljöprogrammet och handlingsplanen om Landstingets vision. På ena stället sägs att Landstinget ska bli ett av landets ledande miljölandsting och på det andra stället att Landstinget ska ligga i framkant. 4.5 Flens kommun Flens kommun ställer sig mycket positiv till både innehåll och utformning av Landstingets förslag till Miljöprogram med tillhörande handlingsplan. Vidare påtalar kommunen vikten av ett aktivt regionalt miljöarbete, gärna i samband med länets kommuner och ser positivt på ett framtida sådant arbete. Positiva synpunkter Programmet är föredömligt kort och koncist. Prioriteringarna är väl avvägda och tydliga. Målen är tydliga, mätbara och speglar Landstingets miljöpåverkan. De formulerade målen verkar vara genomförbara, vilket innebär betydande förbättring om målen nås. Handlingsplanen är väl strukturerad och det är tydligt vem som är ansvarig för respektive åtgärd. Flera intressanta ställningstaganden som kan få betydelse för övriga offentliga aktörer i länet, t.ex. målet att 50 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som Landstinget köper in ska vara ekologiskt producerade. Ambitionerna för utfasning av miljö- och hälsoskadliga ämnen är höga. Det är bra att Landstinget är aktiva inom detta område då Landstinget har en reell förmåga att påverka dels sina inköp samt dels förskrivningen av läkemedel i länet. Förslag på förbättringsområden Ambitionen att öka andelen naturliga betesmarker med 10 % är lovvärd men det borde finnas fler aktiviteter i Miljömålsprogrammet inom ramen för verksamheten ( Sörmlands Naturbruk). I handlingsplanen är det ibland otydligt när respektive åtgärd ska vara åtgärdad. För att tydliggöra detta bör en kolumn med tidplan sättas upp, så att varje åtgärd blir tidsbestämd. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 8(8) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31

I Miljöprogrammet och handlingsplanen finns påfallande få mål som berör Länstrafiken. Det finns inte nämnt i programmet om fysisk aktivitet på recept ska användas som en del i handlingsplanen för att nå målet avseende läkemedel. 4.6 Strängnäs kommun Strängnäs kommun har inte något att erinra mot Landstingets förslag till Miljöprogram. Programmet är utformat på ett lättillgängligt och överskådligt sätt med i stora delar ambitiösa mål för verksamheten. Möjligen kan invändas att uttrycket miljömål används, vilket är det vedertagna uttrycket för de nationella miljökvalitetsmålen. 4.7 Vingåkers kommun Vingåkers kommun konstaterar att förslaget till Miljöprogram på flera punkter ligger i linje med vilka miljöfrågor Vingåkers kommun planerar att arbeta med under den närmaste perioden. Vidare att upplägget med planen är bra och tydligt men att några små saker skulle kunna förtydligas. Förslag på förbättringsområden Det bör tydliggöras att Miljöprogrammet är en del i arbetet med att införa ett miljöledningssystem i Landstinget Sörmland. Det finns vissa risker med att alla mål har samma utgångsår. Detta kan leda till att Landstinget inte erhåller snabba tydliga resultat och att mycket av arbetet kommer att ske runt 2013. Vidare saknas mer långsiktiga mål som visar inriktningen inför framtiden. Nyckeltal/indikatorer som visar hur Landstinget ska följa upp de olika målen saknas. 4.8 Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsen i Södermanlands län framhåller att det är ett programförslag som kan utveckla Landstingets miljöinsatser i Södermanland positivt. Vilket Länsstyrelsen ser som ett stöd i länets miljöarbete. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(2) Februari\ 8 Miljöprogram. LF\ 8, bil 5, remissvar för Miljöprogram.doc SID 9(9) Utskriftsdatum: 2009-02-16 13:31