Arvsfonden stödjer goda idéer
Människor är möjligheter! Det finns många eldsjälar och innovatörer i vårt avlånga land. En del kan förverkliga sina visioner i näringslivet och andra inom offentlig sektor. Men minst lika många goda idéer föds och genomförs av initiativrika människor i ideella organisationer och föreningar. Bristen på pengar sätter stopp för alltför många goda initiativ. Men Arvsfonden kan, genom att gå in som finansiär, se till att fler projekt får pröva sina vingar. Över åren har fonden också bidragit till att tusentals projekt kunnat genomföras. Ofta som ett samarbete mellan ideella föreningar eller mellan föreningar och kommuner, landsting, skolor m.m. Att verksamheten fortsätter efter det att projektpengarna från Arvsfonden är slut, är en av de bärande tankarna bakom Arvsfonden. Vi ser projektstöden från Arvsfonden som en investering i samhället och inte bara konsumtion för stunden. Det gäller både de stora, nationella projekten och de små lokala. Ett annat hinder för att prova på nya verksamheter eller arbetsmetoder är bristen på lokaler. Därför kan man som ideell förening få stöd ur Arvsfonden för att bygga nya lokaler eller bygga om befintliga. Som för alla arvsfondsprojekt gäller att någon av våra tre målgrupper ska vara drivande och aktiva i projekten. Med den här broschyren hoppas vi kunna inspirera föreningar att förverkliga sina visioner. Det är det Arvsfonden är till för. Hans Andersson Kanslichef
Så kan din förening få stöd ur Arvsfonden Arvsfonden används för att finansiera nyskapande och utvecklande projekt av ideell karaktär. Fondens tre målgrupper är barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I ett typiskt arvsfondsprojekt är det målgruppen som själv initierar, planerar och genomför projektet. En plan över hur verksamheten kommer att fortsätta efter projektets slut ska finnas. Arvsfonden bildades 1928, efter ett beslut i Sveriges riksdag. I lagen om Allmänna arvsfonden (1994:243) fastslås att när någon dör utan att efterlämna varken testamente, make/maka eller närmare släktingar än kusiner så får Allmänna arvsfonden egendomen i arv. Fonden kan också få egendom genom gåva, testamente eller försäkring. Det är Kammarkollegiet som företräder Arvsfonden i hanteringen av dödsboet och ser till att medlen kommer in till fonden. Av de medel som flyter in under ett år läggs en tiondel till fondkapitalet. Resten delas, tillsammans med avkastningen på fondkapitalet, ut till olika projekt. Medlen förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Stöd till den ideella sektorn Ideella föreningar och andra organisationer som bedriver ideell verksamhet kan få stöd ur fonden. Det kan till exempel vara organisationer som vill pröva nya idéer för att utveckla verksamheter för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder. Enskilda personer eller företag kan inte få stöd ur fonden. Verksamheten ska vara nyskapande och utvecklande. Det kan till exempel handla om att pröva en ny metod eller en helt ny verksamhet. Det kan också handla om att vidareutveckla en redan etablerad verksamhet i en ny riktning. Projekt som fört utvecklingen framåt En av tankarna bakom Arvsfonden är att nyskapande projekt som startar med stöd ur fonden så småningom ska kunna bli en del av organisationens ordinarie verksamhet. Det är inte alla som vet att etablerade verksamheter som färdtjänst, personlig assistans, BRIS, Friends, Klassmorfar, Cirkus Cirkör och Lugna Gatan en gång i tiden startade som arvsfondsprojekt. Arvsfondsdelegationen beslutar om stödet Arvsfondsdelegationen beslutar vilka projekt som ska få stöd ur fonden. Delegationen består av sju ledamöter utsedda av regeringen. Majoriteten av ledamöterna arbetar utanför Regeringskansliet och samtliga har goda kunskaper om fondens målgrupper. Besluten tas löpande under året och det finns inga särskilda ansökningsdatum. Barn, ungdomar och personer med funktionshinder Med hjälp av Arvsfonden ska barn och ungdomar samt personer med funktionshinder, utifrån sina förutsättningar själva kunna vara med och påverka Arvsfondens prioriterade områden Varje år lämnar regeringen en skrivelse till riksdagen där de fördelade medlen från Allmänna arvsfonden redovisas. En viktig del i skrivelsen är de prioriterade områden som regeringen redovisar ska gälla för stöd ur arvsfonden. Områden som prioriteras från och med 2008: Främjande av psykisk och fysisk hälsa Motverka våld, trakasserier och mobbning Föräldrastöd och främjande av stärkt föräldraskap Delaktighet i kulturlivet Demokrati och delaktighet Ökat tillträde till arbetsmarknaden Information och tillämpning av FN:s barnkonvention Design för alla
utvecklingen i samhället. I bedömningen om ett projekt ska få stöd läggs därför stor vikt vid hur delaktig målgruppen är i både utformningen och genomförandet av projektet. Andra viktiga frågor i bedömningen kan till exempel vara i vilken utsträckning projektet har ett jämställdhetsperspektiv, om projektet ger förutsättningar för en etisk och kulturell integration samt om verksamheten är tillgänglig för personer med funktionshinder. För att få stöd ur fonden krävs i regel en egen insats av mottagaren. Det kan till exempel handla om ideellt arbete eller att upplåta lokaler för projektet. Projekt som får stöd ska kunna inspirera och tjäna som förebilder. Organisationer som får stöd ur fonden ska dokumentera och sprida sina kunskaper och erfarenheter till andra som kan ha nytta av dem. På så vis kan nya idéer, metoder och verksamheter spridas över hela landet. Organisationen ska också redovisa hur medlen har använts. Det finns två sorters stöd projektstöd och lokalstöd. Det är inte alla som vet att etablerade verksamheter som färdtjänst, personlig assistans, BRIS, Friends, Klassmorfar, Cirkus Cirkör och Lugna Gatan en gång i tiden startade som arvsfondsprojekt. Projektstöd För att få projektstöd ska organisationen bland annat kunna visa hur hela projektet ska finansieras och ha en plan för hur verksamheten ska fortsätta efter projekttidens slut. Organisationen måste ha funnits i minst ett år. Man kan söka stöd för inköp av utrustning om den krävs för att genomföra projektet. Ett sådant stöd beräknas då efter avskrivningstiden på utrustningen. En förening kan även få stöd för projektledning och lokalhyra om det krävs för projektets genomförande. Beslut om stöd fattas för ett år i taget. Om projektet pågår i flera år ska en ekonomisk redovisning, lägesrapport och en ny ansökan lämnas för varje år. Ett projekt kan i normalfallet få stöd under högst tre år. En organisation kan inte få stöd för sin ordinarie verksamhet. Man kan inte få stöd för att bilda en organisation. Stöd ur fonden får aldrig innebära att kostnader för reguljär offentlig verksamhet förs över till Arvsfonden. Vi ger inte heller stöd till renodlad forskning eller till enstaka arrangemang. Offentlig huvudman, till exempel en kommun, kan beviljas projektstöd. För att en kommun ska kunna få stöd ur fonden måste projektet bedrivas i mycket nära samarbete med en ideell organisation t.ex. barn-, ungdoms-, eller handikapporganisation. Särskilt höga krav ställs på att projektet är nyskapande och utvecklande. Sökande ska bidra med en inte oväsentlig del av kostnaderna för projektet. Stöd till lokaler eller anläggningar För ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar gäller särskilda villkor. När ansökan behandlas tittar man särskilt på om lokalen eller anläggningen har betydelse för att åstadkomma förnyelse och utveckling av verksamheten. Det räcker att verksamheten är nyskapande och utvecklande på orten i fråga. För att få stöd ska lokalen, som huvudregel, vara eller bli tillgänglig och anpassad för personer med funktionshinder. Ansökan måste göras i
nära anslutning till att byggnationen påbörjas. För stöd till lokaler gäller att organisationen måste ha funnits i två år. Organisationen ska äga lokalerna eller hyra dem med långtidskontrakt (10 år). Den sökande organisationen ska själv bidra till finansieringen av projektet med en väsentlig del av kostnaden. Stöd ges inte till reguljärt underhåll. Offentlig huvudman kan inte beviljas stöd till lokaler eller anläggningar. Om en organisation beviljas lokalstöd måste den förbinda sig att utan egen vinning upplåta lokalerna även till andra barn-, ungdoms- och handikapporganisationer, så länge det inte inkräktar på den egna verksamheten. Så här söker du stöd Mer information samt blanketter för ansökan om projektstöd och lokalstöd finns på Arvsfondens webbplats, www. arvsfonden.se, blanketter. Du kan också få blanketterna från Arvsfondsdelegationen, tel 08-405 10 00, e-post: arvsfonden@social.ministry.se Exempel på projekt som fått stöd Krumsprång Elever inskrivna i särskolan och andra elever i behov av särskilt stöd har träffats i grupper för att bygga broar mellan barn, föräldrar och skolorna och stärka barnens roll i sina ordinarie grupper. Krumsprång har inneburit ett nytänkande för elever med särskilt stöd och deras personal och projektet är idag väl känt i skolor och bland politiker i Åre kommun och är en del av kommunens ordinarie verksamhet. Klassmorfar för barnen i Stockholm Projektet Klassmorfar syftar till att ge barn möjlighet att få en nära relation till en äldre man för att nå ökad trygghet, stimulans och att få en god förebild. En klassmorfar bygger broar mellan generationerna och fungerar som kulturbärare för barnen i de klasser han möter. Projektet startades genom samarbeten med åtta olika skolor. I dag finns klassmorfar i ett stort antal kommuner över hela Sverige. IT-stugan Kristianstad I det här integrationsprojektet engagerar Hyresgästföreningen i Helsingborg ungdomar att bli IT-värdar. Deras uppgift är att skapa nätverk mellan grund-, gymnasie- och högskolan genom att samarbeta i olika projekt för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Ungdomarnas kreativitet och entreprenörsanda stimuleras. Ett bättre HBT-Norrland En undersökning som RFSL Nord genomförde med stöd av Arvsfonden visade att fördomar och okunskap gör det svårt att leva öppet som HBT-person i stora delar av Norrland. Därför genomfördes projektet Ett bättre HBT-Norrland med syftet att genom aktiviteter på skolor och ungdomsarrangemang informera om, och synliggöra, alternativa förebilder för ungdomar. Klick I en av de tre filmerna i filmprojektet Klick ställs frågor som Får vi personer med intellektuella funktionshinder gifta oss? Får vi bestämma över oss själva och vår sexualitet? Bakgrunden till projektet är att det saknas sexualundervisning i särskolan. Det är Grunden Media, en del av föreningen Grunden, som också gör radioprogram och tidningar för personer med utvecklingsstörning, som ligger bakom projektet. Nätverk för invandrarkvinnor, Nike Invandrarkvinnor med reumatism har genom Nike-projektet fått god kännedom om sin sjukdom, sina rättigheter och möjligheter som funktionshindrade i det svenska samhället. Ett stort antal kvinnor har gått Nike-utbildningar och Reumatikerförbundet har fått ytterligare stöd från Arvsfonden för att sprida Nike-nätverket till fler orter i landet. Nikeprojektet fick 2007 motta pris som ett av Arvsfondens guldkorn.
ARVSFONDSDELEGATIONEN 103 33 Stockholm Navigare Kommunikation. Tryck: Jernströms Offset. Bilder: Framsida: Björn Andrén/Nordic Photos, Per Trané, Nils-Johan Norenlind/Nordic Photos. Baksida: Mats Högberg/Nordic Photos, Björn Andrén/Nordic Photos, Svante Rosberg, Johanna Hallin, Johan Bergling. Inlaga: Cenneth Carlsson, Pierre Rosberg/Nordic Photos