Dags att infria löftena Vad HSO Skåne arbetar för och vad partierna lovade inför valet Rapport 2010:6
Dags att infria löftena HSO Skånes rapport 2010:6 Denna rapport är en sammanställning över HSO Skånes målsättningar inför den kommande mandatperioden och vad politikerna har svarat i våra enkäter eller vad de har skrivit i sina program, utspel som de har gjort inför valet etc. Rapporten är i första hand framtagen som ett internt arbetsdokument och de tabeller som den innehåller bygger på enkäter till skånska riksdagspolitiker, Region Skånes partigrupper samt partierna i tretton kommuner. Lokala HSO-avdelningar som önskar lyfta någon speciell fråga har möjlighet att få ta del av enkätsvar från de 13 kommuner som enkäten har gått ut till. Vi vill dock ge en vink om att svarsfrekvensen för riksdagspolitikerna låg på ca 40 % och ännu lägre för kommunerna, så enkäten kan endast ses som en fingervisning. Vi hoppas emellertid att rapporten skall vara en hjälp till att höja det handikappolitiska arbetet inom HSO Skåne och de olika brukarråden. Skåne december 2010 Lars Gustavsson länsombudsman 1
1. Riksnivå: Lagstiftning: Rättigheter för rätt De frågor som HSO Skåne har lyft inför valet i olika forum är bland andra: Att otillgänglighet blir klassat som diskriminering i juridisk mening och att det går att straffa dem som inte åtgärdar hinder i sina verksamheter Att vi får en patientlagstiftning där patienterna får juridisk rätt till bästa möjliga vård och att den sker på rimligt lika villkor över landet En kvoteringslagstiftning som ålägger arbetsgivare som har ett visst antal anställda att anställa människor med funktionsnedsättningar i sin verksamhet Att försämringar inte sker av de rättigheter som vi har idag enligt LSS och SoL Hur såg läget ut inför valet? Vår analys och sammanställning bygger på svaren på våra enkäter, kontakten med politiker inför valet, partiprogrammen och de politiska alliansernas gemensamma program. A. Bakgrund: Otillgänglighet som diskriminering Rent allmänt kan sägas att arbetet med främst den fysiska tillgängligheten har tagit fart under de senaste åren, men det är trots det inte troligt att någon kommun kommer att uppnå de nationella tillgänglighetsmålen som sattes upp i Från patient till medborgare 1999/2000:79. Även inom kollektivtrafiken och med tillgänglighet på webben har det arbetats, men mycket kvarstår fortfarande innan det finns en rimlig tillgänglighet. Regeringen har i sin skrivelse om handikappolitiken lagt en ny ambitionsnivå och Handisam har till uppgift att fastlägga en femårig handikappstrategi som i första hand inriktar sig på tillgängligheten i ett antal myndigheter. Vi ser emellertid från HSO Skånes och handikapprörelsens sida en kraftfull tillgänglighetslagstiftning som en grundläggande faktor för att få fart på tillgänglighetsarbetet. Förslag om en sådan lagstiftning finns i förslaget Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Ds 2010:20. Integrationsministern har skickat förslaget på remiss (remisstid november), samt gett ett konsultföretag i uppdrag att kostnadsberäkna vad lagstiftningen kan beräknas kosta. Vi skall vara mycket medvetna inom handikapprörelsen om att det finns starka krafter, både inom det offentliga och inom näringslivet, som är emot en lagstiftning av detta slag. Det gäller både av ideologiska och ekonomiska skäl. Vad är sagt? I vår enkät till skånska riksdagspolitiker fick vi följande svar på frågan: Vill du arbeta aktivt för en lagstiftning som jämställer otillgänglighet med diskriminering? Ja Nej Ej svar M 4 2 3 KD 1 C 4 FP 3 1 SD 1 1 S 3 1 3 MP 3 V 4 Summa 23 5 6 2
Vår sammanställning visar att bland de politiker som satt i riksdagen före valet, eller som stod på valbar plats fanns det en majoritet för en skarpare lagstiftning. En genomgång av partiprogrammen visar att Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet ganska tidigt tog ställning för en lagstiftning enligt departementsförslaget. Sverigedemokraterna meddelar genom sin partisekreterare att de stödjer förslaget. Moderaterna och Kristdemokraterna uttalar sig för ökad tillgänglighet och diskrimineringslagstiftning, men menar att de ekonomiska konsekvenserna först måste utredas. Kort tid före valet kom ett gemensamt valmanifest från det rödgröna samarbetet där de klart uttalade sig för lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering. Det politiska läget Det innebär att det i princip finns riksdagsmajoritet för den lagstiftning som finns föreslagen i Ds 2010:20 Bortom fagert tal Viss förändring av förslaget kan och bör kanske ske och då är det viktigt att från handikapprörelsens sida bevaka att det varken blir för innehållslöst eller för orealistiskt på andra hållet. Övrigt Från HSO Skånes sida har vi även framhållit att andra åtgärder behövs som t.ex.: 1. Att arkitekter och byggnadsingenjörer får ökade kunskaper om tillgänglighet i sina utbildningar. 2. Att projektmedel avsätts för tillgänglighetsprojekt som är ett samarbete mellan brukarorganisationer och huvudmän. 3. Att forskningen kring tillgänglighet ökas. 4. Att rutiner hittas för att sprida goda exempel. B. Bakgrund: Arbetsmarknad en kvoteringslagstiftning För många människor med funktionsnedsättningar har utvecklingen varit negativ. En miljon människor eller var femte person mellan 16 och 64 år i Sverige uppger att de har en funktionsnedsättning. För cirka hälften av dessa personer innebär det också att arbetsförmågan är nedsatt. Bland de funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga är 27 % fler utanför arbetsmarknaden, än bland befolkningen i stort. De dominerande funktionsnedsättningarna är rörelsehinder, astma/allergi eller annan överkänslighet. Bland dem med fler än en funktionsnedsättning är rörelsehinder den vanligast förekommande funktionsnedsättningen. År 2006 och 2007 när arbetsmarknaden gick på högvarv ökade antalet yngre människor, som gick ut i de ersättningar som tidigare var förtidspension (nu aktivitetsersättning och sjukersättning). För gruppen upp t.o.m. 29 år är det från 2006 och fram till utgången av 2009 en ökning i Skåne på nästan 15 %, av antalet som årligen går in i denna försörjningsform. Antalet nybeviljade 2006 var 680 personer och 2009 hade antalet ökat till 778 personer. Trots olika initiativ och förändringar för att gynna arbetslinjen, fortsätter denna grupps utveckling att vara negativ. Den totala gruppen var vid utgången av 2009 drygt 3 000 personer i Skåne. Det totala antalet personer med icke tidsbegränsad sjukersättning var vid samma tidpunkt nästan 52 000 personer i Skåne, av dessa är ca 10 000 under 45 år. Totalt i riket finns drygt ca 490 000 personer med sjukersättning och nästan 25 000 med aktivitetsersättning. För yngre har utvecklingen varit negativ. Utveckling och framtidsutsikter för denna grupp är inte speciellt positiv. 3
Den kraftfulla åtgärd som behövs är i första hand en lagstiftning, som ålägger företag med ett visst antal anställda att anställa människor med funktionsnedsättningar, en kvoteringslagstiftning. En sådan lag finns idag i flera EU-länder. (Se vårt Arbetsmarknadsprogram Rapport 2010:3) Vad är sagt? Vi konstaterar att det finns inget stort politiskt stöd för en sådan lagstiftning och det kräver underlag och mycket marknadsföring för att få igång frågan. Endast ett fåtal politiker svarade ja på denna fråga. Åtgärder att besluta om för riksdag och regering Förutom en kvoteringslagstiftning tror vi att riksdag och regering skall besluta om följande: 1. Ett offensivt användande av lönebidrag, bl.a. riktat till ideella organisationer och offentliga verksamheter. 2. Ökad satsning på forskning, utvecklingsåtgärder och projekt som kan bryta den negativa trenden. Andra arbetsmarknadsfrågor som att offentliga verksamheter skall gå före och anställa funktionsnedsatta kan det kanske vara lättare att få kraft i (Se avsnitt arbetsmarknad). C. Bakgrund: Patientlagstiftning en patient med rättigheter? Som svenska medborgare har vi ganska få rättigheter, då specifikt inom vården. Lagstiftningen har istället karaktären av en skyldighetslagstiftning som ålägger landstingen att leverera en vård av god kvalitet. Detta har gjort att vi har en ganska ojämn vård beträffande bl.a.: Tillgången till specialistvård Tillgången till nya läkemedel Kostnaderna för tandvård Den tidsmässiga tillgången till vård Kostnaderna för och tillgången av olika hjälpmedel En stor social ojämnlikhet finns också beroende på kön, utbildningsbakgrund, etnicitet etc. Detta är några av de orättvisor som den svenska vården uppvisar. Vi tror att en del av dessa skulle kunna motverkas med en bättre och tydligare patientlagstiftning, som innehåller juridiskt utkrävbara rättigheter. De flesta politiska partier är i dagsläget emot detta, vilket även intresseorganisationen SKL är. Det finns enskilda politiker med olika politisk bakgrund som har motionerat om eller lyft frågan till diskussion i sina partier. Det finns också andra intresseorganisationer som har lyft upp samma fråga som t.ex. Privatvårdgivarna och Läkarförbundet. Inom de politiska partierna är det moderaterna som har lyft denna fråga kraftfullast. De har i varje fall tidvis talat om en rättighetslagstiftning med juridiska överklagningsmöjligheter och/eller ansvarsutkrävning. I sitt nuvarande partiprogram skriver de: Sjukvården måste bli mer rättvis, jämlik och tillgänglig. Alla invånare i Sverige ska ha samma rätt till bra vård oavsett betalningsförmåga, bostadsort, kön, ålder, etnicitet eller språkkunskaper. I sitt gemensamma valmanifest inför valet 2006 uttalade Alliansen sig för att samla sjukvårdslagstiftningen i en Patienträttslagstiftning men de säger i de gemensamma valmanifesten att vården även framgent skall bygga på rättigheter. Ser vi på svaren i vår valenkät finns det från de skånska riksdagsledamöterna en majoritet 4
som talar för en patientlag med juridiska rättigheter. I vår enkät till skånska riksdagspolitiker fick vi följande svar på frågan: Vill du arbeta aktivt för att stödja en rättighetslagstiftning inom hälso- och sjukvården, som ger behövande patienter juridisk rätt till hälso- och sjukvård? Ja Nej Ej svar M 7 1 1 KD 1 C 3 1 FP 3 1 SD 1 1 S 4 3 MP 1 1 1 V 1 3 Summa 21 9 4 2. Regional-kommunal nivå: Tillgänglighet För delaktighet och tillväxt Alla säger sig vara för tillgänglighet, men utvecklingen går sakta och man fortsätter att ge dispenser som ökar otillgängligheten och även i nybyggnation byggs fel in. Detta görs trots att PBL i vissa falla är tydlig och ger klara anvisningar. Enligt den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare 1999/2000:79 skulle så kallat enkelt avhjälpta hinder vara borttagna till år 2010. Detta kommer inte att uppnås och i en ny strategi, Regeringens skrivelse 2009/10:166 är 2016 nytt måldatum. Handisam har fått i uppdrag att konkretisera skrivelsen till en strategi. HSO Skånes målsättningar för de kommande fyra åren är följande: 1. Vi skall påverka Region Skåne och fem kommuner i Skåne, så att de lägger konkreta tillgänglighetskrav på sin upphandling av varor och tjänster. 2. Vi skall tillsammans med Skånetrafiken arbeta för att förbättra tillgängligheten till de allmänna kommunikationerna i Skåne, så att minst 50 % av kollektivtrafikens linjer är s.k. säkra linjer. 3. Vi skall påverka så att minst hälften av Skånes 33 kommuner skall vara tillgängliga genom att ha eliminerat enkelt avhjälpta hinder i publika miljöer. Stödjande lagar och dokument Det finns mycket lagstiftning och många dokument som stödjer tillgänglighetsarbetet. FN-konventionen Artikel 9 om tillgänglighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Diskrimineringslagen (2008:567) Bristande tillgänglighet är ännu inte diskriminerande i lagens mening, så tillvida att det går att utdöma vite efter anmälan av enskilda. Departementsförslag finns, DS 2010:20. Lagen om offentlig upphandling (LOU 6 kap 1 ) När det är möjligt bör specifikationerna bestämmas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för personer med funktionshinder eller utformning med tanke på samtliga användares behov. 5
Myndigheter har ett särskilt ansvar (SFS 2001:526) Om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Myndigheter ska arbeta systematiskt för att se till att verksamhet, information och kommunikation samt lokaler blir tillgängliga. Arbetsmiljölagen Arbetsgivaren ska genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Regeringens skrivelse 2009/10:166 Skrivelsen är delvis en katalog över vad som har genomförts hitintills, men också vad som inte har uppnåtts. Enligt skrivelsen skall nya tag tas med mer konkreta målsättningar och Handisam har fått i uppdrag att utarbeta en speciell strategi för uppnående av de nationella målen till 2016. Region Skånes handikappolitiska program Tillgänglighet för alla (Antaget 09-04-28) varje byggprojekt, utformning av den yttre och inre miljön, skyltning, utrustning samt inredning och fordon behandlas speciellt ur ett funktionshinderperspektiv förvaltningar och verksamheter ska ställa krav på tillgänglighet i upphandlingsunderlaget när det gäller inköp av varor och tjänster Plan och bygglagen 17 kap 21a Åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. 3. Regional nivå: Arbete Framtiden framför sig Bakgrunden för arbetsmarknaden redovisar vi här ovan, i vårt avsnitt om kvoteringslagstiftning. Kortfattat har utvecklingen under en lång tid varit negativ för yngre människor med funktionsnedsättningar. Allt fler har ställts utanför arbetsmarknaden, men ett nytt osäkerhetsmoment har kommit till. En del upplever att ersättningen från socialförsäkringssystemet ifrågasätts, samtidigt som det för många i denna grupp är den enda tänkbara försörjningen och att det trots denna ofta krävs extra bidrag från deras familj. HSO Skånes målsättningar för de kommande fyra åren är följande: 1. Vi skall påverka Region Skåne och fem kommuner så att de förändrar sin anställningspolicy och ökar anställningen av människor med funktionsnedsättningar. 2. Vi skall tillsammans med föreningen Furuboda genomföra projektet Stegen In i Arbetsmarknaden, SIA, vilket skall ge fyrtio ungdomar med funktionsnedsättning arbete eller praktik, samt ta fram metodik för att öppna arbetslivet för målgruppen. Åtgärder att besluta om för kommuner, landsting och myndigheter 1. Att i sin personalpolicy införa skrivningar som förpliktigar till aktiva åtgärder för att anställa människor med funktionsnedsättningar. 2. Att utse en tjänsteman på personalkontoret, med speciellt uppdrag att genom aktiva åtgärder se till att öka anställningen av människor med funktionsnedsättningar. 6
3. Att Region Skåne inventerar vilka tjänster som lämpar sig för olika funktionsnedsättningar, samt vilka tillgänglighetsåtgärder som behöver vidtas för att öka möjligheterna för anställning av människor med funktionsnedsättning. 4. Att ta beslut om att anställa ett visst antal människor med lönebidrag. 5. Att inrätta några speciella trainée och praktikplatser för yngre människor med funktionsnedsättningar. 6. Att se över om vissa servicetjänster etc. skulle kunna utföras av personer med t.ex. begåvningshandikapp. 7. Utforma platsannonser så att man uppmuntrar personer med funktionsnedsättningar att söka. 8. Att man ställer krav på underleverantörer att dessa skall leva upp till socialt ansvar och bl.a. anställa människor med funktionsnedsättningar. Partiernas inställning Vad har sagts i övrigt? Kristdemokraternas partiledare gjorde ett utspel i valet om att de offentliga arbetsgivarna skall föregå som goda exempel och anställa 10 000 personer med funktionsnedsättning i sina verksamheter. Detta motsatte sig statsministern och det finns inte heller med i det gemensamma valmanifestet. Det rödgröna samarbetet vill tillsätta en utredning som skall studera och ta fram förslag på hur den ordinarie arbetsmarknaden skall bli mer inkluderande. Centerpartiet vill öka det sociala företagandet och underlätta för personer med funktionsnedsättning att starta eget företag. Centerpartiet vill också införa en samhällslön till dem som har så omfattande funktionsnedsättningar att de inte kan arbeta, vilket enligt förslaget skulle innebära 3-4 000 kronor mer per månad mot idag. Folkpartiet på riksnivå vill införa jobbcheckar som på förhand visar arbetsgivare vilket stöd de har med sig. Folkpartiet i Skåne vill att Region Skåne skall anställa 50 personer med funktionsnedsättning. HSO Skånes valenkät Inom Region Skåne finns det ett bra politiskt stöd för att regionen aktivt skall anställa fler människor med funktionsnedsättning. I vår enkät till Region Skånes partigrupper fick vi följande svar på frågan: Vill ni från ert parti arbeta aktivt för åtgärder för att fler människor med funktionsnedsättning skall få arbete i Region Skåne? Ja Nej Ej svar M KD C FP MP SD S V Summa 8 0 0 Inom de kommuner som enkäten gick ut till är skillnaderna större, men även här finns ett stöd för anställning av människor med funktionsnedsättning i flera kommuner. 7
I vår enkät till 13 skånska kommuners partigrupper med samma fråga fick vi följande svar: Parti Ja Nej Ej svarat Tillfrågade M 4 9 13 KD 7 6 13 FP 6 1 6 13 C 7 5 12 MP 4 7 11 S 12 1 13 V 4 6 10 SD 5 7 12 SPI 5 4 9 Summa 54 1 51 106 4. Stöd och omsorg för oberoende Stöd till närstående är till stor del en kommunal angelägenhet men när det gäller kompetens och kunskap, måste det vara en gemensam angelägenhet för Region Skåne och primärkommunerna. För många människor som vårdar en anhörig med funktionsnedsättning eller en kronisk sjukdom är utbildning en viktig trygghets- och säkerhetsfaktor. I vissa fall skall utbildningen rikta sig direkt till patienten och i andra fall till närstående eller både patienten och de närstående. Det kan för vissa små och udda diagnoser vara frågan om att få ta del av utbildningar anordnade av specialistcenter för dessa diagnoser och det kan för andra, mer vanligt förekommande diagnoser, vara utbildningar anordnade av regionens personal. För att kunna ta del av dessa utbildningar är det viktigt att närstående som deltar inte lider ekonomisk förlust utan istället får ett ekonomiskt stöd för sitt deltagande. HSO Skånes målsättningar för de kommande fyra åren är följande: 1. Vi skall påverka Region Skåne och Kommunförbundet Skåne att ta fram ett program för stöd till människor med funktionsnedsättningar och kroniskt sjuka, eller anhöriga som vårdar dem. 2. Vi skall genom projektet Uppdrag Plushälsa starta upp hälsogrupper och få ett långsiktigt stödavtal med Region Skåne och minst tre kommuner, för lokala hälsoaktiviteter. 3. Vi skall genom projektet Hjälpmedel Kvalitet ur ett brukarperspektiv, kunna peka på att vi har påverkat Kommunförbundet Skånes och flera kommuners hjälpmedelsverksamhet kvalitativt. 4. Vi skall kunna peka på att vi har stärkt ställningen för de patientutbildningscenter som finns idag och ökat deras antal i regionen. 8
I vår enkät till Region Skånes partigrupper fick vi följande svar på frågan: 10. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att stärka stödet till anhöriga som vårdar kroniskt sjuka eller funktionsnedsatta genom utbildningsinsatser, ekonomiskt stöd etc.? Ja Nej Ej svar M KD C FP MP SD S V Summa 7 0 1 I vår enkät till 13 skånska kommuners partigrupper med samma fråga fick vi följande svar: Parti Ja Nej Ej svarat Tillfrågade M 3 1 9 13 KD 8 5 13 FP 6 7 13 C 7 5 12 MP 4 7 11 S 10 1 2 13 V 2 8 10 SD 5 7 12 SPI 5 4 9 Summa 50 2 54 106 5. Kunskap mot negativa attityder För att bryta negativ ovilja, oförstående och negativa attityder finns två redskap, nämligen lagstiftning och kunskapsökning. Mycket av den sega utveckling som finns inom olika handikappområden och ifrågasättande av rättigheter och behov, beror på okunskap i samhället. En del beror på bristfällig lagstiftning eller att lagstiftning som redan finns inte följs, för att tillsynen är för dålig. Det är viktigt för HSO Skåne att verka för ökade kunskaper i betydelsefulla målgrupper, för att öka förståelsen och kunskapen både om behov och vinsten med att möta dessa behov med rimliga åtgärder. Vid kunskapsförmedling är det viktigt att skilja på sådant som skall göras och sådant som bör göras för att det finns behov av det. Det som skall göras är sådant som lagen ålägger olika huvudmän att göra, men som en del underlåter eller struntar i av olika orsaker. Här måste tillsynsmyndigheterna aktiveras genom att uppmärksammas på problemen, antingen genom rapporter eller direkta anmälningar. Tjänstemän och politiker behöver också erbjudas utbildning och kunskap. Det gäller både om vad lagen säger och de behov och argument som motiverar den samt också om hur den kan följas, genom bra exempel och lösningar. För det som bör göras gäller det att övertyga genom välunderbyggd motivering, goda exempel 9
och att kunna lyfta upp de långsiktiga fördelarna med förslagen. Angelägna utbildningsområden är bl.a.: FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättningar Ds 2008:23 Relevant lagstiftning inom tillgänglighetsområdet och det socialpolitiska området De nationella, regionala och lokala handikapprogrammen från olika myndigheter Insatser för att effektivisera de kommunala handikappråden Spridandet av goda exempel på lösningar av tillgänglighet och olika funktionshinder HSO Skånes målsättningar för de kommande fyra åren är följande: Vi skall initiera att Region Skåne och Kommunförbundet genomför minst fyra utbildningar om funktionshinder och funktionsnedsättningar, då bland annat med målsättningen att öka kunskapen om FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättningar och om Region Skånes handikappolitiska program. Stödjande dokument Region Skånes handikappolitiska program Tillgänglighet för alla (Antaget 09-04-28) säger bl.a. att regionen skall: höja kompetensen bland förtroendevalda och anställda om funktionshinderfrågor och levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättningar. utbilda förtroendevalda och anställda regelbundet i Region Skånes handikappolitiska program samt om aktuella funktionshinderfrågor. I de flesta av partiernas egna program påpekas också, med olika ord, behovet av ökade kunskaper om funktionsnedsättningar och hur de negativa konsekvenserna av sådana kan elimineras. 10
HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare 40 000 funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, bemötandefrågor m.m. Vaktgatan 3, 254 56 Helsingborg Tfn 042-25 64 40 Fax 042-24 46 75 E-post: info@skane.hso.se www.skane.hso.se 11