Ferieskola i Sollentuna kommun

Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Åsa Liljekvist Sidan 1 av 5 Diariekod: 619 Barn- och ungdomsnämnden Ferieskola i Sollentuna kommun Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår att Barn- och ungdomsnämnden beslutar att Sollentuna kommun genomför en småskalig ferieskola på prov under påsklovet 2015, utreder möjligheterna att i samverkan med Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret anställa gymnasieungdomar som handledare i sommarskolan, bygger upp en organisation för fortsatt organisering av ferieskola under sommarlovet 2015 samt läsåret 2015/16. söker statsbidrag för ferieskola 2015-2016. Sammanfattning På Barn- och ungdomsnämndens uppdrag har Barn- och utbildningskontoret utrett hur ferieskolor kan organiseras i Sollentuna kommun. Kontorets förslag är att använda en modell där man kombinerar behöriga lärare med gymnasieungdomar som handledare. Det blir då lärarna som ansvarar för planering av undervisningen och dokumentation av elevernas kunskapsinhämtning, medan handledarna kan ge individuellt stöd utifrån lärarens planering. En rimlig fördelning bedöms vara en lärare och fem handledare i en grupp på ca 20 elever. Kontorets förslag är att de elever som ska erbjudas plats är de som har fått F i betyg eller som bedöms ligga på gränsen till F och som har ett åtgärdsprogram. För samtliga elever som uppfyller dessa krav föreslås att kommunen erbjuder sommarskola i årkurs 6-9 samt ferieskola under höst-, sport- och påsklov i årskurs 9. För nyanlända elever kan man med fördel även erbjuda ferieskola under jullovet. En realistisk tidsplan är att verksamheten med ferieskola kan genomföras på försök under påsklovet 2015 för att sedan starta i full skala till sommarlovet 2015. Kostnaden skulle uppskattningsvis bli 2.100 kr per elev och vecka. Statsbidrag kan sökas och utgår med högst 1.000 kr per elev och vecka. Bakgrund Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-57921000 08-3502 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Sidan 2 av 5 Barn- och ungdomsnämnden beslutade den 18 mars 2014 (dnr 2014/0491) att ge Barn- och utbildningskontoret i uppdrag att utreda hur ferieskolor kan organiseras i Sollentuna kommun. Barn- och utbildningskontoret har med hjälp av information från ett antal kommuner samt Skolverkets uppföljning av sommarskolor (2010) utrett hur ferieskola bäst kan organiseras. Den organisation som här föreslås är även förankrad i rektorsgruppen för de kommunala grundskolorna. Statsbidrag kan sökas för ferieskola och utgår med högst 1.000 kr per elev och vecka. (Se förordning 2014:47.) Exempel på framgångsrika kommuner I Faluns kommun har man under 14 års tid använt en modell där gymnasieungdomar sommarjobbar som handledare åt eleverna i ferieskolan. Ungdomarna har avslutat årskurs 2 eller 3 med godkända betyg i de aktuella ämnena. Man har haft ca 40 handledare på 100 elever, vilket innebär att undervisningen blir individualiserad i hög grad. Andra fördelar man har sett är att handledarna blir goda förebilder för eleverna då de själva har klarat grundskolan, att eleverna har större förtroende för mer jämnåriga personer än för de vuxna lärarna, samt att kontakten med handledarna ger en inblick i gymnasiestudier som kan stärka exempelvis skoltrötta elevers tro på gymnasiet som en möjlig framtid för dem. Dessutom har kommunens gymnasieungdomar kunnat erbjudas meningsfulla och utvecklande sommarjobb. Uppsala kommun har under flera år haft sommarskola för elever som gått ut årskurs 9, men sett att det har varit svårt för eleverna att hinna få betyg för att söka till gymnasiet samma år. Man prövade därför att även införa ferieskola under andra lov än sommarlovet samt i årskurs 8. Syftet var att minska antalet elever från årskurs 9 i sommarskolan, vilket också blev resultatet. De ansvariga tjänstepersonerna rekommenderar att man startar tidigare än i årskurs 8 för att få bästa effekt. I utvärderingarna av elevernas betyg visade det sig att ca 60 procent av de som deltagit i ferieskolan fick godkänt betyg nästföljande termin i det ämne de hade läst. Organisering av undervisningen Barn- och utbildningskontorets bedömning är att det finns tre huvudsakliga målgrupper för ferieskolan: A) elever med enstaka F som behöver ta igen enskilda moment i ett ämne, B) elever med flera F som behöver både stöd i de aktuella ämnena och framför allt hjälp med motivation, studieteknik, osv, samt C) nyanlända elever som främst behöver mycket stöd i svenska som andraspråk. Eftersom ferieskolan för dessa tre målgrupper skulle få något olika syften är kontorets bedömning att den också behöver utformas på delvis olika sätt. Grupp A utgörs av elever som behöver ta igen enstaka moment efter frånvaro på grund av exempelvis sjukdom, funktionsnedsättning eller

Sidan 3 av 5 kulturella skäl. Inom till exempel ämnet idrott och hälsa är simning ett moment där kulturella skäl kan vara orsaken, medan dans är ett moment där funktionsnedsättningar (t.ex. autism) kan vara orsak till att eleven har valt att inte delta i momentet. För denna grupp kan det räcka att de får ta igen det aktuella momentet under ett enstaka lov för att de ska få betyg i ämnet. Grupp B är elever som har större svårigheter i form av skoltrötthet, skolk, motivationsproblem, osv. och som behöver mer omfattande hjälp i flera ämnen. De kan behöva både extra kunskapsstöd inom de aktuella ämnena, större motivation för skolarbetet och hjälp med att planera och strukturera sina studier. För dem krävs ett mer långsiktigt arbete redan från årskurs 6 under flera ferier. De kan också vara hjälpta av att ha både behöriga lärare och handledare i form av gymnasieungdomar enligt modellen i Falun. Ungdomarna kan då få funktionen av studiecoacher som ger stöd inom exempelvis studieteknik och motivation. Grupp C är nyanlända elever som behöver så mycket övning i svenska språket som möjligt, där man bör sätta in sådan extra övning så tidigt som möjligt. I vissa fall kunde de delta i undervisning i både svenska som andraspråk, och andra ämnen. Då statsbidrag endast lämnas för elever från årskurs 6 bör man starta ferieskolan för dessa elever då, samt erbjuda den under så många ferier som möjligt i årskurs 9. Även dessa elever kan vara hjälpta av att ha både behöriga lärare och handledare i form av gymnasieungdomar, då det ökar möjligheterna till individualiserad undervisning. Särskilt gynnsamt kunde det vara att använda ungdomar som har egna erfarenheter av att vara nyanlända och som kunde bli goda förebilder för grundskoleeleverna. Kontorets förslag är att använda en modell där man kombinerar behöriga lärare med gymnasieungdomar som handledare. Det blir då lärarna som ansvarar för planering av undervisningen och dokumentation av elevernas kunskapsinhämtning, medan handledarna kan erbjuda individuellt stöd utifrån lärarens planering. En rimlig fördelning bedöms vara en lärare och fem handledare i en grupp på ca 20 elever. Lämpliga årskurser Statsbidrag lämnas för elever i årskurs 6-9. Barn- och utbildningskontorets bedömning är att stöd i form av ferieskola ger större effekt ju tidigare det erbjuds. För samtliga målgrupper av elever beskrivna under rubriken Organisering av undervisningen ovan föreslås att kommunen erbjuder ferieskola i årkurs 6-9. Kriterier för deltagande elever Statsbidrag lämnas för elever som behöver ferieskolan för att nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen, vilket innebär att de elever som ska

Sidan 4 av 5 erbjudas plats är de som har fått F i betyg eller som bedöms ligga på gränsen till F. Med tanke på förändringen i skollagen 1 juli 2014 där man skiljer på stöd i form av extra anpassningar respektive särskilt stöd (där endast den senare formen av stöd kräver att man upprättar ett åtgärdsprogram) finns nu en tydligare urskiljning av de elever som är i allra störst behov av stöd. Dessa bör därför prioriteras som deltagande elever i ferieskolan; att eleven har ett åtgärdsprogram bör man andra ord vara ett krav för att bli erbjuden plats. Om eleven redan har ett åtgärdsprogram underlättas också kommunikationen mellan den ordinarie skolan och ferieskolan, då det där redan finns dokumentation om elevens behov av stöd. (Deltagandet i ferieskola skulle då bli en ytterligare åtgärd i åtgärdsprogrammet.) Friskolornas elever Kontorets rekommendation är att friskolornas elever ska erbjudas plats på samma villkor som de kommunala skolorna. Lämpliga ferier Statsbidrag lämnas för sommarlov i årskurs 6-8 och för samtliga ferier i årskurs 9. För samtliga målgrupper av elever beskrivna under rubriken Organisering av undervisningen ovan föreslås att kommunen erbjuder sommarskola i årkurs 6-9 samt ferieskola under höst-, sport- och påsklov i årskurs 9. För gruppen nyanlända elever kan man med fördel även erbjuda ferieskola under jullovet, då erfarenheten är att dessa elever ofta vill gå i skolan så mycket som möjligt, i kombination med att många av de nyanlända familjerna inte har ekonomiska möjligheter att ordna resor eller andra aktiviteter för sina barn över loven. Start En realistisk tidsplan är att verksamheten med ferieskola kan genomföras i ett småskaligt försök under påsklovet 2015 för att sedan starta i full skala till sommarlovet 2015. Kostnadsuppskattning Om den föreslagna modellen med behöriga lärare och gymnasieungdomar som handledare används, är kontorets förslag att ha en lärare och fem handledare i en grupp på 20 elever. Kostnaden skulle då uppskattningsvis bli 2.100 kr per elev och vecka, där 1.750 kr utgörs av lönekostnader och 350 kr av måltider. Vi räknar med att kunna låna skollokaler kostnadsfritt. Som ett exempel på befintligt elevunderlag för ferieskola kan nämnas att andelen elever som inte har fått betyg i alla ämnen i årskurs 9 i kommunens samtliga skolor har legat mellan 12 och 15 procent de senaste fem åren. Det motsvarar ungefär 100-120 elever. För övriga årskurser finns statistik endast

Sidan 5 av 5 för de kommunala skolorna. Där var antalet elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen vårterminen 2014 följande: i årskurs 6 93 elever, i årskurs 7 133 elever och i årskurs 8 145 elever. (I detta avseende har kommunala och fristående skolor sannolikt relativt lika resultat.) Förslag till fortsatt utredning Skolverkets uppföljning av sommarskolor (2010) visar att den ojämförligt största kostnaden (83 procent) utgörs av löner. Samtidigt beskrivs små undervisningsgrupper och individualiserad undervisning som en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Ett sätt att säkerställa små grupper och god individualisering, och samtidigt bibehålla en rimlig nivå på lönekostnaderna, är att använda modellen från Faluns kommun med gymnasieungdomar som handledare åt ferieskolans elever. Kontorets föreslår att handledare används som ett komplement till behöriga lärare. Då statsbidrag för ferieskola förutsätter att behöriga lärare används, kräver en sådan modell att kommunen finansierar handledarnas löner. Därför är Barnoch utbildningskontorets förslag att Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret involveras i denna fråga, då de brukar erbjuda sommarjobb inom kommunen för ett hundratal ungdomar och delfinansiera deras löner. Daniel Broman Förvaltningschef Åsa Liljekvist Verksamhetscontroller/sakkunnig grundskola