FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1 (6) 2013-08-13 Rev 2013-08-21 M 13-818 Tekniska Nämnden Remiss: Avfallsplan 2020 Bakgrund Tekniska nämnden har den 21 maj 2013 skickat förslag till ny avfallsplan på remiss till bland annat Miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Avfallsplanen beskriver hur Nacka kommun ska arbeta med avfallshanteringen fram till år 2020. Syftet med avfallsplanen är att minska mängden avfall och dess farlighet genom konkreta mål och aktiviteter. Yttrande Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har tagit del av Avfallsplan 2020 och har följande förslag, synpunkter och kommentarer. Avfallsplan 2020 innebär en strävan mot att komma så högt upp på den så kallade avfallstrappan (avfallshierarkin) som möjligt, vilket är i linje med EU:s avfallsdirektiv och 1 kap miljöbalken. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden uppskattar denna ambition. Under planperioden planeras en utvidgning av Österviks ÅVC (Återvinningscentral), mini- ÅVC:er är tänkt att inrättas på platser där det är långt till närmaste återvinningscentral och Skuru ÅVC ska ersättas med en ny ÅVC och på sikt även en kretsloppscentral (KLC). Att detta genomförs så fort som möjligt ses som mycket viktigt för att strävan mot att komma högt upp på avfallstrappan ska kunna lyckas. Mål 1 Förebygga uppkomst av avfall och nedskräpning I den löpande texten under målet står att Konsumtionsmönster behöver brytas utan att den ekonomiska tillväxten påverkas. Att välja kvalitet framför kvantitet kan vara ett sätt att förebygga uppkomsten av avfall. Att reparera istället för att kasta är ett annat sätt. Det borde vara ett uttalat delmål i sig att bryta konsumtionsmönster på samma sätt som det är ett uttalat delmål för Ökad medvetenhet kring att minska matsvinnet. Även här borde det finnas en aktivitet för att nå ut med informationen till elever och barn på skolor och förskolor. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden noterar formuleringen ovan om att konsumtionsmönster behöver brytas utan att den ekonomiska tillväxten påverkas. Nämnden anser detta vara en olycklig formulering. I Naturvårdsverkets Avfallsbyggande program som nu är ute på remiss har Naturvårdsverket satt mål om att avfallsmängderna ska minska oavsett hur ekonomin utvecklas. De har som ståndpunkt att frikoppling mellan resursanvändning, miljöpåverkan och ekonomisk tillväxt behövs för att miljömålen ska nås. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167
2 (6) Detta stödjer att kopplingen mellan konsumtionsmönster och ekonomisk tillväxt bör strykas. Mål 3 Öka andelen avfall till biologisk behandling Det är positivt med både satsningen på mini-åvc och med ökningen av återvinningsstationer. Svårigheten är att få anläggningarna att smälta in i stadsmiljön på ett naturligt sätt. Därför bör aktiviteterna kompletteras med att avfallsenheten och Förpackninga och tidningsinsamlingen ska lägga resurser på att ta fram funktionella och estetiskt tilltalande lösningar för mini-åvc och återvinningsstationer. När det gäller återvinningsstationer kan standardlösningar vara aktuellt. Från bygglovenhetens sida önskas ett samlat grepp för att hitta lämpliga platser att ordna permanenta återvinningsstationer på, då många har tidsbegränsade lov. Tidsbegränsade lov är problematiska då de bara gäller i högst 10 år och några alternativa placeringar sällan undersöks under lovets giltighetstid. Det är därför viktigt med samordning och att tillräckliga resurser avsätts på varje enhet för detta arbete. Att möjliggöra för företag och andra verksamheter att lämna avfall på ÅVC är angeläget att det görs snarast möjligt. Det är i nuläget långt till närmaste anläggning där företag och verksamheter i Nacka kommun kan lämna avfall och farligt avfall. På många mindre företag och verksamheter som till exempel förskolor och mindre skolor uppstår inte så stora mängder avfall och farligt avfall. Vid tillsynsbesök visar det sig ofta att dessa verksamheter lämnar avfall på Östervik och Skuru ÅVC eller på miljöstationer trots att det i nuläget inte är tillåtet för verksamheter att lämna avfall där. Att möjligöra för företag och verksamheter att lämna avfall på ÅVC innebär att kommunen har möjlighet att ta betalt för avfall som ändå lämnas där samt underlättar för företagen och verksamheterna att följa lagstiftningen. Det kan även medföra att nedskräpningen minskar. Under Mål 3 finns ett delmål om ökad biologisk behandling av trädgårdsavfall. En kompostfraktion för det trädgårdsavfall som inte består av vedartat material, som till exempel löv, är tänkt att införas på ÅVC/KLC. Detta ska enligt planförslaget vara ett sätt att minska den småskaliga eldningen av trädgårdsavfall. I miljökonsekvensbeskrivningen står att kommunens lokala hälsoskyddsföreskrifter reglerar när eldning av trädgårdsavfall får ske. I Nacka kommuns lokala hälsoskyddsföreskrifter finns ingen sådan reglering. Regleringen om när eldning får ske och vad som får eldas finns i stället i kommunens avfallsföreskrifter. Det är enligt nuvarande avfallsföreskrifter aldrig tillåtet att elda annat trädgårdsavfall än vedartat avfall. Att införa en kompostfraktion för trädgårdsavfall på ÅVC/KLC skulle förutom att det innebär en ökad andel avfall till biologisk behandling troligtvis även medföra mindre eldning av trädgårdsavfall. Detta är positivt. Det står dock inget i avfallsplanen om förbättrade möjligheter att lämna vedartat trädgårdsavfall, det enda trädgårdsavfall som i dag får eldas under två förutbestämda veckor på hösten och två veckor på våren och då under förutsättning att eldningen inte riskerar att orsaka olägenhet för människors hälsa. För att eldningen av trädgårdsavfall inte ska behöva ske och på sikt eventuellt även kunna förbjudas helt i hela eller delar av kommunen måste det även vara
3 (6) enkelt att lämna vedartat trädgårdsavfall på ÅVC. Sammantaget skulle en sådan lösning där nackaborna har möjlighet att göra sig kvitt trädgårdsavfallet på ett enkelt sätt minska behovet av trädgårdseldning och bereda vägen för möjligheten att eventuellt införa ett totalt eldningsförbud av trädgårdsavfall i kommunen. Angående de 2 delmål som avser matavfall från restauranger och hushåll: Varför siktar man inte högre än att bara hälften av matavfallet ska sorteras ut? (med nuvarande formulerade mål innebär det att målen nås även om hälften inte sorteras ut). Vore det inte mer utmanande och miljöambitiöst att sträva högre än det nationella målet på minst 50 %? Under Mål 3 borde det även finnas mål som berör frågan om slam. I avfallsplanen saknas ett resonemang kring slam från enskilda avloppsanläggningar samt latrin från båttoaletter och torrtoaletter. Fosfor är en ändlig resurs och finns i slam likväl som i fosforfällor i enskilda avloppsanläggningar. I en kustnära kommun som Nacka med närheten till Östersjön är det minst sagt högaktuellt att miljömålet ingen övergödning berörs i avfallsplanen i form av bland annat tidssatta mål, åtgärder och aktiviteter som gäller avfall från enskilda avlopp och latrin. Enligt bilaga 3 (nulägesbeskrivning) var det ca 25000 ton slam som samlades in 2012 för biologisk behandling. Under punkten 3.1.5 i Bilaga 3 finns en text om latrin. Där står att fastighetsägare kan beställa budad hämtning av latrin, men att det är en hantering som kommunen vill undvika av både miljö- och arbetsmiljöskäl. Någon närmare precisering av vilka miljöskäl det gäller finns inte angivet. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden önskar att det resonemanget utvecklas och förklaras. Att samla in latrin och behandla det biologiskt i större skala kan vara lämpligare ur miljösynpunkt jämfört med eget omhändertagande på varje fastighet. Använder inte fastighetsägaren kompostprodukten från en mulltoa eller latrinkompost till odlingar är risken att näringsämnen i stället sprids till Östersjön, då det i Nacka ofta är bergigt eller bara finns ett tunt jordtäcke. Arbetsmiljöproblemen kring latrinhämtningen borde enkelt kunna lösas med bättre tekniska lösningar. Mål 4 - Avfallshantering är en naturlig del av den fysiska planeringen Eftersom både översiktsplanen och kommunens riktlinjer för hållbart byggande är tydliga i denna fråga, så räcker det med att avfallsplanen hänvisar till dessa dokument. Uppföljningen är dock viktig och även om ansvaret är gemensamt, så kan det nog vara viktigt att påpeka att projektledarna i stadsbyggnadsprojekten är huvudansvariga för att avfallshanteringen är en naturlig del i den fysiska planeringen. Det är viktigt att stora projekt följs ända till färdigt bygglov och inte släpps när detaljplanen är färdigställd. Bygglov är ofta sist i processen varför det är viktigt med bevakning att det blev som man tänkt sig. För delmål 1 och 2 bör ansvar även ligga på bygglovenheten. Mål 5 - Öka insamlingen av farligt avfall I handlingsplanen under mål 5 står aktiviteten Se över antalet Samlaren i kommunen borde istället formuleras se över möjligheten att utöka antalet Samlaren i kommunen och om så är möjligt se till att så sker. Utredning av den mobila insamlingen avseende färdrutt, SMS-påminnelser, reklam borde också omformuleras så att det framgår att förändringar och förbättringar ska genomföras där utredningen visar att det behövs. Att underlätta för hushållen att lämna smått el-avfall som lampor, batterier och batteriförsedda leksaker mm samt informera om
4 (6) varför detta ska göras är viktigt för att förhindra att skadliga ämnen som till exempel kvicksilver och kadmium hamnar på fel ställen. Det är lätt att denna typ av avfall hamnar i soppåsen i stället för att sorteras ut. Mål 6 Förbättra arbetsmiljön Under handlingsplanen för mål 6 finns delmålet att minst 5 hämtställen per år ska åtgärdas. Aktiviteten för att nå delmålet är att kommunen, fastighetsägare och entreprenör ska samarbeta för att komma till rätta med problemet. Förändrad avgift för lång slangdragning har införts i den taxa som börjar gälla från och med 1 juli 2013. I handlingsplanen finns ingen aktivitet för att utreda och om det är möjligt införa en reglering i nya avfallsföreskrifter om var på tomten en tömningsanordning måste vara lokaliserad för att tömning ska ske. Nedlagda deponier mål saknas I bilaga 4, Uppgifter om nedlagda deponier, bör en karta med deponiernas ungefärliga placering finnas för att öka tydligheten. I tabell 1, punkt 1, Atlas Copco står det att deponin är helt eller delvis sanerad. Läser man texten i kolumnen framgår att det i stället bör stå att deponin är delvis sanerad, inte helt. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden anser att ett mål för nedlagda deponier och en aktivitet för att kontrollera och åtgärda nedlagda deponier bör införas i avfallsplanen. Det finns skäl att vidta vissa åtgärder på några av de nedlagda deponierna i kommunen. Det gäller främst de deponier där det finns oklarheter och som har riskklass 2, men det kan även gälla andra deponier med lägre riskklass. Till exempel ligger deponin vid Snörom innanför tillrinningsområdet till Sandasjöns reservvattentäkt och bör ses över trots att den ligger i riskklass 4. Även deponierna Skogsö Västra och Skogsö Östra bör kontrolleras då det råder oklarheter där. Inför en exploatering där det finns en deponi är det viktigt att ha kunskap om vad deponin innehåller för att rätt åtgärder ska vidtas och i tillräcklig omfattning. Område 1 Atlas Copco och område 3 Dalkarlsängen är deponier som nu är berörda av kommande exploateringar. När olika deponier ska vara undersökta och åtgärdade ska tidsättas och ansvarig för åtgärder bör utses. En ny aktivitet om att kontrollera och på sikt åtgärda nedlagda deponier som enligt riskklassningen behöver det, föreslås också i miljökonsekvensbeskrivningen för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden instämmer i detta förslag. Bullerfrågan behöver utvecklas Åtgärder för buller bör utvecklas under punkt 4.2.4 i miljökonsekvensbeskrivningen som tillhör avfallsplanen. Avfallsplan 2020 med ökad källsortering av avfall innebär en ökad risk för buller från insamling och transporter, vilket också framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. Även om bullret från avfallshanteringen är kortvarig när den väl pågår är den ständigt återkommande på platser som ÅVC och återvinningsstationer (ÅVS). Då förhöjda ljudnivåer och klagomål från närboende inte är ovanliga för återvinningscentraler bör verksamhetsutövaren försäkra sig om att naturvårdsverkets riktvärden för industribuller inte överskrids. Vid inrättande av nya ÅVC:er bör
5 (6) fackmannamässiga beräkningar göras, eventuellt med utgångspunkt i ljudnivåmätningar och förslag på åtgärder tas fram om riktvärdena inte klaras. Beräkningar/mätningar/åtgärdsförslag bör gälla både själva återvinningscentralen och transporter till och från anläggningen och bör redovisas i den MKB som i enlighet med aktivitetsplanen ska tas fram i samband med anmälan enligt miljöbalken. Fastighetsnära insamling bör utredas I avfallsplanen saknas ett resonemang kring möjligheten att eventuellt införa fastighetsnära insamling av tidningar, förpackningar och/eller farligt avfall för att öka insamlingsgraden. Det kan under den tid som avfallsplanen ska gälla bli så att kommunen ska ta över ansvaret för insamlingen av tidningar och förpackningar. Då det är svårt att hitta lämpliga platser för återvinningsstationer kan fastighetsnära insamling vara en möjlighet att öka insamlingen av avfall för återvinning samt möjliggöra att inget farligt avfall finns i soppåsen år 2020. Ett delmål under mål 3 kan också vara att samarbeta med FTI för att utreda möjligheten till fastighetsnära insamling i deras regi. Kommentarer på ansvar för olika aktiviteter mm. Handlingsplan mål 1. Sista delmålet. Målet med ansvar som tilldelats alla frivilliga lär inte bli gjort. Bättre då att formulera det som så att en utpekad ansvarig får hitta frivilliga eller stryka alla frivilliga i kolumnen. Mål 3, delmål öka insamlingen på ÅVC/KLC. Här står det skrivet som att miljöenheten delvis ansvarar för utförandet av aktiviteten. Det som förmodligen avses är att miljöenheten berörs eftersom sådana så kallade C-verksamheter handläggs av miljöinspektörer på miljöenheten i rollen som tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheten är dock inte utförare av aktiviteten eftersom vi då skulle handlägga vår egen upprättade anmälan. Det behövs en omformulering /klargörande här. Detta gäller troligtvis även bygglovenheten som berörs av handläggning av bygglovärenden i samband med utökning och etablering av nya ÅVC. Under punkt 2.3 i miljökonsekvensbeskrivningen står: Exempel på hur planen kan ange förutsättningar för andra planer eller program är att avfallsplanen kan omfatta åtgärder som ska uppfyllas genom tillsynsplanen. Texten bör ändras till förslagsvis Exempelvis kan avfallsplanen utgöra underlag för prioriteringar i tillsynsplanen. I punktlistan under punkt 2.3 står Tillsynsplan för miljöbalken 2013. År 2013 bör strykas, då en ny tillsynsplan tas fram årligen. Bilaga5 Kartorna är svårlästa och en annan layout bör övervägas. I Bilaga 9, kommunikationsplan under punkt 3 beskrivs målgruppen: Barn i förskola/skola samt i förlängningen barnens föräldrar. Här föreslås att i förlängningen tas bort. Att informera och nå ut till barn på förskolor/skolor är en god idé och så bör också ske. Så långt inget märkligt. Däremot omnämns i den löpande texten att barnen kan vara nyckeln till ett ändrat beteende om de får lära sig varför matavfall ska sorteras ut så att de därefter kan påverka
6 (6) sina föräldrar. Vad finns det för underlag som stödjer att barnen i just den här frågan skulle vara bättre lämpade att informera sina föräldrar om vikten med källsortering än föräldrarna är att informera barnen? Att nå målgruppen barn i förskola/skola samt deras föräldrar är dock bra. Barnen ska få kunskap för sitt eget beteende, men bör inte få ansvaret att förändra sina föräldrars beteende. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Cathrin Bergenstråle ordförande Christer Rosenström miljöchef